se då ned änn "> LAHOLMS TIDNING : — LT DEN a NOVEMBER 1908 IT + En händelse — en tanke > 7 s onsdags morse inträffade ett galssöde på T-banenätet I Stock- . holms södra förorter. Ingen män- niska blev skadad, varför hän- -delsen inte väckte särskilt stort kom för sent till dagens arbete på grund 'av missödet När T- > bånetågen inte under ett par tim- mars tid kunde rusa fram och - föra den väldiga människoström- men till arbetsplatserna I inner- ”", staden fanns inga andra transport- medel tillgängliga, som räckte till för att överta dessa funktioner. Förseningar uppstod därför med en naturlags obönhörliga kraft, Troligen vållades åtskilligt förtret = as -— and = ” emot storstäderna. Andra viftade med "kalla handen och menade att det är bra som det är. - ” | Nåja, man skall naturligtvis in- to förstora ett sådant missöde som detta med T-banetåget. Men det et var för våra förfäder svära- 17 re”att hitta på tecken för räk- ”netalen än att fundera ut bokstä- ver och det dröjde många tusen år innan våra siffror, som vi nu an- vänder, kom till, oc so De kom till vår världsdel först på 1100- och 1200-talet. De kallas som bekant ”arabiska” siffror och som namnet anger var man övertygad ställer dock dske tionens svaga punkter i en viss belysning. En bättre balans i be- folkningsutvecklingen än den nu- varande är inte endast ett ensi- digt landsortsönskemål. Det. bör 4 lika hög grad vara ett storstads- intresse, Tidigare har det varit om att, hade. hittat på dem, men senare tiders forskare är inte så'säkre på den saken utan fror att araberna fick sina siffror från Indien. Hur det verkligen för- håller sig med den saken, vet man : Våra "siffror är ju någonting gom vi dagligen kommer i kon- u takt med och tar för givet och i detta teknikens ti- devarv är. det. kanske inte så mycket att' stanna upp :och grubbla över. varifrån de ha sitt ursprung. Men vi kan ju bara försöka sätta oss in i hur det gick till att räkna ut ett tal "innan siffrorna blev kända, så förstår var och en att denna upptäckt" var för människan något som i hög grad underlät- tade 'hennes .möjligheter : att ematiskt. kunna lösa pro- emellertid inte med bestäl a Innan de arabiska siffrorna ble mycket svårt för landsbygd: e- i riksd kända använde man sig av det ro- merska räknesä men såväl gre= "att vinna. gehör för just dessa syn- - Ju stark storstad. blir, desto kla- ' och vissa b ligh även för sådana som inte direkt berördes av själva missödet. Den ena ”kug- " gen” brukar nämligen gripa in rare framstår emellertid - vissa ofrånkomliga nackdelar som är Industet, '4 den andra på arbét försäljni Amt, MN sot, och om inte alla ft per- fekt krånglar hela den stora ap- piraten. er se ” Dessbättre var det endast frå- ga'om en tillfartsväg till huvud- staden den här gången. Det kan de rent: mänskliga olägenheter som följer med massbebyggelse. vore nog om såväl storstads- som Hertid tänkas situati där en systomatisk stöt sätts in för att bringa oreda på betydligt bre- dare front. Det moderna kriget . inriktas exempelvis ofta på att bringa oreda eller kaos just på de mest sårbara punkter som . kan letas fram, Huvudstaden är 1 regel en sådan, sor +" Samma dag som detta obetyd« liga missöde inträffade vid Skär- marbrink diskuterades några tim- mar scnare den svenska lands- bygdens avfolkningsproblem på Helgeandsholmen, Det var cen- ter» och folkpartiet som genom motloner aktualiserat frågan, Fle- ra talare tog upp olika spörsmål som syftade till att öka lands- bygdens , konkurrenskraft . gent ble Vem vet? Lexikon för en var av dr IVAR EX » (Eftertryck förbjudes) oc Man har räknat ut att ålen kan bli ända till 55 år' gammal, guld- fisken, som hela 'altt -liv' slmmar omkring I ett akvarium -kan bli ända till 30 år innan den dör av): ålderdomssvaghet, braxen blir 18 år, koljan blir 14 år, rödspättan kan bli 25 år, men makrillen blir | bara 4 år, harren 3 år och'abbor- ren 12år, ca "ade Vt . 