LAHOLMS TIDNING ” - — LJ Den 29 DECEMBER 1958 LT = + Toppkonferens nästa år? 1 fjol utvecklade Nikita Chrusjtjov en stark aktivitet för alt få till stånd en s k toppkon- . ferens mellan de ledande stats- männen i öst och väst Tanken gå en dylik konferens mötte ock- så sympati på många båll inom västern, särskilt det engelska la- bakgrunden av denna menings- brytning mellan åoskva och Pe- ; king Chrusjtjov vill behålla ini- " tiativet "på derf röda sidan och ' inte ge Mao för fria tyglar. Men han är medveten om att ban ” måste manövrera försiktigt både ' inom Sovj bourpartiet var mycket inti s rat av projektet. Konferensanhän- garna I väster gjorde sig överdri- och Maos anspråk på att få spela den ledande rollen inom kom- 40, . Od vet op . om att en toppkonferens skulle kunna lösa de flesta av de pro-' . blem som håller spänningen i- världen vid liv. Det blev dock in- gen konferens och säkerligen har ” skepsisen ifråga om nyttan av en akdan filltagit inom västmakts- Paradoxalt nog synes utsikter- na för en toppkonfercens nästa år ha ökat trots den skepticism, som nu finns även bland dem, som i ” fjol på västmaktshåll förordade ett möte på högsta nivå Om ett sådant möte skall komma till stånd är emellertid beroende på "" Är det för orimligt att antäga, att Chrusjtjov med sitt förslag om + Berlin ville få till stånd en topp- konferens. Han vet ju mer än väl vilken farlig situation, som kom- ' mer att uppstå, om han håller fast vid sitt ursprungliga förslag. , Vill västmakterna undvika risken för krig för Berlins skull så mås- - te deras ledare bänka sig sam- man med mig vid konferensbor- det för att diskutera hur proble- met bör lösas, menar Chrusjtjov. Västmakterna vill då givetvis Hel hela tysklandsfrå och Chrusjtjov antyder att han k att vägra att diskutera flera olika orsaksfaktorer, vilkas betydelse för närvarande är svår , att bedöma. Det låg nära tll hands att antaga, att Chrusjtjovs heta önskan att träffa Eisen- hower och McMillan m fl, som han aå tydligt demonstrerade för- ra året, berodde på Inrikespoli- tiska orsaker, Chrusjtjov kände sin maktställning osäker och han ville genom en ur rysk synpunkt -. , ikt förd för- något ' annat än Berlin. Chrusj- tjov är förmodligen inte sämre karl än att han kan ändra sig och I utri ””Sista.skriket" oljegrusvägarna - bästa vägbanan? STOCKHOLN (Press) - ” Oljegrusvägar — som tycks vara | Soviet sviker röda araberna: för prestigen' ANKARA (TT—AFP) - Förenade arabrepublikens - digh har stängt den ”sista skriket” på ådet — är inte precis någon billig historia att döma av upplysningar som läm- nas av dr S Hallberg i Statens väginstitut. Trots att man förmår hålla grusvägbanan stabil med ett förvånansvärt tunt lager av oljat grus — det är bara 4 em tjockt — går det'åt ansenliga mängder m sovjetiska kultur- och införnia- tionsbyrån i Damaskus och för- bjudit den kommunistvänliga organisationen An Nur (Lin set), uppger den turkiska Fd ningen Scn Havadis, som åhe- ropar kretsar i Damaskus som källa. olja. 3lan räknar ligen med 3.5 -Nter olja pr kvm, vilket innebär en oljeförbrukning av nära 20 ton pr km. Att få fram så stora olje- mängder till alla ställen i landet, där man tillverkat oljezrus, har - varit ett kinkigt-transportproblem > för oljeindustrien. - cz Lyckligtvis är den typ av olja som : användes förhållandevis bil- lig, men det rör sig såsom nämnts om betydande kvantiteter. Från ålygsamma 900 försöksmeter år 1953 » hade man redan 1956 kommit upp 1 200 km och i fjol oljegrusades Sovj Egypten anses bland utlän akttagare i Kairo tyda på att r-> sarna är beredda att undar kommunismen i Mellersta östern — särskilt i Irak — sitt stöd i sine sn > strängningar att vinna de arari nationalisterna. Man har