[| s N Ne 3 ee "s 2". LAHOLMS IIONING i . H . 7 DÖ , orm "”Mändagen den 8 deceriber 1958 + = LT DEN 8 DECEMBER, ss DT =" : "> Frankrikes väg mot framtiden : Valen till det nya franska par- -, lamentet gav förbluffande resul- tat.>Partier med stark represen- tation i . det. gamla parlamentet reducerades till obetydliga mino-' " riteter: eller försvann i något fall " "helt och hållet, medan ett helt "nytt! pärti ' blev det numerärt ” starkaste i den nya för «I tu lister och radikaler, dömda till maktlöshet i det nya :parlamen- tet kan lätt en underjordisk folka " frontsopposition komma -att' ska. pas. - Dessutom får” man komma - ihåg, att enligt. den. nya författ- - ningen får. presiderten en myc ket stark och rent av domine- ställning, medan ' par- is" bef rande a heter ' blir ' Det stora flertalet politiker, som " spelat 'en framträdande roll un-" . der fjärde, republiken, har för- svunnit från den politiska arenan. - Dessa stora omvälvningar beror till en del på det nya valsyste- ; met men till ännu större del där- på, att valmännen vänt de gamla : partierna ryggen och sökt efter "nya vägar och nya män i fransk " politik, = or Valmännen har tröttnat på” de s ständiga regeringskriserna, parti- : splittringen och ineffektiviteten i. den politiska verksamheten. Ge- ' neral--de Gaulle blev för: dem symbolen för det politiska livets pånyttfödelse och därför. kunde. det parti, som proklamerat sig . självt som bäraren av de Gaulles "+ idéer, nämligen unionen för den nya republiken, erövra ett stör- "fa antal mandat, vid valen än "något annat, Närmast detta parti "i styrka kom "det konservativa: partiet, medan "samtliga center- och vänsterpartier hade svårt att hävda sin ställning, Socialister, radikaler. och folkrepublikaner + fick 'sé sina mandatsiffror redu- ”cerade men 'de krympte dock in-. te "ihop till en så liten skara som "fallet, blev .meéd kommunisterna, '/ .. Deras ' mandatsiffra sjönk : från cirka 140 till 10. Men kommunis- .; ternas stora nederlag. i kampen ” om mandaten motsvarades tyvärr. inte av” en lika" stor "nedgång i' lagt röstetal. 'K is- terna - fick " cirka 20. procent: av "rösterna, "den ringa "utdelningen, - 4 mandat beror på det nya maj ritetsvalsystemet. a KN 2 >; Man kan: alltså konstatera. en « stark strömkantring åt höger, så stark, förresten att : en :vänster=. + opposili "I det nya. parl starkt inskränkta. Det kan t ex inte längre öva inflytande på till=' sättningen av regeringen, vilken. makt lägges i presidentens 'hän- .der. Dessa omständigheter ökar ytterligare risken 'för »underjor= > diska” konspirationer , mot. presi- " dent och regering.: .. 010 . .de Gaulle är säkerligen. själv : medveten om dessa faror, Hittills har han på ett -anmärkningsvärt smidigt sätt lyckats lotsa sin, re- gim fram mellan politikens mån- . ga blindskär, men "svårigheterna skärpes allt mer i samma : takt - som den första entusiasmen äver " hans maktitillträde i våras blek "nar bort, Vad det nya parti, som annekterat hans'namn, bär i”sköl- den vet ' man ingenting om. Det är inte alls, säkert” att. intentio+ nerna - hos "dess ledande, män, : främst. ”'' informationsministern » Soustelle, stämmer överens med generalens egna. de. Gaulle själv + bar . upprepade gånger” sagt och ” också i handling : visat, att ' han” vill att Frankrike skall förbli en , demokrati. En extremist som Sou- ; stelle vill säkerligen