ve i . bondkvinna!'. : Tisdagen gm 18 november 1958... "så sent som 1955 bekräftade 1947 års pri t om inkomstlikställighet för jord= : brukets folk, Denna skulle gälla . brukare av jordbruk 1'storleken - 10—20 har åker och industriar= «/ 2 betare I ortsgrupperna' två och be sr . — Men den principen har inte; kunnat infrias. Detta beror på : flera . omständigheter. spannmålen är bidragande orsa- ker och nu senast den skärpta ” på världsmårk Jet . svärbemästrat Droblem. Dåligt . skördeutfall och regnskador på ' "> Frågan är då vad det skall bli av ” dessa, eller hur en sådan 'jord- brukspolitik återverkar på det ; ” övriga näringslivet, Klart är att i nuvarande tryckta läge på ar- | betsmarknaden' skulle resultatet av en sådan jordbrukspolitik pli ” rent av katastrofalt. En stor delav : a den friställda arbetskraften skulle . helt enkelt; bli överflödig även . på den allmänna 'arbetsmarkna=- den. Men även om'en mycket « " stor del av de jordbrukare, ”som brukar - arealer under ; 20 har, ” Föjae sig med « en inkomst lägre så" är "det : den där stora dumpingp som kastats 'ut från jordbrukar- länder med överproduktion, : bil- - dat en prissättning som inte ens ” tier, inte säkert att detta skulle gagn "det svenska näringslivet i,stort. Jordbruket är en mycket, stor : 'produkti När fotäbrukets och statens ;. . förhandlingsdelegerade för någon N månad sedan försökte finna utvä-. t av skiner, redskap : "os v. Men ett ekonomiskt strypt > jordbruk" kan inte konsumera ' dessa varor och" därmed skulle Ar en sådan jordbrukspolitik få ne--;: gativa gar för att å ågorlun "> da täppa igen de gapande hås " - Jen i jordbrukärnas inkomstlik- Md ställighet, visade det sig dess= : .. utom att de skyddsregler som :'' : antagits för att denna likstäl= lighetsnorm skulle kunna upp= " rätthållas, inte fungerade. Man . fick i stället. tillgripa enklare, suimtionsbehov? Är riskernå för mer; praktiska regler för 'att överhuvud taget kunna uppnå. "> hågra -resultat. Att dessa heller + "inte! gav Jordbrukarna den in- ' komstlikställighet som avsågs i : >. 1947, och 1955 års riksdagsbeslut +. är en annan sida av saken, Nu har emellertid ”centerparti=' I et till 'höstril i tion inom det egna landets grän: kni även, ur denna Vv synpunkt. : , Sedan kommer även en annan a aspekt in i bilden. Är det. på längre sikt försvarbart 'att den... svenska” jordbruksproduktione bringas ned till en nivå, som in»"+. te täcker det egna landets ko krig'och avstängning från ytter- - världen eliminerade? ' 5varet på” dessa frågor måste, bli nej. Ty- värr är den internationella oron och spänningen så stor, att en " betryggande En del: duks Mc une fargatink den nuvarande ordningen, 20 er "det" i dag bland” lant- ch lanthandlare ute :il, alltmedan ;margarinkun- gen -Per. Löken i. Magnor i Norge och , hans: .danska - kolleger ' högst förtjusta räknar in massor av sveni- ; hinkar som. fe a i hör: du livets nödtorft .och som. vi har gott om i vårt eget Jand, Det kan heller inte vara riktigt : Nr att staten genom de nyligen införda h T v visar. handlanden Erik Nilsson sina plast , knappast kan anses höra till liveta 'nödtorft, V "FT h ler Aasmund Bergeth glatt; I bakom dis: - ken hos Löken i Magnor, : norrmännen vill köpa, vuror, 80: del. skall' upp- ' muntra en sådan trafik, En ändring måste" komma till stånd med. det snaraste, Vi vil 3 qv ret tes : Fantastisk propaganda As / Em och en halv mil från Magnor bor. lantbrukaren Per Gildbrands- i Eda socken; Han kritiserar inte för kritiserandets