ba Skymning STILLA NU SIG SÄNKER of BJUDER VILA. ÅT EN: VAR 0 - HAVETS SPEGEL ROFYLLT BLÄNKER, . | NAR: SOM SOLEN. AVSKED TAR, : ALLT ÄR TYST, JA, "ALLT ÅR STILLA "VINDEN ÄVEN FUNNIT RO” Ä JAKT OCH VARDAG BLIR EN VILLA H DRÖMMAR, BYGGER LYCKANS, BRO. ' Forts. : I — Men, sade Gustav, jag hade egentligen ett "annat ärende, Bengtsa Lovisa har berättat att du är makalös till att fånga gäd. dor i sjön, och att du bjudit Bengt på: middag,-. som. han skräppt om att den varit så god; Och det tror jag nu sedan jag själv. fått ett smakprov. anv vi är. flera. ungdomar ' 1 byns i Stockholm såldes ” gården. Den" : 1 eden suck av, välbehag kon-. Micstersae Dorig att hon. vak- -S > nat till en'ny.dag med nya möj. | nye: ägaren sade. omgående upp , ligheter, En 'ny dag I sjunde hime | Doris till. avflyttning. Dom hade ' + len: ' Erland skulle komma i dag inte tänkt fortsätta med att bä-" också; Hön skulle få jfölja med ' ra "slaskhinkar ät' henne, Förres- er honom ” på hans -' affärsresa till: ten så behövde dom allt utrym: SN Storby. Tänk att få rå om honom! met: för egen del, Pensionsnämn- > helt under tin? mil dit och lika dens - ordförande hade då hjälpt; , länge” På "Aterresan; . Bara han henné' till den här lägenheten i: och hon och, bilmotorns behagli-' det » splitternya pensionärshem- ; ga spinnande surr. iHon: minder met. — Och; här: läg hon nu. I : Håns smekningar från i går kväll. hela sju år häde” hon njutit. a Det nade varit. som” den ? Hjuvli- denna härlighet. Parkeltgor, 'och; SL gäste balsam för hela hennes va-- Ajttstädat:. -Sopnedkast : trapp- + i " "relse, ”Lilla " "”fågelunge där” — uppgången. Vad” kunde man mer | ja just iså. kade han sagt; Så lent "begära. ” ”Doris' lär. blicken. löpa - och varigt” som han smekte hen-. Fo, > v | ne" då. O.våd det var härligt att en - Vara kär Kärl på riktigt. Tidiga- ' re hadé€ nonaldrig "ägt en: fäst. man. Rå tiktigt. Men nu var Eri; land ' hennes: Bara hennes, "At förflyttad till en: chefeplats I - i Gösta Gustafson i i Bå. I "varje fall under de FAR 7 " när'hon helt glömde sitt, lyt ANKI Tänk" att.få: umgäs: med vanligt från golvet. med den: HHusbruha folk, trots. att man tyar en ”pue- trasmattan' över” till "bokhyllan > kelrygg. I de, tidigaste barnaåren ned radion. Vidare över' chiffon- hade "hon arlt som "andra. Men: jen med prydnadssakerna. för att: så, hade" isforasyster" "under > lek stanna” upp” vid” "byrån med: den tappat Xer. Henne i golvet. Det stora” spegeln. 'ovänför. Om::han var då hon fick iryg; gskadan, som ”Iutäde: sig”en aning Cutat. mot bara förvätrades, ant efter” att golvet kunde hon” se" sig. "själv åren” gick. "Ja. Äu hade den för-. här. sängen, Tänk: att en.spe- - stås stabiliserats; Men vad Bior- ; ;gelbild> kunde. bli: st -bra; > Häri- de "det, "nu: när hon redan var från syntes ingen" defext. Hon vingskjuten. Tänk om. någon ny var:som :anära; - Den! förhatliga |. sorts, Olivarerona .hade. kunnat :puckeln var. begravd bland. kud- "forma om -henne,' O:.nej, hennes: darna.. Tänk om: det gick atf.en ve "vaga ”hjärtkart skulle aldrig tå morron ; få stiga . upp och lämna lå vid något” sådant. Doris tänk. var puckeln ' bland” sängkläder. -"' te tillbaka på alla de bittra åren. "na... fo] ljuva t tanke! " Kom ihåg alla ' vackra : sommar- kvällar” när hennes" jämnåriga ' "längt, N hade farit ut på danser. Säg sig”, hörde -hon : en fä öppnas själv” sitta. där: vid fönstret, ' En-.; därute i trappan ochså hur' det 4 ”"minstone ville. hon tro det vara