—- | D/C X " Är statsrådet beredd att med: Trä idgårdsnäringen och. el- skatten 4 procent ”Kontrollstyrelsen kon- 's sckatt att verka till sådana ärder, att handelsträdgårdar med växthus odling medges nedsättning av energiskatten med 50 proc i enlig- hef' med vad Energiskattenämnden och Kontrollstyrelsen förordat? Om 'så är fallet, när kan avgö- rande väntas rörande framställ- ningen från Sveriges handelsträd- gårdsmästareförbund "och kom- kostnaden var onormalt ”hög vid. växthusodling — den understeg ” inte 2 procent av produktionens saluvärde — och att nédsättning " -av skatten på 'växthusbränsle kunde anses lika befogad som der. n Energick - tidigare förordat ifråga om brän- sle, som användes vid vissa in- : mer belutet att få I ik verkan? Kommer sådana: före- skrifter att utfärdas som för fram- tiden klarlägger begreppet indu- striell tillverkning. med avseende på uttagande av energiskatt? Dessa frågor 'har hr Nils G Hansson f£ Skegrie å en interpel- - verkning”. I skrivelse till kmt' i dustriella tillverkni; Kontroll- . styrelsen ansåg sig emellertid för=>= hindrad att besluta om nedsätt ning, då dess kompetens var be- gränsad ”till ”nedsättningsmedgi- : vande endast för ”industriell till- april 4 år vitsordade emellertid " M TJ. MR > ocick er 3, . ” lation” ställt till finansmi Interpellanten erinrade om att när 1957 års riksdag beslöt infö- ra allmän energiskatt förutsattes att industrier med särskilt hög bränsles = och | kraftförbrukning skulle "kunna få nedsättning av skatten, Detta. kom också till ut- tryck I den utfärdade förordnin=. gen, där det heter att kmt' kan medge ”befrielse från eller åter= bäring av skatt då synnerliga skäl härtill 'äro”. I samma förordning ; bedömning att nedsättning med: "50 procent var befogad och för-.-. klarade sig inte vilja motsätta: sig , ett sådant medgivande. vet Departementschefen - har endl : ””Jertid inte ansett "sig kunna godta” förslaget utan har å ärendet till Kontrollstyrelsen och Energiskattenämnden för ytterli- gare utredning. : VÄN Te "> Såväl Kontrollstyrelsen som dess rådgivande organ ' Energi äj har alltså funnit-' ges också Kontrollsty befo- genhet att medge skölig nedsätt- ning därest "vid industriell till= verkning kostnaden för bränsle till mera betydande del” ingår I tllverkningskostnaden. eo Olika industrier har dj H. att energiskatten belastar produk-- . tionen så hårt att den vind nedsättningsmöjligheten"' i princip ” 5 är tillämplig på växthusodlingeni "" Do 'sakliga' premissdrna” för” ett. nedsät dgivand förellg”,. askattonedsättning, Men en grupp företag, för vilka värmen utgör en av de viktigaste produktlons= ' ger alltså, men det hela. "hänget. u upp sig på en formell nomenkla- . , turfråga, 5,70 "gårdar: med växthusodling, , har Ante fått sådan nedsättning, trots I "att ' framställning . härom" Ingetts ' 'och vedorbörande myndigheter ef= "ter utredning konstaterat, att be= gärd nedsättning I princip är mo- tiverad, ' Något slutgiltigt besked har ännu, drygt 15 månader efter - framställningons Inglvande, into moddelats närlngsutövarna. | Den av. Encrgiskattenämnden glörda utredningen gav vid han=" den, att ik i medförde » på basis av sina sakliga förutsätt-.,.. "Det fi år som enbart. "orimligt, framhöll interpellantén, att artbeteckningen för 'enpro duktionsprocess får' bli avgöran de för om' denna skall behandlas '.. ningar eller icke. Det väsentliga. I det här sammanhanget är väl: om energiskatten ' drabbar , pro-' "duktionen så hårt, att principen: .om "' nedsättningsmöjligheter är tillämplig eller inte, och på.den'' | punkten är ju både Energiskat-"" en ökning:av :de totala bränsle" koitnaderna med mellan 3 och ? el "och Kontröllstyrelson/." klart