> Måndagen a 1 a sr "”domarna, . Böckerna: är inbundna ” > PCharlie — e€ .. från de stora vidderna. Den bju- "ger också. allvaret och lurar, och N den 17 november 1958 ” LAHOLMS TIDNING MARKARYDS-BYGDEN | L FÅR RA Rek sea > Höstens -. moderna : .” . - klänningar 9 Den aktuella strumpmo- "dellen i ”manchesterkval, Färger: rött, oliv o. beige, Pris: 58, 66 0. 70 kr. 7 e Klänningar med ballong- kjol Lätt rayonkvalitet. ... Färger: beige och rött. Pris: 69 kr. : O 'Trapetsmodellen i ' lätta |. ylletyger i rött, blått och Plolv, a fe ln Piis: 81 0.97 kr: Damklänningar” ' i udda "> storl, skrynkelfribeh, tay- + onull,' blågrå, "beige och Priser fr, 49 kr. : 9 Festklänningar i' spets på a taftstomme i färger brunt, "blått och grått '— eller i ". sidenbrokad i turkos-" / DÖ grått Fer a Fö Pris 103 —"157 krv. .& "Terylene-klänningar med tt plissé-kjol '. i: beige ”och t.s-grått Storl, 4255-"48, Pris: 144 kr. ” r RE vå Halland utan Kate LU ' o förlorade i Borås BORAS (TT). . I simlandskapskainpen mellan Västergötland och Halland i Borås på söndagen segrade ' Västergötland med 89—45, Hal- land fick ställa upp utan Kate Jobson som insjuknat, >"> Nytt halländskt rekord sattes av Gert Hultgren på 200 m bröstsim med 2.54.0. .. Fontaine fill salu REIMS: VM-fotbollens skyt- <eekung, fransmannen Juste Fon- taine, bekräftade på lördagen att vissa underhandlingar förs - mellan hans klubb, Reims, och ; det spanska ligalaget Atletico Madrid om en eventuell trans- fer. Denna säsong kommer e- mellertid inte Fontaine att läm- na Reims, sade Fontaine och Reims ordförande Germain på fredagen, 4 - 2 = Är min klubb med på ait Sälja mig nästa säsong har jag . åbhsolut ingenting emot att bli." klubbkamrat med den brasi- "lanske VM-centern Vava, för- ' klarade Fontaine, "+. 5: + cc s . över den malmöbilist som: kroc- kade . Gröna Hästen. :'Malmöbon såg förstås ' alt. det lyste. grönt och . körde..., FEN På Rabén & Sjögrens förlag har: i år liksom tidigare: år: "utkommit en. del; utmärkta, ; d böck "bju spännande äventyr för.-unge. Jean och bland dessa kan man, lätt väl- ja ut lämpliga presenter till ung- ., och kostar 3-de fl 6:95 per styck. a fall! endast Å icka i: Texas” f av Lois Lenski är en: skildring der, på många spännande , upptåg och äventyr men bakom dessa lig- Charlie är sin far' till stor hjälp . när hans jord och' kreatur hotar "att förgås-i torkan.” « mn ”Kent på Himmelsgatan” av: Eva Malmström är en förtjusande" rar :; bok om .en liten . sjuårig : pojke ; som : till bäste "kamrat - får - en jämnårig,' som är blind.: Den har - många roliga poänger med en un- een när han till med timmer- mannen Vitus. kastas .upp. på - den tyska Östersjökusten. någon: gång på 1700-talet.-"Krig och -umbäran- den .. väntar "dem -i « Livland :men Jaan mognar och blir en bra/sol- at, ere eo oa ”Pojken' från” kobben”. av.- Ann Mari : Falk är en trevlig. histiroa om ', objudna ' gäster. i en sommar- villa .'som ” övergivits. Anders: och Anna. Lena får mycket att” göra med : dem: och ' det ” blir . mycken spänning. innan allt klaras upp. : ”Som i > en spegel” "av" Mary Stoltz bjuder i dagboksform på de prövningar och besvär två unga flickor har, den” ena .mest' för att hon 'är' allt för tjock, Det är inte så lätt 'att banta heller! när "man inte 'kan få bukt med ätandets « derton .av hjälpsamhet. : ' ->Bara en skeppsgosse” av Len- psykiska ' orsaker, En trevlig bok. Ur den utländska pbarn-. och ungdomslitteraturen: har Natur & ".” Kultur" hämtat + fram de bästa ": och . mest : givande och gett ut . Arda : dem ' : under rubriken Skattkam- - :mar: biblioteket. Det