ene. Reuter fäst sig vid att underres nandet . av den överenskomuir enligt vilken Sovjetunionen sx lämna krediter på 400 miljoner ru- bel och teknisk hjälp för. dar-ma- bygget inte fördröjdes av president Nassers pp i tisdags på de sy- terna lyckats genomtöra årets pro- gram skall ha klarats 1.000 km och för nästa år är det föreslaget att an- slag skall beviljas till den dubbla .sträckan. Oljegrusningen har alltså växt I nära nog explosionsartad takt och har nu blivit en faktor i det ordinarie arbetet på förbätt- ring av grusvägarna, framför allt 570 km vägar. Om vä d dertecknades på lördagen. -- under en tid av tolv år med början 1964. Det löper med 2,5 procents . e Valutareformen?: i sådana vägar som tekniskt och h dsrmässigt ligger för illa till tvära k ik li ka ställningstaganden är nästan något normalt för ledarna i Kreml Lyckas en toppxonferens klara tysklandsproblemet på ett sätt, som även ur rysk synpunkt är belt, har Chrusjtjov vun- nit en p som konso- bandli ing på en toppk ferens stärka denna, Han hoppa- des uppenbarligen att västmak- k « liderar hans ställning både inom det egna landet och inom hela k istvärlden, Då har han terna skulle t platblockets nuvarande' gränser och Intressesfärer och att han akulle kunna skaffa sig ännu bättre utgångspunkter för den . ekonomlskt-politiska offensiv " mot den fria världens stater, som 1 tidons fullbordan skulle go "kommönlsmen chanser att Sni- "från erövra den ena coftor den andra av dessa stater, Vad som scnare hänt, bekriäf- ». tar också denna teori, Vad man däremot Inte vlaste då, det var att den rödo härskaren 1 Peking, Mao-tse-Tung, energiskt bekäm- .pade tanken på en toppkonfe- rons, Modan Chrusjtjov vill ut- breda kommunlamen utan att gå till öppet krig menar Mao att en sammandrabbning mellan öst och . väst I ett "varmt” krig är ound- . vikligt och att förhandlingar på en toppkonferens således lir me- ningslösa, Chrusjtjovs hotfulla diplomat! på senasto tiden, hans fördömande av. den a k revisio- nismen "och hans aktualiserande utmanövrerat Mao och de ryssar, som nu är dennes handgångna män, t ex Molotov på sin am- bassadörstol 1 Yttre Mongoliet. Chrusjtjovs chanser att få väst- makterna med på en toppkonfe- rens förefaller inte direkt dåli- gå — alt Mikojan sändes till Washington för att bereda mar- ken för en sådan får anses högst sannolikt. Sedan är det en annan fråga, vilka resultat en eventuell konferens kommer att leda till. . "llärom är bäst att Inte spå nå- gonting. Ryssarnas förhandlings- position var säkerligen starkare för ett år sedan, då världen ännu stod 'under det chockartade in- trycket av de första sputnikarnas färd över himlavalvet. Nu är västmakternas militära läge något förbättrat, men å andra sidan finns sprickor mellan västmakter- na, särskilt Ifråga om inställnin- gen till handeltsprobli I Eu- Lå för att asfalteras. Eftersom vårt lands allmänna vägnät till 90 proc består av grusvägar och underhål- let av dem drar betydande kost- nader, är det en fråga av stor vikt, om man med nya metoden kan lösa problemet med våra grusvägar. Myndigheterna ' fäster fn stora förhoppningar vid olje- gruset. Det är möjligt att en olje- grusväg inte håller så länge som en asfaltbeläggning på god grund, men den blir ändå ofta påtagligt billigare, . Utom det att dljegrusvägen lik- som « beläggni: - är => Kaffet blir :: + LT ej billigare . STOCKHOLM (TT) oo . Regeringens beslut att göra kre- nan utbytbar mot dollarn kan inte komma att skapa några hastiga om- kastningar på kaffemarknaden som man kanske skulle väntat sig. Den enda egentliga förändring som sker är att kaffeaffärerna med Central- . amerika hädanefter kan göras di- rekt, efter att tidigare ha gått över England. Priset