LAHOLMS TIDNING ohannes skulle ' göra allt vad ans förmåga stod för jatt göra ggnaden i-ordning så, att där > inde bli: trivsel för en kvinna.- önster och "dörrar blev målade pch väggarna tapetserade, loften itlimmade och golven belagda at med linoleummatftor. Och i det EJ ljusmålade köket hade blivit uppsatt . hyllor . och skåp. En ” kväll”. sedan... det.. blivit ;skumt . kont möbelhandlaren och avlärd> nade möblerna, vilka bars in'i Tummen i. vilka inmurats 'eld- "städer... Den: andra.. halvan. av byggnaden ' fick "Johannes söka I görs färdig under deri kommande efterhösten och vintern, :; Sista söndagen ..i. september -vär det gott om. plantor. i jord- gubbslandet, varför han tog upp ett hundratal och gav sig iväg till Olenas hem för att sätta dem." ov "Han träffade, Olena, som "kom ;Konom till mötes och bjöd ho- nom välkommen, och så följdes de några famnår längre bort där Olena gjort jördgubbslandet, i : ordning.” Hon 'sade, "att hon vän- tat -på "honom länge. I samma : veva kont modern, som tackade för bären hän skickat, och'hon "tyckte det" "skulle vara roligt öm om de "ville växa där, vilket Jo- . hannes försäkräde att de säkert skulle göra, Men landet fick” nog vara dubbelt så stort, om. där skulle bli plats till alla plantor- na. De trivdes ' bäst i ett mot 4 söder liggande läge, på grusjord Arvet från fäder sade: — Kan inte mor gå och se ut någon lämplig plats, ' så kommer vi efter då 'vi satt fullt här. Modern gick och Olena gav Johannes. ett skälmskt ögonkast, vilket han rätt uppfattade. Han sade: — Jag har något mycket viktigt jag -ville tala med dig om, men kan ej då någon annan; hör det. — .Det har jag- länge anat, sade Olena, och jag tror att svaret. kommer att bli som du vill. Men först vill jag veta allt om ditt förflutna. Jag tror ej att du är någon brottsling som många 'vill göra gällande. — Nej, någon” brottsling är jag inte; men innan jag. vill. binda en kvinna. vid: mig vill jag att hon skall veta allt — för vilket' jag fått lida mycket oförskyllt ,. : Men »+så ' återkom modern "och ville att Johannes skulle sö på en plats "som. hon strodde "kunde vara lämplig, ock så följdes alla dit.. Och . Johannes troddé . att den, blev: bra sedan den blivit uppgrävd samt rensad från .o- gräs 'och väl: gödslad.; Men Jo- hannes tyckte inom sig”. att.sam-= talet med Olena blivit” avbrutet för fort, genom moderns mellan- kost, 'men' han: hoppades på ett nytt tillfälle. . Och så skulle” Johannes följa - red "in och ha traktering åch betalning för plantorna, . vilket senare ,.han dock ej: ville ha: med ' tillräcklig ;gödsel: Olena : [lämna” de” betande - SKOGABY KOOP:: I HANDELSFÖRENING : re > ont Skögaby i SVEN" LARSSON Lastbilstrafik” Tel. 60010 Skogaby. 'GÖSTA OLSSON |. ' Bilstation och Bilskola oe BRÖDERNA - BENGTSSONS : - Tel, 60062 — Skogaby SA ” v Låd- & Träindustri sår » Skogaby, AS a , SNS "- BRÖD. SVENSSONS EFTR.' "FÄLLGRENS «0 0c Skrädderi- & Ekiperingsaffär : yst Skogaby - VIKTOR JOHANSSON | Ombud för Fylgia och Trygg. ANNA o. EINAR JOHANSSON 2 Yey : YSBY SMIDÉS &. <; ' REPARATIONSVERKSTAD . ; »Axelsson o. Johansson :. , Andersson: o. Svensson = «+ - es Ysby Sven Johansson s Maskinstation? "Tel. Båstad 70945 . 3 'ÖSTEA KARUP” Inga c 0. Karl- Gösta Johansson - i Ant mak I ÖSTRA KARUP Gunnar: Ohlin: sa oa. Cykel-o. Sportafför : sn ÖSTRA KARUP: : rel, 78 vs Man BP Bensinstation : : "Te 985 "ÖSTRA KARUP - GUNNAR OHLIN N. JÖNSSONS EFTR, . : Gurli o. Stig Holmgren - ' Hemmeslöv - Östra Karup ÖSTRA KARUPS HANDELSAB : . Olle Johansson" oe ” Ö Karup ' . ELSA. oc NARALD NILSSON ss HEMMESLÖVS d ö. "Karup PLANTSKOLA a Li KÄR; ön ba RIS i krae 4 IOtena serverade vid: bordet. Då förtäringen var avslutat och Jo- hannes skulle tacka för välfäg- naden syntes - Olena inte till. Johannes sade, att han hade ve- lat. tacka även. henne för hjäl- per med plantningen,. men. mo- dern sade, att Olenä" gått ' till ängen för 'att mjölka,. och det dröjde 'eri' god stund irman hon kom igen, 'så det: blev väl: för! drygt att: vänta, Men hon skulle framföra hälshingén.