«, våra instruktionskurser blivit po- - . .. dagspremiär enligt känt möns- ”. ” gästande finska lag. I stället 28 hörse Tv: "Två svenska firmor tillverkar des-. ' och Sten Hellberg, Lugi. än | Världens största handelsblock EEE RAS to I Ta DE startar vid årsskiftet 58-59: "Sv a FÖDELSEDAGAR 60 år erige får ny konstbandybana äm i dag öken Wisa|7CET RE föbrikna Käleb APR I biten, rada De ryska bandyrören. populära Det drar ihop sig till annan- ter i bandy. Träningen har på . sina håll varit intensiv och - svenska mästarna Örebro (3— 1 mot Edsbyn i fjol) har for- cerat in en hel del mål mot - blev det bakslag med 2—1 mot . ' > Bollnäs som väl närmast får ””"anses” :som kexstadens dark ' -— Sverige kommer troligen att ' få sin andra konstfrusna bandyba- - nål år, säger Börje Tegfors på ban- ” : dyförbundet. Det blir Malmö som > troligen får den klar i vår. Skulle det alltså. den. 1 mars när: det-är "bestämt att vi skall spela lands- kamper mot ryssarna vara dåligt - . med is i Stockholm så kommer vi antagligen att få både Malmö' och " Västerås att välja på. Apropå ryssarna så har de rys- "ka bandyrören .som ' visats under pulära och. rönt stor efterfrågan, $ga..De är lägre än de vanliga ban- dyrören och har längre glidyta, ; |” ; Några större-sensationer är det: te:så här. tidigt på säsongen och -, träningsresuftaten' får tas med en- « Hypa salt. Nykomlingarna i serien Sirius (där Sigge Parling — Järn- kamin vaktar målet) och Broberg kommer det att bli intressant att - ee i aktion, ansåg Börje till slut. , SKANE MOT söreskAn| " MALMÖ (TT) ; - ' Skånes handbollslag mot Köpen" - hamn i Köpenhamn annandag jul ar fått följande utseende: . Målvakter: Jan Brändström, L i, och Stig Svensson, Sierra, Bengt |" Persson, H" 43, Stig - Nilsson, IFK Malmö,' Harry, Winberg, H 43, Rolf Almquist, Vikingarna, Leif Rosen- berg, IFK Kristianstad, Olle Al- thin, IFK Malmö, Olle Ohlsson, Vi- "> kingarna, 'Charles Lindgren, H 43, Reserver: Uno Quist, Lugi, Bengt. ' Kling, MBI, "och, K 0 sOhIsson, H >. . i "> hang stall. Därmed skulle Da- . hela ka-. : att anställa, de "australiska topp " Anderson. Svar " SYDNEY (TT-Reuter) - "Jack Kramer, den amerikan- : ske storpromotorn i tennis, ' nämnde 'på onsdagen att fyra - ledande ' spelare från” Italien; Sverige och Belgien kan tän- '. kas ganska snart. gå över till ' viscupturneringens raktär kunna. ändras, påpeka- de han. ; ' Kramer gjorde Sydney där han befann sig för att "om möjligt få den tvist bilagd som . finns mellan honom och det austra ; liska tennisförbundet. Man vill i Australien helst. mota bort cirkus Kramer från amatörbanorna. ÄÅ andra & sidan” avser Krämer stjärnorna Ashiey Cooper och Mal Han räknar, med med- verkan av dessa: två' för 1959 års turné som -planeras omfatta inte "mindre än 16 man. Är det” Ditt bära som springer blint och |” N plötsligt över körbanan? N os I DET RÄCKER | med em annons i Laholms Tidning Laholms Tidning ” En' roman om kärlek selnerande bok ibn för kvlunor om kvinnor - Paut - wel man JERICHOS / DÖTTRAR = "Bra Jdktappebokt "24.50, Inb. 29.50 = 4 NN a ÄN: -Ison-—S. Johansson 206 poäng, VAXTORPS BRIDGEKLUBB slutspelade på måndagen jultäv- lingen, som gått över fem kvällar. Starka och jämna paret Kurt Inge Lennart Pettersson vann sektion 1 efter att ha lett de tre