på kaffe går antag- ligen inte ner, konstaterar en sam- dammfri och står emot 1raftig ne- derbörd är den också ”självläkan- de”. — och detta är den ensam om. I en oljegrusväg som är ett par år gammal och mest liknar en asfaltbana kan man exempelvis lätt peta upp ett ordentligt hål. Men det är lätt att fylla igen hålet med det lossgjorda materialet eller med nytt oljegrus. Det ifyllda materia- let läker fort igen. Det räcker med att, man” trampar det' jämnt och låter. trafiken sköta om .kompri- meringen. Resultatet blir lika fin vägbana som förut. Detta faktum är inte minst viktigt på vårarna i samband med tjälskador. En annan fördel med oljegruset är att utlägg- ningen är en mycket enkel proce- dur, Ett helt lass oljegrus klaras av på någon minut och man hin- ner ledigt lägga åryga 2 km väg i dubbelfil pr dag. Direkt efter ropa efter sexstatsmarknadensa ”etublerande, vilket ger den rys-, utlä kan trafiken komma I gång. > : a a ä expertis inom de svenska kaffeimportörernas led. ::., .— Vi kommer att kunna köpa dollar i Centralamerika, det är hela skillnaden, Läget är alltså status quo, säger direktör Charles Nilsson. Vi slipper nu att gå över Eagland. Med Columbia har vi haft direkt- affärer redan tidigare. Att England skulle kunna tvinga Brasilien att eläppa 4£ri sin valuta tror jag inte På, eflersom England inte har någ- ra större affärer där, För oss kom- - mer det inte att spela någon roll, - våra kaffeaffärer med Brasilien sker i kronor, : - ot : Tjänsteman Georg Dicander i Kooperativa Förbundet ' tror inte heller på någon reell förändring 1 handelsförhållandena på kaffemark- naden. New Dehli och stora delar av norra Indien skakades på söndags- morgonen av flera jordskalv. Någ- ra timmar senare inträffade ett skalv i Orleansville i norra Alge- riet. Det varade i fem sekunder riska kommunisterna.” Avtalet un- Det ryska lånet skall återbetalas Ja, så ungefär låter det i' många 1. lensoch jättarnas kamp mot lju- |. klockornas tillkomst förlorar sig i Olika typer av klockor: En mycket gammal.klocka från Köln, två svällande former från katedralen SÖ III III i "i Siena och från Diesdorf. Den tunna klockan längst till höger är från S:t Ulrich. i Regensburg, D: jätten i berget hörde klangen från ' kyrkklockan blev han först rädd och flydde in i bergets djupaste vrå och fyllde sina öron med mossa, men likväl förföljde .klockklangen honom, Då greps han -av' vrede, rusade ut och sökte re- Hur gamla kyrkklockorna är vet vi inte, men i «lenna ar- tikel -berättar Lennart Lind- skoug om" hur klockornas tro- liga utveckling gestaltat sig och också en del andra detaljer ur var nådde blocket inte fram: utan föll ner en bit från kyrkan och där kan man i dag se det, .: gamla sagor om flyttblock och trol- det från den vigda malmen. Men hur långt kan man nu föl- ja kyrkklockorna tillbaka i tiden? "Frågan är svår att besvara, för antikens natt. I de gamla religio- nerna hos kulturfolken kring Me- dethavet existerade på sin tid kloc- kor,. vilka”-användes för. att kalla folket till ”kulthandlingarna, Men -man använde dem också för världs- liga ändamål av olika slag, som när det var badtid o s v:" RR Då ' kristendomen, var ung : och ännu stod i opposition mot den rå. dande hednakulten kunde man gi- -da på det. största klippbloch han lock historia, ' :'kunde finna och kastade det mot + : okt ) 'kyrkan. Men hur stor hans kraft än -.N—. många år efteråt har det säkert in- te dröjt, förrän den första klockan sände sina toner ut över -Birkanej- den. Den lärde abboten Hrabanus Maurus i Fulda — han dog 850 — skriver i ett brev, som delvis finns bevarat, . till biskopen Gauzbart i Birka: Jag sänder dig en stor klocka och en liten klocka för altaret. > '- Om nu dessa klockor