något "helt . annat. Därför kan man redan nu - förutse en maktkamp mellan de ” Gaulle och Soustelle, såvida in-. te andra och mera moderata män” . kan ta ledningen i det nya par-. tiet och. ärligt i söka. samarbeta "med de Gaulle för att löså alla < de 'stora problem Frankrike har ' "att brottas med, främst naturligt" "vis Algerietprobleme: ” ”" Vart Frankrikes väg i framtiden >", leder är, mycket ovisst. Den 'sa= - nering "av dess-politiska liv, s m ” lyckosamt. har påbörjats, kan fö- ras vidare och leda 'till verkligt stabila" förhållanden 1 Frankrike. ; Ur inte i. har den / minsta: chans satt” . göra sig gällande, Detta kän in- h. nebära avsevärda.faror för fram=i "tiden. Med” kommunisterna ' som! "+. det. nästa ,största: partiet, ifråga "om samlade röster och med socia=, "' ;Men det kan också ' bli' nya: och" ”upprivande, politiska” fedjer med ” | sinya? omvälvningar i "blickpunk« : som "' kan” ch Ardrnk "Människan söker? sina förfäl der” av ANDRÉ SENET, Na- + tur & Kultur, Pris 21:50, inb. s 226500 0 GA + ” Denna 'bok handlar om olika stadier: av livets utveckling före människan ända från livets ur- ”sprung ur oorganisk materia, om människosläktets tillblivelse och om den förhistoriska människans levnadsvillkor, .' konstutövning, sjukdomar och religiösa föreställ- ningar. Författaren, den franske vetenskapsmannen dr André 'Se- net, presonterar :det' spännande stoffet dramatiskt och åskådligt. I sin. skildring utgår han från den "8. k, Piltdownaffären, den sensationella förfalskning som in- nebar att en modern apa "”maske- rades” till. fossil människa och som sådan' förbryllade veten- skapsmännen i fyrtio år, Också I fortsättningen får vi följa veten- skapens vanskliga men outtrött- Hga arbeta på att utforska san- ningen om vår förhistoria. . ”Kokkonsten” - av CH, EM. ”.HAGDAHL. Natur & Kultur. Prig 18:50, inb, 22:50, Kokböcker blir inte ofta klas- sisk litteratur. En av de fåtaliga mästarna 1 denna vanskliga gen- 18 är stockholmsläkaren Charles Emil Hagdahl, som 1879 skrev 'Kokkonsten som vetenskap och konst med särskilt avseende på lärans och 'ekonomiens ford- ringar”, Ett helt kulturavsnitt av- speglas dessa : gastronomiska an fer författaren till- > alangfullt återge sin tids speciella atmosfär, Givetvis skulla inte heller en bok enbart fylla Av sakliga recept På aldrig så utsökta delikatesser kunna be- traktas som Utteratur, det är ri- kedomen av kulturhistoriska de- taljor, - kvickheten och den per sonliga avsiipade stien som gör att Hagdahl med full rätt kan in- räknas bland våra klassiker, "Farligt för familjen”, detek- tivroman av FOLKE MELL- VIG. Bonniers. Pris 13:75, Kapten Hillman ' börjar snart pu Nn Iraäition inom svensk dec- arlitteratur och han har ocks rr inte är alla ar £ at — fått uppträda i radio åtskilliga gånger. Han är både i radio och böcker en trivsam man, och när man nu träffar honom i Falsterbo där han tycka trivas . Aideles förträffligt, så är det ett En hög angenämt återseende. deckarehjältar åtminstone, vara” på" en så. fridfull badort. : ”"Vaka för' död vän”, detekti .- roman :av INGA THELAN- "DER. Ljus förlag: Pris. 13:50 ; Tredje ' gången gillt" kan” man utan 'tvekan konstatera för. den- ha .i' svensk ' kriminalitteratur tämligen enastående författarin- na.