t =” TAHOLMS TIDNING” CUmisdagen den 25 novémber 1058 SSK å | . : "> Samarbete 1 s . MAN HOPPADES -LÖSA många problem den gången man. genomförde storkommun- indelningen ' i: vårt "land. . På om LT > DEN 25 NOVEMBER 1958 LTT kort sikt gjorde man det kan-' = mere S . vt : or Md ödra: Halland — vittgående uppgifter och kom- mer antagligen så småningom Satt överta en stor del för "att mivuddelen 'av kom- inte: säga v kom: 'munal-: och . stadsfullmäktige- "- församli; nas nuvarande ara . ske, men innan del na ännu hunnit smälta sam- "man till en enhet, och innan de projekt storkoinmunerna kom till för att lösa. ännu hunnit mer än ett litet stycke på väg i i alltför många kommuner att man inte ensamma förmår. genomföra dem. re Storkommunerna kom till för att bli av med, alla dessa brandförsvar, — ålderdomshem "+ och en mängd andra uppgifter," som under 30- och 40-talen bli-; ' vit allt vanligare. Mindre ön tio ” ser vi att kommunalförbunden "är den enda möjliga lösningen : på många frågor för de allra " flesta landskommunerna. , finns väl i Halland inte en en- > da landskommun Bom ensam - ; kan klara upp exempelvis en- + hetsskolan. : Här "tvingar" sig " samarbetslösningar . fram med" ” kommunerna än håller" emot " och hoppas på egna högstadier. HAR. I SÖDRA HALLAND dra håll insett var utveck-: : lingen leder hän och bildat ett” "kommimalförbund, "som" ifråga "om betolkningsunderlag är till- räckligt stort för att klara av såväl. enhetsskolan som andra kommunala ; uppgifter. "Detta "förbund. kommer som: vi :tidi- gäre " påpekat 7 att ' få "mycket. inser ansvariga kommunalmän” - kommunalförbund i fråga om" ". år efter storkommunbildningen .' väl knappast några: avgörande Det. obeveklig ' kraft hur: 'mycket . 1."/Kanhända får man ” har.man klarare, än på många” inom, överskådlig tid :aktuella': bete, '- Sk "Vad denna troliga utveckling så småningom leder hän är väl inte: så. lätt att sia.om, men det -skulle inte förvåna, om " kommunalförbundet'- så ” små ningom banar väg för en ko munal enhet i södra Halland.” NÄR MAN NU PLANERAR för den kommande enhetsskö- "Jan finns det: bland annat ant ledning att akta sig för alltför små ' enheter. : Man torde: ha 'storkömmunindelningen 4" allt för färskt minne för att ge sig in på-en indelning, som, redan från starten visar sig för liten, Planerna på ett högstadium i Veingeloch ett i Laholm finns erinringar emot under: fö! sättning att Eldsberga kan fört 7 mås att gå till Veinge. "Skulle I detta inte gå måste hela indel- - ningen givetvis omprövas, efte: som Veinge: och Knäred .el samma ". inte har” tillräcklig ” befolkningsunderlag. vi gång i framtiden anledning "att "i detta Hänseende. Man måste försöka se så långt fram i "ti- .den ! som; möjligt; tänka: på framtida” kommunikationer och framtida ix bebyggelsestruktur, |. Ett. misslyckande i likhet.med : storkommunreformen' får: inte - upprepas." Sör i : sek tur och Kultu "Vad vi vet 'ont skyterna" grun- dar sig nästan utgslutande på de fynd som gjorts av föremål i de- ras gravar. Dessa hdmader; som under ledning av mäktiga kun- gar eller hövdingar tidvis. kom ” attispela roll i Främre"Orientens och :sydöstra Europas: historia, befolkade från 700-talet ”f.; Kr, den väldiga stäpp som sträck » sig över södra delen av: nuvara; H -:' skrevs om: dem 'av de gamla gre- - " kiska historieskrivarnå har länge betraktats som legender,” men se- som bekräftar de tidigare, urkuni " derna. Efter. förnyat studium av "dessa, jämförda med fynden, har . man kommit fram till