28 RN Fåglar uppnår mycket varl y - digast den 1 december och 'en- : rande priset väntas någon gång landsor "1 för- hjälpas åt att försöka åstadkom- ma-.den balans 1 befolkningsut- vecklingen, som fordras för att glesbygderna. inte skall bli rena ödebygder och storstäderna mam- mutsamhällen. med farliga akil- Jeshälar och jäkt, trångboddhet och andra mindre önskvärda livs- yttringar som följdsjukdomar. ” Smörprishöjningen:: med 50 öre pr kg, vilken; börja- "de tillämpas redan i går, signa" förknippade med anhopningen av ” ion m m till en enda plats. Därtill kommer k Det lyckligaste som kan inträffa ls troendefullt - samarbete - kunde I ker som"'andra folk försökte hitta Es he NM VET a Rog 3 tvåtal och fyrtal —-d, : de kom inte fram till någon prak- tisk lösning utan använde bokstä- verna som siffror. De tog tio bok- stäver för att ange de tio första talen "och 'sen fick de andra bok- stäverna. ange tiotal, hundratal, tusental :och så. vidare. Men. bok- stävernh "räckte inte till, så -man måste 'ta! andra "tecken till: hjälp. lerades redan i den se som "jordbrukets och statens förhandlare slöt för någon månad sedan, Möjligen var man inställd - på att den skulle trätt i kraft tis dast. blivit 25-30 öre.” Meningen är emellertid att. smörpriset skall bli mer rörligt än tidigare. Me- "delvrishöj H 1 i för :av den fram, till. 1" september 1959 avses bli 25—30 öre. Följaktligen kan: en sänkning av” det nuva- tionen åter ökar, "> Frågan är nu om hö x jningen med Första boks i alfak tet-angav alltså” ett och- den sista” med ett komma "i" underkanten' talet" med 800.000, Det måtte' inte ha varit lätt på -den' tiden" att lära sig , komma ihåg vilka siffror de där bokstäver- na angav och hur svårt det måste ha ' varit att addera och subtrahez ra,” multiplicera och dividera. med dossa tältecken, +. » Romarra lyckades fu lite bättre. De betecknade talet ett' med "ett streck”och” talen två och tre med måst 'skriva talet 1.000 med tusen streck: Därför tog också romarna holst3. 50 öre verkar k : sände. Smörlagren torde 1i'stort] nade "de talet tusen, med: M,. som " sett vara tömda vid det här laget, var första "bokstaven i ordet mille, " varför vi nu så att säga äter:smör|50m betyder 1.000, Som tecken för "från hand. i mun, Detta gör 'om . möjligt kvalitet och smak på smö- ret ännu bättre och någon egent- k i de ålder. Papegojan kan. uppnå 60—70 års ålder i genomsnitt, men enstaka exemplar kan leva ända till 150 åra ålder. : "En undulat uppnår I genomsnitt "en ålder av 8 år, men det finns exemplar som blivit ända upp till 14 år gamla, - Namnet Napoleon heter på ita- Henska Napolione och betyder helt enkelt "napolitanaren" & v s ”han som är från Napoli”, På svenska kallar vi av någon outgrundlig an« ledning Napoll för Neapel. , r I den svenska almanackan inför- des namnet Napoleon år 1860 på den 17 november därför att prins lig nedgång i tors - de knappast vare :sig ha avsetts, ” eller är önskvärd, De. konsumen- "ter, som gillar. smör framför an- nat matfett, fortsätter nog med att äta smör, 50 öre högre pris pr kg, 25 pr halvkilo, 13 pr kvarts- . kilo. och något. kvarts. öre: pr smörgås verkar inte avskräckan- "de ur kostnadssynpunkt, Även de bagerier, som nu använder smör I betydligt större utsträckning än tidigare, torde fortsätta härmed, ty deras kunder har reagerat po- sitivt, försäkras från bagerikret- öljaktligen torde inte smör- Prishöjningen medföra några som helst risker för en återgång till Eugen, ”målarprinsen", som