" på något själva, och därför kan de ” ; tillhör den där. lyckliga typen "av "+ ter fyllde år. Hon” fick' ett stört > andra utan är helt nöjd med vad RE Tacksam för s svar ; än Finns det något rarare än små Sarn Som tackar, sa fru Andersson > och log jovialiskt efter den lilla ;- fernårspysen, som ”bockaride för- . svann med en saftig apelsin. Att det lilla rara -bärnet gjort det här seklets fulaste grimas när fru An- dersson. klappade: honorh på hu- ivudet och vände sig: mot, mig var en hemlighet honom och mig emel- lan, Fru Andersson fortsatter 7 . — Se våra dagars unga 'föräld- "rar, de lär oftast inté sina "barn > vad tacksamhet är. Därför ' värmer det så i hjärtat, »när man ser de små bedårande undantagen, Jovisst, ja, det är klart... "08 '— Det är en uppfostrarfråga det "här, Och: det är uteslutande -för- äldrarnas fel att det har blivit som det blivit! Den nuvarande föräld- rargenerationen sälter inte värde inte heller lära sina barn att upp- skatta något. Annat var det förr i "tiden, : råde. de" nuvarande," varför: lä; de deinte.;.=" >. : i— Tänk. bara, Fru i "Andersson människor. : som. "aldrig. lyssnar till hon själv säger! Hon var åter i full I fart: — Häromdagen" var jag hem- nia hos Petterssons när deras dot- dockskåp i present. Men tror nå- £gon att ungen sa tack?! Nej då.| Hon flög på det där skåpet och » satte sig att möblera om, och där | satt kon nästan hela. tiden. Men "En elf enben sstad att hon först skulle niga” och tacka, nej se det brydde sig inte ens för- äldrarna om att antyda. Men det är väl helt naturligt att hon glömde bort det när hon fick sin kanske hetaste dröm uppfylld. Fru Andersson. var redan för- svunnen. Hon styrde. raskt rakt mot fru Lundström på andrq sidan gatan, antagligen för att förära henne "sina" nyfunna reflexioner, Hon glömde visserligen att tacka för" kaffet och säga adjö, men det finns ju viktigare saker, X ' » Det där med att tacka ja.. Sam- vetskvalen satte åt, Hade: min Ma- ria tackat henne för, bananpåsen? Inte vet jab. Det var antagligen dags ; för tacklektioner hemma i hyddan. Första försöket gjordes när dottern fick ett stort grant äpple : av en besökande tant. oc I a — Vad säger man? klämde mitt nyvaknade förälderansvar., ur. sig. — Mmmm, sa dottern och mum- sade belåtet vidare. Hennes för- tjusta min fyckte jag visserligen var ..tack nog åt givaren, men. se :"j nu skulle det tackas, Än hade jag dock inte råkat i panik, och efter- som sunda förnuftet sa, att det var ganska" ogörligt att klämma fram något hörbart med munnen full av äpple väntade jag tills frukten var avbetad. Sedan var det dags för yt- terligare en : uppmaning och. ett ögonkast på den lilla med bönen Tacksam för svar: - — Vad säger du nu "fill tanten för äpplet? : - Och svaret uteblev inte: .— Ett till! ; Marias: marama + . I.den tyska staden Erbach. ir det . ingen ovanlig syn att folk kommer tofantt på stora etar på gatorna. Sedan: 150 "år tillbaka blomstrar elfenbenssnideriet i, sta- den, där en mängd affärer säljer fenbensarbeten - liksom : det. även finnes « en d skola fö utbildning | bröst med ofördunklat « Om i då Kå den stjärna strålar, huld och silver- 22 pension som för de: vise' män en gång sig > os tänt, : förundras ej det är advent, ad ent. CDa Wirsén... Kuriös trafikskylt i Det finns bara en enda trafik- . skylt i världen som varnar bilis- "terna för ”ångdimmor”, Den restes häromdagen i närheten av staden Auckland : på Nya: Zeeland. . Där finns ett kraftverk där elkraft ut- vinnes ur jordgaser. Vid vissa till- fällen uppstår! helt plötsligt” täta "> ångdimmor. som inom få :sekunder omger bilen så att föraren inte ser längre än till kylarmärket. Flera "olyckor förekom, bland ' dem tre dödliga, enbart under de två se- naste måfaderna.” Da - Ungefär som 'härgs "Av senaste statistiska årsbok från Sclweiz framgår att landets be- folkning under de senaste 20 åren ökats med 20 proc. - Under samma tid har antalet äm= bets- och tjänstemän ökats med 55 > procent. : ök - i Värför ville hon inté tta sig med är För att. jag Har en båt tatue- rad på bröstet, : ' Pa spelar det för roll? : Cr Hon ville: hellre, ha:en kille "ned bil, ” -oen Försetrågorna--med I ämpl av . hörselorganen, saraten och everituellt få mediciner |. . Under denna rubrik besvarar en svensk legitimerad läkare ” « kostnadsfri tt nedicinska" frågor från läsekretsen. u- ?-siqnatur ockuppgiv helst ålder + och kön. Det är givet ett envnrs" anonymitet obrottsligt bevaras . "Mirk breven DUKTORN SVA- RAR och sänd dem tilt redalce. tionen..." > "Undrande" mor”. Någon" ycten- skaplig undersökning som. gett vid handen, att en ökad saltkonsumtion . skulle medföra ledbesvär har jag mig icke bekant och finns sannolikt icke heller. = - or "Två tvistande”. Fingrarnas längd . kan variera från den. ena männi-. "| skan till den andra och pekfingret kan |; var ' kortare hos- somliga 'än ringfingret och tvärtom hos ardra. Detta har, ingen betydelse och intet är. att betrakta som rätt eller fel, lika litet som det är rätt att ha lång näsa och fel att ha kort eller tvärt- om. MM or Pe ”Alma 64 år”, Den lilla mänyd som förtäres till maten Kar inte nå- gon avgörande. betydelse för en lätt magkatarr. Meprobamattabletter or- dineras vid vissa nervösa åkonimor med spänningstillstånd - och dylikt. De har en lugnande effekt och kan i detta fall även ha en välgörande effekt på magkatarren, som oftast betingas av mer elier mindre påtag- ligt nervösa rubbningar. - ”Obchagligt”.. Då "inga . "andra symptom än obehaglig lukt av uri- nen förelegat sedan 30 år, finns ej anledning till medicinsk åtgärd. . "Ingenting hjälper”. Jag vill först meddela att ”radiodoktorn”. , som ni | adresserat ert brev till ej. besvarar "| frågorna i denna spalt, Det finns vissa åkommor i hörsel- organen, . som medför. susningar i öronen och som ofta kommer i er- ålder, 60 år. Öronsusningar kan också orsakas; av förhöjt blodtryck och då förekommer inte sällan yr- sel'och lätt huvudvärk, samt hjärt- klappning. Jag kan omöjligt ' tolka era besvär på' den: summariskå he- skrivningen, men jag tror att ni gör bäst i. att tala med läkaren. I. er hemort för att få. en undersökning cirkulationsap- som kan lindra besvären, Ni kan nämligen räkna med stt en medi- ginsk hjälp kan. vara av värda för er utan att den behöver vara vare sig »dyrbar eller omfattande - eler medföra andra olägenheter. :. ' ”Ranje”. Hibernal-tablelter är ett medicinskt preparat, som ordineras vid olika , psykiska åkommor, sär skilt sådaha där en ökad rastläshet, ångest och oro ochsp ningar före beger on a oc a Tas och genomförde mätningar och un- .J ville, åtaga sig att rättvist fördela Tje mänsklig varelse på vår. planet : Fynd MacCormick gick ut På även- tyr. Han styrde sina steg tiil ett kafé och fick i ett hörn se en förtjusande blondin vid en kopp kaffe. Mac vände sig till servi= trisen: — Har dämen betalt sitt kata fe?” — Jat, H se Hon eller ingen! mumlade Mac och styrde ot den Sköna, Den evige studönien : i Heidelberg ; Studentsamfunden i den gamla universitetsstaden Heidelberg i Sydtyskland skall nyårsnatten fira den ”evige studenten” med fackel- tåg och minnestal vid graven, Hei- delberg-universitetets - "evige :stu- dent” hette Georg Adolf Succow, Han började sina studier år 1772 då han'var 21 år gammal. Under 39 år var han inskriven och deltog i.78 terminer. Hån avlade slutexa- men då han hade fyllt 60 år, Stu. dierekordet tillkom inte på grund av "studeranden. Succows omätliga kunskapstörst, inte heller på grund av hans