| | | MN oo ee | > Lördagen den 27 december'155g- LAHOLMS TIDNING > : — - en ST Er . Gott svensk-år Gandhis kamp för de "oberötbarat ast > har ännu ej lett tilltull seger Sh iastttasgs;//h De finns inte längre några obe- . rörbara”, förkunnar en affisch på de'Indiska järnvägsstationerna och visar I brokiga bilder, hur f d kastlösa nu umgås med den övriga befolkningen som likaberättigade medborgare, Redan 1949 gav der nys". grundlagen "dödsstöten -Åt' den " gamla /religlösa uppfattningen om människors oberörbarhet,' och den 1 junl:1955' infördes 1 clvillagårna å da + Byrådets medlemmar samlade till överläggning vid ett gam Kulu-bergen, Även” oberörbara börjar få diens demokrati, i vår egen tid har vu rasmötsätt- ningarna i Sydafrika och neger problemet i Förenta 'staterna,' I Europa sopades de, sociala barriä- rerna undan: genom ekonomiska omvälvningar, ” vetenskapens fram- malt tempel vid inflytande i dessa råd, som utgör an KA Det var väl aldrig meningen " metons radiostation, men ödet ville något annat. När jag nu slutar min tjänst med denna månads” utgång, har. jag 35' tjänsteår bakom mig, säger lin- . jemästaren : Gustaf . Rotsenius när vi på tisdagskvällen hälsar meton, där han uppvaktas av några - arbetskamrater . från . kommit till honom för att hyl- "Ja honom med blommor | och för att framföra ett tack för god +, kamratskap under år som gått. : Någon dag 'tidigare :uppvakz tades han av stationens led-- ning med första radioingenjö- " ren H Palmqvist i spetsen, : - Hr Rotsenius är född i" Brevik, Karlsborg i Skaraborgs län. Under år 1947 övertog och som han nu äger. Denna har han rustat upp och ; ombyggt manhuset till en vacker villa, och efter :uppnådd pensions- ålder kommer han också att bosät- ta sig på fädernegården, "- . H I ynglingaåren begav sig hr Rot- med . goda ' betyg, foten av de: snö da ” jälva 'grunden för In= : grundade: Gandhi. Hari- jan Sewak Sangh för att samordna” strävandena” på att förbättra Hari- jans "förhållanden, Denna hjälpor- ganisation, fungerar genom 25 stat- liga: komihittéer och. 325 distrikts- marsch och. 1 ström= | k ningar, I Indien gjorde & krafter inte "gällande ,f - kring mitten av 1800-talet, och då motverkades de till stor de av den en fy som gör iak d av oberörbarhet till en, straffbar handling, -Men linnu existerar ré- formen till stor del bara på pappe- ret, I ;ivålusenfemhundra År. har stora: folkgrupper I Indien haft att kämpa möd alldeles 'speclella svå- righeter . och gått under .den kol- Icktivå " beteckningen / "kastlösa", "”lligre käster” och "undertryckta klaaser".; Alla dessa termer Innebar något förnedrande och' det'var för att demonstrera sin oppositiori mot kuflöshoten "= som Gandhi döpte om" dem. till larljons, som bety- . der Guds exet folk, st uppfattning om problemets aint får man, om' man betinker alt det finns omkring. 50 miljoner Harijans I Indien — fördelade över hela landet. Harijans stod och står på många håll alltjämt längst ner på den sociala rangskalan, Gandhi skildrado deras situation I Eripan- de'ordalng: ”Soclalt sett är de spet- Hiska, I ekonomiskt” avscéndé har do det sämre ställt än stavar. Vad bol rellglonen beträffar nekas de” till-]p träde till vad vi felaktigt betecknar som "Guds hus”. De är förbjudna att begagna alg av allmänna vä- gar, skolur, sjukhus, brunnar, pare ker och dylikt i samma utsträck= ning som kasthinduerna, I vissa full betraktas det som ett brott, om de ena kommer I närheten av en kast- hindu, och Ibland lr deras blotta anSlick en synd. Dv hänvisas till de sämsta delurva av siädor och byar, där de fir leva 1 största tlände, Advokater och läkare ur kasterna vägrar att betjäna dem. Rrahminerna vill inte ha