föddes” den 1 aug 1865, i dopet fick utom namnet Eugen liven namnet Napo="' leon och Nicolaus, = Under kejsar Napaleon den förs- les tid ville man smickra honom och försökte därför härleda hans nama från grekiskan varvid. man använde alg av de grekiska orden Pnapos”, som betyder dal, och "leon" som betyder lejon och förklarade tt namnet sålunda betydde ”dalens dejon”, Ibland också ännu långsök. tare att namnet därigenom kunde betyda ”den lejonhjärtade". Nume- Ia är man dock fullt på det klara med att namnet är ren italienska, LJ I Australien uppslir "ibland vissa platser en ihållande torka an utplånar både växtlighet och djur- liv, I sydvästra Queensland upp- stod I somras en sådan torkperiod, OM Uppges ha orsakat döden för 180.000 får och omkring 60.000 kor. . En rävlya har minga in och utgångar. Fjällrävarna brukar ofta bo flera familjer I samma lya, som då består a i vägg I väg ved ANTA olika hålor en akdan "fjäll Man har funnit tävssud”, som lapparna kallar en år lya med inte mindre än 172 Lyor där enstaka rävfani bar. Inte så många In- och nigprr gar, men man ock funnit dy- den konsumtionsnivå, som före- kom innan den kraftiga smörpris- sänkningen med två kronor pr kg företogs i våras, 5 ren Lock UR PRESSEN N FÖRE DETTA STRAFFADE har ytterst små möjligheter att få en kommunal eller statlig anställning, vilket gör att de i stort sett är av- stängda från tiotusentals arbets- Möjligheter, Medan vissa av sam. hällets organ med skärpa framhål- ler vår skyldighet att ta hand om "urspårade”, så Vägrar andra. sam. hällsorgan lika envetet att själva göra någonting för dessa männi- skor, skriver Industria, De privata företagen ! har däremot oftast en mer positiv inställning i denna trå. a De begär inte i första hand ett intyg om ”oförvitlighet” av den Platssökande, utan Prövar från fall till fall oavsett den sökandes för- "rna till hjälp,. Så beteck- talet 100 använde de C, första bok- staven i" centum; "som "betydde hundra; Men ändå blev det knivigt och":besvärligt: att handskas med dessa tecken; Det tog lång tid att skriva stora tal och -stort utrym= mé och naturligtvis skrev man lätt fel." Artalet 1887 t:ex skulle se ut så "här" skrivet med romerska siff- frörn. felt son vel 3: MDCCCLXXXVII vo. i Det” vill - säga 1000-500-100-100- 100-50-10-10-10-5-1-1, be ; Det dröjde inté länge innan ' de romerska siffrorna helt undan- trängdes av de arabiska, Men i början av ' 1100-talet översattes en arabisk lärobok i räkning till eu- ropeiska språk. Sedan började så åningom köpmä ända de nya siffertecknen, Några århundra- de. senare' förekom de allt: oftare även i inskrifter bå gravvårdar och i kyrkorna, Men först På 1500-talet började de allmänt användas i de nordeuropeiska ländernas skolor. att anställningspolitiken utformas av personalchefen och hans ev medhjälpare. - i ot ' Saab i Trollhättan har gott ryk- te bland skyddskonsulenter och - kuratorer. Om det fattas folk nå- +gOnstans i fabriken kan man all- "tid räkna på ett renhårigt bemö- tande hos Personalchefen. Han slår inte ifrån sig med båda hän- derna om han bör att det gäller en straffad, Han säger konsekvent Något i stil med ”Vi får väl titta På grabben”, . = Personalchefen på Saab-T heter Torsten Lindefelt. Han hyser den uppfattningen; att Problematiska Personer bör beredas Samma chans till utkomst som andra människ, och han handlar därefter. "De anställda hos oss år ti en mycket hög. Procent av. al or Äldre taltecken, vilka visar bl a ett av de äldsta sätten att räkna . v 8 två händer och två fö >. ka tecknen). ” på tecken att "bilda tal med, rak | blem som sedan fört fram till ling.. e:q 21: Under denna långa tid förändra" bokstaven ur uttrycket för antalet des 'och