en” ofull- ständig men inte' desto mindre: fantasieggande bild av” skyternas vandringar, levnadsförhållanden och konst. De konstföremål som påträffats | präglas ”av starkt : personlig. stil -och- en högt dri- ven skicklighet i utförandet. Vår , vikingatids konst är i hög grad " Påverkad : av - den > raffinerade djurornamentik :» som ' skyterna . excellerade I — ett -förhållande som också belyses: i boken, , - Tamara Talbot: Rice; den rysk- som skrivits om: detta fölk, från Herodotos till våra dagar, och dessutom. håller hon oss hela ti- den å jour men den aktuella ve- Vv . tenskapliga diskussionen på om- H rådet. Inte minst intressant är redovisningen för de 1949 full. några ”djupfrysta” gravar, Sex- tiotvå fotografier, - ett sjuttiotal teckningar och tre kartor: illu- strerar boken, som ger oss en . "skildring " av ett av historiens mest .gåtfulla och. egenartade folk, ">: Mora oj ”" oG H S. Buthnell: PERU, Inb. 26:50. Natur och Kul- "Ne tur. " " . i « + Dennå bok, som ingår i serien Forntida folk och kulturer, ger en koncentrerad översikt av vad vi för närvarande vet om de oli- ka kulturerna i det gamla Peru. Den omspänner tiden från 7000- talet f. Kr, till 1500-talet e, Kr, dvs. från det landet först togs i besittning av ett jägarfolk til den spanska erövringen och in. kakulturens' undergång. .Upp- märksamheten har länge varit i inriktad på inkariket och dess byggnadsverk, men det är omöj- ligt att rätt bedöma .och upp- skatta 'inkakulturen utan att känna 'till de föregående civilisa- tionerna, Författaren, dr G H 8 Buschnell, är en auktoritet På om rådet, och hans framställning är saklig, klar och vederhäftig. Han påvisar här att Perus kulturella + utveckling gått i en jämnt fly- . tande takt, att inkas alltså bygg. de vidare på ett rikt kulturarv och att några av de tidigare fol- de Sovjet: Mycket" äv- wad;som]”$> . nare'tiders arkeologer har', under k , sina utgrävningar. funnit mycket | e + födda engelska. arkeologen; ger |ful 0os3 en sammanfattning av: alt|i bordade ryska utgrävningarna av |” ändå intressantare «ur; historisk synpunkt, Boken blir desto mera | värdefull som 'dén ' ger eri. :sams manfattander bild av de: allra: se- då en|' "ångra en "uppdelning av Hök? siouxerna fy os > väggen i bakgrunden en Säl Starka: vinden”: är, hans" namn, bland siouxerna i Crow- creek i Syd-Dakota; det namn ;' han.;Jystrade till, då han:un«; der många år var bofast bland sj indianer. : Sven "Wenström -:he- ler; han i sin: svensks,! mera . borgerliga : tillvaro, "en bruns-? +) barkad, profilskarp invånare i ' i Flen, den yngsta av :Sörm- + lands stä Ma NIT DS 4; Konst han och original i .det.ena och det, andra.: Som målare. landets ende med indianer som specialitet, Rödskinnen har ju på olika sätt, bl a genom radio och V,. kommit .i ropet just nu, och ågot .av..populär kuriositet, > » minst. turismen till fromma. iksom märks även: i Sveri- diansk folklore står högst Å Sven : Wenström +i' Flen ras särskilde vän. och före? språkare, deras: skicklige skildrare hed, pensel, och .penna., Han har indiantavlor ,- hängande . i." många inder, Amerika inte minst, >... >> ar En mängfreståre med ett brokigt b b akom. sig, äventyrligt..som en ök: cowboy och krigare, har! it; bland :de många yrken fick pröva : under” sitt, dryga naste «årens "; forskningsresultat som annars-bara finns. redpvisaxe Aläskå, i, ofta: svåröverkomiliga. special- tidskrifter. Den innehåller 71 fo- tografier, ” varav "många tidigare inte publicerats, - PEDR s 5 — 9 rö I NI