är många verkliga pärlor, som därmed till- förts vår svenska litteratur: ” - En” skridskotävling.: utanför » Amsterdam för nära hundra år sedan bildar höjdpunkten i ”Sil- » Verskridskorna” av Mary Mapes Dodge, Den handlar om ett par . fattiga syskon, som får vara med 7”om. den't, stora istävlingen och . > dessutom göra en lång utflykt "> > holms stadspark n "+ .tak nylagt. Den reparationen var :" "av nöden påkallad, och Vi hoppas på skridskor till.' olika holländ- ska städer, =: oe "ue Necr os För ' hundra år sedan utkom "också .”Tom Browns skoltid” av Thomas Hughes och ' alltjämt är det en frisk och levande: berät- telse från det engelska skollivet på den tiden mnied allt vad det in. nebar av kamratliv,, glädjeämnen "och . översitteri. "Även fotbolls- terade för fjorton d har rört. på. sig- Lastbifen ts knuffats 'ut 1 en åker och vi bd raket "> >. [uga med god och jämn omsätt- omkull, meda:$4 personbilsvi helt föfsvunnet. : : : " Vv att de där skrotbilarna i : Lilla Tjärby, som LT bildpresen- dé för agar sedan, ”att Ebbaredsstugan I. Lar u har fått sitt i steket x. kamped och slavsmål är med på ett hörn i denna 'utmärkta bok. En isländska - ungdomsroman av .allra- högsta ' klass är Jån Svenssons Monni, där författa- ren skildrar sin mycket äventyr- liga färd "hemifrån redan vid 12-årsåldern.' Den sker i en liten segelbåt 'i storm, "dimma ' och bland -isberg: långt innan 'det fanns radio eller motorer.: ' "Tom, ., den fillé "sotarepojken, som för en tid förvandlad till ett havsbarn, är en klassisk figur i den engelska sagovärlden. När han nu i ”Havsbarnen” av Char- les Kingsley ! presenteras -för svensk” publik blir han säkerli- gen "alla" ungars stora förtjus- ning. ot TN ” ”Vackra Svarten" " av Anna Sewell är . en odödlig. engelsk bok där Svanter"själv fär berät- ta: om sina olika öden och även- tyr. Hästdroskorna "och trillorna är länge .sedan försvunna: -men Vackra ' Svarten lever och kom- mer alltid att levå sålänge bärn och ungdom, intresserar sig för va +. MM - ! VA - SN LI Lantbruksnoleringa Smågrisnoteringenz ' - Nea Sveriges slakteriförbunds små- grisnotering för Skåne och Ble- kinge " den 17/11 och t, v. för "| smågrisar klass I med upp till kg. ' För: vikter: överstigande :20 kr, kr 2:25 pr kg. För smågri- sar klass II avdråg med 10 kr För" premiegrisar tillägg med 2 kr pr sto: Möre : ' Marknaden = betecknas : som ning till stabila priser: Noterin- gen är också alltjämt oföränd- rade Se TG "| mandat. För andra, tredje, fjärde :. | när kartellerna förbjöds i början 20 'kg:s” kullmedelvikt 4 kr'pF|. Codtemplardagen firad i Våxtorp Vid ett logemöte i Våxto på söndagen högtidlighöils God- templarordens Dag. ' Högtidslo- gen leddes av distriktsordföran- den," inspektör "Erik Lundbom från Halmstad. Hr Lundbom ta- lade om Godtemplarorden, hur den växte fram ute i världen och här hemma. Vidare drog han upp, riktlinjerna för god- templarnas framtida arbete, som han hoppades skulle bli lika inspirerat ' och framgångsrikt som det hittills varit, Godtemp- larnas i Hallands speciella mu- sikkapell, Josef Hovards, svara- de för den musikaliska under- hållningen och vidare. förnöjde mötets deltagare sig med att festen sammanlagt. MN Sedan klubblärarinnan, fröken Edith Bergtsson, hälsat välkom- men visades en intressant film om fröförsök hos Weibulls, Där- efter spelades några tablåer och några av odlarna sjöng ett par SÄKERT TECKEN. — Det är en förfärligt oan. ständig ' pjäs. . — Har du sett den? — Nej. men jag tror det, för min man har varit där fyra gån- dricka kaffe; sjunga och leka. ger. Sydhallänningarna frågningar om