förenklades undan för un- dan de arabiska siffrorna, så. att särskilt I de blev lättare att skriva, taltecknen 2,'3, 4, och 5; . Men "varifrån ;, kommer siffra.” hur: fick, .siffran Ordet siffra bety. le . senare tiders tekniska "1. för att det bara var fyr-benta” + d : N bön "- Måndagen den 24 november 1958 > tv ecklats SEELE - Sed fö] -P Je |Erdjorel 4 . ställa en bild av er hornspets och el T ? Jsé + Sf 2 3 ser man noga efter, så finner ma - se : . —- att-i dag påminner vänstra delen Pod USE BONN E av vårt fy ken om en sån fi- LR fn pe Fl I gur. Och sedan den första kända I TT fyran kom till så har det alltid fö A fs t T INT fh G E Vv 8 rekommit ett horn i denna giffra a : | . il - N Östarab fyrtalstecken ' besto' SU KEN ST od av ett hornpar och ett :runt horn-" 14 T 3 & Vå [ AA : 8. : fäste. Men hornets form var olika . 2 Md - 00 MYSEN ARC hos olika folk. Fyran från 1100-; I Pp let 3 of vila ,talet verkar besynnerlig och ser ut. rv sa oh Fes som ett h; Men det är inte så kons- RT ONE - |. I tigt som det ter sig, Det gammal- 1 zz.) 3. "4 5) STAB: : germanska ordet för horn började i : , också med bokstaven h. ' Siffran” ' . , ee sl RT ovanfpr fyran från 1100-talet tik" | 4 121 84 51 6-1 & 1 nar mera ett hornpar. Och ”egen- domligt nog är det egentligen en: ”efterepning av'den grekiska bok- staven K. Och grekernas K:var just ett sånt där hornavbildnings-.; tecken, Net förhöll sig nämligen så, ; att grekernas benämning på horn. '— keras. — började med K. Nu undrar Ni kanske varför man togl- . ett horn till fyrtalsteck Jo, där- iska siffrör från 2:0 år ret' € KriRad.2: Östara. Rad 1: Indiska siffror från 2:a århundraret e Kr! Rod. . ; " biska siffror. Rad 3: Västarabiska siffror (Gubbarsiffror). Rad 42:'; Si ur Boöthius geometri; 1000-talet lrerer siffror; . handskrift från Yi00-talet. Rad 6: Sacrobosco: siffror; "1209-talet. Rad 7: Planudes' : "Siffror i handskrifter från 1500-talet, ne : sv rt tror därför. att. det är ett verktyg som efterbildats. Senare tiders ”sif- ft ljur bild. av öppen hållen hands svagt hop- la fingrar. Den liknande ' också ; eti" =” enkelt -. lantmätningsredskap. Tecknet har formen :av en halvoval och om "man ' vrider den "åt sidan och ritar dit ett handtag och arm= "stöd så framträder en femma; som - vi nu skriver. den.; Femtalstecknet ' har sedan under tidernas-lopp lik- som : de. flesta siffrorna undergått stora - förändringar. Man: tog. första fem." Och' bokstäverna 'var ju olika i olika språk. Det "romerska" ordet för fem var quinque.” Femman så- dan den skrevs -på.1100- och 1200- talen påminner också” om: ettq fast ovalen äre öppen. ; Vårt : nuvarande "| femtecken: är: förresten egentligen ett omvänt a, som; avslutas:med ett två och tre"streck;' Men så 'kunde lr : fram på, våren då mjölkproduk- |de inte" fortsätta; för då hade "de "" Javbildad skära med handtag och ursprungligen n oll De siffrorna ; kallades nder . den figurer! — en släkting till ordet figur. "Och" alla: tio siffrorna kallades 'med 'ett ord ciphrae et fi gurae, 'som senare. förkortades till ciphrae ; "och ;våra-; förfäder: förs |. vandlade det sedan till siffra. E . « Talet" ett! har äv de flesta' folk betecknats :/ med "ätt. 'shett. j eller av ett längre” eller kortare” streck, Hos en 'deél naturfolk, som: inte pysslade 'så "mycket .med räkning fick förresten ettor ersätta alla siff- ror. 'När :man. räknade : och skrev upp hur många steriyxor eller and- ra . vapen och verktyg - man. ä de, gjorde man så härt ml 2 : » Talet två. ritade man , med - streck. //,itre. med.