ggen skull,” men sér måste anses nödvändig. ur '& ska I i sina och sockerkassor. och talar. om vet framhåller" den orättvisa.som lig> ger "bakom den. omfattande gräns=- ah 1, Vad: tjänar ” om; en' snabb översyn av jord= .. . brukets prissättningsfrågor. Rikt- det till att offra cirka tre” mils' jarder årligen på. "försvaret : av . märket för denna översyn ': an»: ; vår neutralitet om vi sedan inte” :har tillräckligt med livsmedel”. . ser : : centerpartimotionärerna va s,.ras den "tidigare "beslutade ” in- H komstlikställigheten, - -För att : nå . dit fördras” även ett effektivt sys- tem;” jsom" gör det : möjligt : att i krigförande; makt oj tt klara den. saken, : ; ST Den. bärande” prineipen, i ce ätthålla den : - : är alltså " e " jordbrukarna” -utlovats," Eftersom . + förhandlingarna om ' det 7 nya -”Jordbruksavtälet' skall börja re> ' dan någon gång i början av 1959 I är det tydligen på tiden att d ta ast vid: den tidigare arealgrän- sen" för | inkomstlikställigheten; ' nämligen '10—20 har. För en tid . sedan fällde” . emellertid," jord- ” bruksminister "Netzén ' ett yttran= "de" som tydde på, att han, anse " fordbruk,” vars produktion räg« | en rad konkreta” åtgärder i i "syfte ”brukspolitiken ZLända upp ifrå Mäns terp ker: tillför - att. täcka. den; ins:5 : hemska "konsumtionen ; -och "ger : jordbrukarna : vid de sk; bas . jordbruken, 10-20 har, inkomste, ”' på - virkeliggörelsen av nh - it il) Magnor' invid, norska grän- sen ”réser man "långt inifrån vårt avlånga? land för. att. främst. .köpa margarin: och, socker... På allhelgö- nadageni—i-den stora. M-dagen, då |3 :| margarinresorna" efter. en” " down- period firade sin come backsgenom de' lättnäder ; (ökning från: 10. till 15 -kg : livsmedel) som”. regeringen helt: överraskande” genomförde” be- träffande införsel av livsmedel från andra sidan gränsen —rullade drygt skål "bilar ini "Norge och «| na livsmedel. billigare - «än. vi på nn grund av en annan: jordbrukspoli- h "kan sälja” si- tik än den som här förs, och £ ö tjänar”inte; norska jordbrukare ' på — De proportioner "denna gräns- handel fått. grundar”; >sig, egentligen på "en "fantastisk propaganda" från både det. ena .och "andra hållet, sär ger han. Staten har ytterligare ac- centuerat 'den propaganda: som förs mot jordbrukare; fä utanfi schen - utnyttjar" situationen. genom. att. reklamera "sina' varor för. norr- män, & Norrmännen” handlar: Nkställighet - med ?; ind tarna 1 ortsgrupp två "och tre, Be dan" föreslår . även : :centerpartiet ” öken i synnerhet -mellertid att” principfrågan” tas ges upp till debatt i i riksdagen så - snart som möjligt.” Den senaste dens förvirrade debatt om jor jordbruk och "ner i di ställs - tid | hundratusentals ” ; Jördbrukarefamiljer kl: att de reda” medborgarlagren :' - chars. 1 i varit" "ägnad att'skapa' klär "het vare ag för producenter el på en: fåra Bono Värmland: tar idel: sk -shitår 1 31å och "-Per;- Löken n: ;butiken: i Magnor. kl: 16.1. 1 på svenska sidan: son, en framstående kommunalman | i. landet, Afe | inte finna oss mar med naturlig nordisk samver- kan eller. tanken" på ' nordisk: fri-. handel. - i : Hos, Löken i Magnor finner man den sola 'som inte infann sig var- ken i Karlstad :eller övriga Värm- land. Här" är man glad åt utveck- lingen. Riktigt nöjd är man ändå inte, . Man "önskar. att kvantitets- gränsen helt skulle > ha ' slopatst Självaste chefen 'och märgarinkur- gen :befinner: sig i Oslo” på sam- | det sålunda: ' De gamla: huskurerna "DE > GAMLA HUSKURERNA i an- sågs