verkligen nått 'bestämmelseorten, ja, det vet vi ingenting om, men alldeles otro- ligt är det väl inte och i så" fall torde den första klockan i Sverige ha varit i bruk omkring år 850, -' Och när det gäller frågan om de äldsta bevarade klockorna uppträ- der åter stora meningsskiljaktighe- ter. Klockorna är — åtminstone de äldsta" —" nästan" aldrig försedda med uppgift om tillkomståret, Emel- vetvis inte använda klockor för att kalla samman de kristna. Det var ju ett' hedniskt bruk.' När kristen- domens .ställning. blivit befäst och de gamla avgudåreligionerna be- segrats uppstod dock behovet av något: samlingstecken 'eller ' signal, när de troende" skulle kallas''till gudstjänst och då tog man upp den gamla hedniska klockan, På latin, som var det gängse 'prästspråket kallade man klockan campanse el- ler Naolae och dessa båda namn skulle vara härledda ur namnet på det italienska landskapet Campa- nien och en liten stad där, som het- te. Nola. Orsaken till att: Campa- nien fått ge namn åt:klockornra uppges bero på att det var där- ifrån man fick den 'bästa klock-, malmen eller klockmetallen, : När det gäller åldern på klockor- lertid gör €n liten klocka i Drohn- dorfs kyrka i Anhalt anspråk på att vara den äldsta. Den skall nämligen i otydlig. skrift bära årtalet 1098. Dock finns .det äldre typer, men tyvärr: odaterade. Av 'typ'och annat vill forskarna dock placera den lil- la något "åttakantiga: klockan i. S:t Zeno de Verona i tidsrummet.600— 800. Och I Svérige'— ja, den äldsta i bruk varande. klockan är Saleby- klockan i Västergötland, vilken är försedd med svensk runinskrift och årtalet 1228. Dock har vi beskriv- ning på en klocka, som tyvärr gick förlorad vid 'en brand 1771 och den klockan bar årtalet 1091 och hängde i kyrkan i Västerås-Barkarö. -Redan "i. 700-talets — kyrkliga annaler finner man uppgift om in- vigning av kyrkklockorna och vid synoden.. på 800-talet fastställdes, gudar. När klockklangen först tona=' de ut. över det nordeuropeiska . landskapet var det över ett områce med milsvida skogar; där bebyggel- sen var gles och där huldror och allsköns trolltyg drev sitt spel och där den ensamme vandraren lätt nog . kunde gå vill. Men mot trolltyget hade man i kyrkklockorna fått ett gott vapen, De mäktiga ' malm= stämmorna hördes vida och den vilsekomne fick här ledning mot : bebodda trakter; Me " Den hedniske åskguden Tor, var den av de gamla germanska gudar= na som mest ärades, då han genom sitt "dånande och sina viggar satt sig i respekt hos hednafolken, Men även han måste vika för klangen man inte tänka sig, att kyrkklockan under, den första kristna tiden bli- vit hågot av en ”åskklocka” i vil- nyomvända från deras ångest. vid stäv, som säger om ett par klockor Katerin. och Susein driver ovädret över 'Rhen.: Liknande ramsor finns på andra håll, + ve. AR + Vem tillverkade kyrkklockorna Sr äldsta tid vill det synas som ' om" det varit en 'specialhobby för klosterbröderna.' Det” berättas så- Nunda, "att munkarna i Salzburg, som varit särdeles skickliga i kons- ten, en gång råkade så illa ut att höll på med gjutning, Längre fram torde konsten ha utövats av'kring- vandrande: klockgjutare och ännu litet. längre fram blev det inhems- ka klockgjutare som övertog fram= ställningen, :; + mo "Kanske kan det i'detta samman- hang vara av intresse att tala om > världens ' största. klockor. Under långliga tider var Maria Gloriosa i domen 4 Erfurt den största. Den tills verkades 1497 av Gerhard de Wou från Kampen i Holland och den väga de ej mindre än 11.367 kg och hade från den vigda malmen. .Och kan ' ken man ringde för att befria de .' åskväder, I Schwaben finns ett ord=. ' deras kloster brann ned medan”de av Berllnfrågan torde få ses mot CVLITTERATU att klockorna skulle ljuda vid bes stämda tider på såväl dagen som natten. Då kejsar Karl den store vid århundrade-skiftet :. 