///, fyra med ////' och fem" genom att dra ett streck" på”tvären över, de fyra. . ee r Tvåan; VN ; Tvåtecknet var ursprungligen en armstöd. Denna: bild ansågs som lämpligt tecken” för tvåtalet där- för "att skäran tvådelade —:; efter avskärningen eller tidelningen av ett. föremål: fick . man . två bitar i stället för en. Så småningom fick tvåan formen av: ett t eller z och man tror att det kommer sig av att våra germanska förfäders urgamla ord för två twe och 2zwene, till exempel började med t och z och att dessa bokstäver efterbildades. Men — sätter man ett. handtag under tecknena 2 och z så fram- träder ändå skärans bild tydligt. ' . "Trean ':” sa Talet tre var ursprungligen också bilden av ett verktyg försedd med handtag" och handstöd. Trean var ju, skulle man kunna säga, näs- tan färdig redan från - början, -för det skiljer sig,' om man tittar när- mare på det, inte stort från vårt nutida 3-tecken, om man tar bort handtaget och handstödet. Men i stället för att förenkla siffran ”brå- kade” man med den och krångla- de till den' på alla möjliga sätt, Östaraberna lade sin trea på rygg och andra folk försökte Sig på al-|h lehanda andra -förändringar, Man flyttade på handtaget och romarna På 1100-talet hittade på ett nästan alldeles nytt tretalstecken, som ser ut som en 4 sammankopplad med ett N. Men treuddsformen fram- träder i alla fall i alla kända tre- svarskännahd Lik NY Umä tsk plikttrogna och . Säger En sådan ' milj i- drar naturligtvis till att hjälla 'en straffad till återan i Att linjerna I till exempel väst- arabernas trea är rätlinjigare be- streck, Man, vände nämligen; siffer- tecknen, som ; utgjorde en'”avbild- ning av. en bokstav. 'upp- och” ned härleder från” begynnelsebokstaven i det grekiska ordet för 6. Den in- diska sexan”var liksom femman. en avbildning. av; en: öppen;s kupad, hand: och :strecket + mitten : har” väl |: "I tillkommit: för:.att "skilj femman... Studerar ; ma sexans utveckling så: finne också. spår4 av: romarnas ; sätt". att teckna sextal bägge tecknei att "likna''en fyra, "Hur som helst så'återgick nian grekiska", S-tecknet,".som ; var be- : händigare att skriva .och inte så lätt kunde fi Somliga forskare anser' att sjuteck- net är en 'efterhärmning av gretis- kans zeta, tecknet för T-talet. Sju- tecknet skulle” då vara” ungefär hälften" av »derinä: bokstav och den som hittat på -detta-,tecken :måste |. därför.ha kunnat läsa grekiska och det ser. man. förresten" också - av andra östarabiska siffror, till exem- pel femman som består av: två Ere- kiska bokstäver: beta : 1200-talets sjua liknar, mest av alla tidigare. använda tec- talet vände man sjuan nästan upp och ner eller på.ssned bakåt. Men även -västarabernas liknar påtagligt vårt. likhet med den ursprungliga siff. ran! Den består av två hopskriv- na O, det ena ställt över det. and- ra. Det indiska femtalstecknet be- står av en del av tretecknet och en del av femtecknet." Östarab na försökte sig på en annan figur, men västarabernas åtta är inte så olik det siffertecken vi nu använ- der. Man tror att åttans form här- |. åtta-talet — octo, ringar är ingenting annat än be- gyrninelse= och slutbokstäverna i detta ord. Man kunde inte använ- da bara en ring, för detta tecken hade man redan börjat använda för nollan. Man kunde inté heller sät- ta ringarna efter varandra, ty ett sådant tecken användes redan för n : man genom att 'ahvända och därför kom , de vad det led till det las med -andra siffror. ”sjuteckéi r egentligen den ursprungliga sjuans | . översta del, Indiernas "sjua -var en I: femma hopskriven : med: en: tvåa. 4 ” och omega. som Ni ser, ken för -sjutalet den siffra” vi nu använder. På 1300-talet och 1500- sjutalstecken > Attan Vår nuvarande åtta har en viss kare”. har” nog: tagit sig en titt på de indiska siffrorna, men då de utformade sina figurer har dd tagit andra + tecken; till förebild. Öst- och. västarabernas nior är in- genting annat. än nymånens tecken. Ovalen ' :betecknar.