- så positiv inställning till frågan . Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm -.' N vs [| ' - TISDAGEN DEN 2 DECEMBER 1958 ÅA Ansvarig utgivare I, .B.. Bengtsson > > Lösnummer 25 öre. Boningshus i i Ebbarp eldhärjat» ” Fotogenkamin, trolig. eldorsak|- Eld utbröt i går vid 16- tiden” s herr. Martin. Hansson, 'Ebbarp. "Elden värs uppkomst ännu, oklar ': förstörde - till stor ' del,” ' Bostaden hade; ;" husets inre," indergått”. reparation”. och fa- » fotogenelement "fanns > "Elden. Upptäcktes av ägaren; : som befann sig'i'ett uthus strax ': intill: Han sökte ta' sig in i bo- ” stadshuset, men rökutvecklingen '' var : för. stark, och : Laholms brandkår” larmades... När denna I kor : till platsen hade' lågorna slagit” ut genom fönstren, och det > " brann : ordentligt: Brandkåren Ijöt dock snabbt. vatten. på / Iå- . görna-och "var 'snart: herre över elden;: som dock -hunnit- anställa såtskillig- förödelse: inomhus: Fösägheten var! "försäkrad, > 1: en " bostadsfastikhet tillhörig ska nytt datum; var av trä men — Feverterad, Bostaden” som : -un= > "> dergått renovering . hade ännu: nte hunnit. möbleras, men, ett" Å husét, ; | ” och. det är tänkbart att detta innan "brandmänneri hunnit ut' genom fönstren. . onferens, dh hat. fortsätta - att h Södra Halland bör utgöra ett enhötsskoledistrikt Tal tad o— Det gladde | mig, att repre- - sentanterna för de olika: kom- munernas skolstyrelser hade en orå enhetsskolans' sammanföran- de, -omtalar förste skolchefen i Laholm, rektor Harald Waldert i en intervju för Laholms Tid- ning." Speciellt glädjande ' var det, a't Karups representanter absolut bestämt uttalade sig för en anslutning till Laholm. Dock vill. jag påpeka, . att de, som samlats, endast var valda re- presentanter, för 'skolstyrelserna utan beslutanderätt i dessa frå- gor. . oo "Ju större skolenhet ju lättare går det att differentie- ra. den mest omdiskuterade delen, alltså 9 Y, yrkeslinjen. Jag vill gärna poängtera, att om häradet blir ett enhetssi ledistrikt, så möter det intet . som helst hinder, att man läg- . ger yrkesbetonade kurser där " detta passar bäst efter närings- "geografiska eller andra beting- elser, En skogskurs kan läg- gas i Knäred eller Hishult, en jordbrukskurs i Ränneslöv el ler Våxtorp 0. 3. Vv, : + i En annan sak med en störi re skolenhet ' är; att det ,blir " mycket lättare att skaffa kvali- ficierade - lärare, ' Det' händer mycket ofta — det märker jag bl. a. här på samrealskolan, — att ämneslärare inom , samma ”, grupp har mycket att "rådgöra med varandra, om och hjälpa varandra med. Vid en liten en- hetsskola blir detta inte möj- ligt, Därför söker lärarna gär na till större skolor. Vo— Vid samrealskolan har vi i under senare år igenomsnitt haft ett tjugotal elever, som - gått vidare. till gymnasierna, främst till Halmstads. Dessa » elever. kommer från praktiskt taget hela häradet., Skulle det- ia antal delas på två skolor,' så bleve 9 G en allt för liten klass på båda hållen, - - — Det har ibland, sagts, att en enda enhetsskola för hära- men blir den det? vi förutsät- ter, 'att Eldsberga under alla > förhållanden - orienterar. : sig mot Halmstad, . och då skulle vi ha kvar ett befolkningsun- |. derlag på drygt 20.000 "perso- ner. Födelsetalet är i sjun- kande, men om vi räknar ett ”sådant på 12 promille skulle ee vi komma- fram till årskullar ne på 240 & 250 barn; 1 4 samrealskolan har vi vis- serligen klasser på 35. elever, men: "det" är för mycket. Räknar vi med 30 elever, som är