sista omgångarna, Paret Karl Olof Börjesson—Sten Johansson gjorde en. stark - upphämtning, blev etta för kvällen: och slutade. på andra plats, - ' Kvällens resultat: Xx. 0. Börjes- 2) Birgit och Gösta Nilsson 196, 3) Ame Pettersson-Kjell Paulsson 191, 4) K. I. Knutsson—L. Petters- son 188, 5) Yngve Johansson—Bengt Andersson, 182. : 1) KALK L. Pelterssod 958, 2) K. O. Börjes- son-—S. Johansson 952, 3) Arne och Bertil Johansson 916, 4) Birgit och Gösta Nilsson 911, 5) Britta Hå- Britt-Marie J N 902. Segrare i sektion 2 blev Gottfrid Eriksson—Torsten Samuelsson, som stannade på 814 (kvällens resultat dahl 740 (163), 3) Gunnar Augusts- son--Bengt. Carlsson 682 (51). 150), 2) Ella Carlsson—Folke Lun-| : Halland "spelar landskapsm: tch i "handboll mot Småland i Nässjö den ” från - föra: fatohd. : 23 januari, meddelas - d. k retariatet. - skulle enligt serieprogrammet Orion möta Hylte men man hoppas att kunna flytta på seriematchen, « "” Förbundet har föreslagit 6 janu- ”ari som matchdag mot Bohuslän— 1]. Dal och skulle det sistnämnda för- bundet :gå med på detta kommer matchen : att förläggas till Falkens . berg. De DET VAR DET VÄRSTA. » Brukets .'d rektör och skogvak- tare var ute i bolagets skogar för att skjuta hare. De hade löst | sina drevhundar och intagit sina pass, men ingen hare syntes till. Direktören tröttnade på att vän- ta och flyttade sig till ett. annat |: pass... Härvid .. mötte han tjuv- skytten K., som kom bärande, på två harar.” « K. fattade genåst. situationens allvar och frågade: ' — Har ni | verkligen jakträtt, Direktören, som ej kände tin sina. jaktmarkers gränser, lyfter på.sin hatt och utbrister: - — Å, förlåt mig, jag har kan: ske. kommit in på min herres marker? — Ja, för all del, det: kan hän- da vem som helst, det har t. 0. m. hänt. mig, "svarade K, De skildes åt under 'ömsesid: ga hedersbetygelser, men när direk- tören träffade skogvaktaren och fick veta, att det var minst en mil kvar till gränsen och att det troligen var tjuvskytten K,; som lurat honom :' blev han rasande, N men lugnade sig och yttrade: — Han klarade dock situatio- nen på ett mästerligt sätt, men det . Tärsta var, att jag kallade honom för gentleman! . aa S os Är det Ditt barn som springer blint. och "plötsligt över körbanan? |. 170 år. Svensson, Trelleborg. Hon är född i Röstånga, kom i unga år in i restaurangfacket, konditio- nerade på skilda platser, och ef- ter anställning i Halmstad och Laholm övertog hon i kompan- jonskap 1928 Höllvikens restau- rang, som hon drev under 15 år tills hon 1942 drog sig tillbaka från restauranglivet, 70 år. i fyller i morgon hemmansäga- re Joel Karlsson, Skogsgård 1, Hishult, >, "Jubilaren är född på den gård, som han redan i 25-årsåldern ö- ”vertog och alltjämt innehar. Han har alltid varit en duktig jord- brukare och gårder, har han satt i mycket gott stånd såväl vad beträffar jord som byggnader. Han har alltid varit intresserad av' centerpartiet för vilket han nedlagt ett stort arbete i det ty- j sta»Han har tidigare också va- I rit med i. styrelsen för Folkets hus. Karlsson: är alltjämt pigg "och kry och personligen är han en . gemytlig och trevlig man. kö år ve fyller i morgon hemmansäga- 're' Patrick Svensson, Äsbygget, Porsabygget, Veinge, . . : Jubilaren är född i Jonsna- | "Hult i