- " JoKannes kände sig föga belåten, Var det- ta en fint av moderh, som kan- ske€ anat: vad som :var.i görnin- gen. Eller kanske, Olena.; ville visa. att..hon ingenting kände för honom. Vad hon sagt. kan- ske endast var - något som skulle föra” honorn - helt: bakom ljuset, Kunde det hela: blott vara” ett. försök att få honom till att” tala om sitt livs tragedi för” att se- dan, ge "honom på båten, ' Han. hade.. .aldrig- trott. kvinnor' om något gott, : men: han hade: fullt och fast trott;att Olena: utgjorde ett undantag; för han hade tyckt att hon såg så ' genomärlig ut. Så' hade” Kan. gått i" villsämma:! tankar och. visste ej 'vad, han' skulle tro. Kanske Olena, tänkt att hän skulle: starina "kvar tills hon kom: åter från mjölket. Men på "modern kade, det: hörts som aft :hon. kom att bliva” borta Jänge. Han fick: dock; en ljusa- "je min, då han kom: nen till-än= gen; där. "vägen. gick. förbil.: fick” har. 'se en ljusklädd: flidka |; "korna" och fort ila' honom: till mötes” på! vä- :i gen." Han räckte" henne; händer-|]t na och sade: — Kära Olena, så fick jag ändå träffa dig. Jag har gått och varit bedrövad, för jag trodde nästan att du inte ville tala med mig mera. =. — Jo, sade hon, éet vill jag så gärna, och jag kan gott säga dig, att du fick' mitt hjärta för= sta gången jag såg dig. Det blev också en- anledning för -mig att bliva kvitt: min" " efterhängsria fästman; som jag aldrig älskat, men jag kunde inte säga dig detta så att. mor fick Köra det. För hon går och inbillar sig, att du "gjort något brottsligt och | därför vill hålla dig undan! Hon tycker ' visst inte” illa om dig annars, fastän hon ej har en aning. om mina tankäår för dig, Och jag är säker på att du ej gjort något: illa, som du behöver blygas . för. Därför är: det som jag "gärna" ville. veta ditt livs historia ”för att kunna få mor på bättre tankar. Det var” mitt eget påfund "att ge mig åstad att mjölka, för jag trodde att det då skulle bliva lättare att tala nå- got inera med dig. Johannes slöt henne: i sin famn och sade: — Du :skall"islippa: 'ångra'-att du blir min. Du är den första kvin- na' som kommit hjärtat att klapz pa” riktigt. varmt. > Jag” har. så bittra” minnén, av kvinnor från + så jag har - kvinno- "mitt hjärta, och den skall va- ra livet ut. Men: jag. vill att du döma innan' du binder dig vig 3! mig.. Men det blir en lång his-. toria, som jag inte kan tala om här. Säg käraste, kan du inte "gå hem till mig en kväll med det snaraste. Jag skall möta dig På vägen och sedan - följa dig hem. Så får du se hur jag har ordnat för en kvinna, fastän ej kert giva mig "godå råd. till full-- allt ännu är färdigt." Du kan sä-"' ”välkommeå" 3 av Johannes skil- des de åt, : Den avtalade kvällen mötte Johannes nära hennes hem, Det var en. rå och kylig oktoberkväll men i Johannes boning . var det Varmt och skönt Olena- visste a om att halva huset var fullt i ordning och ej heller att Jo- hannes hade inköpt nya möbler. Så hon slog sariman händerna i förvåning då de-kom in köks- hatåre;. men. du sä "den; första. Då | kvinna 'som' tänt kärlekens brand berdan, ochså skall du få veta allt. : . vägen och fick se en stor järn?” — Jo, sade Oléna, det är spis i köket och hyllor, disk och tan vad jag tänkt själ » "många finesser, Hon sade; — Vi Nästa: lördagskväll skall" ung- har ej kunnat få far till att riva domen 'ha ett samkväm, till vil, Per den gamla muren och spis- ket jag och tre' av mina: syskon hällen, Han: tycker, att det du- är bjudna. Om jag då" går hem ger på det gamla sättet. 