mera lagom, skulle vi komma upp:'i sju å åtta paralleller. Med tre årsklasser skulle detta motsvara ett 25-tal klassrum jämte andra kaler. '- — En fråga, som måste lösas inom .de närmaste åren är den att bygga - en ny gymnastiksal för samrealskolan, Folkskolans nuvarande 'sal räcker inte till på långa vägar. Det .har länge varit tal om att ta det Lars P. mellan - Ängelholmsvägen och järnvägen utanför Hurtigs gum- miverkstad i anspråk för skol- ändamål, och det anser jag va- ra mycket klokt. Det ligger in- te längre från samrealskolan än 7, å 800 meter, och, här skulle man kunna börja med att byg- ga en gymnastiksal, nt -— När sedan skolan utveck- lag, anser jag det vara lätt gjort att bygga en" del ”baracker” på det nya området eftér hand som så behövs. Det är inte längre mellan de båda områdena än att detta mycket väl går för sig. För man får nog anse, att fram- tidens skolbyggnadsform är en central byggnad med aula, som även kan användas till skrivsal, institutioner ' och administrativ avdelning, medan klassrummen förlägges till ”baracker” av den typ, som vi nu uppfört; > > i. Jag är mycket nöjd med dessa baracker, som 'visat sig vara mycket bättre än vad. vi trott,. och eleverna trivs också mycket bra i dom... » ,t det skulle bli allt för stor — ; utrymmen "såsom institutionslo- Hanssonska området på Värnen |: — därom « var Välogarnia i den. skol-' - som. på torsdagen hölls i Laholm, fullkomligt överens.” Höks geografiskt helt och ett administrativt begrepp. ' - nom "Södra Hallands kommunalförbund, som redan i viss mån ats i yrk gor. Varför skulle detta förbund, som” är det första i sitt slag i i vårt Tand, inte” . kunna: a - härad ' utgör ett: Häradets delar har svetsats samman ' ge- Inlägg cs rå- Örkelljunga-bo ' | . holms. asarett där jourhavande |” Det var 5 Iekolmliga - - hen a ov Som kvaddade! bilen id a " Laholms Tidning "upplyste diket vid h nal tisk dikeskörning i Svenshult i Knäreds socken 'Den över redan på måndagen om en mys- rgiv. na och svårt skadade bil, maa tidigt på måndagen hittade i dförande Josef: ; gård, har visat sig. :. Vara stulen, Bakom stölden och kvaddningen' finner man å- "> terigen medlemniar ur den laholmsliga, som vi bara ör kort 3 tid sedan hade anledning skriva. ea längre. artikel” om, Fyra pojkar” i | åldrarna 15 och L 16 å år = de-hör hemma i lands-' kommunen : — hade i söndags 4 | kväll stulet en PV' 444 Lilla Tjärby. Man hade med denna bil kört till Halmstad. När man skälle åka tillbaka till. Laholm; tog man vägen över Knäred,” I Svenshult klarade man emeller- tid inte en kurva, Fordonet ska: vägen och körde ned i diket, dä: | skodod vid fall från ställning | A6-årige - "Gunnar" Bengtsson från 'Örkel- "ljunga, skadades” svårt i'går.dål han föll från” en tre meter hög . byggnadsställning > i > Åsljunga. Han fick "brott på "skallen, bröt en bröstkota och ådrog sig även en hjärnskakning. : (Olyckan " inträffade nä | Bengtsson ar sysselsatt vid ar- .Ibetet-med pippi ande sav-d: hya läkaren i går "meddelade att den skadade-är utom fara men” att han får bereda sig på en Iäner vari g sj jukhusvistelse...