Noa 175—100 :” kalvar och en. rejäl dagsslakt. De djur, som |” «NV för svin och kalvar Och en för! . Pp det »lätt' för] S transportörerna "att D + så D D D [9 ss Halmstads: S 2 i ve . : . . t0000. - Automationen är : man kan stoppa in en grisi stekta kotletter, kokta j den dagen ' dröjer, Men det "förenings nya, > Redan från första början har. . man, sökt att ordna det hela så : a praktiskt SON. möjligt. Tre sär. skilda inlastningsbryggor, - två storboskap '. gör js Öreri lämna 'av CJuren som omedelbart föres in i stora stallar.;I dessa kan man samtidigt” inhysa 70" storboskap, 6-—700 svin, "kommer fråri Halmstads härma- ” Ste rayon går i allmänhet.genast till slakt, medan: de längre bort- ifrån får "ta". igen sig något i stallen; FL > Men nådatiden är' snabbt slut — med elektrisk ström bedövas både kossor och grisar; varpå en kula i pännan, applicerad med van: hand, dödar. djuret: smärt- fritt, Med en 'talja hissas djuret, Vare sig det är, .en ko eller en gris, 'snabbt upp i taket, ett snitt i" halsen och blodet tappas av i ett särskilt blodrum. För kossor- na "sker ”sedan uppslaktningen och 'hudavtagningen ; individu? .ellt, medan det för grisarnas del blir att åka på löpande band. N :" Så snart djuren kommer” in förses de med leverantörerens nummer,. som för grisarnas del tatueras.:-in i skinnet, medan " kossorna får en plåtbit i örat. "När grisen så tappats på sitt . bled går färden vidare in i ett ". Yskållekar” där den får ligga i blöt några minuter, innan den'i ; en 'maskin får, borsten avskra- pad. När detta är gjort hänges au tidens 1 ösen, jämte. de "allt mera ökade kraven p stora bygges Planering . s - men än, har man gäller att Spara in på dej mänsk å hygien har varit och inredning.” kropparna till. lagerkylrum- . Men, som samtidigt kan rymma 150 storboskap eller, 1500 kal- var och svin, Intill kylrummen ligger försä!jningskontoret med expeditionslokalen,' ' varifrån man antingen kan lasta direkt . På Tastbilar eller på järnvägs- vagnar för befordran till Stock- . holm; Göteborg eller Norr'and. "Den "stora slakthallen' är gi- vetvis huvudpunkten i det' hela men det: behövs så. många" an- dra utrymmen, På andra vånin- gen ligger tarmrenseriet, där o- dören inte är så särskilt farlig trots det mindre trevliga job- bet. Här uppe finns' också: den stora. frysavdelningen, där' det råder. nära nog arktisk- kyla, I frystunnlar "med en temperatur av minus 38 grader fryses köttet eller fläsket ned och i sju ifrys- lagerrum kan man rymma 300 ton '— och det-räcker en bra stund! so fox as : Till : "ett välutrustat slakteri bön givetvis också ett laborato- rium, och på den punkten är Håess väl försett." Det är delat upp på en bakteriologisk och en kemisk avdelning, och här kon- trolleras' allt.” Av alla nödslak- tade "eller "annars misstänkta djur tar man olika prov, och på det kemiska laboratoriet kön- trollerar : man alla varor från charkuterifabriken, : vatten, som användes, bacon . och mycket, mycket annat. Endast det 'allra djuret upp på transportören — "derna kedjetransportör är den enda i-landet! I en ugn med 8 ". ”—900 "graders - värme brännes kroppen ren, varpå det svarta - skinnet ånyo borstas eller skra" | pas. rent. med. olika . maskiner, Djuren skäfes upp, varje man har sin bestämda. syssla, och 'går allt” väl hinfer-man med 100'å . 