« månens ' mörka del: och . bågen (hos västaraberna) den ljusa. Vad det led förlängdes se- dan dennå båge eller rätades ut till ett streck, "> Aes al ” Att 9-talet fått sin bild efter ny- månen. kan. bero på, att det. gre- kiska ordet för ny — néos — i ny- måne och" räkneordet; niö ”—'en- néa — så tydligt påminner om var- andra, När man: hittade på en lätt- fattlig och 'lättskriven :-beteckning för niotalet tog man. då" nymånefi- guren som förebild; Mesnns Nollan, som den, nu skrivs, anger t tomrum. :Indiernas nolla. på- .;ganska” mycket: om, en: pall, men "om man vänder den, upp .och t tår man vad: den som hit- tade på. detta: siffertecken menade, Forskarna” :tror att "indierha ' först betecknade: nollan 'medxett 'streck: —' Själva ' ställningen -skulle' fram- ställa. ett:öppet eller. tomt rum och för att/göra detta tydligare, så: pla- cerade .man det. ursprungliga "noll- | & tecknét, det "lilla strecket, tomrummet, för att göra gare; "Östaraberrias nolla punkt, :som' troliger st" varit .ett litet. > vågrätt streck. "Västaraberna den :'från |- > ritade en.tund ring. Romarna gjor- de ringen "större; men för: att. skil- ja nollan från O-et, tecknade de'en triahgel: il ringens -mitt. På" 1200- talet” skrev ' man." ungefär samma nolla.; som. 'västaraberna,.' Den "var rund som ett klot och så skrevs den också på 1500-talet, ; i Bertil Hänzon €Il "det tydli- e Kr." Rad 5: Guido::- siffror; ” 1300-talet. Rad 8 Rad 9: Moderna siffror. SSLITTER ,”Under halvmånens skugga BÖN | ären ny bok av: David Norlin, som . tidigare 'skrivit /Landet mellan. öst och väst”, vilken' utgått i 24.000 ex, > Författaren. har i många år tjänst- gjort på sjukhus i Turkiet som 'sjuk«= " vårdare och dokurntenterade sig md sin första "bok sor en frams'åen berättare om Tukiets land och te! Hen ger i sin nu. utkomna..en ins gående: beskrivning av. det » ödsliga höglandet, i Mindre. Asien, i vilken vi får, lära känna Armeniens, hårda öden. under hela dess. långa hi ria, dess rel än fram till vår egen tid. En tragisk men '” högintressant skildring,; Det s gäller här en folkstam, som har'je= . ' l vat och lever i en avkrok av-värl den, ar vol. 6 Nod . "Under ayvdelningsrubriken ”Mä lighetens ', vägga”, omr, mänsklighe: tens. födelseort. Eden. och Araräts en, urgammal folkstam; der ”tiden:; för-första världskriget stårkt-decimerades:”Det: var. de för- sta” som åntog "kristendomen ; söm is 7 nationell religion och håller fast vid: den, Fi Frihet och säkerhet är så gatt” ; fullständig, trots "de hårdå"das "vilka ännu” 3 andra” trosbeki 2 tressant historieskrivning man. del: :av, "därtill försedd "med många bilder åv land och folk. H risg bokförlag, 14: 50, ”Gauragang”. a inbjuder :til skap enfrid Tjörne,.som på vers-berättar” på. det ' skånska. tungomål,'håh lärde i un; domen; "som och troligen ”ä är: talspråket i: Frosta Norra Färs vilket han erbjuder även" andra skåningar" att här lära" sig, Def. är om-både gammalt och: nytt-han be. å Priset »täckter! Än. är det I k 'strål- . ning; än är det »vult ott på. månen, än är. det. sölen,. som är . inflammerad, . än är det svarta : ta damen som dyker: upp. Det är . mycket ' som ' händer. och ” fötter, för att nu tala med Pekka Lan- ger, men i. stort sett får man' nog ".”' säga, .att allt ser 'ut' som förut och 'som det har gjort. Den kös- miska. strålningen har inte gjort "människorna bättre, inte' heller . : vulkanutbrotten på månen, : och . "solen har ju sin gång och svarta ” damen, är väl inte. direkt någon ” nyhet — hon lär ju ha funnits ” redan på Adams tid med svart ”fikonlöv och övriga attiraljer. :"Meh det var ju egentligen in-" 'te detta: vi. skulle skriva om, "Utan om den tragedi som nu ut= spelas på Öland, Är Göran Jo-'. hansson oskyldig eller inte? Det : finns väl knappast två 'männi- skor som träffas utan att de dis- kuterar den frågan. Har' åklaga- ren de bevis som kan fälla den åtalade, eller är det blott efter- " handsh eder från romarnas benämning på Attans båda LAHOLMS TIDNING - ENDA TIDNING 1 1 v . 