lättsinne rörande studier na. En rik farbror tjll ”den evige studenten” bestämde i sitt testa. mente: att "Georg ' Adolf årligen skulle få 100 guldmynt så: länge han studerade vid-universitefet i Heidelberg. Då änkan efter farbro- dern, "som pålades denna betal-' ningsskyldighet blev. 88 år gammal och avled så. sent som år 8u; då studeranden själv var 60 år. gam- mal, :måste stackarna fortsätta. med sina studier, tills hän fått ärva ka- pitalet efter mostern. "Om man delade ut - - Grönlandsisen :: Den berömde franske polarfors- karen Paul-Emile Victor, som led- de flera expeditioner till Grönland om om- fattning på Grönland, har Å en för reläsning i Paris velat klargöra för, sina åhörare. hur. mycket ;is det här handlar om. . Forskningsresan- den sade: ”Om Förenta; nationerna inlandsisen på Grönland mellan al- la "människor på jorden så" skulle Dag Hammarskjöld kunna ge 'var- två ton is per minut under ett helt år”. Nu vet vi 1 det." En "skåning var, på semester ni gonsans i Norrland. En dag slog han sig i slang med en bonde, . Det gick på samtalsämne. frågade: — Nå, hur har ni det" med 'död- lighetsprocenten här i byn?:. : — Äjo, tack, den är precis den- samma 'som ' söderut « person) ” Tö öriroli ga: stundei er kakan och: samtidigt ha' den kvar, säger ett gammalt vist ordspråk, I synnerhet i kärlek måste man väl- ja, Känner "ni verkligen att. ni är kär i pojken nummer två, så ska ni givetvis inte hålla er fästman ”på lut” och kommer ni underfund med att kärleken till. fästmanner är starkast. ska ni å andra sidan inte inge den andra förhoppningar. Ni är så ung att-känslorna lätt skif- tar; Därför vore det renhårigast om ni dels bad er fästman vänta med gifl t, säg :som är att ni ännu en tid vill pröva era känslor, Dels att ni så fort som möjligt talar om för den andre att ni är förlovad. Visar det sig då.att numnier två älskar er, kommer han nog att .tala om det — och så kan ni ju. reonera' igenom saken. Drar' han sig undan utan ett ord bety- der det troligen att hans känslor inte är tillräckligt varma, Så ”ädel” att han utan vidare uppger striden är sällan en modern ung many, och ni är ju faktiskt inte. definitivt bunden än, ja, det verkar som om ni: inte ens var ringförlovad. För ni stoppar väl inte förlovningsrin- vän? Även om ni skulle riskera att mista. båda, är det bättre än att fatta alltför snabba avgöranden hände vara ödesdigert. Skriv gär- na igen och hjärtlig EG äte : nLällan 10507 I undrar vem. som har: skrivit. en dikt av vilken de derna lyder: Por är själv en liten blomma 7 därför nalkas blomstren dig, ' « Flärdens nöjen är fn - » må de fly ifrån din stig, Signaturen! kan hela dikten, så det är alltså endast författaren. | nd gärna ' skulle, vilja ha, På förhan tån ”fgrid 20 år "Man kan inte äta Bara 7 12 månader gammal na baby, som ,redan har brillor på sin lilla nästipp. Pyret hör hemma, iven liten USA-stad. och förklaras vara ' världens yngste: man Me gen i fickan, när ni träffar er nyel' spela falskt spel. Och ta tid på er, |: De tack! ” nr va ”Gallie” LAHOLMS TIDNING Från gamla tider: Att.se tjuven i baljan J Folk trodde fullt och fast att Prekebogumman i Öxabäck kunde ta reda på var stulna eller på an- nat sätt borikomna szker tagit vä- gen, varigenom ägaren kunde få igen der. Emellertid finns det än- nu ' mer fant: bliven' blind, och sedan . fick hon Som var gummans sonhustru Passa henne under he innes återstående livstid. (Sibbarp) Er bonde från Nösslinge hade gått ifrån sin Pengapung' på ' en hur hon kunde visa tjuven i en skål, balja eller kittel med vatten, liksom om: hur hon kunde ”märka tjuven”. eller . makttaga honom. Detta är dock mycket vanliga his- torier, som är knutna till de fles- ta kloka gubbar och gummor, : Visai ivatten - Det var”en