Knäred och kom tidigt ut på". förvärvsarbete, : Han hade bl." a. plats 'på gårdar i halm" 'stadstrakten, sysslade med väg- "arbete och var i många år kam. panjarbetare på Genevads soc- kerbruk. År 1918 förvärvade han den gård i Åsbygget, som han alltjämt innehar 'och sköter på ett utmärkt sätt. Svensson har helt ägnat sig åt gården vars byggnader han förbättrat betyd- ligt och'vars areal utökats ge- nom nyodlingar. :Personligen är jubilaren en trevlig och gemyt- lig 'many,' alltjämt pigg och kry: fyller. i , morgon. fru . Anna | Olofsson, ' maka - tilli framlidne I lantbrukaren Petter” Olofsson, Kövlinge, Ysby, et ren är född i Halland, I ungdo- men genomgick han folkhögsko. la och arbetade sedan några år vid vägförvaltningen i Höks hä- rad. 1925 tog han anställning som kusk vid Liljenäs gård vid Mo- heda. I Laholm var Möller så chaufför och brödutkörare vid en bagerifirma och innehade en liknande anställning i Ö. Ljung- by. Sedan 1940-är han anställd vid Stidsvigs limfabriker, DÖDSFALL Elsa Palmelid, I en ålder av endast 31 år har avlidit frk Elsa Palmelid, Skånes Fagerhult. Den bortgångna var född i Skånes Fagerhult och dotter till f. fiskhandlaren Algot Persson och hans maka Anna i Skånes F: agerhult, Efter slutad skol- gång kom hon tidigt ut i för- värvsarbete och hade under fle- ra år anställning som hembiträ- de, De senaste åren före sin sjukdom var- hon: anställd på Junexbolaget.: Närmast sörjande är : föräldrar och syskon samt övriga släktingar o och kamrater- na. , BEGRÄVNING SEN — En . högtidlig jordfästning ägde i går rum i Veinge kyrka då stoftet efter fru Hilda Nils- son, ' Skogaby, - vigdes till den sista vila'$ Prestaverande var lantbrukarna Harry Johansson, Bölarp" och John-Erik Nilsson, Axeltorp. Jordfästningen förrät- tades av kyrkoherde Ljung. Vid graven . talade -£. : folkskollärare Anton Nilsson, Veinge, lantbru- kare Gustav Johansson, Bölarp, samt lantbrukare Gotthard Pers- son, Ådalen, ' Eldsberga, . vilken också . framförde. de , sörjandes tack för hedersbevisningen, Of- ficianten förrättade bön.och-en psalm sjöngs. En” rik"och vacker blomstergärd hade ägnats den bortgångnas a minne, LT:s annonsö er + Våra "nuvarande storkommun rom till : under - åtskillig födslo-; vånda. 'Urgamla "kommunala" en-: Tr heter försvann och många omaka” primärkommunet förenades. ' De' ke iska förutsä z ' behoven ' i dessa föreföll många” . gamla . kommunalmän-: vara . så: och" . självstyrelse hotad genom bildan- ? det av storkommuner, hotar även: . stora kommunalförbund "de: n " varande : :kommunernas + själv- styrelse, .” Friheten ” ”att .- be=" stämma ' utdebiteringen: blir ex-" emepelvis begränsad genom de. "avtal som träffas om stora de- 1? :; olikartade 'och betingade av. så” . mensamma” arbetsuppgifter.- Den | 4 i' grunden annorlunda uppfatt-- ' > ningar att sl inte kommunala självstyrelsen = blir ! " däri i viss mån "beskuren. : 7 anstgs kunna medföra annat än split och otrivsel. Dessbättre sy- "> nes samarbetet inom de kommu- > ala organen i de nuvarande stor- "kommunerna ha gått mycket bättre än väntat. Undantag finns. ” naturligtvis, men de bekräftar i så fall regeln, Det råder numera Liknande : situationer .' uppstår : . även på andra kommunala områ- ' den då besluten 'dikteras äv, stör- : re beslutande organ än den eg na fullmäktigeförsarlingen od fattar, . : " Nu har det emellertid dykt fram” ME De | för små. storkommunerna>' flera exempel” på hur kommune: , | med liga förutsättningar för heller inga delade om de' sakligt betingade skälen för . kommunsammanslagningen. Ty-" värr visar det sig nu, cirka.tio år efter denna reforms genom- - "örande, att "många nuvarande rommunala enheter är alldeles - för små för att bilda underlag "- för det kommunala arbetet, Det: mest "iögonenfallande SINE utgör . :- skolundervisningen högstadiet vid den folk- gemensamma kommunala arbets-' uppgifter frivilligt förenas för att > därmed, skapa tillräckligt. stort konsekvenser id årskitet "binder dyker upp fruppen att sänkas med 20 proc, framhåller pol mag Göran Frånsett att lingtdsplaner sällan brukar stämma med verkligheten skall de sex tidigast 1970 och se- nast 1973 ha fört en fulls redningsinstitut, I en artikel I Svensk Hand regeringarna Luxemburg och Västtyskland tndertecknade gärglend, tallen, ördraget om em börjar få sina DÅ korner. = oc DA TMbla — alla tullsatser mellan lind Ined 10 proc, ånga politika erna | sexstatss Och importkveterna att dkar and CR Industrins ute mälmbrytnins I vilken d rar endast för en tvdjedel Mea å andra sidan svarar den komiska ständig tullunion, som kommer att utgöra en av världens största han= delspolitiska blockbildningar. De Sex staternas import från ytter- världen, alltså utom från varandra, uppgick 1956 till 18 miljarder dol- lar mot t ex 12,5 för USA. Enbart från Sverige importerade de sex samma år för över 650 miljoner dollar, vilket var nästan jämnt en tredjedel av vår totala export Utåt kommer sexstatsgruppen att bilda en solid ekonomisk enhet men i sitt inre ekonomiska liv har de olika staterna mycket olika lunda är levnadsstandarden, Induz struktur, påpekar hr Ahrsjö. Så. |? ädla av Västen "me duktion, ' tops hele pros En del av den franska och us lenska industrin är socialiserad, Staten äger sålunda 75 Proc av de italienska skeppsvarven, 40 Proc av stålverken och 20 Proc av maskin= industrin, samt har monopal på oljedistributionen, I Frankrike är kolindustrin och några förelag In= om motorindustrin statsägda, Även de större franska försäktingsbolas ' gen har soclallserats, I det västtyska näringslivet h e utländska Investerlngarna blivit et adeefulla dr sonaste striens utveckling, b merna och kapitalbildningen myc- ket olika i de sex länderna ye Västtyskl. odat och Frankrike sva- rar samm: för över två tred- jedelar av sexstatsgruppens pro= duktion, I motsats till vad som brukar vara den gängse uppfatt- ningen är den franska och den västtyska av ungefär samma stor- lek, förklarar hr Ahrsjö. Men den- na något förbluffande överens- stämmelse mellari deras näringsliv försvinner dock om man jämför er Frankrike har ju en mycket mind= re befolkning. Enligt vissa berlk- ningar väntar man sig att den franska: produktionen per invånare även 1975 skall vara den större, Den franska ekonomien tros näm- ligen fortsätta att visa stark ex- panslon. Sr Europa! 