700—800 — var härskare var bruket av klockor känt inte bara i Regensburg utan också i landskapot runtomkring, ka diplomatin trumt på hand. Politisk atombomb och var ganska kraftigt. (TF-Reus i USA: memoarbok av Sherman. Adams na i kristen tjänst finns det föga verklighetsunderlag att hålla i. Att de varit i bruk i Frankrike om- kring 550 tycks vara tämligen sä- kert och härifrån har de vandrat över till brittiska öarna mot slutet en diameter av 258 om. Den över- träffas numera av en klocka som ingår i ett klockspel i. Riverside church i New York, då denna vä- ger ej mindre än 18.580 kg. Detta klockspel är för övrigt det största människor fram till de andliga och eviga hjälpkällorna. Språket är vä'« klingande och skönt, Framställnin« fen dramatisk . och dock njutbar Målsättningen lysande klar, män- Brandt fortsätter nödgemenskapen FÖRLAGET FILADELFIA pre- penterar flera nyheter från altt för-- Jag, Bland dessa två böcker som tilldragit sig uppmärksamhet. Särsklit "STRIDEN OM KON- VENTIKELPLAKATET" av Ar thur Sundstedt är ett blstoriskt ars bete i press. Författaren har Udi- niskan måste komma till Gud för att finns ro och ett fäste i denna larmande värld. Förlaget Filadelfia: BARA 2N MÄNNISKA av Willis Säwe, hft 12:50 inb 16:50 halfr 22:50. Vet ni” NEW YORK (AEP) Det ansedda amerikanska förla- get Harper & Brothers meddelar i en kommuniké: — ”Mr Sherman Adams, president Eisenhowers chef- assistent i Vita Huset under fem och ett halvt år, skriver sina me- moarer. Boken kommer att publi- för Berlins skull ' BERLIN (TT—Reuter) Västberlins borgmästare Willy Brandt sade i ett radiotal på söndagen att västberlinarna inte skulle vänta sig någon snar av 6009-talet. Men mera allmänna tycks de inte ha varit. Det berättas sålunda, att när en kung Clothar år 615 beläg- rade staden Sens i Burgund ' be- gav sig biskopen i staden, han het- te f ö Lupus, till Stefanskyrkan och satte Signum ecclesiae i rörel- kyrkklockan inte bara se den dö- «Och på tal om invigningen kan ci- teras vad Wolfgang Menzel berättar i första delen av sin Kristna sym- bolik. Det heter där ungefär på följande sätt: sa Voo Den fromma medeltiden ville i vi har, då ej mindre än 72 klockor ingår i detsamma, Den största kloc- kan i vårt land är den som finns i ärkedomen i Uppsala. Storklockan där är hämligen 219 cm I diameter. och väger 6.000 kg. Den göts 1707 av Gerhard Meyer ' den äldre 4 Stockholm. På tal om klockspel kan da malmen utan utrustade" klockan med en viss Personlighet, Klockans märgfyllda stämma, som alltid ljöd i Stockholm, Det hade gjutits- av iden njige gudens tjänst och till Francois Hemony och bestod av 28 'örsamlingen: mm; i - Md ra vVördnadsbjudande uten närt a klockor. Detta klockspel har för öv en person. Därav kommer si det rigt gått till litteraturen, för det är oskyldiga bruket att ge klockorna det Snoilsky syftar på i sin dikt namn vid invigningen till tjänst. Stenbocks kurir, där det heter: gare historiska arbeten. ”De lands- flyktiga vävarna” och ”Främlingar- na”, år det med högt ställda för- väntningar man tar del utav den hya utgåvan, Det är ett under- atundom tungt, ofta svårbemästrat material furlattaren haft till mitt förfogande men med en grundlig- het som är hans egen och med ett brinnande Intresse för sltt arbete vändning till det bättre i ber- vändn se för att kalla borgarna under va- linkrisen, . pen. Den mäktiga malmrösten åstadkom emellertid så stor fasa bland de belägrande, att de hals över huvud flydde. Detta om något bör väl utgöra ett bevis för att de inte kände till klöckklang tidigare, Man får väl utgå