- byggnadssntökars al. det stoppades av tie större ste- när. SE Biel blev stående "så, att den utgjorde ett svårt trafikhinder: Hela 'kylarpartict stack ut över körbanan, och seftersom, det var , mörkt, var det svårt för" andra "trafikanter ; att upptäcka det farliga billiket ” : "Ti 1 Halmstad hade ynglingar | na kört i en fart som: låg betyd- |. ligt över 100-kilometersstrecket | > — vid. olyckstillfället' hade' man tydligen " "och. lyckligtvis ; hållit betydligt. lägre. fa Ett. par medlemmar ur r liga ” passade” redan ' under lördags- kvällen på' att ”låna” 'en bil — ” en 'skrotbil, som stod parkerad : Pålssons 'skrötlager. i' Lilla | ”Tjärby, Man "fick igång bilen ; . och körde en rundä uppåt: Ve- inge; Bilej ställdes efter färden |: 'åter upp i skrotupplk N Md - , Laholmstös med adventskalender dem; som längtar så där Tik- tigt -intensivt" efter julen. Än vänta, ; men dagarna går fort "inte : minst ; atack vare” ad- vent; kal lend SA SÅN SN SNART" ”2-ÄRIGA laholms- '.' flickan Åsa . Ejwertz ' hör, till: har';.hon ju några veckor att ny "som hon: fått hon” fli' gt studerar dag efter dag. I .dag öppnar Åsa och alla andra små barn ; tredje ”luckan” i kalendern — sen är, det" bara tjugo. bilder kvår till julaftonen, jultomten, Fopparna och. alla -andra, ul- föder ” in Ye Da - Nu "ändraf: "man" över, öm "detta höga. barometerstånä skall” fort. sätta "In' 1. december; Av erfaren” het vr. vet man, a att man; sfter :en Nee köpman Jansson i gott samför- stånd ' med ' : stiftelsen ” kunnat skapa, Den blir södra Hallands modernaste "och går . helt': snabbköpsstil.. Det är åtskilliga finesser, som hr Jansson har fått fram, - och som vi kunde ta del av vid 'en pressvisning i går: När kunden komer in är det bara att, ta en;vagn av ståltråd och där plocka ned vad man vill ha. Närmast själva Breidablick finns en 3,5 meter lång kyl- och frysdisk.för kött- och charkute- rivaror, som kommér att betjä- nas av två biträden. Bakom denna finns styckningsrum med köttkvarn och bakom : detta ett kylvum, försett med svängdörr. D . a stod det klart att här behövd ”. man också placerat en sådan, och den överläts åt köpman Ragnar Jansson, som tidigare " | i sex år har drivit Rosenvägens speceriaffär, Denna slår nu igen och i morgon öppnas. "den nya affären, som fått namnet Janssons Livs. Det är en trevlig affär, som ' När: Stiftelsen Rosengården byggde sitt” nya, Stora komplex Breidablick uppe på” d affär. I en annexbyggnad har" också en I Detta är r något alldeles nytt. -— och nyttigt för ' luftväxlingen i kylrummet."-: sl : Ännu ett "kylrum | är avsett ilenbart för mjölk, som tages in bakvägen. Ut'mot affären finns det fyra skjutbara fönster. In- nanför dessa står mjölkflaskorna fint uppradade på hyllor, och sedan är det bara för husmöd- rarna,' att skjuta fönstret åt si- dan "och plocka : :ned de flsskor de: vill ha i' sin vagn, Sedan går fönstret automatiskt igen. Utmed "bortre väggen i alfä- ren finns en annan nyhet, en 2,5 meter : fläktkyldisk, en av "de första i sitt slag. Den håller smuma kyla på översta som på Altonas hypermoderna snabbköp | "Affären' vid: Breidabliek ÖPPNA ar ' nedersta” hyllan. En frysdisk finns ' givetvis . också för ' det , djupfrysta” och i övrigt finns ”det' fyra fristående varudiskar med hyllor i olika våningar, där kunden bara kan plocka till sig: vad den vill ha, Mala kaffe får man göra själv' på en modern kaffekvarn där man med ett enkelt handgrepp får fem' olika grovlekar. på kaffet, Det kanske” allra finaste är kassan, vars bord är” försett med rullband. Här lägges varor- na, flickan i kassan stämplar kvickt in dem och de' åker vi- dare på rullbandet. Här finns en extra finess så att de kan ”väx- (Ferts, å nästa sida) "| vägnät i. ; Holland — en fördel som jag ”Iten om att det finns brister på rit en ovanligt varm månad. sådan period” ” riskerar " fallande | barometerstånd. I