SN än- | ningen, stannar därför vid cirka ”arvslotter, Högerns förslag skils honom har kande Sllckama bräns - ” sju'milj kr per år” de sig från denna linje däri, att! | nadnacken. . "Det väsentliga är: emellertid, mindre arvslotter och närstående ' oe: > ox | att k av" anhörl; arvslotter'. inte" skulle ' Man. märker shart hur skickligt "skaffa Det har varit hård strid ' medges särskild ,hönsyn, "varfö ingraren förstår att ge uttryck för . . "om denna skatt ända sedån 1947, högern än en gång slog vakt 'öm ”. ” sin provästliga attityd enbart med « då: riksdågen "beslutade sinföra” qÅ stora förmögenhetsintressena! ; '” hjälp..av minspel,” gester, tonfall, "den. Den har utgjort en UPPEn= > Man kan även säga, att höger-N raffinerade antydningar, Ord mot flert . SR -å tterar — om han inte vet bar "vär en ation, IIförlitli, ivnin Men jerna. och, en alltör hård belast= Det fanns ; ingen möjli ghet att få ' nå Å tillfört :. SR Nn min ring av” enskilda” "företag, inte: , riksdagsraajoriteten med: på. en | De y kt tiet hö | "skall anses fylla ens den mest tänj- minst Jordbruk, Cenferpar ik nl sådan linje.' Centerpartiets och I + bara politiska brottsbeskrivning. Arivit fram utredningen om kvar- ..” forkpartiets förslag hade vissa 1" En ung lantbrukaren pekar på - ;-' chanser : samla 'riksdagen i en. - scootern: '”Ulbricht? . Adenauer?” och + inom . denna” uppnåddes > kompromiss, Så > blev : nu':inte :' Vad han vill veta är om scootern "”enighet om" att den” skulle” av" 7" fallet, Socialdemokraterna övers + tillverkad i Öst- eller Västtysk- skaffas.” raskade. med . demonstrations-" Ett sus går genom mängden - a r an får höra att det i det här rulade - n ått rösta fram höger: = - . dödbeskattningen” . medför "förslaget som kontraproposition.' : fallet är. frågan om c-starten lä der för ' fler familjer- "I det läget måste centerpartiet, iF måste mn era el-starten fyra na, och i fråga om mindre arvs- SN och folkpartiet rösta med höger-' PK äcnauen »” pgrebar. någon lotter, Set kaliehj är” så ut. > tinjen; ty den var ju dock, rimliv : leende, "rycker. på axlarna och gör formade, att skattehöjningar inte «gare än, . regeringens och social "år gest mot scootern, blicken full "> uppkommer 'då make. eller. barn " demokraternas förslag, Men nog; |"4y resignerad beundran, liksom det vär ensam arvinge. Flertalet 'skat- - "var det en egendomlig manöver i | :namnet 'symobliserade all världens .tefria ; bottenbelopp höjes. : För .'. av socialdemokraterna att rösta''; härligheter för honom, Det bär vi- "barn och deras avkomlingar fram det förslag 'som' låg längst” dare med en L5-kilos vattenmelon . 'bottenbeloppet — från ' 3.000 till bort från deras eget. Någon, stor så bagaget, De vinkar länge, FENEE "6.000 kr. Det. därutöver gällande - - "seger blev det dock inte för so. br rv voärelåla, för un- ialdemokraterna. 'I andra kam. - i timmars arbetsvecka deråriga barn höjs till 2.000 Er-'.-maren var röstsiffrorna så jämns M en halv liter bensin kvar i » för varje år varmed barnets ål- ". som 13-207, 0 Aa tanken passerar jag sent på kväl- der understiger 21 år (från 1.000" RikSdagsbeslutet medför i i vissa: len; eementverken. i Låbatlan. En år). B ; illuminerad röd stjärna tycks svä- - kriper år under 18 år). Botten- > fall skatteskärpningar Ifråga om? "va över huvudbyggnaden. Det då- , beloppet för efterlevande. makes ” kapitalförsäkringar. Och vidare! " nar och. gnisslar inifrån . hallarna, arvs= = eller. testamentsförvärv kommer enskilt " tecknade openså ” godståg ” rangerar, tunga truckar ” höjs från 25.000 till 40, 000 kr, kr. För ingar att arvsbesi rasslar förbi, Bensinstationerna'är syskon. och deras. - tas, Opposi tierna .har.. ängda; jag kör in på området för samt för föräldrar blir. det. en . "serverat sig mot detta. Men” Fe ”att försöka få tanka,'stannar fram- u höjning av b bel från. och iald. ;| för första bästa barack' och kliver , + 1.000 till. 2.000: kr. Dét särskilda '; vann även i dessa avseenden, "| på. Därinne ligger ett dussin ar- : grundavdraget vid kapitalförsäk=- ”aridra 7 kammaren” med lottens. Jo ; halvnakna på sina sängar > ringar höjs: från 15.000 till :25.000 pj : i kr per förmånstagare, > . i NRP Strid I rik ”klädda, 'mycket' västliga apparitio- - Stri len sdagen ”nen i dörröppningen! Ett ögonblick för " : arvssk kunna + bli ; underkastade >arvs 'senare är de på 'benen' Bröd, sala- 'Socialdemokraterna > ville” som ”;<lottsskatt. Meri ' tjänst mi, vin och melon kommer fram på nämnts, täcka i i det närmaste he-'' 7 rsäkringarna ” håller 'däremo +bordet;' Jag revancherar "rnij ed Ia den" avskaffade ; ; kvarlåte "oc taldarant "Chesterfield och tuggummi, rå ” skopsskatten; cirka” 30 milj kr, terna skattefria; >” >> :| "> Det "är sovbaracken för/en bil- Na "förarebrigad. Allvarliga, .fåordiga 2 KR + böF OSA 0 ca sana DH typer med en nästan tough' atti- - mn »han förmår uträtta för : tyd — inga som utan' vidare skulle I evock. va” de Serra LO offrar på St-T, - torgföra "sina politiska hjärtekval, KM au om de nu hade några, inför en re-| ”. -». PRESSEN < KH MSKA” TID- ”presentant för Det. Stora Välstån- oc & rg NINGSVÄRLDEN består "numera det i väster. En äv dem ritar med av. tre mor i olika po- "pekfingret upp. månadsförtjänsten litiska ger. och två kvällstidnin- 'på den solkiga bordsskivan: 3.000 gar, vilka "senare är, bundna; vid , f - "ETT "MÄRKLIGT PRESSDRA-. och = ägaremässigt "kopplade ihop "klustve äckordspromten. « Ze n MA har utspdlats i Stockholm; och med var sin- g, kon- "för arbe- > Skånska? Pugbladet | (ep). « belyser staterar Erik L Larsson i Halländs!” tare iall håller sig omkring letsammar ka Tantmannatidningen, s sa nt fort 1500 — jag är överraskad 'och im- ++ Dagens Nyheter håller sig med sätter: we - ponerad. Men deras ansikten förblir . nånga chefer — bl a har man en SÄVE på landet” dvs vi hårda; Då ritar arbetaren en ny »:M- alldeles speciell chef. för inrikes-| bor utanför huvudstaden — tävk'.| kiffra på bordsskivan: 96, - politiken, docent Kurt Samuels- | 'och lov! —:har bara att könsta- '! i. 96 timmars arbetsvecka! oe son; Denne är en intelligent, | ” tera det. faktiska läget. Med b Han ler fi - "", hårdkokt herre, som gått lite mer |' .klagande.;av att inte Ake Gul.” i.» Han ler litet bittert, men det är åf vänster 'än tidningens s k | länders gamla idé om en bönder; 1; ckså allt, Han skyltar inte med sitt folkpartipolitik medgivit. Nå, det | " P2 egen huvudstadstidning blev; ', folks. materiella svårigheter. Han h in ' på allvar diskuterad och som vi. '. kanske rentav sätter en ära i att ar ju inte" gjort så mycket, ! själva ser det också. realiserad. inte skylta med di hand I hand med docenten vand-| ' De” sista dagarnas händeiser R kro od dem. can "rar professor Herbert Tingsten |" "den, stocxholmska 'tidningsfron="" a et om det ovanliga besöket . själv. ten" bör ge: anledning : till. nya sprider sig, Arbetare, förmän, verk- 0 Sån händer ' något förfär- : " överväganden, Intills vidare, har mästare, ingenjörer, i trängs i