1.000. Och därför måste äl Butna: än ro Find tror mycket mer på den upp- [T9r På att dom använde skrivma- | den ena ringen på den andra. san Naturligtvis fions det pri Lan en god arbetsplats ger än | terial som det var lättare att okri. ee företagare med en frundm nured äv akan foeddelas vid anstalter va ”kantigt” på Men redan på 1200- i Nim 0 motvilja mot arbetssökande, som Detta ä, ta talet präntade man riktigt snygga Om 3 indiska ni. inte är 100 procentigt "perfekta". ta är faktiskt ett så allvarligt | treor, som på pricken liknar dem] .3 rn Man vänder den indiska nian Men e0 privat arbetsgivare är Problem att staten som arbetsgi- vi skriver i dag, ” ” tt högersidan kommer neråt ser Lr I att själv ställa sina "kva | Väre nog borde ompröva den ne oo a ätt den består av en figur Fler innebär detta on band] | de nr aningen tll de straffa Fyran använder fact den ber on gr Teg et gäller ans 4 Den första fyran ser ut att före- tande er Ia cn har a vidsit- SN ora ktioner? Små sva- ga länkar, som kan samman- : svetsas till en tung kedja att fäs. ta en människa med, - .. co - Vi löste häromdagen en bok, som --hette ”Kampen om, själar- na”, där en engelsk psykiatriker redogjorde bl a för hjärntvätt, d v 8 de metoder som kan få en människa att fullständigt tänka om. Bl a relateras ett -fall från London. Det var £ ö om mång- mördaren Christie, som "till slut blev döma till a mord. Men innan dess hade 20 person dö, ill dö för tre Fa ges Ömts till döden tid svängde slut erkände 9, -Polisen förhör. döden för ett fler . de 3 suggerérade'' den 'å ; klagade; så han småningom tro .de' på dem; och till:slut erkände ” h : Polisen. 7 rekonstruerad: morden och överbeyisad hi att det måste vara han on ic dem.' Hans ' pinade hjärna : mot: " stod inte. påfrestningarna utar : revolterade, Detta' var ett slagg . hjärntvätt i. ett. demokratis (| . ; samhälle med: det - avskyvärda . resultatet att samhället tog livet av" en oskyldig, som "emellertid + trodde han var. en "mångmördas« = ' Fes deg I el srt s Detta med hjärntvätten är fö " en rysk uppfinning, En rysk fessor började med sina ”hjärn "> . experiment”. på hundar, som var ' " dresserade, Med enkla ' metoder bröt han ned: dressyren hos huni darna, så att de till "slut "gjorde ten tvärt om, Vid experimentens bör: - » Jan älskad ; hundarna sina hussär och Visade ” tänderna - mot sina” förtryckare,. När ;« experiménten ” var. slut kröp. de för. sina' £ tryckare och bet sina hussar. Det här blev så småningom en hel; vetenskap i "kommunismens - . tjänst, då/ det visade sig att de IÖN man gjort på hundarna ' : kunde med lätthet överföras på Människor. Och i'dagarnå.har. vd : ju fått ett nytt bevis på detta! : Särskåda fallet Pasternak, . + 457" . Och det kan f ö nämnas 'att '" | inte'ens de starkaste viljorna kan '' > H » värja sig. De ”åker dit” förr eller. NM . > - Senare säkert som -amen i kyr. i kan, En. människohjärna — lik. > som en hundhjärna. — kan inte hur 'mycket'som helst, Nä» Ra : den har kommit till ”den' kritis- ka punkten :slår den om i mot= satt riktning i något som väl: kan kallas ”självlörsvar”. na Man får i alla fall hoppas att. de som har ansvaret på Öland inte tappar huvudet 'och omedy” ”' vetet låter bägaren rinna över. ' . |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.