'Men nu till dig" i stället sås väcker- det : är här flera stycken i i byn, som inget uppseende" hemma, för jag kan laga så satt." jag ..inte går - , samtidigt med mina syskon, Mor har visst. fröjdat sig -åt. festen, Ii . + PTT S för den skall vara nära vid den F . -' Av gård där min förste fästman bor, 6. 0. N ilsson och mor tror, att det.en dag skall bli väl mellan oss- igen. Men honom ' vill jag inte träffa, | och hans rikedom bryr jag mig! icke om. Jag: vill: ha en man som jag kan älska för hans egen så DS skull, och du är den mannen. Så har jag bryr mig inte det minst; om "z den biljett som 'sändes mig festen: Jag kommer: till” < stället, Jag .går' ej. hemifrå satt: .in riktig: spis. > Mea 1. drig. hade "jag trott-:att. även du gjort, det,, O, vad det" skall i. bli skönt att. iårdet -varmt och förrän det blir nästan” nermörkt.' Herstal. Söta och slippa Och så" får du möta' mig. Men som, , ryker omkring fotingen. nu får "jag :skynda-mig' med” Johe nes pekade på en'-låda, i mjölket; för annars får väl YI vilketi "han hade några nya kok- sina misstankar. r kärl som ännu ej packats upp. SA skil ast |: — Men var nu så god och stig handslag, "och : Johannes. -sadey in i vår boning och känn dig Du: är en 'krona till' kvinna” it [Som "hemma, 'sa Johannes,-och Får, jag ge dig. den" första kys- snyggt det var, med "alla de nya kunna räkna ut det: så "finurligt. när: hon. fick. 'sé 'hur fint och|" 1 ren kunde hon ej styra sig längre utan slog armarna om Johannes hals och sade blott: — Men Johannes, hur har du [kunnat få allt så härligt och fint: Detta skulle mor se! Men det drog en lätt sky över hen- nes vackra anlete: Du har väl fått sättta dig i stor skuld för allt detta? — Nej, sade Johan. nes, icke ett öre. Den enda skuld jag har är on ioteckning, som varit här förut. Den är på tvåhundra kronor, det är allt Och Jag hoppas att även den skall kunna lösas med tiden, Alla möbler och: Inredningen har jag tjänat! till genom. såg- ning av drittelstavar' av bokar som växt på slänten mot sjön. Allt virket utom till dörrar och fönster; vilka jag köpt: färdiga, har. växt på stället, , och så har jag ej behövt våga pengar , till arbetslön, då' jag. gjort arbetet själv, , e har jag ej hunnit göra i ord- ning, men jag hoppas att det skall bli till vintern, Olena var alldeles förvånad och åter slog hon armarna om hans hals och sade: — Av allt vad här tir — så vackert och trevligt — älskar jag. dock mest den som: har mäktat att ordna allt så väl, -—' Men, sade' Johannes, du har ännu ej hört min historia. Sc=- får andra tankar om mig, — Ju, då vill' jag ej höra den. Jag vill ha .dig sådan som du är och vad folk har: för gissningar, Vor solen! fönst=- sen! av mina -läppar.:Hon besva- | möblerna : och » att det” till 'och |. Forts rade” den "villigt," och" "efter. rett imed : fanns - gardiner, för på ett bo;-där en stor kråka helt lugnt. låg och-ruvade på en' kull ägg. De grep den. med” förtjusta uå ”kräktar kom. 'med: både "skäl och förklarliga, men hans” allvarliga |, förstod de z "Herdarna" roade'sig : hefa” dagen, med "att. reta kråkan Ett av dem tog. den sedan med hem till byn, men nästa dag wisste han .ej, vad han skalle göra I med den.. Han hängde én. liten brons klocka: kring»>' halsen. på i; kråkan .ocli släppte lös den méd'orde; --+— Flyg nu iväg.och roa dig vad intryck det -binglande. häng: smycket "gjorde på honom, fästat som det var kring hans hals, där han bar den högt i luften. Men att döma av hans stolta flykt, så fann han-ett visst behag 'i den och hade snärt glömt både sitt bo och sin jorden, rätade på sig, när' de hör: de klockklarigen, och säg" åt. alla håll 'ut över den: vida solbelystar slätten. . De stirrade, ut i' fjärran och frågade varändra: : SL Vad är det klockan ringer? a ”Inte