LOLITA”, rom: v > Vladi "mir Nabokov. Wahlström & 7; Widstrand is :21:50, ttre ord; men. en,. skildring, ä äppast ” s på " svenska.) Dramiats. huvudperso- ner är en medelålders” akademikör. av europeiskt ursprung ' och en brådmogen, - 12-årig flicka lans förbjudna + kärlek - till" den " unga flickan utgör , givetvis huvudtemat |- och hur denna utvecklar sig under &n resa genom en del av Amerikas stater undan "lagen, hur: det” om: ka paret tar ih på hotell efter-ht tell under antågna” namn har j blivit . ”resebrev s. från 1 Man gripes stundtals: av. avsky de känslor; Men intressänt är der hur man sedan vill bedöma den” : Stina Palmborg: NILS-HOL!! GERSSON FLYGER ÖVER, - Natur och Kultur," Ingen torde” bestrida ätt” Holgerssons underbara. resaviin: tar .en rangplats i världslittera; turen. Men hur dess alldeles" spe- ciella läsekrets, barnen, ”Uppfat. tat den och vad de 'tänkteoch tyckt kan ju'inte avläsag. vare sig i litteraturhistorier & upplagesiffror. Barnbrevei iden] na bok ger en livfull bi barn. i världens alla, h emot Nils: Holgersson. s Stina Palmborg — den kän pedagogen och författarinnan — lät till. Selma Lagerlöfs åttioårs- dag en vädjan .gå ut till svenska |. skolor att låta barnen skriva uppsatsbrev till jubilaren. Resul tatet blev överväldigande," —— Brevskörden från Sveriges skol- barn för att hylla Selma Lager: löfs minne på.100-årsdagen blev lika lysande. Not me Det största intresset knyter sig dock till de originalbrev till Se ma Lagerlöf, som skolbarn värl- den runt skrivit om Nils 'Holgers. Son. 'Stina Palmborg . har gått igenom . dessa samlingar -.'på Kungl. Biblioteket — det rör sig om ca 4.000 brev — tagit ut de mest spontana, sammanställt och kommenterat dem, < För såväl vuxna som barn ut. gör denna bok en roande och för- | nacegna' ögo edeskildring är ;kanske ” gZuldgrävarens. kade "han indianböcker dom "och :eftersorm' hari harnnade i indianernas hemland, var det kan= sk bära haturligt 'att hah med si I Villé se 'defi siste md- hikanen.' svensk, rak i ryggen, i fi steget; brun i /skinnet. urister "till. sioux-stam=' å och då, och Den star- bland -indianer. Ingen tt han var svensk. +=, Å Flen; en tilltalande blockhus och bunga- Han lärde"sig sätta vär- indianernas lugn och värdig- han, och två ändrå egen- rn mm han-skattade högt hos 'vänlighet och 'trofast- eV , Det svar. typiskt för indiankän- en,syen Wenström; att han på Hid "inredde ett” indianläger på omt i Flen., Där fick pojkar Ievå'indianliv och låna autentiska indianredskap. Det måtte ha va- |; rit'sorikien dröm för. dessa' privili- gierade pojkar... VA AN gch "åren" bland sioux "är Sven Werströms” stora milstolpar. Två gi lärde han. sig: livets' hårda -läxa och. att 'måla,. Konsten. blev hans livs passion och mening. Pen- "sel ock paletten; som gav hans år hos indiaherna"” djupdimension,: På ett, för: hanom själv både säreget och. fyllt sätt har 'målni larskal. Sten "Wenström arbetas med-portråttet av en sic [Han kallades Starka Vinden 'i Syd-Dakota eterligen. är danskarna icke 1. Vira" mån 'som' vi” svenskar fall icke på det agrikulturella om:/ rådet, Men 1958 är av dubbla anz ledningar ett istort märkesår för danskt. jordbruk, Sålunda har man i sommar under 'stora festligheter firat Den Kgl Veterinär- och Lant- 1 bohöjskoles hundraåriga , tillvaro. . Vid årets' Efterårsmöde, "det 35:e. i ordningen -— den årliga samman= svaga för att fira jubiléer. 