- Hon har: i ett par tidigare böcker vågat sig på konststycket att skriva psykologiska thrillers och i sin tredje bok-har hon fått in en verklig fullträff; Hon 'stäl- ler frågan -— skall jag ödelägga mitt eget och mina barns liv för en död vän och skall denne än en gång. vinna över mig.: Hur den frågan besvaras skall vi inte för- råda, men : Inga "Thelander har .|' kallade limes, d v s militära gräns- | klarar flott och elegant ut det Ke- "Tyska utgrävningar kastar ljus över . antikens Europa . Under senare år har uppgifter alltd som oftast lämnats om utgrävningat vid Rhen som haft och'har till äns damål att utforska de romerska så + befästningar. som under flera, år- hundraden från vår tiderä D mn viölinkonstruktion. som ska som t ex den store Stradivarius, framstår ännu som ouppnådda mäs- Men tyvärr har det framställts ota- början ; tjänade som Roms. utposter mot' de fria germanska stammarna Genom dessa utgrävningar kan, mar så småningom »> kartlägga” hela dettv Under" det 'att den egentliga grän- sen gick öster om Rhenfloden låg huvudförsvarslinjen på dess. västra sida, alltså närmast Rom, Försvarets ryggrad var en väl utbyggd väg, gom: följde flodens alla vindlingar. På strategiska punkter, ofta mitt emot -myhningen på en flod kom- mande. från fiendesidan, låg stora 1e- gions- och ”dubbellegionsbefästnin- gar. (en legion bostad av 6.000 man). Mellan dessa" var' uppförda rege- ments- : eller " bataljonsfästningar för, kavalleri" eller ienh (500 respektive. 1.000 man); Inom synhåll för varandra låg vakttorn eller «små kastell. ; På Rhen ' patrullerade en krigsflotta, till skydd för gränsen som för den livliga - handelstrafiken, ty ”vattendragens "betydelse ' som "trans= portleder spelade ännu större roll un- der antiken än i våra dagar. «+, =. ;.s 5. Dessa intressanta uppgifter lämnas av. Tyska turistbyrån, som - vidare berättar "att de nu aktuella utgräv- ningarna gäller ett område mellan -Remagen och Xanten, d v's kring nedre Rhen, där stora'romerska be . fästningar fanns i Bonna (Bonn), Novaesium (Neuss), Vetera (Xanten) och Noviomagus (Nijmegen), I;Xan- ten utforskades kärnbebyggelsen re- dan på 30-talet, och nyligen har man med dykarhjälp kunnat fastställa den plats på ön Bislich där fästningen Vetera II (11 e Kristus -— 300-talet)- legat, femton meter "Under; den nu«' varande" ytan, Fästningen har näms ligen ” undergrävts. av .' vattnet. och. störfat i floden. Vidare har ett rege-' yentskastell från första århundradet utforskats i Krefeld-Gellep . (Geldu- ba) uch ett annat från. kejsar Augus- us tid i Asbergy. bister se Äv stort inttesse.är alt man ge- nom. utgrävningarna 'kan' få ' ett be- grepp. om "livet vid de romerska li- mes, inte bara beträffande" mihtär- väsendet uta” även i vad avser ko- lonisationen, '' hantverket; : hal |, eligi ete. U' liga fö; av deras instru= ment och att det rör sig om stora Werre till huvudperson; Enligt den nio månader långa processen, som ännu pågår, lär han ha sålt 23 ny- byggda violiner, som uppgivits va- ra av gamla italienska mästare, till Violinen — ett diminutiv av. det italienska. viola, - det ". minsta av sina ”tre' syskon: - altfiolen, ' violon- lades ur den äldre violan, i och itali ning”. Men att den var tidigare i forskarna, bl a av det faktum att fiolerna i den italienska musiken, vid slutet av '1500-talet kallades ”piccoli violini å la francese”, Ur- sprunget anses 'dock vara att söka i', orienten; ' ”alldenstund ' änra . i början av vårt sekel, ett fiolen