som: hade blivit av med 25 kronor, Denne man gick till Prekebogumman, Hon ställde en kittel vatten på golvet. Sen gick hon ut och sade till mannen. . — Gå nu, och titta 'i vattnet, så får du se vem- som har tatt” dina pengar! .. När han såg i ki cittelen, blev "ban varse sin: egen son gå och låsa upp byrålådan och ta pengarna, Min sa- gesman Berättar, att den mannen gärna ville det skulle varit ogjort, (Fagered) Jag kände en dräng, som det, kom bort 200 kr för, Han hade-haft dem i sin kista. Han for upp till Pre- kebogumman,' och" hon visade ho- nom tjuven i en skål med vatten, Där stod hans husbonde i sina lju- sa sommarkläder. Bonden erkände och lämnade igen pengarna, Sedan sålde han gården och flyttade : till Borås. Men han hade aldrig tur med vad han: företog sig sedan, (Tvååkker) En gång blev det stulet fjäder | på Övralid i Skällinge. De miss- tänkte en torpare, men han hade inte. gjorf'et.: Men ' han tyckte det var "retligt, ått de skulle tro ho- nom om-. det.: Därför gick han. till Kristina" i Prekebo och frågade, om hon kunde hjälpa honom, : 7":+ 5 > Kristina" tog fram. en. skål : med vatten och" bad torparen se -i den, Då fick han se /tjuvens-ibild.: Det var en syster till bonden; som bli- vit bestulen. Kristina frågade hö- nom; om han ville ha”gjort hen- ne" något ont. - Om ' han ' ville ha stuckit: ut hennes ögon, så kunde han sticka. en nål i hennes ögon i skålen. Det ville inte torparn; men han” ville: att hon skulle. få bära hem fjädern mitt på dagen; och så skulle det växa ut en fjäder på ls hennes ena kind.' Så skedde det. också. Jånan tor- parn hunnit hem; hade tjuven bu- | rit. hem. fjäderpartiet, Och; sedanira växte det. ut: en: liten fjäder "på F gummans ena «kind, och den. "satt I: Så lp kvar så länge gumman levde. den torparen fick "upprättelse ges nom" Kristina ' i Prekebo. (Gua " Det var på ett ställe i en: hustru var frånstulen sju kro- nor;' Hon gick till Prekebosa, och hon fordrade: att , käringen . skulle ställa om att tjuven skulle bli blind, I; vem det vara månde; Det ville ringen > inte . gärna göra, och. Hon — Om. jag. gör det,” så får au själv ont av dem, +," =. an Men hustrun var 'enveten, och fick hon det som hon ville, När hön kom hem, var hennes svärmor "om; var det likadant. Han kom inte' ur t på Varbergs torg. Då han blev varse, att han glömt pun- gen; sprang han tillbaks 'till vag- nen, men då var den borta.” Då gick han till Prekebo nästa dag och talte om saken. Då sa Kristina: — Jag. ska. sätta” ånger ..på tju- ven. Och när du är hemkommen, så kommer. han genast och lipar för att -han har, förstört 10 kronor av pengarna. - Då bonden kommit hem och & drack. kaffe, så böstade det, Bon- pojke utänför och skrek: - — Jag tog pungen på köttvag- nen, mer jag har förstört 10 kroc nor. Och så lämnade ” han pungen. (Karl- Gustav) Makttagning s Mina, föräldrar talte om,. att det var' på ett ställe det var bortkom- met dyrbara. kläder. De' gick- till henne. Hon.sa, att de skulle lägga lite” halmböss i; ett "vägskäl och elda, så skulle den komma, som ha- de tagit dem: Det gjorde de, Ock var. Men "han tog på" sej, att det var han som håde' tagit kläder (Holsljunga) ” Det var en käring som a had rit hos' Kristina och hämtat någon medicin, Då hade hon: stulit en röd garnhärva i Prekebo och tagit med sej. Hon orkade inte gå längre än till ett led bakom Kristinas lagård, där. blev hon:stående. Det" var: på morgonen Kristina lät henne stå där” ända ' till - eftermiddagen, : Då gjorde "hon sej ärende' och sk gå förbi, där käringen stod, ”— Står. du här än? sa' Kristina: .Då bad den andra så väl att hon skulle låta henne gå. Ja, gå du fram och lämha de tog. Sen. tänker; jag du orkar | gå, sa Kristina. Käringen . g garnhärvan, och” sen orka hon