en vindfläkt rörde sig. Den? måste vara mycket avlägsen, den kyrka, vilkens glada klang nådde dem här på slätten. Vilken kyrka kunde det vara? .. a vo oc : De tänkte sig alla möjliga för- klaringar, men- aldrig drömde de om, att det var en kråka, . som ringde med klockan högt uppe; il skyn. er ae . — Det --är: andarna! trodde Ciché, som arbetade: alldeles 'en: sam på sin jordbit. Han höll på alt gräva gropar runt sina man- delträd och skulle fylla. dem med gödsel, Han korsade sig, ty han hade stark tro på andarna, Ibland kunde han även höra sitt namn 'ut- talas; då han sent på aftonen åter- vände "hem från . utkanterna av sina arrendelotter — utmed lands: vägen tätt förbi tegelbruket, som ej var i gång längre '— och där hade, som man visste, andarna sin hemvist.” Han: kunde höra 'allde- les tydligt; hur de ropade på hö- nom: -”Ciché! Ciché!””"=' Just så lät det, och'håret reste sig på, hans buvud under mössan. ; Han uppfångade tjudet av kloc- kan först på avstånd, sedan allt närmare, så fjärmare igen..' På många mil fanns inte en levande själ: — bara fält och träd och plantor, ting, som varken kunde tala eller höra. Deras .okänslighet |» stegrade hans oro. Litet senare gick- kan. för att äta sin ”middaj ID jä näg klättrade upp för de branta |) klipporna : vid -Mizzaro,..kom , de | Ingen mer: än kråkan själv vet,: bestod av'ett halvt lök. Han: man: sett: på! Löken var kvar i i påsen, rien av brödet fanns :| ej. ett, spår; Detta hände vid. tre tillfällen under loppet av; några få | d och en ngen' ana' något här- fandes;- :att-om-andarna DISA "ett spratt, så fr v Jag mår ; inte bra, in" hustru på aftonen; då om hem från arbetet.” Hon hade: frågat, varför han: besynnerlig utlooa a Men”du” äter jr riktig ; sädle hör kort därefter, när hon såg honom kasta sig” över soppan och "med glupande aptit. s öra i sig sked efter sked..s" = — Aja, äta kan i jag; brumrnade Ciché, som inte hade smakat mat sedan morgonen och som.-var -Ta- tro sina bekymmer åt hustrun: Slutligen "spreds i trakten ny- heten, att det var den skälmen till kråka, - som flög däruppe i skyn, som, ringde med en klocka. - — Jag svär vid död och pina, att jag skall :gé honom betalt för det där, sade: Ciché. - 2 Och nästa” "dag. tog” han med sig i matsäckspåsen . yra torra bönor "och. fika många avpassade och löken; När barn kom fram till odlingen. var det första han gjor- de att sadla av'åsnan och leda brukade täla med sin åsnå, 'som bönder ofta gör och djuret spet- säde först” det ena örat och sedan det andra och” frustade' Hill; tik som till svar; >. ; — Gå "din" väg; Ciccio! sade Ciché' till henne. denna.dagen. Håll god utkik. och du: ska f I se så roligt viska fåror, > Så borrade ban hål'i bönorna, drog snörbitarna” genom. .hålen och fäste dem vid. sadeln. "Han placerade bönorna -ovanpä påsen och på marken och gick ett sty ycke längre bort. och började gräva. En timme: förgick och ännu en. Då och då gjorde han ett uppehåll i arbetet, han tyckte, ait har. hör- "| nade ivrigt: Inte ett I . | tvekade, om”hai skulle vänta än- nu: en, stund, eller äta” upp: sitt Ii svarade | den, .| derna,: alldeles. som, den; sande över, att inte: kunna anför- |: snören . jämte: det hålva. brödet |. den till bete på sluttningen. Ciché |- dee Klocka | ria däfinbr 105 ten. Han stod uppr jade hän gräva igen. "Middagstiden var. bröd, met när han. :såg, hur fint fällan var. ordnad beslöt han; att |. inte fördärva den. Just.i det.ö ögon: blicket. hörde har , tydligt én" av? Iigsen klocka ge Hlytre. på huvu- bege sig nedåt, Fast Ciché. v hungrig, ville had inte! .uppäe "Vänta ” lite, till, sade. han till: sig kan höll sig kvar därepp fanns c en så | kort bit därifrån sor likväl var: utom räckhåll för honom, ..