något att skalla med deras religiösa angelä- Renheter.” Alla dessa fördomar går tillbaka till ett dunkelt förflutet. I forna tklers samhälle var vissa arbeten belagda med tabu, och de som ha= de sådana sysselsättningar som att pa Klor, rengöra latriner och ta band om döda djur kom helt naturligt att betraktas som orena. Därtill kom sedan rasmotsättnin- Bar som stadsfästes av religionen. Dr Bhim Rao Ambedkar, juristen som gav det nya Indien des grund- lag, är själv kastlis och han god- tar inte den förklaringen. Motsätt- ningen mellan hinduer och obe förbara — betingade enligt hans uppfattning från barjan av skill. naden mellan stammens erna män och underkuvade från främmande stammar, som så småningom kom alt betruktas som oberörbara Han härleder OMrörbarheten ur stim. mens hat och förakt mot de frim- manle och ur der förhåtlandet att "te underkuvade fortsatte att ära kött sedan de övriga hate upphört svd denna set”, Fa sålan intolning av samhället | atränat åtstlda FTV: er är Hicn ovaniut företeelse, I det gamla Grekland fanns det slavar och ro . marrikel akulte på Fpatrkier, pleses ker och slavar, I featiltdena Eus ivpa Borerste byarörnskagen och -och-härska”-politik" + som de brittiska” makthavande tilläm- pade. LU När Gandhi år 1919” gick" in I indiska”. nåtionalkongressen, " blev. tiets huvudmål. Fan” betraktade oberörbarheten, som en "skajnfläck på "hinduismen... Om” inte” denna, fläck "avlägsnades, blev" hela fri- hetsbegreppét meningslöst, Landet måste först sofa rent för 'sin egen dörr, innan dot kunde kväva rätt | visa av Stor nien, : ; 'Under hans ledning antog :kon- gresspartlet ett socialt Treformpro=- gram, ”vid sidan av det: politiska prograrnmet, och socialarbetare res- te kors och:tvärs genom Indien och bedrev"! intepsiv. Propaganda, Det medeltida Indien vaknade upp ur sin sömn” vid åsynen "av ung- domar ur de högsta kasterna, som inför sina chockerade åhörare. be- tecknade det som ett brott att be- handla landsmän som oberörbara, Gandhi gav sig också själv ut på r daresor, En gel som då vistades 1 Indien' har be- skrivit hans kampanj som följande: "Ar efter år reste Gandhi runt 1 Indien och höll folkmöten, inte bara i politiskt syfte utan under många år mer för att kämpa mot oberörbarheten. Och Gandhi höll inte bara möten. Han tog också det för en kasthindu oerhörda ite- get att införliva ett kastlöst barn med sin egen familj. Till och med hans egna anhöriga hade till en början svårt att finna sig i detta och framför allt betydde: det, att mahatman utsatte sig för den orto- doxa hindui k | falregi de kastlösas. frigörelse ett av par-' ittéer.. Utbildat -folk , arbetar i ute i byarna, gräver - brunnar och |stärtar kooperativa företag som fi- nansieras och. sköts av. Harijans självä: Skolor, barnhem och. stipen= dier ingår i. verksamheten; Cent- reg rihgen gör också mycket för” att.. skapa | bättre förhållanden för både Harijans, och" Indiens ' primi= ' tiva stammar, och i båda femiårs=, planera har. styra summor ansla= .gits för detta ändarnål, Samtidigt. "som, e duerr ning ' gentemot. Harijans, ville han också ' bibringa dem själva bättre och sun- dare :vanor.. Så snart en:ko, häst & 3 2 de, den, döda kroppen, kokade och åt köttet och sålde skinnet när, det hade torkat. Resterna fick gamar- na ta hand om och när de var färdiga, samlade de 'kasflösa ”ihop benen som de sålde. Gandhi upp-=" manade. Harijans att inte äta köt=" tet av självdöda djur och lärde dem mera effektiva metoder att fiå djurkropparna och förvandla av- fallet” till”värdefull kompost, sam= tidigt. som. han. propagerade för renlighet" och "hygien. över huvud ' taget. on , sr « Den brittiske författaren . Brailsford har