kunna bota nästan vilka 'sjuk- | domar, som helst, Man vände sig "Till en klok gubbe eller gumma, man trodde blint på deras ordi- nationer och så kunde det ju häng da att man blev botad: från' det onda, Huskurerna . kunde ibland vara' 'ganska prövande, Så länge .lde hämtade sina läkemedel från växtvärlden kunde. det $äl gå an, medlen från djurriket/var ofta av ett mycket osmakligare ursprung, En klok gumma, som dog så sent som' år : 1903, efterlämnade följan- de! recept på en sårsalva: ”Tag to- bak, grön eller torr «(om den är grön en god handfull) koka -den väl i smör och krama ur den, som man gör med andra salvor, Förbind | såret, därmed, Läkes inom kort . Den. svenska floran "är liksom den danska mycket fattig på kiaf- tigt ' verkande vilda läkemedels- växter, Dock, känner. man 'till ett verk, Hinrik. Smids läkarebok från år 1555, där ungefär 1.200 växter anbefalles som läkemedel mot alla | möjliga och omöjliga sjukdomar, . DET. GICK - VÄL AN, så länge man höll sig till växtriket. Värre vår det, då man började använda alla möjliga sorters exkrementer som' läkemedel. I: denna bransch förekom det så många recept, att i Tyskland år 1687 utgavs en hel bok, ”Hailsame Dreck Apotheke”, som" avhandlade 'denna förtjusan- de gren av läkarvetenskapen. Även i Smids läkarebok kan man få re- cept på ett kraftigt husmedel, kal-, lat :”Stercus porci”. Man bereder "— Tag en färsk "svinalort (ex- krementer) av en fargalt och bind den i. en-linnélapp. . Lägg sedan denna "i en kruka" varmt vatten, krama väl ur och giv åt den sjuke att; dricka på fastande ; mage, så stillas blodet.” "+ fett "Denha dryck, som "varmt anbe- falldes, om" man spottade blod, manträde ; med ”Grenshandlergrup- pen” q färsk ' organisation” av norska: gränskandlare och vars ord- förande signifikativt nog. "heter Per ett "steg i rätt tang deklarerar hr Löken, Vi förhandlar söm bäst å | brukarna .i -dag. här ,svårb de problem att brottas med —'skall man. då göra det ännu. svårare .ge- nom att: direkt. svenska k Löken + — affärsmannen med många järn , i "elden" och: med smarta” e- folket lands?; ar sig, tycker k ET 'vsmedel per ”familjemed-' lem över 12 år klarar man' sig ett tag. framöver. När: det tar slut gör Vv stämningarna, om den för- 13 > kan existera på: sina fordbruk trafikerade zator kom en" äldre, . enkelt . klädd kvinna, Ovan vid gatuvimlet bar” hon sig” litet fumligt åt 'och råkade i en. ga- " tukorsning stöta: samman med två . åriga flickor, —" Vem” var det: där, undrade den ena flic- kan, värpå den andra i vårdslös ton svarade: — Det' var bara en t ”Bara en bondkvinna”.. Den unga flickans tänklösa yttrande ringde : i mina öron; För min inre syn steg minnena fram från längesedan — flydda dagar, från barnaåren och den första: ung- > domstiden, - Långt ute i den avlägsna landsbygden låg mitt föräldra- . hem, I den gråa stugan, som låg Oss närmast, bodde mor Lotta. Hennes livs historia, vars sena- re del jag själv bevittnade, är : i korthet följande: — ': " Hennes föräldrar var ett fat- tigt torparfolk, Vid 13 års. ål- der fick hon själv börja förtjä- na sitt bröd, Vid fyllda-25 år gifte hon sig med en jordbruks arbetare, Något år senare köpte de.det lilla jordbruk som grän- sade till mitt föräldrahem; I sitt äktenskap hade hon tre barn, » en pojke och två flickor. När det äldsta barnet var 17 år gammalt, blev mor Lotta änka. Om något år gifte: hon om sig. De två äldre barnen hade då flyttat bort" "från hemmet och "den. yngsta flickan var ännu blott ett barn. Mor Lotta trod- de