MN | Kd öch stirrat; tills. de :olika' paren :- "Karlsson ' som: redan" nu. hunnit kommit . :bllbaka' i gen ', från, dan-;- läsa” tidningen. "Tant : Sofia” hade sen. Jå, aet' var i lägenheten. en nog, bara hunnit, skumma vilka trappa upp” . föräldrahemmet. "som var födda och döda." och sä Av påppan mindes. hon inte så” förstås vilka som, fyllde år. Hon Han. hade, omkommit: brukade hålla reda på familjeno- r. hela "huset. Nyfiken- De år som: heten: tog överhand på bekväm- "ville ”.:hon:” helst ,Jdigheten och Doris kravlade sig Skolkamraterna upp efter : tidningen.” DA. först ämt vad. blev. "hon "vaken över hur mycket -klockan var, Redan tio... Bara två n så kom hem till mam” I timmar. kvar . tills Erland skulle - man, så hade. hon - ingen ; ;extra hämta henne. -Hon som - "behövde ; kärlek, att ' ge; sitt handikapade en timme minst för: enbart ma- "CT barn: Så här döngt efteråt förstod . Ke up. SÅ rysligt. Efter mätte hon "modern bättre, -Det "mäste ') av” sina ' krafter” forcerade" hon vara påfrestande att gå och bära . bäddningen.:Den' lilla bäddsoffan -på en tärånde" sjukdom och! sam-= Ivar en. miniatyrhistoria, beställd tidigt ensam Ha ansvaret för fa. enkom för hennes räkning. Hon miljen.” När. så ,modern "lämnade "genom 'Olyckshändelse.” Doris var i .tiserna inte fullt" fem år då. sedan + följde; glömma > "-hade , ekrattat åt Erland i gär -sina barn för - altid” följde” en kväll- , Hans ' långa ben räckte : -hemski tid.:S&' ensam" och : över-: "minst! två 'decimeter utanför...” given hade Doris aldrig känt' sig, Allt. gick : så snabbt: och bra vare sig förut ' eller” senare, . Hela för: "Doris i dag, så redan' halv hennes sjuttonäriga'. varelse ha- . tolv var hon klar med både städ- de protesterat "mot en så 'obarm- . Ning och toalettbestyr. Frukos- ” härtig' Fö syn, .som liksom slag ten hade förstås blivit i enklaste i slag förföljde. en och samma fa- : laget .—" kaffe och” smörgåsar. milj. — Då. Märta, storasystern,.: « Det fick' bli mera mat, när hon några” månader senare gifte sig, "kom hem igen. Nu skulle hon ut « hade Doris fätt ;flytta upp'til och åka med Erlaid, Doris kän- " vindsrummet; 'definitivt. Harry,, de sig fullkomligt > överlycklig. svågern, . hade varit bussig nog Tänk i älta fall vad bra det var, att oräna en kokvrå med el-plat- att ha en egen lya med idel trev- "> ta åt'hénne. Hon hade, eget hus. liga: saker. - Mitt 1 all: sin glädje ' häl Det var då: som, hon fick kem hon 'att tänka på tant Es; , Pension för första gången. Invå- ter, Det. var nog bäst att gå in lidpenston; - Krymplingspension. ”till:henne en liten stund, Annars Det var, då. hon definitivt" fick blev det nog kritik för att'hon besked på; att hon inte var som inte ville umgås med de riktiga andra. , Officiena papper så att pensionärerna, Tant Ester'hade v. säga. — Nog y var, väl” både Mär- en vass tunga. Annars var hon "ta och Harry 'srälla emot henne . hur. rar.som helst. För: det mes- på sitt sätt. Men dom hade, ald-. ta brukade'hon ta parti för Do- nig, en. tanke, På, att även hon ris, mest förstås när farbror var 'skapad som andra människor "Karlsson dundrade på om «Krigs- med ett. eget känsloliv: 1 Deras I målning och sädänt. fan, fär? omtanke gällde” enbart ' hennes sn En kvin 2 kulle 60 natur: fysiska 8. Nar st, Harry I blev” s a dig ut, påstod. han. De där ' dis: "kussionerna brukade i regel :siu- , ta med, att vari 'och en: snivade in till sitt, Sedan gick" dom där och tittade. snett på - varandra, ända. tills. dom