120 svin i timman — en fantas- » -tisk' kapacitet. Inälvorna tas ut och” går' på ”ett paternosterband till ”andra "våningen där tarm- > renseriet är beläget. Bukspott- körteln tar man vara på för sig > själv — den går till insulin för sockersjuka,.. med” vilket vårt > land är" självförsörjande. Lever och hjärta tar man väl vara på för charkuterifabriken, medan lungorna går till rävmat. . Med” en "liten mejselliknande, » graderad "kniv "mätes ryggspäc- kets” tjocklek : och” efter 'detta klassificeras grisarna, där de " bästa går till bacon för vidare export ' på "England. ' Det finns ' särskilda mannar, som skär el ler . hugger upp bacongrisarna, och 'de visar en fantastisk säker- "het, "Tummen får inte komma emellan och gör det inte heller. Så har” besiktningsveterinären I utfört sitt arbete och djuren är färdiga att gå in i kylrummen, - fortfarande: på transportören, allså hängande i taket. Kylrummen ? är delade i två avdelningar,: förkylrum och Ia- gerkylrum.:Det är den verkliga . ”chockkylan”, som möter 'i för- rummet med minus sju grader, "och - detta, jämte en mycket kraftig luftcirkulation gör, att bästa får gå . 3 : Personalutrymmena : är myc- ljus och”trevlig matsal, omkläd- nadsrum" med garderober för 170 man, duséhrum, bastu och mycé ket. annat. : Personalen . har. fria arbetskläder , och” fri tvätt och ett stort, välskött "klädlåger” vii sär, att åtgången är stor..." En'' helautomatisk ismaskin tillverkar." 5 ' ton iskuber per dygn och dessa går åt för att förse järnvägsvagnarna med is vid | transporterna... 700 järn- -vägsvagnar per år. är normal kapacitet och de kräver ,mye- ket is. På tredje våningen: har slakteriet ett stort lagerutrym- me ' för ' bl. . a. emballage och kryddar 'samt andra ingredien- ser för: charkuterifabriken. - På nedre bottnen finns också den för ett tiotal år sedan mo- derniserade 'ångcentralen ”och den nyinredda maskincentralen, Här finns bl a, åtta kylkom- pressorer och utanför byggnaden ligger en. liten nätt vattenbas- säng, . rymmande 215,000 liter. Allting i anläggningen drives e- lektriskt, och allt' som allt finng det 200 el-motorer' på tillsam. | mans 1000 hkr. "oo — x I källarlokalerna finns förutom stora - reservutrymmen . "garage samt det mycket viktiga bacon- slakteriet. I. sex stora bassänger kan man på en- gång salta 1100 svin, De injekteras med en sär- skild spruta och får sedan ligga i saltlake i fyra dygn och sedan re pok CONEGOCG00000- änden i form av : inledningsvis. :ISkogsdag i Mestoc ka a , : (Forts. fr, sid. 1) - ” or och lövträd i nyplanterade gran- bestånd. Risken att de "unga ” plantorna skall förkvävas av de gamla finns ju alltid, framhöll länsjägmästaren Alt skräp, som finns, bör gi- kalhugger och sprutar stubbar- nav Detta föranledde länsjägmäs- taren att påpeka, att snytbaggen, som för några år sedan var näs- tan okänd — en sådan erfaren skogsman som Gösta Mellström Man får nog' också hoppas, att - vägledande för. Halmstads slakteri- ter några timmar här föres | ket - väl 'tillväratagna med" en |. liga arbetskraften och ' detta pore et i ömtålig vara, och här hålles en > £ jämn temperatur på plus 4 å 5 ' grader, «oe INO Hudsalteriet. . är en” annan mycket viktig. avdelning. :Med speciella” elektriska maskiner tar man huden av, nötkreaturen, och via en slisk hamnar de i källa- : säljes "genom AB: Kontrollhudar, som ' är slak- , terfernas "gemensammå " central. . Man kan i Ialmstad lagra: tre månaders slakt. "4 ty, . Detta är i stora drag vad som” finns ; och våd som 'sker 'i den": stora slakteribyggnaden, Mycket vore. kanske att tillägga; men det tillåter inte- utrymmet. Man: .. an bära 'konsirtera, ”. att allt" vara” ytterst rationellt / Med van hand och skarp .' bacongris, som: så smånin; vetvis bort, 'Det kan i vissa fali vara bra att ha en skärm av äldre träd, men då skall dessa vara värdefulla, Det finns emel- lertid " många ”hackdelar med ”skärmar” — när: de fälles för- "]stör de småplantorna, och lika- dant är det när stockarna skall transporteras' bort. lav . — Det hade givetvis varit det allra bästa i det här fallet att kalhugga hela partiet, sade läns- skogvaktare" AA. "B, Svensson. Men innan man kan förorda en sådan åtgärd, måste man känna hela egendomen, och i det här fallet har ägaren ganska litet högproduktiv skog, medan han .Ihyplanterat : stora ' aréaler. För att kunna hålla gården med nöd- ls vändigt' virke 'har' vi därför Jås : [Ht en del av det gamla stå. Man .