1 miniatyr ' . ” Som helhet betraktat har de sex en per ' som endast är något högre än ge- nomsnittet ' för: Västeuropa. Man kan också i självå verket 'säga, att de sex är en strukturmässig av- bild av det västeuropeiska närlngs- livet .med såväl hög- och medels industrialtserade som underutveck« lade" landsdelar, .Inte för Inte kal= lar man ju även unionen n för PLil- la Europa". Västtyskland Intar, en, framträ- dande plats inom” blocket, främst tack vare sin stora och betydelse- fulla industri, 'Den svarar också för' mer .än en fjärdedel av sex- statsgruppens duktion. Iråga om jordbruket är Västtyskland långt ifrån självför- sörjande — de viktigaste jord= 'bruksdistrikten ligger 1 Östtysk- land. I Frankrike, Italien och Hol-, land. spelar jordbruket ännu vid sidan om industrin en stor roll, vilket dock inte hindrar att de sex som helhet måste importera enan- senlig mängd födoämnen. : Ifråga = om kapitalbildningen | skulle man väntat sig, att denna skulle vara hög i Belgien, efter- som dess nationalprodukt per in- vånare är störst. I själva verket är kapitalbildningen större både i Tyskland, Holland | och även Ita- lien, De sex har hälften. I . av Europas industri «0 1 nästan alla industrigrenar har de sex' en andel av den totala vä eiska produkti som totala: industriprö- så - | vis ligger till 75 ska händer. pros ' smeikan« Alt jämföra de olika ländernas levnadsstandard Kr mycket vanske ligt, understryker Göran Ahralö, Om man ser till den privata kon= sumtionen av en viss mängd va= ror ligger Frankrike mycket bätt= re till än Västtyskland, I Belglen och Luxemburg är konsumtionen - dock ännu högre och praktiskt ta= get lika ator gom den svenska, Använder man ett så pass gravt mått som antal bllar, radioappara= ter, telefoner per 100 Invånare, mo. difieras intrycket. ' Västtysklands standard stiger medan Frankrikos sjunker. - "Levnadskostnaderna varlerar också starkt mellan de sex. Det är därför inte så konstigt att lönoni- vån visar. stora Bvvikelser mellan: de sex staterna. : Inom sexstatsgruppen tår prbetso givarna räkna med att betala till staten innu mycket mera I lagli= gen föreskrivna sociala avglfler än vad de svenska arbetsgivarna gör. Härtill kommer att dot yld jul else: eller nyår kan förekomma så som; en nästan oMligatorisk utgift för. arbetsgivaren att betala '10—15$:; dagslöner 'som ett slags 'gåva. De , totala köstnaderna för 'att syasol=3 sätta en arbetstagare under en tlm- me visar därför Inte fullt så stora '; avvikelser mellan länderna som lös : nenivån tyder på. oa tt Ifråga om skattorna är det svårt : att få några riktigt jämförbora siff. -ror, eftersom "de sex staterna har - d talt olika sh De holländska myndigheterna t ex" erhåller ungefär 55 proe av sina/ inkomster från inkomst-, förmös" genhets- och andra direkta skate ' ter, 'medan i Västtyskland, Frank= rike och Itallen inte -mindre, än 70—73 proc kommer från indirekt ' beskattning, - N . , : Efter att I 11 år ha legat för= sjunken I djup coma avled på mån« dagen tuggummimiljonären Wil=.; liam Wrigley's. änka. Hon drabhba« des av en hjärnhlödning år 1947, (TT-Reuter) I Newcastle I England blev på tisdagen 53-årige George Gill, der till 13 barn, påkörd av ett die ' : 50 km/tim, Vid stöten kastades han 10 meter mot en strömskena men $lseltåg som hade en hastighet av '' gled över den och föll medvetslös - ligger något högre än 50 proc. En- da är massa- och pap- tafolk >. och sh dor "för dessa uppgifters lösande. Så-, lunda sammanslås vid instundan-! de årsskifte Mora Tandskommun. och Morastrands