N| dt ".YAHOLMS TIDNING — —LT DEN 26 NovEMBER 1938 JT =— :.. Motiv för höjda skatter ; "Vid en konferesa I Malmö 3å försvaret skulle Junna nå E grepp mot Ryssland och Katarina. - sönd: antydde" LO-ek fektivitet vönsk- - " Rudolf Mesdner något om behovet . värd. 1 ; skulle kunna kallz av höjda skatter. Särskilt över- " denna wnöver . raskande är inte den tanken, Det = lidarisk försvarspolitik”, viskas om miljardunderskott.- i ”. driftsbudgeten och redan detta . ”påste inge stor oro och sök , efter nya inkomstobjekt för sta- ärti äv i ligt att : därtill kommer även = refaller det inte alls otrol : : tl XII s dn än + stegrade arbetslös- han går den väg hr Rudolf Meid- e chef utgick den 9 juni en flotta den stän g Era e isade, ”den solidariska in- vå 12 linjeskepp och 7 fregatter . ran , itt kon itikens”, d v s höjda från Karlskrona; mindre än hälften pas om Inäuatrier föna i av hela den dåvarande svenska flot- rar viss del av den tidigare som ordinarie betraktade arbetsstyr- Dr juni 1788 'intedde Gustav " II sitt mycket kritiserade an- den stora. Krigsplanen gick ut på - "i Finska viken, landsätta hundratals miljoner för sfrehud. och de ini ”-- Om nu hr Sträng behöver ny för. = trupper på den estländska kusten : och sedan med dessa och landar- nén i södra Finland göra en snabb kniptångsrörelse mot 1 ”Med "kung Gustavs yngre bror, att stoppz en - möta arbetslösheten” med, så 'fö- lermera kung Karl XIII som högs- ju hån och hans parti skatter. Vem politiker i detta land har mod att säga nej? Då skulle tan. Den i alla avseenden illa ut- . | rustade! flottan kompletterades' i i propa= . rn - 2 re "' kan, Andra företag minskar an- / a Helsingfors med en fregatt och talet arbetstimmar pr vecka och = gandan riskera som fi- I linjesk och avgick enligt kun- " slår på så sätt ut den minskade = ender till den fulla syssel: = | gens. |. id : sysselsättningen på samtliga an- -. gen eller till de arbetslösa, för att uppsöka den ryska flottan, ställda, Självklart är att staten måste gripa in och skapa nya , sysselsättningsmöjligheter för den Så nog finns det motiv till höj- ; "da skatter, t o m mycket stark; i sådana. Frågan är bara om en: som hade avseglat från Kronstadt, 2: Den 17 juli; en varm. och soldi- sig högsommardag med lätt ostsyd- ostlig bris, låg svenska flottan syd- att flottan skulle tillkämpa sig her- . rertig Karl av Södermanland, se-". order 'den' 14 juli Hogland . 4 — Plagen på Hogl d — Sommar DÅ” No "den märkliga ön i Finska viken, vilken . tillhör - svenska. flottans historia och sedan blev.ett som-' marparadis,. försvann efter kriget "helt friställda arbetskraften” Det- sådan metod som den, vilken kom bakom järnridån och är nu en ta kostar emellertid pengar och åf. för k . ökar 1 takt med den sjunkande "sysselsättningen. . - . + He Meldner lanserade ' 4 sitt malmötal en ny politisk - term, ”solidarisk' inkomstpolitik”. I kort= »- het betyder den höjda skatter för att därmed finansiera behovet av till användning när försvarsfrå- - gan sköts i förgrunden, och som : kan komma att skjutas iförgrun- ' den då det gäller att täcka en del 7 av budgetunderskottet och möta arbetslöshetskrisen, är hållbar i: det "långa "Joppet. Det kommer : nämligen alltid att finnas fullt acceptabla, för att inte säga i hög ost om grundet Kallbådan 12.5 nau= tiska mil rätt söder om Ensalöv i Borgå skärgård och ungefär 35 siö- de urskilja vid - horisonten. Redan 'vid 6-tiden på morgonen: kunde man från riggen räkna över 20 se- gel i öster, och kort efter middag sköts , svensk ' lösen och hissades flagg. => 0000 : - mil, väster. om. Hogland, 'som man : trots