barac- ligt, | Stockholms-Ti "vi på landet” att slå vakt kring en:”. En av. dem för VM i fotboll - dningens | : . våra Iokaltidningar (utanför hus” på tal: chefredaktör . Gustaf Näsström idstaden!' ” lär tillsammans med Valter A-] Det «i aden!) > ra Svådorszåg-Sovjét FIO säger man i TCO (vad i all'världen |. i Det sistnämnda, noteras = detvits Ta för veckor oven färpå ångra har han nu på galejan att göra? Bg in rese. . med mycket osportsliga insinua- . Förklaring krävs av folk, största ' tillfredsställelse, .” Däremot tion. Först efteråt kommer 'jag att «te har med saken att öra) kon torde Sveriges bönder, med de all." :- tänka på att detta varit enda ögon- ! g ” åra senaste årens utveckling på tid- blicket då alla sett verkligt: lada " taktat hr Samuelsson och frågat ningsfronten för ögonen, ha alla een ? om, han ville bli chefredaktör i ledning att tacka Gud f dov > StockKolms-Tidni gen, eftersom |; 8 acka Gud för "ätt de | RNE ar] etare sätter sig bakpå Gustaf Näsström sett på sin be- och lotsar mig till”ortens bensin- . fattning ” som ett” tillfällighets- -station. Föreståndaren kommer ner —'" jobb. ot Citpå gatanl i pyjamas trots 'att det, | 1: "jamma v veva talar LO-che- sent | "I redan: är midnatt, Och innan jag en e Geijer med Victor Vin- | - 5 34 a vet ordet av h: de och det kan hända att Stock- Avtalsförhandlingarna” ' | plockat fram sin konstläder plån- tiskt ögocblik otr a histos . börjar 15 deceinber.” bok . och: betalat "med ' en ö-liters le chefre- sd kant aan iiket lär vara i över | STOCKHOLM. (TT) ”/"5HY 51 -beofinkasong å 20 forint, kant även om mycket behövs för | LO:s centrala förhandlingsdele- | arbetare som utan att blinka att uppväga den nya väldiga di gation och arbetsgivareföreningen., offrar 25 timmars lön för att'en Sken räknar med att kunna' inleda an västlig > turist skall, kunna tan- . en Kommer. 26 hr. Sa- talsförhandlinbarna i mitten av de, SN = .Pensinstationsföreståndare att t bli politisk redaktör i stället |Sember, upplyser Arne Geijer för, |, det är stordlaser h a I natten — jr säger nej. Debatten hårdnar |II- Som vanligt kommer. de” att” När: samme arb tar Men till o nu har docenten sagt föras i arbetsgivareföreningens för- , ctare otillåtet av "upp Sn befattning på Dagens handlingslokal Bl dägsnar sig från fabriksområdet och Nyheter. + ; dare " stick - Dir Kugelberg och hr Geijer ha änt ; i Er Vinde tackade som Bekant ja |bara haft telefonkontakt | np | Stäv. mot alla föror gar säljer |" till. om frågan ' be efter erbjudandet och blir alltså lännu, men siktar till att träffas den ' nan Stöngningsdags — då - " Öaholms-Tidingens nye chef. |16 december. Definitivt bestärimes |! LP fa liktydigt med att utsätta aktör. ' Det skall, bli intressant dagen nu i veckan . - är Vemos ckulle risker, Risker — a - - 2 , r fa 2 fn toa " et a . a ” [ H i i I H H 1 ; . I I na H 1: ' of I - a I i | ; i i i Li i od id ” -1 . + + 1 ie : ra s i pe - i a År 4 i: I i I | I I | KRT ki f i | H ! I REG oi i I i : i . 