fjol” sjönk" ba- rometérn' i början” på december och 'den 8 var man nere I 725. Då kom också den :första snön, som ju sedan följdes av gott om vit- nederbörd.” "vintern ” "igenom. November 1: år har inte'bara varit varm." Den har också varit torr. . Endast 17,7 mm I regnhar : a "Medelteraperaturen har på mid : dagen varit '6,18 plusgrader mot 5,34 i fjol; Detta är dock: Inte det - märkligaste, beriittar hr VILHELM: JOHANSSON: 1 Mellby för LT. Det höga” arömisterständet: med en topp: på 70 s den; 20 november. är den, verkliga sensation; " . fallit 1 Mellby" mot 22,0 mm uns der "samma månad 1 fjol. Trots den ' :ringa' nederbördsmängden, ' har vi »dock haft hela . 17 regn- dagar .med 8,3 mm "den 4 som? | néderbördstopp. - Förra. &ret hade vi 12 -regndagar I november, och , då, kom; dét mest t regn, den, 2 med 6,2 mm > "på ser nästan ut som . Hallands' del i årets: stat. el — De ”nedskurnå- anslagen är "en "mycket beklaglig sak, och; allt som. oftast tvingas vi om- > Jarbeta våra planer, omtalar väg- direktör Per Asplund i Halmstad för Laholms Tidning. Men för dragna anslag knappast att:in- verka för 'södra Hallands del. Motorvägen är ju-ett: särskilt kapitel, som inte har att "göra," och det stora' öretaget . i södra delen — vägen. mellan Våxtorp :Joch Sjöalt närmar sig 'med myc- ket” stora' steg sin fullbordan. 2 Jag måste säga; att 'detta arbete har gått. över förväntan! bra, och : här har" vi faktiskt kommit en bit före" tidtabellen. — En stor fördel för södra vet: uppskattas även av de väg- farande — är de många vägar, som belagts med - oljegrus, "På många håll” är detta " material nästan lika bra som asfalten, men jag är mycket väl medve- andra håll. Sålunda finns det en del hål vid Klägstorp, men vi har oljegrus' färdigt och det är betydligt lättare att.laga med detta än än med asfalt. Givetvis skall det bli mycket intressant att se hur oljegruset klarar en vinter. t N . i —' En så starkt trafikerad väg som Laholm-Sandvad över Edenberga borde nog ha asfalt- det kommande året kommer in- vårt "land, som: om vägarna vd "så oerhört "betydelsefulla för hela samhällsmaskineriet, .. | > likväl skulle vara. statsmakternas styvbarn, Väganslagen är något, som” man gärna: knappar i in på. Så är det även för "väl någon tid med oljogrus. Ett . par vägar, som vi med det. ' snaraste - funderar att lägga ” oljegrus på är Våxtorp=-IHass- ' "löv och Laholm—Skogaby. Men vande terrängen ' och behövs även rätas upp. Én väg, som : också skulle" behöva -perma- "nentbeläggning är Kustvägen i Mellbystrand, men. där måste " underlaget bättras, innan vi kan göra något. Den är mycket "svår att hålla i farbart' skick. 2 I övrigt står för södra Hallands del bara några mindre ;vägrätningar ”och' utbyggnad av broar pårprogrammet, däribland vid Käpplet i Veinge, ett före- tag, som LT för kort tid sedan omtalade. : a Båstad- ho' dömd. för otukisbrott "mill tre är och sex månäders straffarbete för otukt med en flic- ka som ej fyllt tolv år, för Bed- lighetssårande handling samt för otukt med person av samma kön dömdes ' målaren Gustaf Adolf Dahlin, V. Karup, vid måndagens sesslon med S. Asbo och Bjäre häradsrätt i Angelholm. , För- handlingarna hölls inför yckta dörrar. Den. anklagade skall:va- ra häktad tills domen vinner la- a kraft. En månad av häkt- nnigstiden skal. fränräknes | " belagts, mon den klarar tg strakiet. - den senare "vägen ligger lågt 7 i förhållande - till 'den omgi- '- NN NI v = TEEEFAN NS VA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.