positiva/ till närfhäsutö Vv . nas krav: oo MA Ny berdea i cti ny Zu hus 1 En y dank = . Jordbrukets Bank — har trätt I verksamhet och tagit I besittning ett för banken nybyggt hus, ett av de många nyhyvgen I Klara-kvarteren I Stockholm, som inom några år kommer att helt törändra citybilden, "Juset är det andra I ordningen som nybyggts vid den stora trafikted, som Kla- Tabergsgatan I breddat skick kom- mer att bli, och ligger närmast gamla hotell Continental från Va- Sagatan räknat, samt utgört ett av de hus, som skärmar in Klara kyr« » kogård, så att dess karaktär av en rofylld och stämningsfull ox mitt & det bullrande och jäktande eily bevaras Du saa av tomten var en ör råga med hänsyn till kyrkogården och den intillig- gande trivialskolan från 1600-talet utlyste Stockholms stad ea arkis tekttävling om bremaden, Tävlin- gen vanns ' äv arkitett Lennart Thara med arkitekt Leif Olav Mos en som medhjälpare och huset har |, uppfirta I burudsak enligt teras ljord förslag. Det rymmer 3 våningar under och 3 ovan jord. I källarvåningarna finns arkiv och lager samt bankvaäle. Den ne- dersta källarvåningen får direkt förbindelse med en star under jordisk lastplats, som skall betjäna fyra lastigheter I detta omride och |» genom en underjordisk gata [fe Brbinlelse mel Mister Samuels- gatan. Buttenvåningen ” upptas av den stora bankhallen, som gemen- samt disponeras av Jordbrukets Bank, Mälarprovinsernas Central kassa för jordbrukskredit.och tre jordbrukskassor i stockholmstrak—- ten, nämligen Södertörns, Södra" Roslagens och Färentuna. I'de öv- re våningarna har banken": och brukskasseförbund kontorslokaler och längst upp finns ett par ses= sionsrum, lunchrum m m. Den ytt- re utformni av huset ansl sig till den moderna stil, som kom- mer att prägla den nya bebyggel- sen i city, med fasaden mot ga- tan helt i glas och brons. Gavlarna är klädda med marmor, fasaden mot AYrkogården delvis med röd kalk= sten och tik ech entréparti med kopparplåt. Det nya bankhuset blir jord- b br Jordbruks har under senare år utvecklats starkt Den har passerat dena första miljarden kronor I utlining och har 170.000 jordbrukare som medlemmar,sam- lade I &0 lokala jordbrukskassor och 12 centralkassor. I stället-för det tidigare centralorganet Srvens- ka Jordbrukskreditkassan åar från I juli I år Jordbrukets Bank trätt i funktion som centralorgan för pens ningrörelsen och Sveriges Jord- lå , I [t I i dergiven och id: .. domén, Rossareds. säteri, har under sommaren ' och hösten - varit: föremål för "såväl om- a byggnad som ' modernisering. Anledsing' härtill är att led- aningen för egendomen beslu- tat övergå från stallutfodring : : till lösdrift : av gårdens: alla nötkreatur, Hur denna över- J och ekonomiskt avseende' avlö- pa är för tidigt att 'sia om, ef- +» tersom försöket — vi har anz «er. dast har pågått någon månad. vänta alt eftersom” egendorren. äges av Hallands läns hushåll- '., ningssällskap, så” skall de upp-' nådda resultaten med tiden: bli 7 . offentligt redovisade: och. där- ,. med komma den jordbrukande - allmänheten till dek +", >. 4 se för 4 sten av den gamla" lidugården i che mäskinell utrustnitg och" uppfö- Y rastgårdåf?m" mirör sig 'dirka 190.000 kriöch Jösdriften "lomfattår såväl ungdjur” som mjölk "djur. Det är just också” den siste! drift vet vi redan, men om mjölk- korna kommer att trivas lika bra är ännu inte riktigt klarlagt, i var- je fall för hallä Ladugården vå den mycket - gång kommer att:ur' rationellt zs v. ledning att kalla det så — en-i,. ; ; Men man, har anledning” förra 3 hämnda ' gruppen ' som : blickarna > kommer att riktas "mot. Ty: att det - Igår bra att låta ungdjuren gå i lös- :. < i H , i till