1 varje : komsten méd danska husdjurslära= . £ re och -konsulenter — begicks 75- årsjubiléet för grundläggandet' av: borgs Kommuns nya rådhus i ome- delbärt grännskap av ;Landbohöj- : skölen. Det' pågick i två dägar och räknade ca" 1.400 deltagare främst. konsulenter 'och :lärare från hela' Norge och Sverige. ' NA Den som något känner till danskt jordbruk vet säkert även att de av docenten N J Fjord år 1883 grund- lagda. Försökslaboratoriet spelat en väsentlig "roll för den intensiva dan- | ska /animalieproduktionen.' Årets möte öppnades därför 'av ordfö- randen i Statens Husdyrbrugsutvalg rad verk av Jenny Nyström. Alldeles - intill. hemmet 3” byggde han' på sin tid ett vand- rarhem, det sades" det första som byggdes 'särskilt ' för ' detta ända- mål, Som ' vandrarhemsvärd , fick "I han alldeles speciella lovord. ' Och det var kanske inte så underligt: en så färgstark person träffar man inte varje dag, indiansk som sagt till det yttre, intressant och levan- de till liv och erfarenhet, = ">> +: Det var liksom i linje med hans kynhe, där draget för det äventyr- liga är ganska starkt markerat, att han gick ut som frivillig i finsk> ryska kriget." Där var han förresten nära att dödas, av såmma' granat, för vilken överste Dyrssen stupade [vid Salla, Han målade” en stor tav- la; ' Svensk" 'samärit ' kallade 'han den," och skänkte. den. till: Röda Korset." Han "målade också Marian Anderson, - negersångerskan, som han kände” från " Amerika, '; och skänkte även' den; tavlan till Röda Korset," sedan: hon själv- signerat konstverket, . . an "Men ett. annat drag. hos, denne ovanlige . konstnär avspeglas. också i; hans hem; där: lever : nämligen indianer: och :tomtar, sida” vid sida, Indianerna är alltså hans egna ska- "En gång fick han. två'Jenny Ny- ström-tavlor i "utbyte. mot, en-:av sina 'sioux-indianer.! Det :var- jan, och det gav. uppslaget, Pie- tetsfullt har han berikat sina: såm- lingar ,undan för. undan, ; och nu kastar de ett belysande ljus ; över konstnärinnans i-produktion.-' Han har inte. samlat blott och bart för samlandets skull; hans avsikt har framför : allt varit (att rädda. och åt eftervärlden bevaras så mycket som - möjligt, . av. konstnärinnans livsverk, v.g out Dao ersa rn Ritstiftet för han gärna, etsnålen likaså, . Träskulpturen + har . också fångat indianmålaren Sven Wer- ström, därom bär, hemmet .vittnes- börd, Tillsammans med bildhugga- ren Roland "Westerberg, även han bosatt i Flen, har han bl.a ägnat sig, åt att : skulptera hallkistor, Wenström ”' har gjort : skisserna. Westerberg har ireliet, SÖN : AN Man kan t ex. berätta ' om - en kista, levererad "till Julita Skans. Den upptar "flera olika' motiv frå; Julita gårds intressanta 'historia gen. ', multiplicerat erfarenheterna. Händelse efter händelse .har.stigit fram på nytt, människor. och mil- '|'jöersfrån sioux' horisont, 'och så har många av de gamla indianvän- nerna förevigats. ”. : NS et 1 Sven Wenström hat praktiskt ta- get aldrig haft några egna' utställ- ningar, iv hans "målningar har för- . Hingar bla i USA. et ola 7 I Amerika är det på sina håll så, . alt, nästan-varje familj med själv< . med indianmotiv. Det är också fle- ra indiantavlor han målat på bes » ställning av amerikanska köpare, = "aktning skall ha en eller två tavlor]: Relieferna . är a av Sigillum abotis de Saba”, ett si- gill, som användes ' av aåbboten' i Saba. kloster. från början av 1300- konstnärerna står på Rockelstads slott i Sörmland. - osa - Hälsar man på hos ”Starka vin- den” i hans wigwam i Flen möter man en karaktär som alltjämt har något av uppfriskande prärievind Över sig i-sin förening av