nu att hon hade fått mn lig hjälp till jordbruket, sällan eller aldrig blir det sc som man ' hoppas och tror här i li- vet oc. : EFTER ETT PAR år drab- bades mannen av en sjukdom från vilken han aldrig blev å- terställd. " Nu' utvecklade mor Lotta . en personlig kraft och uthållighet vars like man torde få leta efter, Den över 60 år När ytterligare några. år. gått blev” mannen sängliggande. Han låg i 12 år utan att själv” kun-- Mälea den sjuke, Det. hårda el betet 'om dagen - och: tingen dentlig'- vila” ens "en i hade ; kunnat . krossa ten. ung kraftig vilja. på ganska kort tid Men gamla' mor Lotta höll ut il. 2 år. När mannen” slutade sina dagar var hon 78: åv. Efter a dessa" hårda :år” med allt”naj vak, hårt arbete, . ekonomiska bekymmer, motgångar "och fel- slagna förhoppningar, stod.;hori där. till synes- med . kroppskrafter, ' samma sinne och glada humör. DET. ÄR: MANGEN;- "som. i livets hårda skola blir bitter, till 4 sinnet, men så var ej fallet med |” mor Lotta." 'Motgångarna hade om : möjligt ännu : mera. adlat henne och stärkt heniiess ljusa tro. på livet. Till sist'slog. ödet henne själv Tre år efter mac kens död blev hon nästan blind, Men det var till-sist endast dö- den, som kunde bryta” ned hen- ne riktigt. När någoö dör, som utfört något storverk under livstiden, blir 'ofta tidningarnas spalter ö- verfulla och den döde prisas i högstämda ordalag. Mor Lottas oc | livsverk blev vid. hennes död el ga om | Hon var bara en' enkel bönd! kvinna, som inte synts så myc- ket medan hon levde, helt en- kelt, därför att arbetet tog hen- ne helt, Väl är mor Lottas livs- vä nastående i. sitt: slag; en har mycket att säga om alla andra i det tysta arber tande bond och småbrukar- kvinnor, . Deras arbetstid ka [ obrutna |: rn till. den: djupa ; irrita- rbittring ” som Tdenna ad . åstadkommer ' bland margarin blir ;ca. 1:50 och per kilo socker ''€a7 30 - öre." Resekosthader- 5 visserligen, . kan ' avsevärt nedbringas. genom. speciellt anord= nade, bussresor, ' betingar. ändå / sitt pris, och; måste” dras ' av. Vad. det verkliga "nettot kan bli varierar gi- is,.men' man får nog det. bed >; med - frupper,. Vinsten per,: kilo lm 4 i an k ungen Lökén: och Eda' brukshandel, .som:äges". äv hand- landeri; Erik 'Nilsson.: Hur "är det med grannsämjan mellan "dessa" två arna; söm "utgör huvud- parten; avi kundkretsen; - Hyllornå dignar 'av margarin och socker och under .den- nyputsade glasytan på diskem blänker en liten, för svens- ;] karna. också . ;-begärlig. tingest: ' ci- heller hår att anmärka” emot. Mar< garin-" och ” sockerförsäljningen är naturligtvis här detsamma som plus minus hollj' men jag får koncent- rera mig” på varor 'som för” norr- äl begärliga, dv, s plöst, lek- te. ; Det gäller. ätt. komma med"”motaktion, "annars går det in- Hela”. denna: . gränshandel ' har blivit ett irritationsmo- ment av 'stora mått och "det är. min åstadkommes.:'. Det har "blivit en osund konkurrens; som varken. rim= förhoppning 'att en. annan” ordning |" garet: kinén, som behändigt kan här "pågått i'alla år här. och "är ju | gömmas -i; fickan.” Ty "den hör till i och för. sig" ingenting” som någon de få rbjudna: frukterna, Men säljs och köps hos Löken på Mag- nör med frejaligt humör, su -| dad i:en svart stinkande ' materia. k kalla kårar att löpa utef- ter ryggen på en: nutida patient. Det behövdes. säkerligen dödsför- akt och en stark vilja till att leva för 'att ' kunna 'nedsvälja :. denna brygd och "en stark mage föratt behålla" den. I samma stil går ett