hur "I nyvakh Lera "Som bekant används vid kom- munalvalen sedan några år till- baka den s, k. uddatalsmetoden, "intresserade ' av val till kommunala nämnder Det är ju ännu 'ett år, innan de olika kommunerna skall förrätta nyval till de styrelser och nämnder, som väljs för en fyraårsperiod; men LT har redan erhållit flera för- dessa mandat skall fördelas efter höstens ' När ' det - nästa år gäller att utse , kommunala styrelsen och der kan man också begära medan man tidigare använde den d'Hondtska metoden. Skill- naden; består” i, att man i det första fallet delar ”ett' partis röstetal med 1,4 för att få jäm- förelsetalet för partiets första mandatet osv. delar: man sedan med 3, 5,' 7, 'och, varje därpå följande hela udda tal. / Enligt den gamla d'Hondtska metoden däremot använder: man partiets hela röstetal för första mandatet 'och delar sedan med 2, 3, 4, 5 osv. MT Den senare metoden gynnar i allmänhet de' stora partierna, och därför, lämnade man den på 50-talet. Uddatalsmetoden an- ses ige iffermässig rätt- ån för, de .mindre partierna.: Men. å. andra, sidan betyder: den ; första,. delningen med. 1,4 att de' riktigt små par- tierna har värre att få in någon representant än tidigare, .Spe- ciellt. - kommunisterna , har ; att dessa av kommunalfullmäk- tige väljs proportionellt, om de olika partigrupperna inte kan komma överens om platsfördel- ningen; Det är här intresserade sydhallänningar undrat ' över vilket av de två ovan beskrivna valmetoderna som skall komma till användning. Mandatfördel- ningen kan nämligen slå olika beroende på ' vilken valmetod man använder, CC 07 Som exempel kan vi nämna, att centerpartiet i Karup med uddatalsmetoden skulle komma att besätta fem av' kommunal- nämndens nio platser men med den d'Hondtska . metoden hela SEX, ret .Den metod "som ” gäller vid dessa styrelseval är den d'Hondt- ska, varför de, kommunalt.;in- tresserade. kan .slå sig, ned och Klubbodlarna i Hishult =: co 7 -. - på välbesökt hösträff Hishults klubbodlaravdelning, som är dena största | Hal land, hade i fredags skördefest I nra fäststvaregirden I He hult. Till festen hade även de unga odlarnas föräldrar Inbju- " dits och det var över hundra talet odlare och föräldrar med på sånger vilket allt livligt uppskat. tades. Så blev det kaffepaus och därefter utdelade ängdomsin. struktör Claes Andersson, Halm- stad, priser till odlarna för upp- nådda resultat och mångårigt deltagande, Instruktör Andersson tackade även: klubbledarna Edith Bengtsson och Kjell Ragnarsson för nedlagt arbete, - cl. to . " Festen avslöts med frågesport mellan odlare 'och föräldrar . Danskarna får 70 Det blir säkerligen slutad lag, Vars syfte var a! 79 milj. Sex svenska Protester "kan medföra håller nu på bli avlimnade inom den marks då högst 'ogyubsumna valatabelans Sanmrvanlagt tl närmaste tiden och är för det handelskrig som man från svensk sida vid Nordiska rådets sesston I Oslo. (Stockholm milj. i julklapp — +. eftersom mer än Sn0,000 a Na Vyuvarka banker I dag " sparmedel som de inbetalade I kan bfta då år 1951 efter PR Lange tillka med andre Åtgårder «&h dariceamn förbättra Dan. Personerna, "Köpenhamn I dag. Protest mot handelsdiskriminering mn av noter ull regeringarea 1 form I Benelux, ' Italien, Västtyskland och Frankrik å ningar för de konsekvenser blrlalactlag som en handebdikrimlnering att utarbetas av UD. De väntat ett uttryck hotade med I dag) ” För drygt tio år sedan fram- trädde en.grupp. unga svenska «xonstnärer ' med en "ny bildsyn”. De kallade sig konkretister . och vann genast stor uppmärksamhet aland kritik och även 'publik, Det