dess höglänthet knappast kun-= ' starkt befäst raketbas utanför in- loppet till Leningrad. ee ""folkinslaget "ansågs starkare bland kiiskinkyläborna, de var mindre renliga och mindre = nyktra. geo | : vo Gustav III var inte mer än : "fem år när, han blev förlo. . - vad -med den danska prinses- san Sofia. Magdalena, Det var... "naturligtvis en ”politisk” i för- > lovning. : Det -rådde. ett spänt ' " förhållande /' mellan ' Sverige ; " och Danmark. Framför allt var den svenska drottningen, Adolf Fredriks gemål Lovisa. Ulrika, .mycket hätsk i sina uttalanden: om :' grannlandet," Förlovningen "var" därför "ett verk" av de bå- '' da ländernas politiker, som ge- "”nom föreningen ville främja en : fredlig utveckling och/mexr el<-.: , ler mindre övertalade de båda + föräldraparen att ge sitt :samz tycke till förlovningen. «++ + « -'Inom. båda -kungahusen hoppa- des .man att saken så småningom skulle :glömmas ... bort, " berättar Gerd Ribbing i sin just utkomna biografi. - över . Sofia ; Magdalena, ”Gustaf III:s hustru”. Men därvid hade man: inte räknat med bl a . as ”modersbunden”: skulle» vi- b dagar kalla en si ven sön, "' « Och denna mor” avskyddea hans "blivande" maka "och komma att göra :det'så Jänj ol levde, ” Situationen. "blev: "svår. för båda de unga makarna...Var Gus- taf lojal mot den 'ena”a n de han sig som en 'förrädare."mot å överdrivet tillgi= | - Vader en + åra [Hd - Htså -:skulle: ” "hon, lem :kän= förhånad av :sin' svärmor; men så fort "Lovisa . Ulrika'.vinkåde;. kom : ändå den: lydige, sonen till hennes sida. Den kyla som så småningom tidvis uppstod mellan .makarnä'kan i hög grad hänföras till hennes in= flytande, menar, Gerd Ribbingiz" . to: Y " När det så småningom kom. till öppen: brytning...tog:: Gu . emellertid sin' makas' parti, Det var , i samband méed'att Sofia Magda=- lena efter tolv års” äktenskap änt- ; Gustaf” IE " När Finland åren 1919-32 hade totalt. spriförbud gjorde. sig hog- den unge fästmannen, När den bli- vande Gustaf III. närmade "sig tju- ligen : blev: gravid. Loyisa Ulrika höll sig inte för god att öppet upp- . repa hovets skvaller' om ”att inte -: länningarna stora pengar på smug- goåren och började' bli politiskt Gustaf geltrafik.. Deras. ut dentligt sjö- dugliga motorbåtar knattrade i mör- ka nätter över till Estland eller ut teri, fann han att: ett. äkten- skap med Sofia Magdalena, som han aldrig hade' sett, skulle vara liga : skäl, Tale Ma el ah till sjös Utanför den dåtida tre- | förmånligt för honom ay både in- lika väl som de låglänta öarna, Tys jmilseri låg .spritgr sked ik litiskäv och tärskär, Lövö: och Seitskär. söder-. tyg och i ed] Därför blev det till slut. han som h och öster om Hogland, republiken Finland. ' Den gången, särskilt från begynnelsen av 1920-talet var Hog- ökade sysselsättningsmöjligheter. dT sn - grad behjärtansvärda motiv /' för, po en är att tern inte gärna på sk hö "om dessa rycks : ; år nytt kan gå loss från sitt naturliga samman- För första gån; gen på mer än 70 seglade Sveriges örlogsflotta till slag. - et land målet för många tiotusentals semesterfirare från när 'och' fjär. ran,” inte minst från Sverige:” Det är om dessa flydda, lyckligä? tider . ut till svenska folket och helt frankt förklara att skatterna mås- «te höjas för att täcka budgetun-. derskottet. Då skulle svenska fol- ket lika frankt replikera:, spara, ty det får vi göra när pengarna inte'räcker till. : Nej, hr Sträng är betydligt bätt- ., oce psykolog än så. Det visade" " han när årets budget gjordes upp. DÅ kallade han och regeringsche- fon samman de tre andra demo- + kratiska partiledarna och talade. om