skildrat, Gandhis verk I. följande. ordalag: ”Denne mystikers kampanj, som. ena da- gen gällde bästa sättet att rengöra latriner och andra dagen -krävde templens: öppnande, H.N. pitlen” Han” bröt ner en grym institution som 'hade bestått sedan urminnes tider. "Indien vördar Gändhi för att han "ledde "kampen för självs digheten. Mänskligheten står i än- nu större skuld till honom, därför ade raseri” cos Genom att riva de sociala skran- korna hoppades Gandhi så små- ningom kunna helt, utplåna alla åtskillnader mellan Harijans och andra hinduer, Men det fanns and- ra som politiskt" vilke utnyttja de oberärbaras stora skaror och .där- för krävde separata valkretsar för denna befolkningsgrupp. Gandhi var övertygad om att en sådan åt- Färd bara skulle stadfästa' det on- da, och när den brittiske Ppremiär- ministern Ramsay MacDonald i augusti 1922 införde senmarata val kretsar, inledde Gandhi sin beröm- då dödsfasta Hänge'set Fastan spor- rade folket till hardling. På femte dagen hade landets ledare utarbetat en plan, som kom att kallas Poo- Ra-pakten och som Gandhi och Hritterna goltog. Enligt denna pakt förblev Harijans en del av den in- diska viljarkåren men för deras represeatinter reserverades vissa platser I de olika staternas lagstif- hade beviljil. Därned fart, Moten hälls över hela landet tante församtngr, De fick 148 platser not de 1 som britterna ! UR reformarbetet ny och mellan den 13 seatember och den 2 oktober 19:2 öppnades över att han. ö) de vägen till frihet för de oberörbara.” - 'Feuchtwanger död LOS ANGELES (TT--Reuter) Den kände tyskfödde författaren Lion Feuchtwanger avled sent på a h » men så råkade eller, get. dog, störtade-sig Harijans v enligt gammal sed över bytet, flåd- utgör. ett av | fa de. egendomligaste och ädlaste ka. söka upp ett hotell och han valde 1” mänsklighetens ”historia, | gamla '"Wahlmanskå, 'som då var han att få tillfällig anställning vid Karlsborgs radio- station, vilken var under byggnad. Här fick han vara med om en hel de! olika arbetsuppgifter och visa- de även fallenhet för monterings- arbeten, maskinernas skötsel och sådant som hör en radiostation till. Han var t o m så säker i sitt jobb att han av befälet blev rekommen- derad att hjälpa till med att bygga Grimetonsradiostation; vars anlägg- ning böjade växa upp -omkririg 1922, men, som inte blev färdig .förrän ett par år senare. Den 8 juli 1923 att jag skulle stanna vid Gri-, | X på i hans tjänstebostad i Gri- en liten socken--i närheten av: ynglingaåren arbetade han på fä- : dernegården, vilken. han för övrigt ik senius ut på sjön och hans.mening ' var nog också att så småningom . bli sjöman. Han genomgick navi- hans egen generation. De har: ja " Linj e Gustaf Något. kaffe på morgonkulan gick det sålunda inte att uppbringa. Platsen för den blivande radio- stationen kunde man se från järn- vägsstationen, berättar hr Rotseni- us, så det var ju bara till att fort- sätta vandringen dit. När jag efter- hörde hos den dåvanrade chefen för den blivande stationen, om det fanns. möjlighet "att. uppbringa . logi och mat, hänvisade han mig till arbets- ledaren, som i arbetslaget "gick un-' der, namnet ”Röenisse”;- Inte heller denne visste om något logi åt. mig, men rekommenderade mig en rundvandring i gårdarna. . inställde' sig. emellertid hr 'Rotse- Brndvåadnn al -nius vid Gri di ion på rar Då hetelad. I Y ion. av sin arl ning, men det så faktiskt ut som om han redan. omedelbart skulle återvända till Karlsborg, ty. förhål- landena i” Gfimetol, tilltalade hö-. nom inte, men hur, det ” ko han dock att stanna. ” - En spjuver till arbetsledare sa På ' 20-talet var” det "betydligt sämre” beställt med kommunikatio- nerna än i våra