förklarades att en "islossning" ägt rum i konsten efter den nöd- tvungna isoleringen under krigs- åren, Konsten, sades det, stod' nu i full samklang med ”tiden"”. . I slälva verket var det alls inga ”nyheter” de svenska konkretister- na. med sådant buller :och bång presenterade. Det var i mångt och nyckeét inget 'ännat än ett uppkok vå radikala konstnärliga idéer, "vil-' san as ov ct ER "spontan" målning av Georges Mathieu. Så är det emellertid. Den nya riktningen, som ' ömsom kallats ”tachism",' ömsom = ”spontonism" och vars främsta förelrädare är den nu döde och givetvis "legen- dariske” amerikanen Jackson Pols lock : och .den flitigt verk Spontanismen - en ny konstsyn S INSE Ses den smånäpna lilla fransyskan Bris : gitte Bardot, sota Spontaniaterna — har emeljertid . lika litet zom "konkretisterna" tills ” fört konsten något nytt. De fulllule ler — dock utan någon Ideologiakt eller politiak I förankring hav fransmannen. Georges — Mathleu, vilka båda inom parentes lyckats erhålla svindlande summor för sina med största hast framställda tavlor, ger oförblommerat uttryck åt "det spontana”, det omedelbara. Bort alltså "med det spekulativa och un= derfundiga,:-bort med alla sinnrika =" surreallsternoa idéer, sådana dessa kom” till uttryck 1 det av fransmannen André Breton förfate tade "Surrealistiska manifestet” av år 1924 och som fram till andra världskrigets utbrott vann en härs skara av proselyter blund både poeter och målare, Den kände tya= väkna. ut datfördelninge: efter-:denna; ett ganska 'tidsödan- de "men "givetvis : mycket ' spän- nände' arbete. = v ke surrealistnmåluren, Max Ernat sat ett al år dess- förinnan lite varstans i Europa 3. Det 'är 1 med r gar” och tidsdimensioner! koristnä ligh tempera-= Man begår ingen större: orättvi sa, om man påstår att de svenska konkretisterna '. knappast”. lyckats uppvisa några mer betydande ä ligt För att på lida: för denna regel. '. va Professor David Munck af Ro- senschöld var på sin tid beryk- tad för sin förmåga att ge svar på tal. Dock "var han: mindre fyndig:att finna: utvägar i eko- nomiska ting och'fordringsägar- na vår, stundom ganska när- gångna, .En "gång då han an- sattes för ett förfallet: lån var en - tredje person: närvarande: Denne ' ville :lätta upp stäm- ningen 'och sade att det var ju inte så ovanligt att stora snillen gjorde skulder, Det sades ju till och med. att den store Tegnér lånat åtskilligt av det bästa han skrivit. -— Ja, däri har bror all- deles "rätt, : inföll . Rosenschöld, varpå .han improviserade: föl- jander «see seg Flen, i , ,”Virgilius lånat av Homér "Tegnér av Ochlenschläger,.. Men Rosenschöld har lånat se > dock mer, fon: Han lånt allt vad han äger” - En annan gång hade ett rykte spritt sig att professorns bror, den ryktbara läkaren Eberhard Munck af Rosenschöld blivit all- varligt sjuk i Stockholm. Pro- fessorn mötte en bekant, som då yttrade något om. att om bro- dern dog var. ett stort arv att vänta. — Ja, svarade professorn, nog dör bror Eberhard, om inte nu'så någon annan gång, och tillade: - "”Pe omätliga skatter av silver. :. och ">>" skall du eller någon - 7 " Skall du eller någon annan få Y i Om du eller han. vill betala ' . -. vår skuld so TA 1824 efterträdde Brunius Teg- nér. som professor vid Lunds universitet. " Då - Brunius blivit utnämnd mötte han en dag pro- fessor- Rosenschöld, som hälsa- de honom" med djupa bugningar och lyckönskade honom till ut- nämningen. — Ja, fortsatte Ro- få en mera, passande 'efterträr senschöld," aldrig kunde Tegnér p gge ären i plumpa. Men. lika mycket som. - kvickheten..:har övervikten hos Tegnér lika myc- ket har .plumpheten övervikten hos bror. > > en : - Då Rosenschöld en gång var stadd på vandring till: Lands- krona mötte han utanför Säby- holms gård ställets ägare gene- ral Cederström. Fastän de icke förr ' samtalat : kände ' de likväl varandra och utbytte hälsningar. Genéralen ansåg sig böra säga något : och inledde ett samtal med orden, — Vi äro så gott som grannar men hava ej sam- manträffat förut, men jag kän- ner likväl professorn som en stor . litteratör "och också icke lika stor hushållare.”