att så och så många :hundra ; hang, — statsbudgeten. Samtidigt ” skjuts den 'andra utvägen till fi-”- nansiering i bakgrunden — ned- skärningar av anslag och nej till "nya utgifter på andra "områden, "Nu är det ju inte 'säkert att regeringen och hr Sträng ens lekt ' med ' tanken på ex: skattehöjning grundad på det meidnerska mo- tivet. Men i' nödens stund brukar ' ju :alla uppslag till en lösning mottagas med största tacksamhet, varför det kan vara av allmänt ' intresse att peka på vad'som rör Hertig Karl, som själv saknade de för en flottbefälhavare nödiga kvalifikationerna, hade vid sin si- da, som flaggkapten ' och närmaste rådgivare överste Otto Henrik Nor- denskjöld 'med : erfarenhet från fransk och engelsk sjötjänst.' Den ryska flottan fördes av skotten ami- Greigh och bland sjöfolket fanns en: mängd danskar, norrmän och britter. Den ryska flottan omfat- "tredäckare' och '16. tvådäc- :e,; de flesta" i” motsats till de svenska "skeppen: nya” och” goda. Fregatternas . antal ; i. den; ryska stridslinjen var 7. Vad projektilvik- ottorna emellan beträffar för- si i i det följande skall berätta. =..." | vi i det följande skall berä Jåt deras ö..Där. har:vi. ett av. de >. andra” skälen till. den stora turist- "Varför blev Hogland "så enormt populärt som turistmål? 7 -Skälen är många, men öns sä na topografi och stämning var väl huvudorsaken. Hogland har i sträck- ningen norr-söder .en längd äv. en mil -och . på , bredden ' väster—öster är den 2—3 km, alltså i själva ver- ket ingen storlek att tala om. Men den” skiljer sig så markant från all ahnan "arkipelag i norra: Östersjön och. Bottriiska - vikarna, att man in- te kärl undgå att fascineras av den, I motsats: till. skärgården, de norra och" södra; kusterna av' Finska vi- miljoner behövdes ytterligare, om.” vo sig i'den ekonomiska 'debatten. : Pn Den » som åstadkommits genom arbets. 3; tdsförkortningen hotar att' för- läras re resorna till storstäderna, Ju längre ut I peri- terin storstadsborna hamnar, desg- N to längre tid tar det för dem att färdag till och från arbetspl na, som ofta staden. . .+ Detta problem berördes av ge- : i vinna " sysselsättnin, Tid (s) och fortsätter: +... "” Arbetsförmedlingarna” ökade fritid av de allt längre hot och läng- sina ' d skriver runt har 'många 'anmälningar på höllsig” det 'sveriska "artilleriet "till Ny , | det ryska som: 7 till & '— en "inte na | Stör "men" dock " märkbar ' övervikt. ”Iarasé. | Elden öppnades vid: halv femti- « landet: SS den öch pågick i fem timriär, 'un- der 'vilken tid ryssarna hela tiden kan :inte placera: alla, "' ändrat sig fort på bara år..Då kunde ungdomarna genast ' - Uppsugas av. produktionslivet. och ' men: S Det har | låg i lovart, men .brisen, av. svag några" få -| och dog ut:under. kvällen, varför I striden blev en ren artilleriduell. Vardera 'parten tog ett skepp, som "vinna . y är belägna 1'centrala Det.-behöydes ingen yrkesutbild- ning för att få” ett arbete. De flesta" ungdomar : föredrog denna i'stiltjen och röken drivit in i'den hedersämt' enligt -den "dåtida" upp- Fome fientliga linjen, och båda'värjde sig | d höglänt, : överraskande höglänt och imponerande. Bergen. höljar i sam- ma” rytm som. de" höga 'åsarna och fjällutlöparna” i ' norra Finland: och Sverige, ' man. har" överhuvudtaget inte känslan av satt. befinna" 'sig i gsklädda 'o. delvis ka» 3 a 'Xbåde mindre möd. och på . Ryssatnas skador. var neraldirektör- Bertil Olsson i ar- |. kort" sikt" öckså "mera lönande emellertid ' större än svenskarnas betsmarknadsstyrelsen"1 ett före |. väg. Intresset för yrkesutbildnin- . | — de fick bl a fyra skepp