många talanger och intressen, hur para- doxala de än kan te sig ibland, . fin . on Per Wange ” Annonsera. .tersen-Dalum med en' bred exposé £ lantbruk der Johs Pe- över Forsögslaboratoriets verksam- het :genom tiderna fram till våra dagar, Efter att ha välkomnat lant- egna $ Landökonomisk ' Försögslaborato- 2 rium.” Årets möte: hölls i Fredriks=-" landet, utöver ett 20-tal gäster från aa + . ningen under ledning av profes- d Dansk husdjutsforskning jubilerar: ' Uv agronom Brik L: Larsson, Falkenberg hes ' Försökslaboratoriet "vid Kongl Veterinär- och Lantbohöjskole. . oa ner, Det kan konstateras” att-för- sökslab iet följt med i utveck- sor Hansen-Larsen; beh t att stort antal försöksuppgifter bl a rö- rande djurens sommarbete, grön= foder- och blastkonservering, lös- driften och köttproduktionen mm. Vidare har man anordnat de myc- ket omtalade: rekordförsöken med mjölkkor och tioåriga konkurrens- försök — just avslutadd — mellan) jerseydjur och röd dansk boskap. Ett nära samarbete förefinns mel- lan nötkreatursförsöken. och Sta- br Skytte, ämbetsvärl- den, de utländska" gästerna, pres- sen och mötets 'samtliga' deltagare; anförde herr Petersen-Dalumi bl a att tanken på utfodringsförsök re- dan förelåg vid Landbohöjskol tens Försök i i Hilleröd, Där- lingen och att de större försöks-. es uppgifterna icke i något fall. skju-." tits åt sidan, Med tanke på fram tiden har vi att pröva. ett flertal i nya ämnen av största betydelse för husdjurens produktion, däribland. -; även "användningen av hormoner och radioaktiva isotoper inom djur, fysiologien.” Och: vi ser med för. tröstan framåt "eftersom vi har be-” vis på att vårt ministerium och de” 1 sh h sönd we ljande my £. 1 het med "har även' kval terna blivit tillbörligt beaktade. Ie- ke minst betydelsefullt har varit det samband som upptäckts mel- A fettinnehål 1 tillkomst år 1858. Det dröjde emel- lertid ytterligare 75 år innan tan- ken blev realiserad, Äran av Land- tillblivelse ' tillkommer främst en enda » f) tående man, nämli lan fodi och smörets kvalitet, ” : " Redan på Fjords tid upptogs oli- ka utfodringsförsök med svin. Se- dan professor Johs Jespersen år 1927' blivit: föreståndare för svin- tdocenten Niels Johannes Fjord. '.- Fjord' var född 1825 som skol fareson” från 'Ringköbingstrakten' i Västjylland. Efter några år som 'lä- rare' började han vid 30 års ålder studera ' matematik ' och : fysik och blev lärare vid Lanhbohöjskolen re- dan 1858, Därvid upptog: han” till "Jm m. Med åberopande av Fjords tooratoriets snormalbudget I numera -Jgrunden”till den sederinera av'den .|svenske "professorn : Nils Hansson - |utformade - skändinaviska : .fvår kännedom om husdjurens nä- "skurit ut motiven | - talet, En' annan kista av de bådal? försök belysning ' bl a "olika mejerispörsmål berörande! smör- framställning ' - och: smörkvalitet personliga och vetenskapliga kapa- citet gjorde” Landbohöjskolen år 1881 en framställning, till regerin- gen om”upprättande av ett:Land- PRE torium. igen.;. bifölls och. för riv. 1882-83.1a jades : ett,.be- 000 kronor =. Til jäm”. utgör, 2,250:000 kronor vid: en med- jarbetarstah på 155 personer. — För att undersökå värdet av centrifui gerad skum: jölk "inledde ; Fjord samarbete med fyra olika jordbruk, vilket samarbete i något fall har bestått än i dag som är. Genom sina undersökningar. över foderrot- frukternas näringsvärde lade Fjord ; : foder- medejsvärderingen. ' Härpå bygger ringsbehov ' och våra nu allmänt tillämpade ' utfodringsnormer, 'vil- ka i slutet