hittat. . ett. nytt sämtalsämne, ' Dom kunde: liksom . & inte riktigt. fördra, att Doris höll sag Ute för sig själv. Det Blöm- des: så lätt, bort. att hon” var "en ingdom. och, "kunde ha andra in- vit. hennes : "favoritnöjen.; Radi- "hade gett henne mycket; sär- skilt sedan hön lärt sig engelska, + Flön ksom en annan platt. form, att; ståt på. Hon kunde” ju ocksa. komma med : nyheter; som; ingen. | Don dub mus e ” tvungen att: gå in till tant och farbror Karlssons/för ”grannsäm- jans' skull.” Men det blev i regel korta7 besök. ; Farbror . Karlsson ville inte gärna slippa in, någon frisk. tft. Doris brukade- skämt- samt, säga till" tant Ester;' om: det någon: gådg : luktade -- "dsunt inhé hös' henne, jag" tror” det "luktar. Karlsson här", I. "det? blöra: Köla var. dom -:väl., sams. ”allihops- Men- "på anära' s , det: faktiskt mer: än svårt; Att: vara ung: bland: gam- 13; fordrade takt från ömse häll. Tant - Ester ' Vara tolerant och kunde följa med 's . Doris "ringde" "sina: två: långa 7 en kort:signaler; öch steg” in i tamburen ' hos: tant” Ester; Ger nom den som vanligt" öppna "dör. ren "in "till > rummet; såg”. Doris "den. ”gamia i korgstolen.” Det” var ett". : minne ifrån hennes barndomshem och den dyrbåraste klenod. hon, ägde: När hon satt i den;;fick hon ;| som: kontakt med det” gamla" som varit. Nätiden var. "så" mycket jäkt och" btoj; oddag;. tant" Ester, Doris; Hur mås det 2: "Aja; en fär! väl” inte” klaga” ”Jäg .har |. då sovit hela natten, å d väl” våra nöjd; Men heräska. "sal ker stinta - 'vad du är fin i" dag. Är det någon bemärxelsedag, el el: ler. skall" du bort” nånstans? Jojofensanri tant, "Jag skall ' ut och "åka: bil" i dag. - Jaså. Men vem är så snäll att han; bjuder på bilskjuts mitt på. "blanka. var- dagen? — Fästman förstås! Fästman, har - du. fästman 7. —.: — Han ' kommer . nu "klockan ' tolv. — Jaja, BOg för jag är 'gammat och -är som jag är, men en 'sak vill ;jag 1 alla fall säga. dig... Är i det-den där karlsloken,' som har sprungit hos. dig morron, middag och "kväll, den här sista tiden, då skall du. sparka han i baken och skicka. han på, dörren. illa kvickt. Han är; gift.och har flera ' barn. Låt:han vara, ifred, om. inte an: nat så för ungarnas skull, "Har du" vetat -om det, så må jag sä ga att du är ; bra dålig. ' Oskar Karlsson är så arg på. det här rännandet, så han har hotat med att ringa fru hansés och tala om vad det är för en'habbiack hon är aft med: — Men tant har är Inte gift. — Det är just vad han är och stora: uhgar, har hån. Ska då du lägga dig. emellan barken, och trädet? Fy skäms på "dej; slyna — jag kan inte: bättre sä- ga, När gick han förresten. ifrån dig i går kväll? — Ja' tant, det är eå sak som jag inte behöver redovisa för. Jag är väl vuxen i alla fall. '— 'Skäms' på 'dej! Gå här och ha ihop det med en gift karl. Jag tycker du skulle hälla dig för god för sådant, Vad ser SER | vaja pd [om | sn | GR bra gärna skulle vilja lära kne- pet att fånga sådsna gäddor i sjön. Vi undrar -om du vill Jära oss knepet. "+ Det är ej särskilt konstigt, och ni får gärna, titta på, men det: är "ej :alltid det lyckas, sa Jo- hannes., I morgon har jag tänkt gå ner till sjön och söka! min lycka. Då får:ni komma senast vid: halvsextiden, så går. jag fö- re" ner: till sjön; Men lägg noga märke till, att ni håller er tysta, för annars skräms gäddorna bort. ” Ja,' det lovade Gustav. att sör- ja för, och så blev det: bestämt att de fick ”komma:” .' + Tidigt nästa morgon, som var söndag,, var” ett helt dussin sto- jande ungdomar på väg ner eller rättare sagt upp mot Kullen. Det var, -ungdomar av. båda könen. i 18—25-årsåldern. > När . de:; kom upp tin nybygget manade Gus- tayv dem: till att: vara "tysta för det hade han. lovat. att' ombesör- ut: Ja, men det var en flicka "med särskilt 'sprundlande livshut, som hade svårt att tiga, så Gustav; som var hennes bror, tog henne hårt i i armen. Hon hade: nära till lipen.