|Ser också, att tallen inte-tränger undan "några :småplantor, men att granen är svår. :. 3 » Jägmästare Jespersen påpeka. t verkt yg 'styckar en av de anställda ten snytbaggar, gom sk all vidarebefordras till England.:;, ..|de, att. det blir mycket "mer 0 här man tar de äld- re träden då och då än när man "5: Vid den pressvisning, som "för några dagar sedan var an- ordnad vid Halmstads slakteri, . hängde det i ett av kylrummen en 'djurkropp, försedd med en - adresslapp med ordet :”dynt”. Naturiigtvis frågades idet. vad j'; som ;: menades med. detta;' och |' chefsveterinär Lytdling: berätta- "de. då, att dynt är”ett förstadi- um till den ganska kända. bin- nikemasken, en "otrevlig ”para- ; sitmä land, me turisterna; Den! är Mellaneuropå' och förrättar sina "behov i vå teshagar (det gör: e har dessa "parasiter så sprides dessa till djuren, inte minst till |.” älgarna. Dynten — och därmed |: också binnikemasken —: har ö- kat > betydligt de" senare åren, och ' speciellt" älgarna” är” starkt utsatta 'för den. Veterinäy Ly- ding hade hittat en älgkalv, som var så full av dynt, att den en- «Kon - FLYKTEN UR. EGYP --Laholms. kyrka” 193 TET <om' Forseth ”EINAR'; FÖRSETH' är 'e könstnärsnamn; sorm laholmarna ststrida blåste up p i Halms tad - tt | fullmäktige" inte”: om Ze klara "av : saken: 'Speciellt man här rör sig med”allmä kasseras, Men, dynten I bort, 'så man skall inte vara o- rolig för att den följer med köt- tet ut. Med ordentliga toaletter utmed turiststråken skulle dyn- ten snart försvinna igen. Där är botemdlet. - ”""t' rflilmer Svänsson, tel Föräldramöte I Våxtorp nu 170 personer hade hörsammat dast . vägde 30 kg och' måste VÅXTORP: Skolstyrelsen. i VAxtorp hade i går kväll inbjudit till förälara- «| möte " £- Bygdegården,". Omkring känner till, alltsedan den mång- kunnige konstnären för tjugo år sedan : slutförde de; omfättande kalkmålningarna i Laholms kyr- ka., Samma år" (1938) var /For- seth. verksam "även i Halmstad, där han 'gjorde kartonger för bildvävnader till Halmstads råd- ses rätta "vara en av. vårt lands all- 14å Han har arbetat på snart sagt . Jalla konstens områden, även om > + Ihan med tiden kommit att nå sin främsta berömmelse som monu- -- Vi har i dagarna påmints: om Einar' Forseth och hans konst- in. hus, Einar” Farseth' anses med. ra ” mångsidigaste > konstnärer; mentalmålare ' och : ”dekoratör”.; skattepengar. bö. konstverk: som kan” uppskattäs [ av kommande" generationer. + Fr stället förordas: att, z stadskonstnärerna engageras öch Catt' var och; en” av" de:z.kända konstnärerna. får ' göra ett ft ster. Förutom ” Erik” Olson och; Waldemar Lorentzon, "som "båda gjort sig kända. på det k kliga” måleriets " område, ' ; har”, ytter- ligare" en. halmstadskonstnär, Hardy. 