av. 1926-talet korrige- rats av" professor Lars Fredriksen, Fjord avled hastigt 1891, sextiofem är gammal, Det har genom 75 år stått respekt kring hans namn och gärning och den institution han grundlade, -. a DAN " Utfodringsförsök med nötkreatur har självklart alltid Haft ett stort utrymme ” på ”Forsögslaboratoriets arbetsprogram. Det kan icke ifråga- komma att här presentera en full- ständig överblick över härvid. upp- nådda ' resultat, . Professor .Lars Fredriksens omfattande försök an- gående den optimala sammansätt- ningen av foderstaterna för mjölk- kor är väl kända - och det samma gäller : framlidne försöksledare -V - S avdelni har där undersökts fo- dervärdet hos olika fodermedel så- som bl a varierande skummjölks- givor i'olika foderstater. Även vid denna försöksverksamhet har starkt uppmärk utfodri in- flytande på fläskets kvalitet och ett nära samarbete. har förekommit med slakterierna. Den första svin- stamkontrollstationen tillkom redan år 1907 'på Elsesminde vid Odense (Fyn), men numera finns tre dyli- lika större ' stationer," ”Själland” ”Fyn” och ”Jylland”,; Här provut- fordras ' och slaktas "årligen "i av- kommebedömningssyfte cirka 3.700 försöksgrisar, Från 1907—03 och till 1957—58 har den 'dagliga tillväxten per gris ökat från 536 gram :' till 586 :.gram.-Foderförbrukningen. har sämtidigt. minskats..från :3.83 fe till 2.95 fe per kö ”tillväxt, — Svin- avdelningens föreståndare är nu- mera den ide. svinexperten pro- fessor Hjalmar Clausen, som bland sina medhjälpare även räknar tre försöksledare. = 1: VIEN, > När verksamheten vid. försöks- laboratoriet startade på 1880-talet befann sig den danska fjäderfäsköt- seln på ett primitivt stadium. Hön- sen spankulerade fritt omkring och äggproduktionen var sannolikt en- dast 70—80. ägg per år och höna. 1. vår tids rationella hönsskötsel med utfodring vid artificiell belys- ning vintertid -har man en 'årspro- duktion av tirka 200 ägg per höna och flera ägg på vintern än på sommaren. I fjol exporterades ägg för 425 milj kr och slaktfjäderfä för 78 milj kr. På senare år här upparbetats en export av. slakt- kycklingar och därvid-har fjäder- fäavdelni: genom ' avk 139 prövning ' kunnat konstatera en så låg 'foderförbrukning som 2,70 "fe per kg kyckling eller t o m lägre. På 8—10 veckor kan nu frambrin- gas. slaktmogna kycklingar, varom det tidigare ryktats från USA men som man icke velat tro på. (Mån- ne icke svinuppfödare . och kalv- köttproducenter kände kalla kårar efter ryggen 'vid detta meddelan- de?) Under årens lopp; har For- ögsl Ederfiavdel atoriets f St födningsförsök, På senare år" har nötkreatursavdel- som tidigare förestods'av 'professor J "och numera av lektor Baelum i många hänseenden gjort betvdande i för fjäderfäsköt- y selns utveckling. . : I Forsögslaboratoriet' ingår även en. djurfysiologisk .avdelning, vars tidigare föreståndare var den kän- de forskaren, näringsfysiologen och läkaren professor Holger Möllgaard. Dennes efterträdare blev för 'ett par år: sedan den "unge professorn P E Jakobsen — den kemiska av- delningens föreståndare är forstan- der J E- Winther ' och 'den: avels- biologiska avdelningen förestås av lektor "Jens Nielsen, De/ resultat som framkomma vid desså avdel- ningars verksamhet - står ' många gånger i samband med arbetsre- sultaten vid de s k praktiska av- deäningarna.", ee ON ss : Ytterst är dock arbetsresultatens värde Beroende" av 'det nära sam- arbetet mellan praktikens män och forskarna inom landets gränser som äv & internationell samverkan