1 i , i NN I S. | i i H ' : i: i . ie I H H i. t i Il | 4 Hi , FN vood , wo I i be 1 + H Li ig j ” ja LAHOLMS TIDNING | k i MN vc Riksdagen" har äntligen beslu= tat” att -kvarlåtenskapsskatten” = skall avskaffas från den 1 janiu- | -ari 1959. Dädsbobeskattningen är, Mä fortsättningen endast formen av - arvsskatt, vilken dock blir högre "genom höjning av "aivsböskatts +" + ning. . Högern å andra” sidan : ville inte gå med på att något av: detta belopp täcktes genom" höjd arvsskatt, Centerpartiet och folk- » partiet förde gemensamt fram én linje, som skulle betytt en: än-den d ” positionen, vilket betyder. att so- ', elaldemokraterna drivit sin vilja ,» igenom: Deras villkor: har varit, att, skattebortfallet” genom kvar=, ”skullo: täckas genom höjd arvs- » lottsbeskattning, Sänkningen. av . ” den sammantagna dödsbobeskatt- " ten; Riksdagsbeslutet i är i huv sak i överensstämmelse med pro» ” skattesänkning på: 2 "mit "kr. Denna ' mellanlinje innebar en + lindrigare beskattning. av efter. >" levande makes' och! barns: arvs- i . lotter, särskilt i fråga om de " mindre”, arvslotterna.” - :Tyngd v "punkten i den höjning, som 'ceri= terpartiet och folkpartiet funnit ' det nödvändigt att gå med på - "lades på de större arvslotterna ” samt på syskons och” oskyldas » . Efter. endast ett par mil orkar Jag inte besvara vinkningarna längre — armarna ' värker av ansträngning. '””Budapest 194 Km”, Scootern har för en stund sedan passerat järn-" "ridån på ett av dess tätaste av- snitt, ' Det. demonstrativt hjärtliga mottagandet är inte att ta miste på. Under en paus på landsvägen " kommer, ett tio-tal män, kvinnor och "barn strömmande . emot mig fn majs- och solrosfälten, där .de | me + . a "Ex ”ungs svensk som fate vill I ha sitt namn utsatt med hän " syn till: faran för dem som på skilda" sätt hjälpte honom —: om också :bara' med! enkla ' upplyas ningar '— berättar här om stäm ;: ningen och läget 4, Ungern, dm folkets bitterhet" och . « västliga sympatier. Inte. nier än cent är röda y Ni IKolchos? Privat?” - ”Kolehog,” io oso rna mt ”Kolchos 182” Bra? a "Bonden vaggar, sitt huvud som "om; hän ställts inför ett mycket de- likat problem, =... or PJ dö kommer det till slut, lågmält och tveksamt, Det syns på turist på genomresa, som inte ens kan ' skriva . dem ett vykort till tack, namn,', | Kolchoserna « - ryssarnas verk: ofta luft åt sina känslor på ett me= kulak nån' gång?” grymtar f d stor- borden Istvån K och dunkar sig I bröstet. Det enda han har kvar från För. «en vilt Vfrämmande västlig eftersom han” inte vet deras Mellan fyra ögon ger ungrarna ra oförblommerat sätt, ' ”Har ni sett en riktig, fvättäkia kurrens långre. .. fornstora dar den rakryggade håll- ningen ; och 'den'välansade mu- staschen, Han fortsätter: ”Allt har de tagit ifrån mig; jord, maskiner. boskap. Det började redan när rys- sarna kom. 1945, De lämnade kvar två kor i hela trakten, och det var en välmående trakt, det här. Här" behövde ingen klaga, minst av. allt lantarbetarna. Sex krogar fanns det i grannbyn, och de var fullsatta varenda kväll. I dag finns det en. En! Och vinet som de skänker ut går knappast att dricka. Ingen kon- Mig har de gjort till kolchosarbetars., Jag är 64 nu, och inte vet jag hur det skall gå när jag inte orkar arbeta längre. Sönerna har själva knappt så de klarar sig och sina familjer... Men så mycket är säkert: Den dag rys- sen ger sig iväg i ottan, så är all- ting i bästa: ordning igen vid lunchdagst, Fast den dagen upple- ver inte jag” Ca s”Hur många kommunister har ni här i byn?” . ”Det kan jag räkna" ut på fing- rarna nästan. Femton stycken är det, varken mer eller mindre. Av 600 invånare blir det 2,5 procent. Hur många har ni i Sverige? Har ni några alls?” : Jag fick erkänna att det t o m var mer än 2,5 procent, :: ..