lik- nande instrument med stråke, spe- las i. Indien”, Sagda instrument förfärdigades av en. halv kurbits (pumpa) eller en låda överdragen med en blåsa. Det hade, enligt en gammal ,beskrivning ”tre- till fyra strängar och en lång hals”; SA "Det har påståtts, att morerna i ien införde det orientaliska in- strumentet,' som de kallade rehab. Så kallades ännu: vid sekelskiftet de små fioler, som .herdarna musi- cerade på. Varianter. fanns —' ra- 1870—1880-talen 'rebec, '::.: . + Sin” nuvarande form erhöll fi len av Testator :—' den. ”gamle” i Milano. Men i detta sammanhang nämns även italienaren 'Baltazarini som år 1577 kallades till Frankrike av Katarina av: Medici; Han 'var i Paris känd under namnet Le Beau- joyeux :och" var den : förste: som utarbetade planen till ett med mu- I våretid finns. det skungar och uss och 'Xanten har: t ex' giv handen ”att de militära och "civila byggnadsområdena ” var strängt : at« skilda. "Till mitä i titori dr Sn calypsoprinsar, :: rock'n-rollfurstar, vad nu allt de-heter, dé små gläd- idand. j d. "liven. "Anno 'dazumal hörde: förutom den. egentliga - fäste ningen, även ett stort jordbruksor råde 'vars gårdar” försåg hären med proviant, därtill ett verkstadsområ- de där truppernas rustningar, klä- der och andra förnödenheter tillver- kades och handel bedrevs, vidare ett tempelområde, ett ' gravfält 'och' en amfiteater, -Det "militära territoriet stod .urider ledning av en koiamen- dör, ' det- civila däremot. styrdes av en förvaltningstjänsteman, "=. >se la, Boken: står' väl knappast i klass . med ”, Kung 'Liljekonvalje men: blir. säkerligen julens' best- seller. på området i. alla fall. "vara den :förste;, som : förstod "att » ru Sie fanns i det: också likvärdiga furst- ligheter. ”Musici hade liksom varje skrå : och sällskap" sitt överhuvud, kallat konung, och en fiolkungs värdighet . höll. sig i'det längsta uppe bredvid vapenkonungen”, "+ Den”, västerländska "urtypen, för violinen är långt äldre än' man i allmänhet 'trör. Den tidigast kände violinkungen. var, enligt våra käl- lor, "Jean Charmilion,' som: år' 1235 under Filip. II ”Sköne”, utnämndes till roi de rebauds eller fiolkonun- gen för staden . Troyes'. i Cham- pagnes vc are Han" anses f ö av flera forskare L hand 1 ie- ke blott till ackomapanjemang utan igt I ”SKILDA . VÄGAR”; roman av: '”'Rosamund Marshall. Wahlströms "förlag. Pris 18:50, inb, 22:50. -På 40-talet väckte - Rosamund ' Marshall ' ett : enormt uppseende med romanen ”Kitty”' men . sedan ! har man. inte hört mycket av hen- ; ne. Men nu har: hon lyckats med det långt: ifrån lätta konststycket att förnya sig själv. Hon kom till- baka med "Skilda vägar”. en pas- gjort boken på ett sätt; som ger henne "en rangplats som en för- fattarinna. He "Mord," major!” detektivroman av ARNE STIGSON. Bonni- vs Ers, Pris 13:75. 0: - Journalisten Arne” Stigson har redan tidigare visat sig vara en deckareförfattare att räkna med och speciellt har han lyckats hit- ta ovanliga miljöer. Hans första bok handiade om ett mord på en fotbollsplan, det andra utspelades på en resa på Göta kanal och nu för han oss in i beredskapslivet. Än har han inte nått toppen ' på sitt författarskap men nog är han På god vägA Miljön är briljant tecknad. och. Ppänningen är ' det intet fel på. Givetvis är det på en gång både tacksamt och svårt att få fram ett hållbart motiv för ett Mord. bland en hel del