fullstä drag +» gen . bland de, unga var under mäalmökonferensen, LÄ Nea Denna utveckling är.paradoxal. Här pågår en medveten strävan | att bereda människurna ökad, fri- tid. Samtidigt berövar samhälls- . utvecklingen dem denna frihet. "Det kan nämligen inte vara väl använd fritid att sitta — eller i . n många fall stå — 1 packade bus. ] Det gick fint att sar och spårvagnar på väg till eller 4 Snarare en sysselsättning, som kanske tar.mer på den psykiska kraften än själva arbetet, Ju vid den i ledaren nämnda . överkonjunkturen. inte .. markerat. På många håll ”yrkesutbildningsanstalter got så när fulltaliga I få väl jobb utan utbildning. . från arbetsplatsen, Detta är Ny Tid. Det har även visa mer storstadens nackdelar b är denna koncentration av nä- ringsliv och Vs Ning, DEN TUREN har även medfört 'syssel- Kttni, bl 3 d Priock vr » desto mer detta. vid y hefollan;, NN ——L ungdomsarbetslöshet är PRESSEN langelägnaste STRAMARE KONJUNK- ra sig för dagen och li p för tas .in för att stämm. Det är nu allt svåtare för ung- bäcken än I ån. ? dom, som lämnat skolstadiet, att] -'.. EE LJ David Hedegård: BIBELNS ' För svaren om vår tids lg Avsecnde, Alla, som besva- t Var ense om att vårt |s 4 a. ler mindre värd. A något ett Såled ö : b om lär de små hänsyn till na- lhörda e värde, Den på något sätt , |YYedes dödas på Italie ä mera bibanevgd en vägen var turen Och människorna. Fyra sån terkriget 1939 tillhörda Hogland, kovarma sa amningen kring byn dagligen 16 Personer, .' ES vågar, - ( TO- [ger med noter gör boken änn un -| "Ontrasterade skarpt mot den kar: föra 2 , : s FA Hodegåraa ö Teol, dr mer värdefull. En bland de H ga bergnaturen i utkanten av be- LL 2 så böcker” ger en kortfattad pelns nast skrivna <småbarnsböcker byggelsen men hörde kanske me- Mera än en nänniskokro - sikt över alla bibelböckernas till jag läst, s sr os ra till den invidliggande, halvcir- i on består av muskelvävnad.. Musk- : komst och innehåll, Framställnin- Hs, kelformiga sandstranden = kring allt vad lar lid avgörande roll: för? > vit Ken är avpassad för gemene man . : , " bassängen och badplagen ett iv. Dee sl företar oss i hela värt: = Sh synnerligen lämplig för själv |. BANSON aa OCkså komtWica hundratal meter därifrån. Kiiskin- | , EA öst ju a betande ”elumentet," alltså Cr päoken rekommenderas SONERAD SORG. . till f/ MJälP SS kylä, som til omfånget var unge- | - R Däremot visar folken i nrgsklerna "ar ontraktionsförmåga; : och ge r mycket att lära | Det är stor fest hos Bergkvist landet. GENOA KÖPA ” |fär lika stor som Suurkylä med slovakiar "> - Ungern, Tjecko, & an efter z an mjukt gelb. Detta... : na. |Och stämningen är hög. Fra ungefär ett trettiotal hushåll, sak- tympalier för The sip klara 4 Å [elektriska och an görnis invecklade . 0 lön manar viken Byligen mist nade såväl stormskyddad hamn som |" » Eu femvsanerend | [COS sin invecklade knas IOPP, som mi for sn 42. Mer DEN o ? Inger Austveg: FNUGG, Stif- |sluppna” vinet pr inst upp: SM harm som låg över byn inorr, mmm, fi Sker på bråkdelen av.en soklind telsen. Pris 5:75, . Blomstrand att säga: . sa - : en vs och lyfta: 1000 gån radion lästes I våras några för Å jag som trodde, att du vt Pins de sagor om alfen Fn; . Dessa sagor har nu kommit UA relser, UNG DIkoarn ff: Stiftelsen, Kr, 5:30 år sedan läste jag enkät (rundfråga) främsta behov i and- havet, försöker hjälpa djur mor som har det svårt, En liten förtjusande något på en inte möjligt att helt fylla ut de 'yrkesutbildningskurser som star=- ”tades. Mycket 'vanligt var det att . och mellersta Sverige fick leta ef- ter elever i Norrland för att få