gå. (älekull a) Ve »e ” Det var så klart, att karna n- om Prekebokäringens' distrikt : var rent .ursinniga på.henne. Hon. tog ju all ”söknen", och där: satt de och glodde” efter de: sjuke, : och: ingen ;kom, så anmälde de henne gi g på den gick ut; och då stod det en|å då "kom en som 'de. inte trott det |. "| Ejerbrant, Gyllenlo, Evenlo; Igren, HR Nekter, Sanfreed 'och Arå. : 19-åriga Judy Grinham; som är bla olympisk mästarinna i ryggsim, har beslutat sig för att ägna sig åt fill men i fortsättningen. Filmjobbet lär. inte sätta hennes Pp I faror USKRIVET Det är ledsamt alt vara så ny. fiken På folk som jag är och Mar” rik kunna ta tiktigt reda på vad vad de gör och hur de möb- | erat sin tambur, Jag måste öva "stark kontroll över mig själv vå | spårvagnsplattformar och busss + hållplatser för att inte fråga folk "omkring mig vad de Aeter, var de "bor och hur livet I allmänhet ges staltar sig för dem. Om Jag inte var rädd för att bli arresterad, "akulle jag 'skugga personer bara för att få klarhet i om de bor på Kungsholms hamnplan eller Parm= | mätargatan och hur i så fall träppe N uppgången ser ut; KARE | S Jolo) s &: . Nu. står kyrkstöters : krunma ' långkäpp uppe i kyrktornet som en påminnelse om ett avskrivet hedersuppdrag, : Kyrkstöten ' blev obehövlig när den nya predika. modellen tog överhanden. Nume= ra förefinnes endast måttliga ris=' ker för att en kyrkobesökare skall slumra in .— en kvart eller tjuga - minuter ger inte de yttre föruts för dylika malörer! zonen, då hon inte tar ett enda sim= tag i'sin första film. Däremot t1 ycks hon a plockat fram. skidorna för intersäsongen, + nya - iska centralbyrån. har godkänts 'släktnamnen Bosved, Äl- meliden, Asklund, ' Elenmo, Flinte- gård, : Jörpehag, Långe,' Mårdholt, Naversten, = Notemyr, ”Öttenbring, Oxelstål,” Sickling, . Sorte, Svarvell, Gryfelt, Jenneklint; Kimhed, Klin- | genfors,' Larefalk,' Perlinge, Skott- Avslag blev c det "däremot. på A för slagen + Prewitz; > Perkler, 'Ejerhag, Åkenhed, Dahlenvik, Caräng, Sarté Jy Strådh,. Thorstén; Ustad,: Leviker, : ngivarsystémet florergr nä i väldig utsträckning i det röda Kina, berättar: resenärer, "som : sluppit ui från ' Mao -'Tse-tungs paradis. I en by. i: provinsen ”Kwantung' hade. en gumma . givit sin; katt, lite "ris, som fanns kvar i "skålen sedan 'hon själv e avslutat tin énkla måltid. En stund m e ta henne på ”den gröne kullen” (häk- tet). Men det gick hon ifrån, som igranna -hästar, "Och: ”doktorinnan” hon stretade inte emot. på nåt sätt eller v vis, utan-hon gick ut "ock sat- 'denne fången. Och han till att kö- ra.” Men hästarna ' orkade” inte:ta |. ett, steg. Där de stod, där stod 'de' | Länsman svor och skrek; met allt Så måtte han då den= lasögon. Som:ju är till för syns skull — inte förrän pojken fick si- na - brillor. vågade han sig på ett krypa ut i vida vardagsrumsvärlden av var just inte några gudfruktiga och fromma. ord', han ' yttrade vid "det tillfället. Men ”.så . fort : indolstorin= nan” hade kommit: ut :vågnen,: så kunde länsman: köra» Hästarna la iväg, så han såg in ä mel och hästafötter. "Länsman >kom - ig gånger i, samrnia: ärende, . för han måtte ju resa, när han blev ordra- ter. Men alltid var det lika illa för den stackarn. ' En enda” gång - -Jät ”doktorinnan” "honom '| komma så långt som dit, där - Prekebo" ägor slutade: Men då var hästarna över av lödder och orkade inte. ett stég länger; Länsmänskraken:' fordrade då, att Prekebokäringen skulle sti- ga av och gå hem, men hon 'sa nej, och så måtte han' vackert skjutsa henne tillbaka: till gården. Och så fort han. hade vänt, så "orkade häs tarna bå' gå och springa. ' : Men. kors,' vad länsman”. svor! (Fagered) : Prekebokäringen. hade gjort nå- gon ont, så länsman skulle hämta te sig