slumpvis sammanförda repgubbar, 'men i detta fall är det ganska hållbart. En trevlig bok, inte minst för al. la repgubbar, som åter vill upp- liva bekantskapen med miljön. + ”Farliga drömmar”, ” detektiv- roman av MARIA LANG. Norstedts. Pris 13:50; ' = Det svenska deckaresset Maria Lang, har i år följt vissa engel- ska traditioner där särskilt Aga- ta Christie ofta låter ett drama utspelas På ett herresäte, Hand- legant villa 1 Bergslägen. där d store författaren och n Är cn garen Andreas nobelprista kläder på sandstranden takten till ett försvinnande ochson, Det hela bli kär ia med mör- ka inslag av. hat: och svartsjuka. Ett triangeldrama om - två systrar och deras förhållande till samme man. Miljön är det heta Texas och nöjeslivet i det pråliga New Or- leans." Ett” sällsamt inslag i denna lidelsefulla och nakna kärleks- skildring är något som kanske 'är ett mirakel. Det är en mycket stark bok; med ett våldsamt hän- delseförlopp, där känslorna brin- ner lika: glödhett som den obarm- härtiga solen i Texas, Varför rycks man med' mera oförbehållsamt av denna "bok" än av Marshalls före- gående? Kanske därför att':man känner att hon i sin skildring av denna" kärlekshistoria når mänsk- I"HOMÖ FABER”, roman av Max +: Frisch. Gebers. Pris 17:50, inb. jan får hoppas, att det latinska namnet på författaren Max Frisch& utomordentliga ' roman inte” skall avskräcka de svenska läsarna. Det är en kraftfullt gestaltad och in- tensivt laddad roman som tar upp en för vår tid väsentlig konflikt, mellan tekniken, det exakt beräk- neliga, och människan, den stän- digt oberäkneliga. Homo faber är den tekniska människan — den schweiziske ingenjören Walter Fa- ber, teknisk expert hos FN, sys- selsatt med hjälpen åt underut- vecklade länder, Det är — om man så vill — en modern Faust, för- svuren åt elektronhjärnornas djä- vul. Frisch > avslöjar honom och steriliteten. i hela hans livsattityd genom att lika elegant som direkt obevekligt placera in honom i ett tragiskt förlopp av antik mo- dell. " Roman äl ip. | : En även" som . självständigt -instru- ment”, Den siste som i äldre tid veterligt - bar kungatiteln, var: en viss Konstatin, som enligt hävda- tecknarna storligen roade och fäg- nade sin samtid och dog 1657. Han var hovviolinist hos: Ludvig XII Märkligt nog användes violinen k "Glimtar utr; sedan består i stort sett ännu i dag, —. Och + dåtidens 'instrumentmakare, ' tare på violinbyggandets område, . pengar kan vi förstå 'om vi tar del > av. den senaste ”violinaffären” som har förre schweiziske ; ordföranden - i » violinhandlareförbundet Henry ' 'ett pris av kronor 140.000 per styck. ' cellen och kontrabasen — utveck- : tvistade länge om ”fiolens. uppfin> .: bruk i Frankrike framgår, enligt ..'' bel och rabellio, Såna tresträngade |” . fiolery kallades av fransmännen. på sik: och: dans "blandat 'skådespeP”. |: ingar.»på alla i områden! EL |” + irskönhetsd. ; som... bådar tet höja sig från kanten till mitten för att lättare kunna bära det av strängarnas spänning tryckta stal- let? ons He Te ter sd Hans modeller hade de mest nog- granna proportioner. Man har un- der århundraden förgäves sökt. ut- röna sammansättningen av mate- rialet och den ypperliga fernissan, skiftande från orange till rödbrunt. Stradivarius fullkomnade violinens byggnad och : tonkvalitet till den grad, som sedermera aldrig kun- nat överträffas eller ens