- " ”Men, det är inte slut än: Med tio av dessa femton pratar jag mel- lan fyra ögon precis, som jag pra- tar med er nu!""Ja, ja”. säger de, "men vad skall. man : göra?” Resten:- "som styr och ställer, ”d':v s& -genomdriver. Be. med tan mk på 4 taktisk atombomb | Kran en av de senaste årens 3 MUNÖVFEeT: Kisy,vling inskränker sig inte -. fö Fd svans Mötortseringen av vår armé är | följden av en utveckling, som inte al'deles motsvarat de mili- tära önsnamålen. Genom att ersät- ta hästarna med traktorer och bi- lar av standardmodell för mili- tära transporter har, såväl trans- porskapacitetet som rörligheten på vägar och i lättframkomlig terräng ökats, men mycket betänkliga olä- genheter har 1. stället uppstått. Atombombens tillkomst och flygets utveckling har sannolikt icke, minskat markförbandens behov av att kunna dölja sig i terrängen. Vid förflyttning vid sidan" av garna måste nu våra soldater själ- va bära den tunga materiel; som förr :kunde transporteras på klöv- iehästar eller på hästdragna kär- ror. ' Detta. nedsätter såväl strids- beredskap som uthållighet och rör- lighet före och under strid. ”Vi kan äta våra läderskärp, men vi måste ha bensin”, röt gene- ral Patton år 1945 under offensi- ven i Sydtyskland när hela före- taget hotade att avstanna, trots att världens största oljekällor stod till förfogande i bakgrunden. Det var de- känsliga pulsådrorna mellan hjärta och lemmar som inte fun- gerade. Efter erfarenheterna från kriget. på Korea började man i USA ,att inventera sina tillgångar på hästar och mulåsnor i; igen. Från strider under nordiska för- ålland gjorde ryssarna mycket beslut som fattas I Bud ”Men vilka var det då som satte igång med att reorganisera kölcho- serna” 'ete efter "revolutionen, ; Om det inte fanns ”ett , minimum. av hantlangare?” ”PRyssarna själva! "Ryssarna! Med”. hela. byn full av stridsvagnar och pistolen på bröstet på oss!” "Ja -— vad skulle de göra? ” De > deklasserade i det klasslösa - : samhället” En klass för sig i det klass lösa samhället , bildar de deklasserade. De överlevande ”av dem' som inte flytt: redan 1945 undkom när fän- gelseportar och gränser öppnades för några dagar under. revolutio- nen, Men några blev kvar. Dessa en svunnen tids sista reminiscen- ser i människogestalt vegeterar un=- der hart när obeskrivliga förhål- landen. Man vet inte vad man ska- kas, mest av — tragiken i deras öde" elier okuvligheten med vil-' ken de kämpar mot denna sin egen tragik," - ”Så långt ni kan se härifrån bar allting : tillhört oss” berättar den 60-åriga baronessan, Hon och hen- nes man är inhysta i ett envånings stenhus: utanför: byn, En get och ett par hönor krafsar omkring i den korridor, som leder 1 tvärs ge- nom hela längan, ”Det här huset 4 var vårt sommar- ställe, De har gjort tolv enrumslä- genheter av det och låtit oss dis- ponera ett av rummen. Mot hyra, naturligtvis. Här bor,. äter, sover vi.: Min man-som är 63 år ”arbe- tar” på ett' vägbygge som 'grovar- betare, Han går upp 1/2 5 på mor- gonen och kommer . hem '8 på kvällen, Han har bra kondition, och än så länge klarar han det Han idrottade 'mycket förr i värl- den... Våra släktingar i Amerika och i Västeuropa skickar paket; men vi får sälja hälften för att kla- ra tullen... 