'Stridh framträtt ..som kyrklig glasmålare. Så man be- höver inte gå över ån efter vat- [j ten. .För övrigt. vore. det skäl"i bjudan. Mötet inleddes med sång av:elevér från nya skolan under ledning av folkskollärare Birgilta Ramnemark varefter skolstyrel- sens ordförande Erik Pettersson, Berg hälsade välkommen, En film om tänder inledde 'tandvårdsin- spektör E: Nannes anförande ;om tandröta vilket också beledsaga- des av instruktiva ljusbilder. Ef- ter kaffesamkvämet följde dis- rinna av i två dygn, innan de är färdiga för transport -— för det te kvalitén blir mycket bra. Ef- ras utan att kvalitén därmed av 4 ' Å plakteriets stora frysanlägg nl närliga' verksamhet, 'sedan det i Halmstad blåst upp något som kan , kallas + ”konststrid” ” just kring ' den :' 66-årige ' Forseths konstnärsskap. I vissa kretsar i vår residensstad skall man en-. ligt uppgift anse Forseth vara en ”dalande konstnär”, och 'det höjs att. låta intresserade svenska konstnärer » över ' huvud” taget delta i en tävling .om .kyrkligt måleri ' i. Halmstad. På så. sätt skulle, man säkert lättare, få. in frivilliga och ' donerade ;- medel för nyförvärv och få fram konst- verk : som skulle bli en :raritet och "lämna över åt. eftervärlden. frågor: kussion om tandvårds- och skol. skall träda till för att fortsätta mesta till England, Bacon är en, så UPP JG ng kan cirka 1,500 avi sänkor i + | Forsetks "arbete: som kyrklig AA fönsterkonstnär i Halmstad, , I korthet låter uppgifterna om ”konststriden” så här: "fv o0v Forseth har gjört ett par stora fönstermålningar i. Halmstads kyrka och. det 'var' meningen att han ' skulle måla ytterligare ett par fönster i kyrkan, men For- tresserad av 'saken, 42.000 kro- ”inor har stått reserverade för de; båda fönstren ' och Forseth men trots att man skrev till honom för två år sedan om sakån har "inte" hört ett ”och» nu, har beslutat pengarna till "san, , Nr "Kyrkmålningarna skall ”"kom- ma i alla fall. Men om det blir Forseth som får utföra dem blir en annan fråga. I kyrkofullmäk- "I tige lutar, man nog åt den upp=. j fattningen att Forseth bör fort- sätta om han nu vill, men detta har väckt protester i konstin- tresserade kretsar som ser att ljud , från honom kyrkofullmäktige ' a : i s röster för att någon annan kraft |": se ov cv. SE -Iseth själv: tycks. inte. vara in-' | Halmstads kyrkliga myndigheter att . överföra .konst-' den allmäna kas-- Ingredienserna till en: ordent-' lig ”kaka” finns tydligen redan tillgängliga 'i Halmstads ”konst- "intresserade kretsar”. . Härifrån j kan bara tilläggas;- att det inte är första gången. Einar Forséth 'och hans "konstnärliga verksam-' het diskuteras: Han har”under de sénaste fyra decennierna varit en av' vårt lands mest arbetsz | samma och: produktiva skapare” "av monumentala' målningar; "sont, kallats att lösa' uppgifter i-”en rad mycket kända: offentliga" "byggnader i landet, Bara dessa " omständigheter gör ”jordmånen” god för het' debatt. Redan 1921 «— han var då bara 29 år — fick Forseth" uppdraget att "lägga 'mosaikerna, i Gyllene Salen: i Stockholms stadshus. Dessa mo- saiker : är det, till ytan "största "monumentala verket i vårt land. När ' mosaikerna ' blev ” färdig- ställda 1923 kom - dess skapare för första gången in i en verk- ligt livlig debatt. I tidningarna Jandet runt tog man avstånd från Forseths framställningssätt : — l ras . "har under de sista 25' hadé nästan aldrig haft sådana På Tönnersjöheden, — nu har den ökat alldeles kollosalt i an= "" Genom att plantskolorna en- fast säljer Gesarolbesprutande ” Plantor har man kunnat hålla efter 'skadedjuret på ett myce- ket effektivt sätt, Försök på Susegården, att icke behandla«. de Plantor hade fått Snytbaggar till 80 proc. medan det. endast gick snytbaggar på 20 Proc: av de besprutade plantorna. na Röjning med motorsåg" ä stadd på stark frammarch och sådan demonstrerades också, Det var rätt många vackra björkar, som fick falla för sågen och det ' föranledde en åskådare att be- klaga, att denna" ved "inte kan säljas till ved, Länsjägmästaren förklarade, att den framtida an- vändnirigen av sådan 'ved ligger inom industrin — att elda