uppnås. Men så har heller ingen mästa- re ”biivit så 'förgudad av fioläls- kare: som ' Stradivarius”... En - en- I Den store fiolbyggaren Antonius Stradivarius. gelsk' violinist kallade en gång ett ha vi ljusen ä julens. hel; december. "Tunga. och)m ka" är december- dagarna, ofta 3 öljda i dis" och 'dim- ma, trots, det ljusnande advent och den bådade' Lucia. Töckendis och kanske un s inderstundom den. första i ir ö i annal- icke, kunna undfly: : Der" "kommer sakta-/skridande”:i'/christmånaden varon i Bondeprak= eg! > å; till: julen en” 'oxe fet, men vill jag ock värm mig. förhoppandes > att vöverlev vintern,' den kålla: > =: | i Man skall:i, denna månad akta sig för kall dryck samt hålla krop- pen' varmy' kläda "sig i långkalson- "ger, halsduk och' helst iföra sig yl- lestrumpor och en tjockare paletå, kofta eller skinnväst, Därjämte kan man "med. fördel låta sig åderslå samt bruka 'goda hjärtat med. : D ber är ”först blott till så jemang — huvudsakligen dock av jonglörer och trubadurer”. Men som violinspelets egentlige. fader figu- rerar . hos krönikörerna: maestro Corelli, vars kompositioner sägs bilda grundvalen för all. teknik och klangeffekt medan, trots ota- liga försök att förändra instrumen- tets form, den av den tidigare i denna artikel omnämnde ' Testator konstruerade fiolen hittills, grak- tiskt taget består. och. är oföränd- rad, ' LÄN an os "Genom Gasparo 'da” Salo" och Maggini i Brescia, Stainer i Tyro- len och framför allt Stradivarius, men f ö också "genom familjerna Amati och Guaneri i Cremona vann instrumentet sin fulländning. : Antonius Stradivarius föddes år 1664,. "Det vet man emedan ' han skrev 'sitt' åttioandra levnadsår på den fiol, som han år 1746 försålde -till den franske violinisten Pagin”, Om hans liv och verksamhet har man sig icke mycket bekant, ”Han gifte sig ganska ung och hade fle- Ta söner, av vilka dock ingen för- mådde uppnå faderns mästerskap", förklarar en fransk krönikör. Gam- la hederliga Nordisk Familjebok (första -upplagan) ' upplyser att: ”denne. störste mästaren i violin- tillverkning, elev: till Nicola Amati, hade: elva barn, av vilka sönerna, Frangesco och Ombonone ägnade sig 'ät faderns 'yrke och samarbe- tade tillsammans med honom”. .. - I motsats till sina .företrädares grundsatser, . ”lät han insLuumen- gen uppges nu vara' i medeltal sex timmar och elva minuter lång. So- len löper i: Stenbockens: tecken, om den nu överhuvudtaget : visar sig, och kvarblir där. mellan: den 13 december och 10 januari. Mån- ga äro. de tecken och tydningar man har att iakttaga under denna månad. Flera av dem äro förknip- pade med Advent och Luciafiran- det, men störst och allmä var örter att styrka s . Vilket betydde att om jorden var bar denna tid, så var det inte så lyckosamt .men 'om det' var snö så bådade - det god: skörd. Ett: annat ordstäv sade, att ”Julasommar och fåglasång ger påskavinter och slä- degång", . vilket påstående inte be- höver vidare uttydas. at De barn som är födda i Geta- bockens tecken är” fåordiga, de 1o- var mycket meu häller litet, säger rierandé är, julen och vad därmed sammanhänger , av seder och bruk. Eland bemärkelsedagar kan ' först nämnas '”Ahna med kanna”, som infaller den 9-december,.Då skulle julbrygden vara klar. En annan ärkesdag var Barbara-dagen den 4 och Niklasdagen den 6, samt Ma- ria avlelses dag den 8 december (på runstaven märkt med