2 a. . : På bordet en brödlimpa, en odis- kad in. en 'nescaféburk, ett UPN luftpostt — på väggen ett. par räddade” släktporträt :Hon följer. mig ut. Mot ”Det'ä är fel av er att säga att” vi "mästrar” vårt liv. Vi lever bara enligt vårt gamla ordstäv ”I nödens stund äter fan flugor”, Det enda som 'skulle kunna rättfä diga er' komplimang vore att vi förtär vå- Fa flugor med något av ett kultive= Tat leende — som om de inte alls smakade så illa,”. Och hon försöker le — men det blir bara en grimas,;en hitter gri= mas, > bistra erfarenheter under det fins- ka vinterkriget. Från Petsamo i norr -till Ladoga i söder stod deras motoriserade kolonner som bjälp- ösa mål längs de vägar, som igen- krokats ” av finska spärrförband. Finska. skidlöpare med den tunga materielen på klövjthästar och slä- lar. förintade = division Uvision .utan att den bil-transpor- j 'erade materielen kunde bringas ill användning. I framtiden bör så- Jana. vägbundna. kolonner bli de mest öl skvärda målen för atomva- "Den sovjetryska armén av i dag är uppbyggd för en snabb offensiv på kontinenten mot ”det stora rys- ka husets lilla - balkong” som Chrusitjov kallat den återstående delen av det fria Europa. För detta ändamål finnes ett mycket stort antal moi di isi i hög En total motorisering av ”krigs- "makten är kanske inte helt risk- fri, dels med tanke på svenska terrängförhållanden, dels. med tanke på de förhållanden som kärnvapnens utveckling medfört. Ännu kan hästarna betyda en hel del för vårt försvar, hävdar i vidrtående = artikel överstelöjt- nant NV Rickard Nilsson 2 genom att en sista relikt om 10—15 hästar har behållits vid förbanden. Underhållskostnaderna har vert relativt små och höstarna har gjort skäl för grödan. De har använts sista militära tävlingsryttare kun=' nat träna sig.för de internationella” tävlingar, . där svenskar ' genom ”- djärvhet och framåtanda gjort en så värdefull propaganda för vår" svenska armés goda anseende” utomlands. - ör Avsikten är nu att redan nästa” år avveckla även dessa sista häs-” tar vid infanteriets utbildningsan- stalter och avskriva 'allt nedlagt" kapital av ekonomiska skäl, ' ” Ingen vet i vilken riktning mö=, derna förstörelsemedel kan tvinga krigföringen för vårt lands försvar / i det långa loppet Det förefaller mera sannolikt att utvecklingen går mot primitivisering än mot den ömtåliga komplicering, som all me- för enklare eh ikörslor samt k medför. för ridvruk . i övningsiodningens gruppering i terräng är utspridd över ett . par kvadratkilometers yta, där en häst är ett både billi- gare och bättre fortskaffningsme- tjänst. En modern bataljon under Är det då ett riksintresse att på. skynda utvecklingen mot en total ' avhästning i en tid, då bomber mer än någonsin hotar alla förbin- delser på land och världens största ' ubåtsflotta hotar de långa förbin=' del för en övningsledare än en bil På dessa" hästar har även våra del till . dri delskällorna bortom Suez och Atlanten? - Litterärt spän ist fenomen: 83-årige Ossiannilsson efter . . Den vitale skalden och romanf Den gamle skalden K G Ossian- nilsson har fyllt 83 år och är syssel- satt med. att skriva en historisk äventyrsroman för ungdom ”— en startberedskap. Med hänsyn till er- farenheterna från tidigare utflyk- ter i balkongens utkanter har man iiven bevarat hästanspända förband. Ät avhästningen inom skogs- och jordbruksnäringen i vårt land är det icke mycket att göra, Hästbe- ståndet minskar och den utveck- lingen går tydligen inte att hejda. Något militärt önskemål att på- skynda: utrotningen av hästsläktet sör emellertid inte föreligga. Jet lja ir även meningen att i det längsta söka utnyttja de hästar, som allt- ämt finns kvar. Man avses sålun- da att organisera särskilda trans portförband av .befintliga hästar för att vid behov och i mån av till- gång kunna förse förbanden. med dessa. vid operationer i svår ter- räng. Detta bör få stor "betydelse särskilt i Norrland, men” svårfram- komlig terräng vid sidan ' av' vä- garna finns överallt i vårt