med den tycks inte gå så länge man har olja! . > 7 Ne — Inte' ens i Mestocka skola eldar "vi med ved, där har vi olja; förklarade - en deltagare, —- Men det kan ni väl ändra på, det” bestämmer ni vål själva, replikerade hr Bergström, — > ;— Nej då, det gör gubbarna ” nere på slätten kom svaret un- "i der allmän munterhet; ' H "Nästa anhalt var ett.vackert granbestånd ”på' Ivar No- Akssons" ägor, Detta ' var. planteråt. för ”g:a 40 år sedan och höll g:a 250 kbm pr hoktar, ” Länsjägmästaren” framhöll; att att granen växt c:a 10 kbm.pr > N åren: En Jiten diskussion följde om 'be- ” "ståndet borde gallras ' : stäpn Me Så kom diskussionen in på hur - "långt - emellan”. plantorna man... ] bör" ha vid. plänteringen; En del" "s 7 . tionerna hade -& första : debatt. med hjälpte till. att göra ho- C änd -— hän slog igenom med :sitt .mosaikarbete' i: Stock- holms. Stadshus. >: la Sedan. 1923 har Forseths konst« närliga "uppdrag varit många och stora” mosaiker i Högalids- kyrkan, Konserthuset i. Stock- holm, glasmålningar "i. en - rad kyrkor:i hela landet, frescomål- ningar : och ' altartavlor. Bland Forseths ' monumentala . arbeten intar kalkmålningarna i Laholms "| kyrka, en' framskjuten ställning. Och : de: målningarna - gav som bekant "också. anledning -till en längre "och ' ofta . ganska > het konstdebatt. Så det är som sagt inte första" :gången. hr Forseth är l'elden. +. vi: sel ot : area rn v . aa den , här uppfattningen: Lahol- mare och halmstadsbor- bör kän- na djup tillfredsställelse med det förhållandet att en av vårt lands stora 'kyrkokonstnärer. är repre- P Laholms Tidning har vil: tagare” båpekade” nämligen, att gallringen av 'grarlen på ett ti- ' digt stadium var en dyrb förs-skogsägårna. -: Men länsjäg= ' ren Villé" Inte hä” varken” större” eller :rnindre ; avstånd än 1,5: meter "== att sätta "dem 'på ,. 1,2 "meter blev onödigt dyrt.'På. det "aktuella "partiet fanns 2,400. träd >, tröligen hade: det satts. 3,000 = och - avståndet hade var; rit 1,2 meter; Men redan de all- Ira första åren hade troligtvis en del av. plantorna gått ut. Färden" gick > vidare och' det: fenins mycket "att se. fast, kallt” var "det. Det kanske allra in-". tressantåste 'var en röjning i gränbestånd 'hos Bror "Lundin, , Denna ” röjning . var. verkställd 1956. och: nu såg man hurudan. förnämlig tillväxt: det var: på gr Vidare" d 18 des: borrplantering, ett- mycke effektivt sätt att plantera. - : Efter den: långa men" givande tt: era- skogspromenaden 'smakade, kaf= '; | fet utmärkt i bygdegården, Där blev det: livliga diskussioner i olika skogsspörsmål, det visades filmer. och, i samarbete ;med . IOGT i Göstorp beslöts att bilda en -studiecirkel 'i skogsfrågor. Många intresserade' anmälde sig också. rn ” Cel, z Predikoturer Båstad 10,30 hem, tisd ' 19,30 .. 'kvällssyfören, . Onsd. 15 kyrkl. ”arbetskretsen, . Torsd 15 barn. det här finns storå' värden, och : senterad i deras städer. '» » Byfören. N med sol och. glitter över fält. och hagar. ' 7 En" härlig . grönska klädde skog och ängar, och fägring ' prydde alla blomstersängar, ' h sakta gungades av västanvinden. 7 : Men ; "och "himlen ligger låg och utan lyster. " Små blommor falna, löven falla gula, > "och alla ängar slumra grå och fula. = =. Men nordanvinden, runt i dalen dansar där. blad och blommor kysstes lätt på kinden Ta Helt nyss var SOMMARN här med ljusa dagar, ”.; nu är HÖSTEN här så mörk och dyster, Ra bland annat tyckte man att hans Mäladrottning och andra. kvin= '- och sliter sönder sommarns vissna kransar. : om JOEL WANGÖ |, —L in arr fsreee | emm | oe | GEN | GD | SANS | OOIIETT T
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.