en krona) Den 13 december är vikt för Lu- cia, en dag som numera firas över hela landet genoin korandet av dels cior, Snart varje stad och större samhälle. väljer numera sin egen Lucia och med firandet är för- knippat insamling för välgörande ändamål-av olika' slag. Det är dets fa som mötiverar och i någon mån försvarar .och förklarar -det omfat- tande luciafirandet 'i de mest olik- artade'. variationer, På luciadagen offrade 'man fordomdags till vård- trädet och ” då "inträdde den. ljus- omstrålade Lucian.i hemmet och! bjöd familiemedlemmarna : på" kaf- fe med s k ”lussekatter”, en sorts lokala,” dels mera riksbetonade Lu- |. depraktikan, + b sig gärna," vilket dock är" föga. värt. Därmed bedrager han -kvinnfolken. Han är föga gudfruktig, men hans bröder, som' är födda 'i annan må- nad, är bättre öch frommare.. Han följer sina föräldrar, vilket bör ge decemberbarnens . föräldrar något att tänka på. AE Julstöket skulle till största delen vara slut vid Tomasmäss. Baket lyckades mindre väl härefter. Den 22. december inträffar vintersol- ståndet, då vänder solen och. da- garna bli så småningom något läng- re: Mörkret når sin kulmen" dagar- na före jul. Vid Tomasmäss kunde grannarna "komma. och "smaka av ölet ty man bryggde; mustigt 'och starkt öl förr i tiden: Dagen kalla- des därför också. för "Tomas. bryg- gare” eller ”Tomas. fulltunna”, och det sades 'att just, Tomasmässenatt | var det spökenas tur-att visa sig och ställa till oreda. : sa . Enligt det gamla kalendariet var juldagens :tecken försett med ett barn" i linda 'med”strålglans 'kring bröd bakat ;ebkom för detta ända. | födelse” Dry ckeshorn och julblot | högtid, julen, med raska steg. Da- garna faller ur' årets "krans såsom löv i lund, ÄN en gång bereder vi oss "att högtidligt och" värdigt firå julens "högtid "med "alla dess sed= vänjor, riter, gästspel och gästabud ansträngande "och jäktfylld månad, Inte "blott budskapet om restskatt' sätter nu prägeln' på denna, månad utan det är också för envar en ekoå skänker. och julklappar i sitt följe. nå och gvmiuga kärlekens månad rig förr med varor av allehanda" slag," vuxa redan, tidigt. julskyltäs för att locka äldre och yngre i nad 'som visserligen är tung och mörk och märkt av jäkt och ävlan för det framträngaride och" segra de ljuset: — julens ljusa och fö; skola omgärda våra" länder; s barmhärtiga 'och sprida glädje 'om-< kring oss... +” va Så fejom då i varje vrå: och dragen helgdagskläder:'p ty snart är julen innér Tänd edra ljus, ring klocka, Kär an huvudet" till tecken på Frälsarens "den. möt med öppet sinne. nu stundar, underbara ting, - 7. Peder Has > Så gå vi dock i den christm na< I den +december - mot årets "största i nomiskt "påfrestande månad med” Ty julen är gåvornas och den 'öpp- : framför andra, . Det är den månad då köpmännen stå rustade som aldi : köpenskapens - virvel. Det är en mår , ; Ae ; Slagg från: masugnar; sla xX .” förbättrar, jorden? "= ” Vid lantbrukshögskolans Anstitus tion. för" allmän jordbrukslära på går sedan 1940-talet undersöknin= ” gar, angående masugnsslaggens än= vändbarhet som jordförbättrings= medel, Nu är det meningen att det skall bli ny fart på dessa under= sökningar sedan Norrbottens Järn= verk AB ställt 20.000 kr till insti= tutionens förfogande. Lantbruks= högskolan. har begärt 'regeringens tillstånd att mottaga gåvan, =. ;+.z Vid tyska och amerikanska