dagar, konstatera- .de' hr Rotsenius under färden till| Grimeton, Han löste biljett i van- lig ordning, men när han på kväl- den 'den 7 juli för 35 år. sedan kom till Varberg, fanns det ingen tåglä- genhet till Grimeton förrän dagén efter, Några bussförbindelser fanns inte heller. Bussen, som på den ti- den kallades '”Stuten”, gick inte mer än ett par gåner i veckan och då på förmiddagarna. Det såg så- lunda redan från början lite mörkt " ut-för den 'nya'radiomannen och tanken på att återvända från ut- gångspunkten började redan att ar- beta i hans hjärna. Men ,det 'var dock inte: lämpligt att återvända förrän han åtminstone sett platsen, där Grimetons radiostation skulle växa upp. Han beslöt sig därför att järnvägshotell och låg på samma Plats som våra dagars konstverk i växter är beläget invid V Vall- gatan. Men redan kl 6 på morgonen gick Varberg—Ätranståget, så det gällde att vara tidigt på benen da- gen efter för att hinna fram till Grimeton tillträdesdagen. När hr R jus på lände till Grimeton, frågade han stationsfö- reståndare" Rylander om det fanns något kafé, men fick till svar att i Grimeton fanns inte mer än två offentliga byggnader, och det var järnvägsstationen — och - "mejeriet. dagskvällen på Sinai-sjuk i Los Angeles, Han var 74 år gam- mal: eo Feuchtwanger var särskilt känd för sina färgrika och underhållan- de historiska romaner, Bland hans främsta verk kan nämnas Die Häss- liche Berzogin (Den fula hertigin= nan) 1923," Jud Säöss (Makt) 1925 och den -tidskritiska romanen Er- falg (Framgång) 1930 same Die Brider Lautensack, 1944. "Feuchtwanger, som var född I Mänchen; var bosatt i Kalifornien sedan 1941. | N Myndigheterna I Östberlin har in= te några planer på att blockera till- ) fartsvagarna till Berlin, om västmax. lerna inte drar bort sina ocku- Ppationsstyrkor inom den av Sovjet- union:n I noten av den 27 pavem- der, "framtiller östtyska regeringens Presstjänst, Västmakterna får säl om de stannar kvar i Västberlin, söka ordnar ett modus vivendi en 130 teenael och ett stort antal brun. Du för de bytes, I seplemter genam övrenskommelse med de östtyska Mmyadigheterna. (TT-AFP), > Ny lund abrand. tros vara anlagd En brand, vars uppkomst verkar domlig, utbröt på d. i ett garage i Lund, och kriminal- |) polisen utesluter inte möjligheten av att den kan vara anlagd. " I garaget stod en bil, och det var vid bilens högra bakdörr som 'el- den började. Den spred sig in i bi- len och skadade sätet och taket in- Ban brandkåren lyckades släcka. Om branden kan ha någdt sam- band med de tre bränderna i Lund i söndags kan polisen ännu ej ut- tala sig om, — Folktandvården So Lettiska tandläkaren Austra Ba- lodis al fortfarande till utgån- gen av december 1960 tjänst.ö vid folktandvården i Horred netgöra Gynna LT:s anno nNsÖrer sank gav ej resultat Jag såtte igång” min rundvand- ring, säger hr'Rotsenius. Gård ef- ter gård 'besöktes,' men" över -allt hade man fullbelagt av arbetare, in- genjörer-och ”annat' fint folk: Mån: ga :av "dessa" kände 'jag från "Karls borg, men 'hur det var lyckades jäg "| inte att" under - min åttatimmärs- vandring :skaffa -vare sig logi eller mat ute i gårdarna, Då tänkte jag, att nu får det vara slut med sökan- det efter logi i. Grimeton — jag re- ser hem bums; Och med 'det beslu- tet återvände jag till chefen. för stationen, "men denne tyckte än- dock” att "jag skulle ännu en gång vända mig till ”Röenisse”, för han brukade kunna-ordna det andra in- te kunde. När jag frampå eftermid- dagen kom i samspråk med ”Röe- nisse” grep” denne telefonen. och ringde upp ett. ställe och sa: Ä' sängen . färdig, ' han har : kommit och skall ha logi. Och sen lade han ifrån ;sig. mikrofonen och hänvisa- de