köping i Dalar- "na. Därmed får denna kommun + 13.000 invånare; Bollnäs lands- k och Bollnäs stad i Gäv- "skolans utbyggnad. ' Men även Mdringsvården pekar i samma” Ena ny kommunreform. är. retvis inte aktuell för närvaran ” de, men' om det senaste decen- . ”niets: snabba ' utveckling - ha- . de kunnat förutses då storkom- H munréformen beslöts, hade stor- kommunerna sannolikt fått en ' annan utformning än vad som - | : 2." nens bärkraft och förmåga, ge-; blev fallet. ac 1eborgs län gör sammalunda och kommer då "att räkna 16.000 in-' " gånare. Ytterligare ett tjugotal: sådana sammanslagningar förbe= : redes. Man räknar även med att. många” sådana kommer att aktua- liseras på frivillig väg under det . närmaste decenniet, - . Blir utvecklingen den, attkom-. munerna löser de uppgifter, som! går utanför den egna kommu-; nom lt , samarbete F direktören 1 L aernas förbund, generaldirektör "a : Sixten Larsson, ' har- tagit upp dessa problem till" debatt i en ” betet i v mer eller mindre intim karak- . tär, "är. givetvis” den" vägen att först och främst rekommendera." de. nuvarande kom- artikel i L tid= skrift. Han anser att de nuva= " rande kommunerna kommer att kunna lösa sinafuppgifter förlång . tid framöver genom interkommu= " nalt samarbete, d v s ::ommu=. nalförbund. Därmed är vi emel- tertid tillbaka i ett tillstånd vil - tet liknar det som existerade in= nan storkommunreformen. Skill- .. naden är bara den, att nu är det ” fråga om långt större och mer kostnadskrävande samarbetsupp= , gifter. Lika väl som de små pri- märkommunerna, — kände sin 7 4 munernas organ av olika slag har; tydligen i stort sett” varit av så positiv art att ”lokalpatrio- tiska känslor trängts tillbaka för ned med huvudet bara ett par hjul rån Märkligt nog slapp el undan med ' en bruten arm och några skrubb : För får och lamm, som levere Fläsk (utan AL Expr I mm mn ett mer sakligt be Isesätt Klart är emellertid att samhälls- gått indl snabbt under det senaste "decen-" niet och att en anpassning till denna måste ske. Denna utveck- ling kommer sannolikt. att. fort- sätta varvid nya problem uppstår inte minst då det gäller: den kommunala förvaltingr. a : rr am | ae 09/10 005 | ER IC (I (NS kg utöver 20 ke 2:25. varje kg utöver 2 (för förmedling) ". kr. 3:50 pr kg lev: pr kg över. ovanstående notering, - duo ål . ” fot 555 AST 452 A2A | Nr a 464 457 424 404 68—125 » > 451-452 424 på 13193 > 449-439 422 ÅN 80-895 » AM 24 48 90—89,5 "« 419 409 399 388 10 > 409 399, 389 38 ras ulliga, betalas för köttet 10 öre” "'s och Svin över 190 ke negor (utan ister) Ex pr 255 a: AK . 315. > dh fr Xläre orne, flådd =”. 320 Hel och halvgalt - 30 Jovande vikt 20 kas grisar 4 50 För kr 305 pr kg levande vikt, lgh persindustrin och framför = alltjsår. (TT-Reuter) | AVRÄKNINGSNOTERING gällande den 14/12-—20/12 1958,” i — Klass Kor Kviga Ung- Äldre Göd-Mell Späd- Får Lamm Häst Unge oxar Stut tjur (större) kalv! kalv kalv fån tjur T a ” 5 E 455 525 515 445 885 570 540 425 580 325 Pos + 445 515 "510 435 845 550 ov 405 "540 : 1 435 : 495 495 430 . 795 530 . 480 385 505 25. : , vt ” «>: 475 ” CR 2 än 2 435 605 455 435 200 445 310 prima | 2: 415 1415 5 565 435 us 3+ 410 545 415 : ; 3 390 35 465 0 25 MO om. 485 5 185 285 :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.