ifrån att det bär rörde sig om folk, som icke ti- ceras i utdrag i 'Life' och senare i bokform”. : "Kommunikén har utlöst både för- färan bland ledande politiker och skadeglädje samt nyfikenhet bland allmänheten. Som bekant ansågs Sherman Adams av Eisenhowers "belackare som USA:s ”hemiige” nämnas att Sveriges första var det : som 1663 sattes upp I tyska kyrkan Berlins väg 19359 kan bli smärt- sam cch åvår men den blir själv- aktningens väg. Staden är hörrste- nen i Europas fred och mycket be- ror på kampen om den. Det kom- mer att bli konferenser på hör och högsta nivå och vi skall söka se till har han skapat ett verk som är högintressant. Det kan vara nyt- president då han i sina enerznska händer höll USA-regeringens alla att ingenting beslutas på sådana digare stiftat bekantskap med kris- Att bekämpa det därmed förbund- Sankt Gertruds klockspel ringer, Nu tacker Gud allt folk... Det för. konferenser utan att Berlin först har hörts. Innan den kris som har skapats av moskvanoten har över- vunnits på ett positivt sätt kommer vi berlinare att få utstå många fler tålamods- och nervprov. Vi är es mellertid vana vid storm och ovä- der och vi kommer inte att låta oss bli omkullblåsta, sade han. Brandt öppnade tidigare på dagen enligt DPA en extra kongress med tigt för vår tids kristna att få in- kk I vad det kostat våra före- gångare | tron att bana den väg R vilken vi nu får vandra, Under anventikelplakatets dagar kostade det biter, fangelse och landsförvis= Ring att fritt dyrka och tjäna Gud. I år är det 100 år sedan detta 4 plakat upphävdes Ett minne som | Varför officerarna I nästan alla län- tacksamt bär firas av kristenheten | ers mariner och handelsflottor bär I vårt land och redaktår Sundstedt | blå uniformer? har I utt arbete rest en värdig ten sed. Utanför Europa var, som nämnts, bruket av klockor vanligare redan i heden tid cch här hade klocktraditionen fortlevt. Vi finner nämligen av ett brev som är beva- rat, att omkring 535 hade presby- tern Fulgentius Ferranus i Kartago levererat en klocka till Eugippius, abbot i klostret Castellum Luca- num vid Neapel H trådar. Han vakade strängt äver presidenten som inte ens fick till- fälle att få informationer eller fatta beslut utan att be om mr Sherman Adams" råd. Chefsrådgivaren i Vi- ta Huset avgick nyligen sedan den demokratiska oppositionen mot den republikanska regimen hade arkla- gat honom för mottagande av mutor av vännen, industripampen Jack na dopet som gudlös övertro kan |”! ee givetvis låta sig göra, men' denna NN när tornet härjades av eld övertro har inte någon reell inne- ne börd. Den vigning av kyrkklockor- Och så till slut några anmärk= na, som sker i katolska länder är |Mingar om klockgjutarnas skydds= helt sinnebild:ig, Ty härvid ser man | Patron. Vi vet ju att de medeltida inte i klockan en personlighet utan | Yrkesgillena eller skråna gärna ha= bara en förkunnare av Guds ord ide något helgon, som höll .sin bes På samma sätt som prästen är det. | skyddande hand över gillets med- Tvagningen av klockan vill ge en |lemmar, Och i våra dagar har väl . nr bild av reningen av läran, det vita Minnesaten Invid de fria väckelse- törelsernas vig genom vårt land Förlaget Puadella: Striden om konventikelplakatet, Arthur Sund- Fo håilt 1 Inb I halvir Jaa Den andra utgåvan från förlaget Puaklu, kvm rönt stor efterfrås fan år betllat: "Para en männi- aka” och författaren är Fladellias församlingens I Stockholm nya lö renindare Pastor Willis Sawe I on ne luktade arudlar tar före faltarvn Hu med många av vis bus Problem, Man ber 0 sklynt fors Wmnåga att få tag | minniskans in. Persta BÅ? fråm tll livsproblermens Många har trott att det skulle symbolisera det blå havet, men för- klaringen är mera