— Ja i san- ning, svarade. Rosenschöld, har jag även. den äran att veta nå- got om herr generalen. Jag kän- ner herr generalen som en stor general, men som en ännu större hushållare. 7 7 . sor oe A. T. r— '' HJÄLPTE INTE. ; +' Mirjam, 3 är, kom hem och förskräckte mamma med några fuia ord. Mamma frågade var hon hört dem och fick till svar: — Hos farbröderna i garaget. Mamma förmanade Mirjam att inte säga så mer och rade om hon skulle ma åt farbröderna, oo Det kan du "Någon tid efteråt var det en mycket förgrymmad MMirj tösen und- göra, tyckte — ik ger fn i garaget fast sagt ät dom «oc oe " GYLLENE MEDELVAGEN:' : Juli Achard, en av Paris min önsvärmade damer kom häromdan i samtal med en ung : För att kärleken ska vara dröm- uländad, sade diktaren dd f dv den som älskar mande, mäste: "= Nå, det kan jag inte gå med replikerade Juliete rappt. Bä, pa ,ö . Men det hjälper bra: -om' man säga detsam-.' etta fält uppnå resultat av intres- se krävs ett leklynne och en in= :ellcktuell ' underfundighet, " som säppeligen hör ihop med vårt en ning tungrodda kynne på de här iordliga breddgraderna. Intentio= erna ”kos' våra unga strävsamma sonkretister är emellertid behjär- :ansvärda. Enligt en välinformerad »ch sensibel konstkritisk utlägga- e, Svén Alfons arbetar 'man med ”tvetydiga' eller snarare inångtydi- za rumsbileningar i syfte att skapa «tt alldeles eget liv" genom - att ”rammana "ett oupphörligt växlan- te. Bilderna ska förflytta sig och lärmed ge uttryck åt den puls av ro och dynamiska' förvandlingar am utmärker vår tid med dess ”mbytlighet och rikedom på 'visui la upplevelser och sensationer.' . "Det bärande "i konkretisternas "örkunnelse ' var emellertid ren- ret — man ville definitivt sopa --ndan allt 's k litterärt innehåll, all unken symbolism” "och alla asso- isiioner: till verkligheten. Käns- ns stämningsvärden frystes ned, n viss sterilitet och ödslighet redde ut' sig. Men som" integre- ande del i'den nya värld vi med ådan oförtruteri optimism, trots ut, bygger upp :kunde konkretis- srnas alster infogas. Det spekula- vt svårtsdbara' innehållet blev +t sällsamt och rpande "problem ment;'och upplevelselntensltet som ska tolkas, ja; med våldsam, hön« synslös kraft slungas I ansiktet på åskådaren, Vi ska bäva och beja- ka, Vi ska hänföras utan ett kri- tiskt inställt Intellekts' medverkan. : Nog kan detta sägas vara en ra-' dikal brytning med konkretistor- na, allra helst gom flera "sponta-' "förklarade 1: aln "avhandling" om : vart 'surröalislerna syftude att ”de ville utesluta varje medveten kor= troll nv förnuftet, smuken och vil Jan”; Han förkunnade" vidare att "medan "de traditionella 'estetlaka prine!perna byggde på reflexlonens äckt av de Inbörd 1 na mellan tingens olika nspekter,, bestod surrealismens insuts I at utan intellektets hjälp uppläck nya relati mellon föremålen”. nister",” däribland Mathleu påstår sig skildra ur verkliga livet himtade händelser . och . motiv. , Vid ett snabbesök i Stockholm + somras förklarade denne att en synnerli- gen tilltrassled oljetavla, där fir- Detta sodes vura möjligt