Men nu är detta, tillstånd slut och ungdomen trängs för att kom- ma in vid yrkesskolorna, fortsättet de som har yrkesutbildning lättare a får arbete än de, som struntat i Tyvärr är det stor platsbrist, kesskolorns."" : All arbetslöshet är av ondo men skilt svårt kräftsår på samhälls- kroppen. Fåfäng gå lärer mycket ont, heter det i ett gammalt ord- stäv, som har tillämpning än i | "dag. Det är inte endast ekono- - miska utan även moraliska vådor som följer med de ungas arbets-! löshet. Det är därför en av våra beredskapsuppgif ter att främja yrkesutbildningen och ge ungdomen chansen att lär måste alla samhällets resurser sät- morna på land eller vådoma på Alltid är de snälla och och blom- alla barn upp till tioårsåldern, "digt ”redlösa, medan ' alla "svenska q alltför la: bergshöjder, över. strändernas ; RAR 1 skepp förblev 7 Hertig Karl anses följande 'mor-. gon ha' kunnat utdela ett avgöran- e”slåg mot den ryska flottan 'om han" håde' haft nog red 'ammuni- tion." Nu blev. slaget i själva ver- var det 1 södra kurser, UL lät : proklamera betalda striden » som svensk seger, : ond "Vi har lämnat Hangö, seglat för- bi Porkala, legat i S3dra haninen i Helsingfors: och, igen fortsatt ös- terut i Finska viken, Vädret är vac- kert' och sikten är klar. Vi följer huvudfaret : söder "om: Mogenpört- landet 'öch närmar dss Pyttis Fa- gerö. Då råkar någon ombord vän- da blicken mot söder — och han t sig, att ett sär- ket": oavgjort, om också: Gustav | ö röda granithällar och därtill kommer sensationen av att” det blånande ' molnet : ) mån närmar" sig 'det, avs! taljer som man på 'avstånd inte 'vå- gade ana.” rs : Ön domineras av tre ber; ingst i norr det 110'm höga Pohjoiskor- kia, rnitt på ön» Haukkavuvori, 150 »|m högt och längst i söder Lounat- korkia, som höjer sig 160 m över Finska viken. Men även mellan des- sa ”toppar” ' visar "silhuetter en höjd som ogärna understiger ,100 m över havet.” Mellan "bergen finns det visserligeri små ' dalgångar, där floran är yppig och där rmå tjär- nar speglar de omgivande stupen. På öns östsida finner vi tvenne låg- häpnår! "Ett iverat, blånand. moln "höjer sig vid horisonten, I övrigt är hela himlakupan och ho- risonten” molnfria, men vad är då detta, där i söder? : Molnet rör sig inte och förändras inte. Vi förstår snart att det är en ö, att det måste vara Hogland. Men de berg som var så höga, att de på vem av Öss visste att Hogland ha- 30 sjömils. avstånd avtecknade sig som blå ovädersmoln vid horison- hellre i ten?-Visste vi överhuvudtaget nå- Nl Tonting alls om Hoglanä? .- H vet, Här ra +: Robot- och marinbas Den stora ön där mitt ute i Fins- ka viken är numera inlemmad med Sovjetunionen och den är i varje fall starkt befäst och förmodligen även en marin- och robotvapenbas av betydelse. Första bästa karta vi- sar' oss dess läge: rätt söderut från den finska hamnstaden Kotka och det'historiska Svensksund, samt nå- got avlägsnare från den estländs- ka kusten än från den finska, inte jullt tio sjömil söder om den nya MAvsgränsen mellan Sovjet och Fin. hnd. Men ända fram till fincka vin- bok för änta åden -på ca 5 km:s åv- stånd från varandra, Där ligger, el- ler: låg före krigen, de två byarna, Suurkylä i norr och Kiiskinkylä i söder. Suvurkylä "var ' huvudorten med kyrka, präst och länsaman och en cirkelrund hamnbassäng som ut mot havet skyddades av en 200 m lång hamnpir byggd av bastanta | granitblock, - '.; ; :e Själva byn, ett "gytter av gårdar, stugor, bodar och skjul omslöt nor- ra sidan av hamnen och avgrän- sade vid stranden av långa: rader sjöbodar. Hoglänningarna var, som mn, väl kan förstå framförallt fis- |... kare, men de kännspaka hoglands- ”jaalorna” fraktade även gatsten och potatis. från Estland till : ina land och. förde med sig :brännved på återfärden. . Man bedrev. även annan" handel en tid, men därom |. längre fram,. 