— — Här är väl inga gäddor, som hör oss, sade hon. Men Gus- tav "sade" 'barskt:'+ Kan 'åu: inte håla käft får du, inte följa med. Så teg. 'hon' en stand och sällska- t i bokskogen. lär. de kom,ner I. ängen, sågrde" Johannes-stå De upp: en, gäddå: på tminstone Åes: fick" "nästan" kasta" sig ' på gäddan som fallit bra nära sjön och hindra” henne ett äter. kasta sig. i vattnet, Han ' drog : henne 'med' reven, ett” atycke längre. in på. jana, och då. glömde” ungdo- marna al försiktighet'; och, brast ut d jubel särskilt då de. fick vett. par. indre; gäddor,; som han: dragit: upp; förut; Mega och sprattla i: gräset. Ett: par: andra I metspön åtod Aödstuckna” en” bit ifrån: vid Sd kanten:: och” ett. par. "ungdomar ville” för: k B: och ”Yohannes. för: "det: nu var menings- "löst, : gäddorna”? "var .säkert skrämda, "Den: livliga. flickan "tog sig orådet före att kittla den siat uppdragna gäddån vid gapet: klarade. : hara ett' han, springer, för. Att ad bara” ids släppa till; Fy för den lede. Det är nästan så man inte vill: vara ;bekant med « -dig. .Nog för att. jag förstår du är bra nog så savältfödd, men nän måtta på fasonerna får. det, vara: En -glft karl... Gå in och skäms! «— Ja tant, -jag skall gå och jag skall inte alis springa här så. ofta hel- ler, Jag har min egen fria vila, så. det så..: Doris snurrade. Tunt. på sina styltliknande klackar med en. så dan fart, att hon höll På att ramla ikull. ' Hon kände sig: :bå- de' arg deh olycklig på en gång. När: hon. kom--i - hallen . kom: de första: tårarna.! När hon kommit in tilj sig, brast alla fördämnin- påspacklade het. Erland var gut. Det var nog så; Han hade alltid skämtat bort hennes frågor :just'på' den: punk- orätt av henne, att ta: emot” den glädje som: bjöds? Varför skulle hon i allt få lida för sitt lyte? Fanns 'det' då ingen barmhärtig- het? Som i ett fjärran töcken uppfattade han ihärdiga ringsig- naler, Att.det var Erland och att de gällde just henne, var hon vappast medveten om, Hon för- ber sittande, slö, apatisk, likgil- tig för allt. Hon var en puckel- rygg. Var inte som andra. Fick Sd I :- inte vara som andra i di pet började klättra: ner. sför :bran- b en ;ochshyva' 3 kg. Metspöet. bräst. och Johan-' gar. Hela” hennes inre vari upp-]:' lösning. Likaså hennes; konstrikt - .krigsmålning..; Hon - kröp; ihop som ett nystan .i.ena |:. soffhörnet och kände sin ynklig- ji ten. Men var det trots, allt så |: ar aa ua sw Men det skulle hor 3 ” ej hä gjort. för ögonblickligea' gav. han. stil |: ett vrål-och pekfingret satt fast gäddgapet. . Johannes . stack kvickt en, träpinne i gapet. ne- danför så att fiägret kunde 108i £as. Det blödde friskt ur fingret, och: flickan vred sig av smärta. Det skrattlystnä : var.: : renat. för. svunnet, Johannes sade Cet var bra att det. blödde. ymnigt, . för. gäddbett . var , "ganska giftigt. Gustav klämde fingern härt. så att. det "kom. ut 'mera blod. Och så: sade: Johannes; "När. Må. kom-. mer. hem skall jag slå på någrä droppar. i såret, Så blir det ingen blodförgiftning. Så gick de. upp