genom att ”det ,'irrutlonella, det undermed- vetna, det spontana och det slumps artade fick komma tll tals I kons= ten.” Mon hyllade alldeles som ist en Um" gerna levrade sig I tjocka kl och bröts brutalt: mot varann I ömsom breda, ömsom smala båg- formiga och kantiga penseldrag fö- reställde ”Slaget vid Brunkeberg”. Konstnären, som var iförd vit mo- torhuva som om, han skulle delta 4 en speedwaytävling, förevisade det efter cirka en kvart åstadkomna "verket med vördnadsbjudande all- var införd en förbryllad men av allt att döma föga skeptisk publik. Inte tu tal om. annat — spon- tanismen är på väg Världen hung- rar, förtvivlat efter geniala män som gör vad som faller dem in. Det ropas efter, en förlösare, en befriare från den tvångströja, ett alltmer komplicerat och oöverskåd- ligt. - samhällsmaskineri utgör. Låt 'oss hellre '" duperas,: tycks man mena, än uppge hoppet på den enskilde individens ”storhet”, hears k itet att i ett svindlande nu nä som stod utanför alla hämmande barriärer såsom ett kritiskt funge- runde Intellekt, : killnaden mellan surreslisterns och spontanisterna är emellert.d dan, utt medan surreslisterna mede velet sökte omstörla deb borgerligt . tråditionella samhällets värdesys- tem och alimänna grundvalar har : spbntrnisterna på sitt sätt svijort mer blyguwmma anspråk bakom sie nå yviga manifestationer. De nöjer sig med att låta årkådarna avslöja deras ”Iintressanta” personligheter, Därmed förefaller de vara helt nöj- då liksom den publik som för vi4 ag bara ökar I omfattning. - Christopher Jolin a ; + Massor av öl > Västtysklands statirtiska konto ddelar att bryggerierna I Väst anif sin pr liknande med gudarna. I hela den frändet 2 dechiff Jör beg sti- aster; för gemene man däremot ir allt dylikt abrakadabra, non- ns och intet annat än nonsens, Iket man' visserligen på sina håll :r syns skull: ansträngde sig att Irstå: Däremot ställde man sig in- a överlag helt avvisande Hill före- "dessa lärda (svamliga) -titiska opus. Man 'såg det deko- aliva i denna "nya" konst och lät det emellertid se be- t ut för k i: a Jen stora ' publiken bar vant sig och accepterat dem; men, ”de tconstsakkunniga”, dessa som nog- samt följer med vad som händer äg nöja Nu "tycks 3 konstfronten och & spejr mot framtiden har'törjat vånda dem ryggen. Någonting In > annorlunda båller utan 'tvivel på att ske. Överallt & världen, också i "vårt. följsamma land, 1 uid rad unga konstnärer ' punera ”spontant”. - a Vad menas ny med detta? Alla tycker vi kanske att konstnärer ar ett mycket 'spöntant släkte, att de, åtminstone om de kommit I ropet H tar sig rätt stora och våde i utsag romantiska strömning, som ligger i tiden, finns delta hett åtrådda be- 19 gär att tro på undret I mänsklig gestalt; på ett ”lägre” plan åter- finner vi detta hos rock'n roll-fan- tasternas dyrkan av idoler som E- vis Presley och Tommy Steel och hos filmpublikens hart när lika hys- teriska dyrkan av James Dean och lryskland och Västberlin, utan I Sgarområdet, under — affärsöref > 1-—38, t o m den 20 seplemlet, tillverkat 46,4 miljoner hektoliter Al Detta motsvarar 852 liter pet inyånare, spädbarn, gamlingar, sju kd, män och kvinnor medräknade Konsumtionen var under dit - gåhgna affärsåret 7 procent högre än under året 198-57. . Men det bör att'gåra med deras arbesva ” - 3 i v b T IT 3 2 fö öga. ös BEG arbotet' skall Näe on art "Annonsera, 1 LT dare, ty bägge ären i kvicka och | ibland kniper ihop ett 55 . . + hålla stugan i god kon cc ER H . oe . : N - å TT KN ——— — av SR rr sv . -—— . -—— VW : ry 7 - =
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.