7 : ere Konstnärernas sommarpatadels 5 Suurkylä - Var. sommarparadiset för oräkneliga" konstnärer och "de idylliska gränderna skuggade av björk, rönn, hägg och fruktträd var motivet för konstverk av större el- ken och öarna österut "är ' Hogland hj de:utom synhåll för den finska tul- len. Smugglarna utvecklade en ut- omordentlig . - uppfinningsrikedorm när det gällde att få sin last i hamn i leller” direkt | fram : till" avnämarna vid Finlands kuster, Ni 1: sera Hela. denna trafik gav sin prägel utan ;. ) och hovstallmästare Munck . skulle ' vara . barnafadern (Gerd: Ribbing ger ven osminkad -' men 'finkä islig :redogörelse försvad > hon och många: med henne anser ON vara Muncks verkliga roll i same =" - de till gjorde slag i saken, steg in till sina föräldrar och ' meddelade att han önskade gifta sig med prinsessan. '— Jag erkänner att jag aldrig i mitt liv har; varit så 'rädd; skrev han ; efteråt 1 till :- Nils . Filip Gyl- denstolpe, bn av sina forna guver- och med att hat skulle, ha blivit . + e det med Gustafs. goda minne, En - N "sådan förolämpning Inte .bara mot ” hans maka utan också mot -honom själv kunde”; han" inte tåla: Ti sammans med sex riksråd for | kotterier "upp längs :de” smala. sti- åt hoglänningarna' och delvis även nörer.', . i j Der unge strömmen..: under rtjugotalet och även ' 'senare. ' Smuggelspriten : på Hogland kostade praktiskt taget in- genting och den'så att säga utgjor- |. de en del-avihela begreppet Hog- land." När Casinotipå Kapelludden hade : stängt " för” natten, drog” sig kronprinsen 1 ledning att bäva, Han dominerades hårt av den viljestarka ovisa Ul- rika, som" svartsjukt ” och : makt- sjukt älskade. sin äldste son Han hade å sin-sida beundrade' och' höll av sin' intelligenta och temperaments- fulla, mor i ovanligt "hög grad — i stora guldkarossen ut till Fredr «er I rikshof, där Lovisa- Ulrika bodde, AN-] och mer eller' mindre .tvang henne ring om att hon: erkände drottnin» gens ofödda barn som äkta och ha- de haft orätt i, sina. förra påståen> ' den. Efter: detta återsåg han inte sin. mor förrän på hennes, döds- bädd fyra "år . senare; - och : Sofia sommargästerna ; i "små, sjungande fastlandet och a 940, hörde gen evakuerats ti ikten' var vi te heller att. försöka hålla: ön. När av] sedan: vapenstilleståndet > kom 'den Hogland liksom arelen och öarna 'sö- Magdalena' ville inte ens då'se. den svärmor ' som” så : hade". förbittrat - hennes” liv; Förgäves; hade" Lovisa Ulrikas yngre! barn. — hertigarna Karl .: (sedermera; Karl XIII ; och - fia ' Albertina” och' hertig Karls, ge= att underteckna en högtidlig förkla NA i Fredrik” Adolf samt prinsessan! Sös. cv Cs > Dess ligen er la. Finland i och i, 'stora i mängder även från: Sverige, sökte sig till Hogland, ; dess - plage ; och "badklip- por, '”där solen alltia sken var Aaktafn on erg e Kotka". och ”hampiren i. Suurkylö, hela' sommaren "igenom fullbokad AA till 'sistä” plats, . Segelbåtar från när ;J och fjärran ”länsade' i I , genom det trånga hamninloppet ;och I ankrade bland öbefolkningens skutor ihamn- bassängen. Nu' och då lade förhyr- da skärgårdsbåtar från 'Helsinf väl:unga.som gamla' från he-'|iseh ber' och "artilleribeskjutning .utplå- nade hela 'Suurkylä med. dess ele- ganta Ceasiono”och' allt :som” minde et tag fick ryssarna igen herraväl- det för att omedelbart därefter igen bli 'bortdrivna. Men de gav