upp i den fine-vagnen.: Och |.S' 'så skulle då länsman köra av. med I: i) a + som han sa Och de "I talte om,:de som var "med, att: det tk,' Aråsen, Kanefur; Kidén; Kult] "> je, Permeke, flättermark och Hind- på > Men vem vet. — kanske kom= - mer: den gamla, Tina, gBranninga sysslan åter till heders, 'Ty nu kan vi äntligen sammanbinda våra två >: - Uppslagsändar, den svällande be- kvämligheten : hos + turkarna och den svenska kyrkstöten. Man ers for nämligen, "att det inom” kort - kommer. att bli" stoppade "bänkar i en svensk kyrka, varom, beslut = ' redan fattats, och känner? man den svenska prestigen något så när, så » behöver man inte sväva i tvlivels. : mål om vad som snart kommer att inträffar vi får Fr Moppåde kyrka » bänkar, ' sinsk hypnos" 1 Chicago inrappors terade 'den:;:kanadensiske läkaren och hypnotisören från Montreal, Dr Bernard B'Raginsky; från sin prak. tik' om en yrkespilot.. Denné med- gav under hypnos alt han 'vid' var= " je. flygning, led av fruktansvärda ' ångestkänslor och ibland inte, för senare kom &n av, hennes grannar Fin” till henne,. fylld "av: förebråelser. Sn Jag” såg: att du gav katten ris. u måste jag anmäla dig för poli« sen; för om hågon ånnan också selt Mdig. ge. Katten ris," skulle: han Inte bara anmäla dig utan mig också för han - åkande efter ett par. stora, |. ' på 65 55 ån fru Köpenhamn., amerikanska vänner. höra talas om | den Davy Crockett-feber, sor; Eras- serade bland ungdomen, i Amerika, |! 'och när hon något senare gjorde, ett] besök i USA, övertalades hön att ge ut några -böcker om Davy: Croe-F -kett i Danmark. Hon greps äv äm-t Prekebo ägor, så blev: de maktlö- så "och" kunde. inte" ta ett: steg. | Skjutkarlen manade på dem, men |; det hjälpte inte. "De 'fick smaka piskan, mer det hjälpte inte: ändå. (Skällinge) : ': En' gång blev' det fråg hämta" henne- till ' tinget, svarade: H — Jaja; får I hästa te g mek emot. Jak ska sätta mek upp. r0s-testningar för alt kunna upp... a - fakräck.; Trots. läkarens råd. att, lägga pv fortsatte piloten i allt, yrke, då han' uppfattade. varje. flygning , som ;en . nyiseger:över den egna svaghetlon. ' Få veckor ' efter. den. hypnotiska Sehandlingen: kunde piloten bara I ” Åstå ögonblfök rädda. sitt med pas- ”Ageräre ;; Fu Ibelagda plan ; från Sraschen. ”Etier ytterligare två må- > acer då hypnosbehandlingens till= = välliga framgångar Inte längre gjord 'g rslg> gällande, råkade piloten: be anik vid spakarna då han flög på 1200 meters ” höjd . Jan förlorade - |'xontrollen över planet och 78 pas« -" sagerare :ock besättningsmän, bland lem pilotön' själv; dödades: Doktor Uavinsky: krävde att. flygbolag 3 | skulle underkasta sina piloter hyp=" " täcka brister i den själsliga appa= raten söm patienterna, annars ef- iv Itektivt” döljer. Kanådenwsaren före- te 'slog vidare att läkarnas tystnads- olikt upphävdes : då patientens sjuk« I dom kunde hota andra människora Hiv och hälsa, I det: "rapporterade fallet hade. doktorn: ingen, rätt och ingen möjlighet att ”varsko flygbo- laget; om att piloten. led. BV. höjd= in bk Ibåt skall inom kort” ke sig ut på e . vetenskaplig” kryssning kt Stilla have inom famén för det | internåtionélla 'geofysiska , året, Ubks ten: som” tillhör den ' sovjétiska ve- . Håderit är. Ip: och skall enligt Tass grundligt ut= ”oneka hela Btilla håvet. (TT-AFP) .Hon satte sig upp i- vagnen, men "| hästarna flyttade sig inte'ur fläc- ken, varken stryk: eller goda 'ord hjälpte. ' Gumman hade ”låst dem trodde man: (Ö:Frölunda) - tm. hjälten + och satte igång" att skriva, Hittills har Tom' Hill skrivit ' 12 böcker ord, Davy Crockett, och fyrå till är ; planerade. - + på upptäckarexpeditioner. Ab Vid en läkarkongress a medi- S . ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.