mig" till én viss gård, där han för övrigt själv bodde. Jag 'gick, dit och där stod också min säng bäd- dad och mat på bordet. ' St Varför hänvisade du inte mig hit med en gång, sa jag till ”Röenisse”, Nej, ' det .var..väl ingen ahled- ning, sa denne ; och ' tillade: Jag tyckte att det kunde göra dig gott att få tillfälle att se dig om här i vid några av sina många avskeds- att göra Råadioman i Grimeton vantrivdes första dagen, men stannade 35 år blom mot. del har blivit ersatta med elektri: kraft eller olja och driftsäkerheten har därmed också ökat. : Den långa tjänstetiden i Grime- ton har varit en angenäm tid, kon- staterar hr Rotsenius. Redan från första stund blev han väl mottagen av bygdens folk och förbindelsen rapporteras från USA NEW YORK (TT:s korr.) - — Produkter av det svenska näringslivet har överlag haft ett bra år i Förenta staterna, allt- >; ifrån den relativa nykomlingen. ”Explorer” vodka från Vin- oci Spritcentralen till sådana stan- dardvaror som kullager, pap= : persmassa och rostfritt stål, Till nykomlingarna får de två sven- ska bilmärkena Volvo och Saab också räknas, men icke förty har året varit lika lysande för deras räkning som för många. långt mera inarbetade produk- "ter av svenskt hantverkskun- " nande 'och ultramodern industri. Volva kommer vid årets slut ati a sålt i runt tal 18.000 bilar på den imerikanska marknaden; och Saab " war placerat gott och väl 4.000 av sina tre-cylindriga tvåtaktsbilar hos amerikanska kunder, KA . Slutligen har det varit ett strå- 'ande år också för de svenska re- staurangerna runtom i USA, varav, de ledande är ”Gripsholm” i New York och ”Stockholm” i Worcester, " Massachusetts. Den förra sköts med moderna: amerikanska metoder av ”ystadsfödde Sten Jacobsson medan John Rapp från Filipstad dirigerar. ”Stockholm”, en av. de vackrast be- ” lägna restaurangerna i hela. USA. Under: 1959. sänder Rapp hem sin | «son Douglas för att få denne utbil- lad i svensk restaurangnäring så att ' traditionerna kan fortsättas. '.-.. 2. i Getterön utan elström i'går.”" Getteröborna ficka fira annandag jul. som i ”den gamla tiden” då man måste klara sig utan elström. '' Av någon anledning blev det näm: ' ligen vid tolvtiden i går avhrott, ” på högspänningsledningen' och .de' blev. till att plocka fram fotogen. lampor och ytterligare julljus för med detta har han sedan shål- lit..Han har trivts med sitt arbete och han kommer säkerligen'inte att glömma : grimetonsbygden trots att han flyttar därifrån. Frun Fullmo ' N att klara bely Matl fick ordnas med ”kallskuret” såvida man "inte hade tillgång "till ”vedl . spis eller: primuskök. Man "höppas emellertid att eldriften skall vara ' igång under dagens lopp, STOCKHOLM (TT) i :'å Vi svenskar har: så länge haft förmånen att leva i fred". att. vi kanske" betraktar vår. . ' trygghet och välfärd som nå- gonting "självklart, ' Men blick ut i världen visär oss att | ; vi är ett priviligierat folk, sade : statsminister "Erlander i radio, ” på juldagen då han talade till. " utlandssvenskarna: 7 4, : Mellersta Östern, en fortsatt kapp - rustning med allt mer fruktansvär da stridsmedel,. det är den bild a världen idag som möter oss P många -. håll för - förföljelse 'och förtryck Ef: grund av sina politiska åsikter, si religiösa tro, sin hudfärg, sin vilj att fritt ge uttryck för sina tank: och känslor. Mäjoriteten människt ' i världen lever i svält och nöd. D fattiga länderna sjunker allt djupa re ned i hunger och umbärande' ' Situationen i' världen skapar or”, i våra sinnen, men den rymme trots allt även livsbejakande in slag, Krig, svält, fattigdom, ingen ting är nytt. De har varit :mänsk' lighetens 'följesk e i årt di bygden, ' sa: spjuvern ”Röeni och skrattade gott. Arbetsart att få stationen färdig : Hr RBotsenius berättelse om svå- righeter för arbetsfolket att få mat Det nya-är försöken att skaj en internationell rättsordning, D. nya är att folken genom FN'gå samman för att bistå de' fatti; länderna, det nya är att teknik oc - och logi i' är be- för 'första ' gången g tecknande för den tidens förhållan- den. Det var en stor arbetsstyrka som. arbetade med uppförandet av stationen och alla måste inhysas i bygden. Någon möjlighet för dem att skaffa. sig logi på andra or- ter fanns inte eftersom man då sak- nade våra dagars kommunikations- medel. Man måste sålunda ”bosät- ta” sig på den ort arbetet utfördes. Det var därför inte heller så un- derligt att alla extra utrymmen i böndgårdarna var tagna i anspråk av diobyggarna. — Gårdsä; själva flyttade ut i brygghusen och yrde ut utry i h Pp mänsklighet historia ger oss € : möjlighet att inom överskådlig ti skapa en värld, där" människorn slipper lida nöd. Vi i Sverige, s0; lever i en av världens rikaste na tioner, har ett särskilt ansvar at saådeé Erland - Strider. i Algeriet,' spänningar sd utsätts människorn händelsefattig. Vi drar inte upp- märksamheten till oss som ett m- ternationellt oroscentrum. Vi har undgått den sortens dramatik som fångas i de ' stora rubrikerna i Arbetslagen vid Grimetons ra- diostation hade olika uppgifter. För 'min del ägnade jag mig åt ka- belarbetet, säger hr Rotsenius, och Innan stationen blev färdig för sitt ändamål, nedlades oerhörda läng- der kablar både inom själva statio- nen och utanför densamma, tilläg- ger han. . Under många år har den avgå- ende radiomannen "varit förman för maskin. och ledningsavdelningen, ett arbete som krävt sin man. Men Ingenting har stört kommunikatio- Berna."Under årens lopp har också betydande förändringar skett, inte -En sydliallänning ka visst har stridens vågor gått höga, värld. . Och ändå händer det märkliga ting I den svenska demo- kratin. I en tid då på många håll Splittring förlamar handlingskraf- ten har vi i stort sett kunnat sam- las kring ett fredligt uppbyggnads- arbete. Kanske har mina utlandssvens- ka lyssnare höst 1958 skildras som ett de hårda politiska stridernas år i Sverige, sade hr Erlander. Och men det märkliga är att trots det- ta har under 1958 Sveriges riksdag enat sig om många betydelsefulla beslut, bl a värnet av freden och vårt nationella oberoende och folk- s - minst när det gäller den ki utrustni Gamla bräns! Båda b röjer en stark framtid: » en förvissning om n inte gärna 'vara utan Laholms Tidning verka för fred och int i Tage Erlander." utjämning. : - NS . oo Jämförd med det ödesmättade "it de ekonomiska framstegen kan den internationella situationen kar ”ortsätta trots tillfälliga svårigh - vår inhemska - utveckling te sig er. oa : - " Pension och försvar ger båda på sitt sätt ett uttryck för strävan att skapa trygghet så långt det är möj- ligt i en otrygg värld. Men Sveri- ge har denna höst och vinter fått en påminnelse om hur starkt vi är beroende av förhållandena i värl- den omkring oss, : Den sviktande internationella ' konjunkturen har skapat svårig- heter även på vår arbetsmark- nad. Det finns i dag alltför många , hem i vårt land, där familjeförsör- jaren blivit arbetslös, Och ännu fler där oron för permitteringar och brist på arbete ger sin prägel åt Pielgen. Dagens sysselsättni ig: störningar är ' visserligen inte på långt när så stora som de som för . 20 år sedan betraktades såsom nor- mala men vi känner dem 'alla som ett allvarligt problem, Det skall 1ö. sas i en anda av solidaritet och samverkan, slutade statsministern, os ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.