ladugården, . di Här sker också- mjölkningen. men dock - inte, vid -foderplatsen utan i en delning "med : särskilda, av- mamtie." Frågan "om slet" med mjölkkor är för övrigt inte enbart len' trivselfråga: för djuren - utan sdessutom - ,en :arbets- "och. eko- nomisk fråga för djuruppfödaren. >» Ladugården på: Rossared har :i interiört... avseende" genomgålt "en ' betydande förändring och dessutom har ordnats med särskilda liggstal- ar åt djuren. Bl a har mjölkkor- na en avdelning till sitt förfogan- de, där” det finns förbindelse med kastfållan och varifrån djuren har fri passage in i utfodringshallen, där djuren får sin' foderranson vid 'ett -vanligt foderbord, för övrigt i detsamma som användes vid stall- utfodringen. Två gånger om dagen, en på förmiddagen och en på ef- termiddagen, erhåller djuren fo- stängningsanordnirigar,: Hol: "denna avdelning går djuren också in vid mjölkdags och ställer” sig 'på res- pektive platser. Ett. viest antal mjölkas" per. gång. I samband med mjölkningen + erhåller "korna en kraftf: giva, "sem: k Ut under tiden "som mjölkningen vå går. Mjölkningen utföres med 'ma- skiner , och - personalen sköter om detta arbete från en fördjupning i golvet, som löper vid sidan av, de kor som är uppställda för mjölk- ning. Från kons juver "går mjölken genom maskinerna i slangar ut till mjölkrummet,.. där den: autormatiskt silas och kyles -ned.i. en" särskild behållare -samt 'därefter automatiskt fylles på fem 'mjölkkkannor åt gån- gen. 'Genom ” denna anordning na har kor- mjölken under sin passage na redan inlärt och står alltid på Plats när det är foderdags. : Kraftfodergiva under mjölkningen Korna ' har från rastgården fri - Passage dels till ligghallen, där dju- . fen ligger på halmbädd, och dels centralkassan samt Sveriges Jord=.|' | RA ry siste KÖR Je PRADA År från juvret till mjölkkanhan aldrig i beröring med luften och kan så- lunda inte skadas, : a Till mjölkrummet hör. också en rymlig diskavdelning för maskiner och mjölkkärl. Mittemot. denna av- delning på andra sidan själva en- de utfodras. i - färdiga vid omkring 2 å års älder man även ett pentry, där persona- ' emellertid inte ännu färdiga, : Djuren 'har uppdolats Ä För att få. bästa ordning på det hela har djuren uppdelats. Mjölk- korna har, som förut påpekats, sin , avdelning, vilket givetvis är av be- tydelse med hänsyn till olikheten” i 'utfodringen, och ungdjuren sin. Ungdjuren kan från sin" rastgård också FA utfodringen sker. Försök, med "uppfödning: av stuta I en. annan avdelning, som. dock inte" tillhör lösdriftsförsöken; har: man försök med uppfödning av kal. var till stutar, d v s köttdjur. Det' varav 16 är av låglands- 'och lika många av RSB-raserna, Meningen" är.att kalvarna , skall. få leva sin d id i denna avdelning samt : därefter överföras till -lösdriftsavd > delningen. Avsikten med. försöken är att vinna klarhet om" köttav. ; sättning, härdighet och andra egen= ” skaper, som har betydelse att kän- "med att försöksdjuren " skall vari . Rossared . har” en "bes av 220 nötkreatur; varav mjölkkor. Dessutom” finns svin. Under ' stallutfodringsti- den behövdes 4 man till att sköta — besättningen, '' men" nu: räknar man att 2,5 man skall kunna sköta ' samma "arbete, -För närvarande är det två som - klarar uppgiften, men man får . hog i framtiden lämna en viss handräckning åt dessa, men att man kan spara en och en halv slags arbetskraft tar man dock Som givet, säger förvaltaren, . antmästare Ivar Franzén. La- - . dugårdspersonalen är dock "in- -te riktigt av' samma uppfalt- ning, vilket möjligen beror på . konservatism, Det är ju alltid . besvärligt att genomföra något nytt "och "en övergång från stallutfodring till lösdrift är