land. De bullrande traktorerna' är icke hel- ler särskilt lämpade att följa infan- teri "under stridskänning' även om de kunna taga sig fram, Utnyttjandet av”. de "planerade transportförbanden av hästar kom- mer snart” att vålla. nya problem. Ännu finns det befäl vid våra rer med så mycken om hästar och hästvård att man kan taga hand om djuren: och bedöma vad de kan orka med. Stora kapi- tal är 'nedlagda "såväl i arméns hästbestånd som "' befälets utbild- ning 1 hästkunskap. Dessa kunska< ver har hittills kunnat underhållas for på '”En amazon" på äventyr”, som han skrev under sitt åttioförsta år. För några månader se- dan utkom äventyrsromanen ”Bland tsarer och bojarer” (Lindblads för- lag) och i dagarna har Bonniers ut- givit en tredje upplaga av hans ti- digaste roman i genren, "Törneriis till Tistelhult”. VON » Med sina över 100 romaner, dikt- samlingar, dramer: och äventyrsbe- rättelser är KX G Ossiannilsson utan örelse den mest pr av våra skönlitterära författare, Det tillkommer inte samtiden att avgöra hur mycket av denna rika Produk- tion som hör framtiden till. Dagens dikt har icke alltid varit den mest långlivade, Hans kraftsprudl och livsbejakande dikter och hans av na- tionellt' patos burna - » författarskap har icke sammanfallit med tidens smak. Livsångest och undergångs- stämningar saknas i hans diktning. Med . romanen ”Barbarskogen” ' hymnerna '”Morgon” och ”Sveriges flagga” har han skaffat sig en säker plats på den svenska Parnassen, Av historiska romaner "har han skänkt ungdom -i alla åldrar minst 25 styc- ken, ” ” De' har ala tillkommit i "den his- toriska omvärderingens och den oa- tifistiska historier Ctid.z K och örfattaren vid arbetsbordet unge hjälte” och ”Gustavus. Adol- ' phus Magnus”, Den förra romanen är en värdig svensk motsvarighet till Dumas” ”Musketörer” och intet tvivel råder om att Frans G Bengts- son av läsningen låtit sig inspirera ' bl a till den högstämda skiklringen -. av uttåget ur Sachsen. (Karl XI:s H levnad, det D. : Den nyutkomna romanen PBland tsarer och bojarer” är en berättelse från Jakob de la Gardies ryska fält= tåg åren 1610—11. Veterligt har in= gen historiker av facket, som kriti=' serat Karl XI:s vågspel att tåga mot 7 ' Moskva, omnämnt det för kungen välkända faktum "att svenska trup=' per ett sekel tidigare tågat in 1 Moskva och även klarat sig hem - igen med livet i behåll. Ett svenskt ” r , Hälsinge e, bär ett namn på sina fanor till minne > av bragden. Där står :— över tio andra namn — "Novgorod 1611”. Världen skulle kanske ha sett annor= lunda ut om ändamålet med'.den långa marschen hade uppnåtts : den gången. De få bevarade urkunderna från det näst sista stora vikingatåget ' i österled bör utgöra. en rik källa att ösa ur för en äventyrsförfattare med vikingalynne som K GG Ossians, nilsson, NN Huruvida läsningen om svenska mannadåd i fornstora dar 'kan an- ses mera förvildande. på ungdom än biobesök 'med sl 21. 'och G Ossiannilsson har oförtrutet fort- satt i Dumas' och! Sabatinig skola och har av svenska kritiker placerats i samma "klass. Endast två" gånger har han fått" tid —.och förmodligen även råd i. att mlaXsig till större historiska ' "verk i = ”Kung' Karl den ilmer tuffa ” amerikanska krigsskildringar på programmen må. lämnas 'därhän, Priset på underhållningen är ;Unge= . fär detsamms, men K G Osslannils. sons berättelser ger större behålla ning såväl Vkunskaper historia som: i litterärt avseende, é ve a : CSA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.