till stugan. Johannes dröp nägra smärtan kom. att gå fort över. Han tog fram. riktiga förbands- artiklar, och lade, med" skicklig hand” ett. litet. förband. « avs Alla, hade. av. nyfikenhet gjort en "titt in 1 stugan och utrymmet hlev, rätt; litet... Johannes sade: Det är: väl här på orten en sea att "gäster.' som gör; besö "skall ha någon slagt traktering,' Men jag: äger varken. kaffe eller. sprit, det Bista” har jag, förresten ald- rig gagnat,. Men” vad" säger Hi "då hon varit. så stygg mot” flc-. tyckte att ;'det. "vore. väl Bloit: em : skoj. 2 der manliga syntes tycktes :vara hans fästmö att'han ville: helst: att hon” . följder med Men” flickan,” söm hette Oleha, och såg” mycket | bra ut; t; kte det, var toligt. att..delr Esade, Johannes; "Medan jag; ordnar, til gäddan, får: : kvins norna gräva. upp: nypotatis bortå middagen, ; Flickorna. med. Olena i spetsen; Tusade bort .'och. gräv? som de i tvättade" "och: skalade ej tillräckligt för; då ; BÄ. många, för: det; fat. tag : :matverktyg.;, "Jag ; har. blott etti halvt "dussin . tallrikar och: U-; ka "manga : knivar: och gafflar. Det är förargligt att” äta” på en gäng. : Btt.'par : flickor, var, hem. efter. det som; fattades, och de" var, tillbaka: innan maten var färdig, Ett par. bräder "bars in och -placerades på. stolar, och. så fick” allas sitta med tallrikarna” i knät... Dét' blev en: däcker måltid, genast. villiga ”att springa ”vilken även den”. förnäme fas "mannen måste gilla, :;=: > Sedan". alla hadé tagit. en titt på det nyuppförda. huset gick de efter många tack. åter mot hem- met; Alla hade -anmodat Jöhan- nes att .göra. dem: ett besök: så att. de:fick.-.bjuda något igen. Och Johannes sade, att. det kanske. droppar ur en flaska” i såret; "Det 1 sved som eld, men han sade, att” om, jag, skullé, steka, gäddan” och vi hjälptes åt att äta upp henna, kan.” Alla brast ut 17 skrat. ; och |- tveka: och sade till én flicka," 'Boni en tiovade, -trakteringen: et på: åkern och "koka i, ordning: tilll de kvlekt upp ett kok: potatis, |. tidigt” drade én. I BRINNER DIN LAMPA? t som gör kristendomen till ett sådant kungligt. äventyr är bl. a.vatt kristendomens. Herre alltid är så Personlig. Liknelsen cm de, visa” och fåvitska jung.. fruma ställer sen närgången fråga: — es Brinner din lampa? -' Annars vore det ju bekvämast att tala :om alla de "mer eller mindre flämtande lamporna ute i de' slocknande : "eldarnas värld, Nej, Guds pil. siktar och träffar rakt in i'ditt och mitt hjärta: Briniher ' din ”låmpa?" : ”Alla de tio dungfrurna "hade! lampor, . ” Alla” som' ville kallas kristna har lampor. Bekännelsen är vår AMPA, Lian . Det kan - var, en "degant lam- på eller en klumpig, en hög och säker" andlig bekännelse eller en trevande, : + Viv ska inte a det nonchalant med. lampan, bekännelsen, läran, > Till grund för våra handlingar ligger alltid en. viss lära. Det i är inter likgiltigt om man har som frossats”, +”klass mot klass” eler ”samarbete” Handlingen: ” bli därefter, ”Utan:-bekännelsen; li- ran, . skulle kristendomen: bli sillsallat.. -Aposteln: Paulus hade all anledning: i” världen att tala Nå 0 blev ;vid, nägot Elfs. Han tyckte 7 -älla' ungdomarna ajg trevliga aut; men av. alla tyckte han bäst om Olena, för..hon syn- teg vira stag” röch" säg". oneka- ligen ändå bäst ut. Men hon ha. de ju. fästman, så henne var. det e]: värt: ått. tänka: "på Så. bar: han ut bräderna;' ur, stugan och ställl 'de stolarna, åter; på sina platser. tg er liten lur, Ch bar