sig inte; ända till det 'sista försökte de med terrierns ' envishet . komma «i land på den ö som- behärskade inloppet Vill: Leningrad. Tyskarna .hade Est- land i: sin. hand, och Hogland var därför” ett "slags nyckel :till -Finska vikens inre, där. det .belägrade Le- ningrad kä de: för livet. Men — och andra städer till vid piren och mjänniskomyllret på de trånga by- gränderna, i turiztföreningens sto- ra restaurang mitt inne i. byn, på plagen och de angränsande bad- klipporna, var minst sagt” livligt och brokigt. := =; Kn Ja "detta var en liten målning av det Hogland som var. Man kun- de väl berätta mycket mera än så, men det känns en aning veniods- fullt att leva sig tillbaka till de här- ligå solskensdagar som aldrig mera återvänder: i DS ne M Blodiag strider under vinterkriget Några ' dagar. efter vinterkrigets utbrott i december 1939 invadera- när; striden med ryssarna -var än- dad stod Finland i krfg med Tysk- land. Från 'södra Finland yende tyskar gjorde" ett desperat försök att få fotfäste på” Hogland, utan att dock lyckas. Och avslutaingen på det hela blev, att Höslaad och de närliggande öarna för evigt över- gick till grannen i öster genom va- penstillestårdsbestämmelserna, > Den blånande 'bergsilhuetten ser | man i dag såsom förr långt borta i söder, Men det. ligger någonting hotfullt" över. den, ' solen "och ' det glada livet är utstruket, I stället hör man det dova mullret av rys- ka : artilleriskjutövningar som ett ackompanjemang til den saknad man känner . efter : det förlorade Mer än h har nu katolsk: trosbekänhelse” trosbekänhelse ROM (AEP)- lil » Vatikanens ' 7 statistiska As kontor ” meddelar . att antalet” ”katoli utanför de kommunistiskt regera de. länderna den: 30, juni. uppgick. till 468.314.858, Siffran är resultatet” av de mest: exakta redovisningar mål. Hedvig Elisabet Charlotta t. | gjort sitt bästa" för att soning "till" stånd. mör-son-sonhustru” raktigt lycka” och 'skule ; mild och älsklig 'och -hårt prövad kvinna, :väl värd. en-:senare, genes rations uppmärksamhet." Med + rika erfarenhet har fru Ribbing. — Dagens Nyheters ”Helena” — ha I särskilt : stora 'förutsättningar: för. att förstå ” Sofia” Magdalena, , och, hennes bok om Gustaf III:s hustru; har "därför blivit en intim, skild. ring av stör: ta intresse.” CCC. fö alv: miljard riangeldramat i ; ade: våraktigt "> >" de ryska trupper ön. Befolknin- sommarparadiset, -- som varit möjliga att inhämta oc : i a som inflöt från alla katolska "fö samlingar i den fria världen... Till, . >; >] Bulgarien och : Jugoslaviens v Bland öststalerna räknas Kommunistpartierna I dessa båda länder har ho lyckats inpränta et hat till Jugoslavien, NTE Albanien som ärsta fiender, "| siffran måste räknas ytterligare om- kring 75 miljoner katoliker" i de länder som ”tillfälligt” regera: kommunister, heter det i Va = [nens meddelande; "Antalet katoliker uppgår således till mer än en 'hålv . | miljard, eller drygt 20 procent av mänskligheten; alien Pr det | [största antalet” Katoliker ”F förhål- lande till befolkningen." Av "Italien. knappt 50 miljoner invånare' katolska församlingarna den 30 jus ' på bokfört 46.424,806 katoliker. >. >. — Italienska regeringen medde= '' lar att det under första halvåret 1958 Inregistrerades 89.993 trafik. olyckor i Italien, varvid 2.985 -per soner dödades 'och >66,952 sårades, » Alfer är emå näpna va- Ira d som fladdrar bland blom- en Skuld - - sörjde din man så djupt .. Fru Grönkvist: — Ack ja ha sett mig i a, kä- sydhallänning kan inte gärna vara ' utan Lah fer sin egen vikt Ir oo ras ol : H
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.