recept från Olaus. Martini år 1600: ”För Näsablodh skall man tagha' en färskan: Swijnalort och hållan väl under .. :näsan, ihett hielper.” "Det ir | ta århundrade ' kom” det till en tandläkäre i Lund. en äldre lantman med. hela nedre tandgården inbäd- OM ET MEDEL VAR BRA, så borde många vara ännu bättre, och så blev det upphöjt till princip att laga till blandningar, som innehöll så ' många läkemedel. som möjligt. Utsikten 'var då större att rå bot på patientens sjukdom. I vår offi- ciella läkemedelsförteckning för. år : 11896 upptages ett medel, ”Teriak”, som härstammade från den gamle "i grekiske läkaren Galenos; och som ursprungligen ; innehöll 70 ämnen, "Medicinen eller huskuren . fick "| gärna .vara dyrbar, den besatt då "Istörre kraft. Adelstenarna :ansågs därför : besitta -. en. ÄR kraft. Å droppar och di "| pulver var :inte medicin. för. vem som helst. Tyvärr kunde även ”des- sa dyra'saker slå fel, Påven Cle- mens den VIL. ;som levde: i det : - | ner. sig "trött, en konjak när: man sextonde århundradet; fnjöt un 3 der sin sista sjukdom för 12.000, kr ädelstenar och måste likväl dö. Inom 'växtriket höll man sig hels till sådana växter, som hade myge: tiska egenskaper, .: er « DEN FÖRNÄMSTA BLAND DE mete mystiska västerna var alsunan,. som : både kunde stilla smärtor och väc- , ka kärlek. Alrunan var roten. av en orientalisk nattskatteväxt, Roten var i regel kluven och kunde med fantasi något lilna en mänsklig.va-: relse. Insamlandet war förbundet; med stor risk, varför medicinen. sann blev dyrbar. När denna planta drogs. upp, utstötte den. nämligen ett så: fruktansvärt skrik, att den som hör. de det, riskerade att bli sinnessjuk. Endast vid de allra mest fruka . tansvärda sjukdomar, såsom vattu-,.. skräck, tillgrep man en så hemsk: kur som — sjöbad! Dessa var be-: römda i-Frankrike för 200 'år se- dan, Detta var säkert för patien- +... terna en långt mera fruktad kur '- än de. värsta mediciner dåtidens .:: apotekarkonst kunde leverera. . '< Det var kanske inte underlig! att - adelsdamen : Birgitta Brahe: i. det 16:e århundradet sökte religio nens hjälp :och tröst, innan hon entvardade sig åt läkaren. ”Nu ha: ver jag sport Gud, nu' vill jag sända bud efter doktorn”, sade hon med en "suck. Därpå börjades ki: ren med kräkmedel, som vände 'ut och in på magen, kraftiga lavemang ; med vin och honung, laxermedel, ; som gav 16 stolgångar, 3—4 åderlåt ningar och grundlig rökning ay, det. hermetiskt tillslutna' rummet "med. ”ehbär på ett kolbäcken, Hä; padeå hårt, och det var inte läka", rens fel, om döden ändock "infann si ig. "INTE ALLTID VAR DE ”klökas” råd så galna, sedan mån väl övei givit träckmedicinen. En klok gub- . be, som dog 1903, kurerade bleka + - sot med följande medel: 9 st kum-. minkärnor, 9 rågkärnor, 9 rågstrån, 9 st' fänkål, 9 malörtsdroppar; 9 | saltkärnor, 9 bitar 'alun och 3 'ne likor stötes och läggas på brännvin, nedgräves 24. timmar. i jorden" och .' intages tidigt en torsdags morgon ' före - soluppgången.” + Dessutom skulle patienten dagligen ha € snaps malagavin som hällts på en flaska fylld med rostiga spik, alltså i ' verkligheten ' en järnbehandling, : Hans ”råd” för barn, som ha tunn ” mage” är inte heller dåligt: ”Man köper blåbär, som" kokas i'vatten och sockras något, med socker, och 4 "värm mjöl förkylning en konjak når man” inte kännér 'sig' trött etc Man äter vitlök, därmed ' säkrande sig god sittplats i "bussen, man avstår från sprit, tobak, kaffe "osv. Vi erinrar oss mannen, som ' skulle. sluta med