med andra Jänders '' försöksinstitutio- Så tjusande läsning, — Barnen "har " ken 1-dessa trakter kanske var > N själva stått för Ulustrationerna, + ” vår vi med ins" : tresse och välvilja”, Ett förhållan-" de som tål att jämföras med-'vad. - som kom . Fjord till del på hans tid. Varpå ordföranden slöt sitt lån= "= " ga anförande med att uttala Hus- dyrsbrugsudvalgets tacksamhet till - Forsögslaboratoriets .. medarbetar- stab, till lantbruksminister Skytte, till ämbetsmännen och i till "myn=' dighet till 3 och. sist men icke' minst till det prak- tiska lantbruket, vilket senare tom "> - i några fall genom flera genera- tioner av ägare. ställt -försöksre- I surser. till laboratoriets förfogande Vi hoppas innerligt på att detta gos ”' - da samarbete får fortsätta äver framdeles. so. 7 os sti sh I sitt 'svarstal - framhöll -lfant- bruksminister . Karl " Skytte rege- : ' ringens och landets tacksamhet till Statens Husdyrbrugsudvalg och till de vid Forsögslaboratoriet arbetan= de försöksmännen och 'forskarna, Docent Fjords starka insatser vi lade på. hans kontakter med - det praktiska lantbruket och hans för- söksresultat avvaktades med spi intresse över hela 'landet framhöll” lantbruksrninistern. Täck vare Forune sögslaboratoriet' har danskt länt bruks. väl kunnat hävda "sin ställ: ning 'ute i världen. Visst är forsk- :. "= + ningen en viktig faktor i utveck-:" ' lingen men lika viktig är upplys- ng: - med” praktikens ; män." Utvecklin- 5 gen av den danska konsulen'verk. samheten har varit till stort gagi för "hela samhället; Ministern slö med: ett hjär framtiden! : serna för svensk husdjursverksams- a het måste man komma ihåg att For- it sögslaboratoriet disponerar över de el båda statliga försöksgårdarna Trol- «+ " lesminde och Faurholm med till" sammans ca 500 ha åker. Enligt den=". ' senast - föreliggande 'årsrapporten”” utgöres .djurbesättningarna av. ett+ tiotal hästar, ca 500 nötkreatur fö delade på olika raser, 62 avelssvin och 426 gödsvin och grisar, 1.88 höns, 150 kaniner, ett tiotal silver. rävar, och omkring 200 avelsmi kär. De båda försöksgårdarna bi sökes årligen 'av 6—8.000 persönér ;' och därav omkring hälften ' utlän- ningar, bland vilka som :sig' bör svenskarna är i"majoritet, ” Te -Före öppnandet sav ' det . årli ”Efterårsmödet” "förekom ' en "ino tagning ' på > Forsögslaboratorie varvid, samtidigt kränsnedläggning ägde rum' vid den staty. av docent N I Fjord, som är rest till. hans minne” framför institutionsbyggna. den; I mottagningen deltog ett fler. tal av det danska jordbrukdts le dande män med Landbohöjskolens .: rektor , professor: N- Thorkil Jen : Sen" 1 spetsen. Härvid framträdde. > '- även dr Lars: Spildo, Oslo' som ia. lesman ' för den "norska husdjurs- verksamheten. . Med ' vemod . skall ” blott till" sist konstateras. att det vid | detta " tillfälle. saknades ' en svensk röst som pliktskyldigast bor- de ha' gett uttryck för vår tac samhet gent emot, dansk. husdju försöksverksamhet "och. vår :vörda nad inför docent N J "Fjords minne. Y Sd RN Nea 'Grundstenen till den första atom- kraftanläggni på det väst peiska fastlandet läggs på torsdagen i närheten av -stadenLatina "strax + "ös söder om Rom. Anläggningen, som + «> skall förse en:stad av Roms stors "', . lek med elektricitet, :uppföres: av engelska och. italienska firmor! Den beräknas kosta 300 miljoner kronor +. + och skall vara färdig: äm fyr; (TE — Reuier) > Da ” ?. år + vara utan Laholms Tidning .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.