-drev! honor till: ilska” Ja! Magen gnagde vilt, man han. böll ut: med trumpen envishet. '” +. — Snart kommer" du .ner. , Nu 'måste'du också vara hungrig. Men hela tiden tycktes kråkan svara spotskt” uppe från : luften med sin klocka, som ;sa — Parken du "| ken du eller jag! . - Hela dagen gick på "detta sätt. När Ciché kom för att sadla 'sin äsna. och de fyra bönorna häng- rån aaöela ” kom, nåson Men kråkan fortsatte” att” flyga a gt och visade: inga avsikter attt. il sitt arbete. Medan ban grävde retas” med den. Hao log vi er jag! Var: i ny prydnad, var han vid då nine och lät sitt misshumör över sin gångare. På hem: é | vägen sbet -han: förbittrad i brö- det, EM hade kommit honom att dänga I kväl" spetsade åsnan öropen och ke tade'sig åt sidan; . ;.- — Arr! hojtade Ciché till. och : gav den en stöt med grimman, ' ;-Åsrian satte sig åter i Bång, men var inte alls nöjd med det ö- . vanliga ljud,. som beledsagade » | det. dova trasket av dess: hovar mot den dammiga vägen, .; .: Medan han red, kom Ciché att - tänka på, att från denna dag skuls i | le. man inte mera böra kråkan , från Mizzaro ringa med sin klövs : 0. | ka högt: där uppe i-skyn; Nu-bas - in: I de. han den" rysliga fågeln ' med" -- med,vingarna, Hari” Rad dit len. i "vingarna. Det gre god böna, det .var det. Nu. är det min tur, din” fula” best" Nit skall nytnäven på hövudet: "Där har ade betat :allde- les intill på sluttningen, blev rädd satte av i galopp, men Ciché' ro: : hejdade det. Levi årg fast är fått tag i.den vid: fötterna - odla tänkte: han över. det bästa sättet att ta härend. Han beslöt -a't. klip- på. "vingarna; så fågeln inte skulle kunna flyga sin. väg, och sedan skulle han lämna den i i händerna på sina barn och de andra pojkar- . na i grannskapet, ; så de skulle få När aftonen komy, sad! ade kan åsnan och slängde kräkan, så att den dinglade borta vid svansrem- men. Så satte han sig själv, upp. och det bar iväg. Når, oe Pp 1 satte' åsnan . håla” och spetsade öronen, Ciché .. ' en början några: slag'med 47. du ön att. du skrämde: mig; och! ör kråkans ludliga kråxande och | - | SB, 'och den visade inga tecken oo de och" ursininiga.. flaxande, slag" vh till, liv; sn hal vt =! Vad har du gjört?. lar 'da': + somnat? frågade han, i det; han Sk vände ig runt öch gay kräkan ett. 'slag med tygeln.” raxl, act id det skärande; ovana fjudet trav med' sträckt braät å skratten stent a är tån: Årril Cieciol sin, frå a till kråkan . .— Har du somnat Hånislog kråkan dare än förra gång ett fjudligt:” Krax! Men! denna gån bakut och störtade i ves försökte'Ciché bålla i inne deä, '. han: mäste spänna alla krafter i' armar ioch ben. Slungad hit: och" ': BT dit under den vilda galoppen gav kråkan” uttryck för sina” känslor. , jén följd" av Törtvivladå, kraxnine' vn som, kom' den” skädkslagna : s åsnan att' galoppera fortare. och . förtare, ..' > . —. Kraxt Krax! Krax Ciché hade börjat hi : han av alla krafter drog i,tyglar:”. na; Men de båda djuren tycktes som' galna av, den förskräckelse, . | dé ömsesidigt i ingav "varande, "och åsnan fortsatte att galoppera och att skaka kråkan allt häftiga- - re. Under en stund ljöd bullret av den' vilda färden genom'den stilla natten; Sedan kom'en tung, dov stöt. följd av tystnad. +," = ” Nästa dag fann man Ciché vid foten av ett bråddjup med" alla benen brutna, liggande under sin åsna, som även var död. — intet” anäat: än: en likhög och en pelare - av rök tycktes stiga upp från den i "solskenet. Det var en flugsvärm. Men kråkan från Mizzaro. ös. svart möt den blå himlen en morgon; då den än en gång jub- lände” över friheten, började rin- ga ut sina klämtande. toner där; uppe i - Vid den andra sidan om köket ” dan du fått hörd den kanske du -. därmed är jag fullständigt nöjd. Jag bryr mig Inte ett dugg om
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.