ju "eri mycket radikal åtgärd in-' > om ladugårdsskötseln: Och än-' i nu man inte "heller fått ' tillräcklig f: om hor arbetet bäst bör uppläggas, för malning av. I lpånnmål m; mer "' Effektiv konstruktion. Motor-" i styrka 7,5 — 10 hk, Levereras” med eller utan påbygd motor. "I Jakobsson ': i personalen och strax härintill har ' len .kan intaga sina extra måltider " En : del » av: dessa” utrymmen är : | framfördes komraa direkt in i ligghallen, där . är 32 kalvar efter 16 semintjurar,'-' TRAKTORER oc! BILAR Sola vänd Eder till. Eldsberga. Det nya bårhuset i Trönninge ' invigdes ', på -. Allhelgonadagen kontraktsprosten. Sven ' Eriksson, Knäred... Det är avsett 'att även kunna. användas som, begravninga kapell. Bårhuset är "uppfört : efter ritningar! av” arkitekt: S. Långö och ing. Burt 'Stenbirg:” nadsarbetet har "byggmästare Y: ; Trönninge svarat. Invigningen 'som ägde rum ome- delbart: efter . högmässan, hade samlat mycket folk, Til högmär- san hade nämligen församlingens äldre inbjud'ts. och predikan hölls av , kontraktsprosten. . Eriksson. Vid gudstjänsten framfördes. en kantat, komponerad av musikdi- rektör" H. 'Löwenadler för salo, kör,.-stråkar, och "orgel, v >: Efteråt. samlades man på pen- ""|sionat Utsikten, Loxvik, där kyr-. koherde Sjöh'om hälsade välkom- men och uttalade ett tack till dem som närmast ' bade; ansvaret för det nya bårhuset. Gästernas tack av' direktör A. An- dersson och 'presten. Eriksson. . " VÄNINNOR. :— Har ni hört vika rysiga saker dom berättar om lilla fru Carlsson? : - 2 JO då — ock jag 'skulle "inte vore hennes bästa väninna. För bygg- fre Tel. växel 200, "kunna berätta ännu mera, om jag I. G || PRESIDENT äl - hammarkvarn-” sno oför perfekt i . förmalning” Effektiv : förmalning av. allt ”målbart gods till varje: önskad :finhet "och "en ” säker” ”ekono- | misk” drift kännetecknar.” d ; ta” välkonstruérade” nomprovade fabrikat. : : Lägg märke: till.dessa; de- tåljer:. .: LUFTKLAFF. :; för -snabbt » avbrytande" av' mat- ningen. r AVTAGBAR SEPARATOR: .' 4 -ÖVERDIMENSION. ERADE” SKF "KULLAGER." Note UTBYTBAR MALBRYGGA; UTBYTBAR. KRAFTIG Efter kont,-tid ”Ysby: 62170. - - För får och lamm, som leve ov kg över ovanstående notering. Fläsk (utan ister) Smågrisnotering;: " varje kg utöver 20 k Uivkalvneterin, ” kr 3:50 pr kg levande vikt, SR " HALMSTADS. SLAKTERIFÖRENING - i AVRÄKNINGSNOTERING gällande den 3/11-8/1 1958, . Klass Kor Kviga Ung- Äldre Göd-Mell. Späd- Får "Lamm Häst Ui reras ulliga, | betalås 3 gcringsbas lev levande vikt 20-kg:s grisar 4 00." För ”Suggor” och Svin” över 150. inn : - Expr I Im 55-59,5 kg "444 "434 416 Im > (utan ister) , 60—67,5 > 446 434 - 68—72,5 ;, 439 429 : 80-808 2 > di dl dT ” ” 418 406 ' Alär Hådd vo i 20—99,5 » 401 391 381 366 Hel halvt oa -100— > + 391 381371 366 el halvgalt, oflådd: =. | Bg (för mil kr 375 på kg levande vikt," ägt, ha lar Karlsson, slynglar sitter ronträd! uppe. sig & OT är förfärligt, jämrade risson, var kan då den minste hälla hus? [| i mitt pä- ch Inte heter är”äjmurea vas na vid den rytm som är nöd= vändig för att det hela skall gå - 1läs, ”Lösdriftsförsöken med mjöl år berättigade och resultaten här fra av era |PZ av emotses med största intres z M i oxar Stut tjur (större) kalv kalv kalv ora söt: häst, bt - tju. . ma Ex pr 2458 530 485 ; 255 85 570. 550 475, 615”. 330 5 ke i +. 4” BIT. 4TT 445. Å 805 550 455 575 . rö 440 " 490 470 440 755 520 510 435 540 ' 320, 1—:. 1438" 485- 465 .435 705 500 11385 500 / lWU+ , 432. 470 450 . 635 475 Sr 429 - 605 '455 475 320 Md : : å09 585 435 on mm. 315: prima : 565 415 > a -382” er 545 405 ” 42 II— 362 An 525 305 vel MEL +" 495 1385 215
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.