un= dersökningar har det visat sig att 1 3, und ” har ' bättre effekt på sura jordar än som svarar 'mot .deras neutralisations- förmåga, Även beträffande en del i Sverige, förekommande slagger har denna effekt konstaterats, Det har vidare fastslagits att det är 'stor skillnad i kvalitet mellan slagger av olika ursprung med hänsyn till d deras 'värde' som jordförbättrings. medel. Kärlförsök från. 1940-talet '- är fortfarande i odling och de med masugnsslagg . behandlade ' kärlen "| gér fortfarande en mot kalkstens= ., - mjöl :. jämförbar - eller . överlägsen ” . skörd "Fe EL ET NT av den store konstnären förfärdi-|-7. ' CE ER j gat instrument, ”en Pandora-ask DEN VÄRLD. SOM VI LEVER nn : som innesluter himmelen”, ' " Å j Men tyvärr har det framställts otaliga: förfalskningar, som ”sålts i till lättrogna personer”. Som 'skick- ligaste imitator gäller Stradivarius H lärjunge Carlo Bergnizo, som lät! t tala om sig under. 1700-talets förs- ta decennier, : =. sr ffa cc . Studerar man fiolen och violin- . spelets senare historia, möter man otaliga namn, namn på fiolbygga- 3 re och musici, som bidragit till det 7 Mae 0 | - ny JAS förnämliga "instrumentets utveck- RÄKNAR CA 200000 CAREER . ling.:Men det'skulle föra för långt ME att här närmare ingå härpå. SA or Bextil Hanzon "| 47 för KÄNNER ÄNNU TILL > » ÄR TILL CA 1/8" 3 > FSLAVRANDEL-PRIS FÖR BETÄCKT MED GRÄS selen . mål. "Flickan ' sjöng (med ljuskräns z . -)i' håret) "den i våckra” Luciasången: | ” S . H H i 2 ta di "2 RÄKNAR CA .Sancta Lucia,. | 6 MILJONER BLINDA | inn" Säncta” : ON om” gammal ' eldkult. Så kom då Staffansdagen — annandag od "ol jul 2 söm: var”den "speciella hästs. SV > | dagen ned' Staffansritter i :följe.- . På sina" håll ordnade man också täljer ”att” den ungt] med kappritt "från kyrkan denna ' Svräakusa”rev "ut 'sina d - : MD der egna of näg IA dens ag. Det sades 'att man skulle täg- ögon för” att-däcmed da en ung |, lgödsel: vid stugdö ch :-- mans ? (sin 'älskade):' själ; och av ga stallgödsel: vid stugdörren och > - man skulle kasta en-:staffansfigur av halm på grannnens tak. JoRn= on nes evangélistens dag inträffar den > S 27 december,''det är. också ”mt okalastalien än oy nesdrickandets dag”. Denna dryck ljust söLgee fassom ” skedde ji: en" s'k.Johannesbägare, Jus Eg! + | Den :28 infaller som bekant ”Men«= lösa "barns "dag"; "på. ran ven - märkt 'méd ett svärd till tecken på mordet. på + de i menlösa: barnen, "| Sjättedag- jul ; och” nyårsafton: be" tecknades med. ett uttömt horn på | gorna ruva, "3: ov |runstaven. suv : ; rt. mörka "hus, stiger ':med j - Sådan väderleken är den & Pleso) tända ljus - : | mä Sancta Lucia!” "| naden ut. Tö på Anha-dagen' ber PARA . hopp om 'en' mild vinter. Skiner så Den. 21 december: infaller; To- | len på Jacob-dagen den '20 decem=,. : , masmässenatt varom det i kröni- | ber så har man stark köld att vän- . > kan hette: RT NM ta, men inträffar fegn följer 'därpå .- fo ar NNE värme och nederbörd. Vacker To - Om stubben. bär hett. Tomasmässe- masdag' tydde på:ett gott år med” MIT hatte oo 0-0. | mycken snö men: också god ski ela ; jorden fullsatt. det kommande året. 7 "1 Så men "också och främst till besök i ” Herreris. gårdar: December. är "en ” Te mer än någon av de andra tider> na, men den bildar också kulmen ' väntansfulla högtid, den tid då vi |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.