rökningen.”, Vännerna i frågade, hur det gått. mo Ännu har jag inte slutat, : han, ' men är på god väg. Jag här nedbringat : den dagliga förbruk- ningen av, cigarretter från 39 till 33! = Och det var lå är det kanske inte så un- om Y'de som ekonomiskt drab- den livliga handeln över betecknar som en-'klart jordbruks- anmafientlig politik ; dem” som får se bilar. och Ua” förbi. sin” affär. till "handlanden. Algot Tho- rut sålt. Socker tvål, tand- h > andra artiklar” har det t betydligt: mindre om- sättning på. I — Folk" landsbygden är mer «Prismedvetna än. vad man: är i städerna; i il de har mindre gott. om pengar, satt röra sig med, säger hr Thorén, Eng busslast .som drar här förbi ”har i bagaget ca -50 kg mar- gårin: och 100 kg socker. 15 kronor kartiden rena vinsten bli' per fa- -milj. Inte 'är det roligt att se sina kunder,' som eljest skulle ha hand- Jat' alla: dessa varor hos mig, nu föredra: Löken, och inte :är detta heller" ägnat att främja & samman: "hållningen. Vi har redan förut nog "av svårigheter, inte minst ined hän- ; :Syn till det mi i regeringens |. mm En ä Chi-sgo anser man allt runderlaget. Det är bara att hoppas satt någon ändring sker och det .Snarz, tt -sa vilohem delar därpå. förtjänsten [den har nu "satt igång 'en stor ak- nu för tiden sina patien- ter utan egentlig orsak och placerar dem :sedan i privata vilohem, Des- för många) amerikanska ' läkare sj Sena ied läkaren. ”Inkomsten” . blir ton m mot : detta slags läkare, : I torcykel- - »I ring, men anser att cylindervolym= "Islagna 100 kbem, "STOCKHOLM (Press) . s Det råder bland- fofdönstekniker sr och trafiksakkunniga enighet & om att den 's k viktgränsen för motorcyk” lar är Yådlig och att en' övergång till ' cylindervolymgräns ,. är / i. hög grad önskvärd,' eftersom eri sådan : ändring 'skulle bidra till” att skapa en trafiksäkrare typ av lätt motor" - cykel," understryker Sveriges” mo we och mopedimportörers' - förbund i' skrivelse, till regeringe Förbundet biträder sålunda Väg och vattens förslag om' en lagänd- gränsen bör sättas vid 175 kbem? istället för av Väg och vatten för - Husqvarna vapenfabriks AB har” nyligen varslat om att bolaget kan bli tvunget att helt inställa sin prö- duktion av. motorcyklar ifall Väg” och vattens ståndpunkt. i ärendet'”> vinner gillande och man har sagt. att 75 arbetare i så fall blir arbets-' lösa. Gentemot detta anför motor<'- - cykel. och mopedimportörerna att . det inte kan vara "försvarligt att - skydda svensk industri genom en'.. Om det älvklart större ju längre pati : Myndigheterna har hittills stått maktlösa och: den s k undre. värlz gssyfte eller: avser att gagna samhället kområer att vi- sa sig inom + den närmast > > tiden, . . fram- trafiklagstiftning, som leder till for=" donstyper av ur trafiksynpunkt.o='. : lämplig och riskabel konstruktion, Det vore helt förkastligt att låta .. befarade | arbetsmarknadsproblem." '.X förhindra en lagändring, som syftar. A«- till en förbättrad trafiksäkerhet, - 2 om N £”ö inte räknas i i vissa timmar, stän- digt kräves deras Omsorger för det Helas bestånd. Vad vore vårt land utan bondkvinnorna, deras IN OMSOrg,- omtanke - och. villighet, att tjäna på sitt speciella områ- de. Med vördnad bör .vi möta dem då de träder. i vår väg. In- för en bondkvinnas livsgärning är det så mycket i tiden;' som älskar” att . bära etiketter storvulna ken, Fo s Arvid Törnkvist. med » inskriptioner, : som faller platt och tomt Hill” mar- Frank Jordan
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.