enkel. Förr I ti- den var Indigo det enda kända färg- ämnet, soma kunde motstå saltvatten och sol, och därför valdes den blå färgen, ss Vägväsendel, Ingenjören I ÅR 13 Håkan Ber. til Raihlenius vid vägförvaltningen i Värmlands län byggnadsardel- Ringen, har av rige och vatten. byrgaalistyrelsen fårardnats till ingvryåe I Ag 13 med plicering vid härma och med den ertirne Bjålas BMPMrcs Värkalmlet boom hia vågförvaltningen I Hallands lin by äsednardelningen Goldfine. Ingenting annat kunde dock bevisas mot Adams än att han av Goldfine mottog en dyrbar vin- terkappa som gåva och att han bod- de på ett hotell på Goldfines räk- ning, för omkring 2000 dallar, 10.000 kronor. Då Sherman Adams lämnade Vita huset för gott den 24 oktober tog han med sig tolv tjocka dossiers ved komprometterinde uppg.fler om en rad ledande politi- ker i USA, påstås det I presskret- sar I New Yock. Materialet är en politisk atombomb. Aasecliga politiska kre ver i nu I rörelse för att förmå bide "Life" och förlaget Ilarpers & Brothers till att vänta med memarernis putli- terinz till tiden gfier presidents alet år 19 ” Västberlins socialdemokratiska par- ti, vars ordförande han är. Han ut- talade sig därvid för fortsatt ”nöd- kap” mellan socialdemch terna och de kristliga demok a Hen låt oss återvända till det eu- ropeizska fastlandet, Vi finner då, att de första kyrzklockorna i Tysk- land ha framkommit på 7090-talet och som introduktör för dem upp- se å Västberlin. ot Pa-tikongressen har förelagte ett Tesolutisnsförslag enligt vilken rät- ten och freden" kan tryggas endast Senom västvärldens samman"åll- ning och beslutsamhet 1 förslaget närans ingenting om 3en västtyska försvarsmaktens ut- ”ustning med atomvapen. Då sovjetiska atombomber hotar - världen kan man irte nu syssel ätta 1£ med vad som skall ske med Iundeswehr om två eller tre år, sas de Brandt, &es biskop 2 Han var född i England och skall ha haft klockbruket med sig från de brit- tiska öarna. iSverige? Att Anszar kanske medfört en li. len handilocka på sin första resa SE ar möjlist men det är knappast I ist, att den följt honom till Sn då hen som bekant bley SS Egt utirdrad på vägen Formed burar Mon s 5 vå DE FLESTA OCH BÄSTA ORTSNYHETERNA FIN linne, varmed klockan torkas sym- boliserar prästens alba och vignin- gen med malmens befrielse från a och den sjufaldi tar de till lik kristna sakramenten. dessa handlin; När ljöd klockkl, " ången | 0ch inte ville begjä 9 ang första gången Vad pristor besjäla kleckorna, ma folkfantasin via 1 klockorna lika I ner blev Person, Möj lande k kristend de kuny mut åar, bull och aca= rökelse vill uttrycka - lit orent ga smörjelsen åsyf. a antal uppgående Men låt vara att man utförde alla Bar rent symboliskt P och upplysta männi- kor än ansåg, kom icke den from- fullt något av-en ligt är att detta förhål 20 söka sitt Ursprung och ring i den grå forntid då Amen Fämpade sin segrsn- in förk främst gZuldsmederna tagit upp den= na sed. De fylkas kring S:t Eligius, vilken herre så småningom blev biskop. Att han valts till yrkets skyddspatron beror på att han från guldsmed avancerade till den höga kyrkliga Posten, För klockgju- tarnas beskyddare gäller ett liknan= de förhållande, Bara med den skill naden, att han blev präst och slu= tade som eremit. Han heter For= Quernus, Om honom vet man fö- £a, men man vet att han dog den 17 februari, men vilket år, vet man inte. Han avbildas I de gamla hel- gonkalendrarna som en romare I Toga. Som anspelning på hans ti- digare yrke låter man honom be- fria en klocka från gjutformen och i fält till höger och vänster om honom ser man dels gjuteriet och dels härden. - ps NER NI I LAHOLMS TIDNING EE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.