varit: tin UF hånnes ; fick , äve j källargolvet samtzinsatt dörrar I och fönster före vistern.. Bräder.. na -till .golvet, var 'allt för breda, så hän. sklyvdé- dem på: sin såg innån ” han. skulle : börja”. på att hyvla. och plöja” dem; vilket. fick bl” viatearbote, för det. tog rätt "tllång tid. "Han! hade" även fött en köksspis provisoriskt; Insatt, "för den "händelse ' att; han: ej. kunde bo i:den gamla” stugan ännu' en vinter; "Han förstod 'att.det var omöjligt: för honom att få bygg- naden i "färdig" så att han' kunde, flytta : in. riktigt före vintern. Hin hadd”ju även sina utesyastor |, . Det; året -blev- det nget blår. En: äv kuporna” "svärmade .visser- ligen, men svärmen gav sig Astad esteråsa: nållet. . Johannes om "Herrens lära” + 1 SABBATSTANKAR - Av biskop NILS BOLANDER, Lund "den goda äran”, "den hälsosamma läran", Det är en stor tragik i våra dagar att så många människor just inte har någon insikt i and- liga ting men väl en uttalad åsikt. Här gäller dock inte din och. min. privata kvaftigt det Cd åsikt utan endast den klara och rena tro som kyrkan fått sig anförtrodd att förkunna: förso- - ningen genom Jesus Kristus, Men en annan sak är, då bes kännelse, läran, får bli, allt, så att livet kommer i andra hand. Då gäller apostelordet: "Boksta-" Istunden”. ven "dödar, men Anden gör les" vande", Man får akta sig för att . glömma bort oljan utan vilken lampan bara är en meningslös leksak för stora barn, . D Oljan — det är Anden ovan= ' ifrån. ” Ordet. —- nattvarden - - bönen, . : Här krävs av oss bibeldisciplin, träget och troget bruk av Guds: ” heliga och saltggörande ord, Tro utan Guds ord är. otro, Tro... utan tillräcklig näring av Guds ord. är och förblir förkrymt, . Likaså — gudstjänstdiselplln, . Jag kände en. gång > ett. par. unga, nyvmvända . äkta makar, ivriga att: avlägga "plattforms- Vv vittnesbörd om « sin: nyvunna ' glädje i Gud och sitt nyd hems liv, De deklarerade frejdigt Vi höver aldrig gå Å någon: guds=. : ' tjähst, Vi håller: gudstjänst var : som helst, Ack, det, är slut med : deras"... vackra, kristendom: ' för. : längese Nn Gudstjänstdlselplinen. ss är. av oanad betydelse. > Ne > Jag skulle även vilja tala om altardisciplin ' ov 'om » uttrycket inte missförstå, -. ; Det betyder: : man" avskär tg a inte | ostraffat : från” en "av: den kristna, '. lvsföringens största styrkekällor. Nattvardens Herre inbjuder . ass "åter : och; Atern till" 'Isitt, bord, dukat endast för syn-' dare, Kan vi: verkligen slå döv-, » örat till. för hans' kallelse? . "Och : hur" många! bland: OS; 7 ffuskar inte med" bönen! ” Na "Bönen är, dock" tröns livscle= ment, trons "vingar, ' :"Det..finns: något ofrånkoraligt som. heter" daglig bönevakt, bö-' nediscipUn.. . Att dagligen .täla enfaldigt med. Gud i.sitt hjärta. = En lampa. utan. .olja är först och. . sist. en kristendom utan gärningar," :namnkristen! ” "När: mörkret faller på är det bättre att ha en primitiy,' osande gam=' mal fotogenlarnpa, som brinner," till hands än en oljelös, utsirad, antik salongslampa. + Låt oss se till.at vi håller vår lampa brinnande, ty ingen vet, när brudgummen, kommer, '« «YI veten icke dagen, ej heller . Men, det. vet. vi, att. stunden”. "Men det vet vi, att vi. måste; leva. så. som .om. Kristus komme i dag, 1. dag är' fräls- - ningens dag.«'t sige I Det är livets risk och rike" dom, allvar och 't ansvar — och. salighet"" för + a Text: Matt, 25: 1213: NN on od too TI
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.