Sn 2 2 Fredagen den? januar 1055 : DC-pokalen till USA: Scpoxalen till USA: Andra "gången på åa som Austra i är lien förlrade > BRISBANE: USA drog sensafionellt det längsta sår I årets Davis Cup-final mot Australien i seger kom att lyda på 3—2, Det åtta' åren som "Australien släppt 1 onsdagens : sista singelmatch vann proffsklare australiern Mal Anderson över den unge amerika- nen Barry Mackay med 1T—5, 13—- därmed fastställdes 21, 11—9 och . slutsiffrorna till 3—2, Tidigare på onsdagen hade Ale Olmedo säkrat den amerikansk. triumfen genom att ge sitt lag led- ningen med 3-—1:då han slog Wimb- ledonmästaren Ashley Cooper med > 63,46, 6-4, 8-6, | Det är man med tillfredsställelse ser at Svensk glädj nästa års Challenge Round skall spelas i USA. Så länge Australien + stod som arrangör för slutomgån- garna inverkade detta menligt på den europeiska' vintersäsongen, spe- ciellt 1958 och inte minst i fråga om Kirgs Cups 7 -— Här i Sverige ser vi med stor glädje att Davis Cup nu byter äga- re, säger förbundssekr Mats'Has- selquist, Både: för vårt delt; d inte bara i USA, som Brisbane. AmerikaxfS slut- var andra gången pidlsenaste den ståtliga DC-pokat i DC och andra evegnrg innebär det en stor lättnaq atfå slutom- gångarna i DC förle! till norra halvklotet, De kan d Vara slut- spelade i augusti-.seember. och vår inomhussäsong påfbas då inte, ' x : a PROFFSBOXRNA ÖKAR I ANAL i Proffsboxningen ”ärnte på retur. Åtminstone åte ”om man vill tro på "Ti Rings” t | 3 senaste uppgifter, därtet sägs att antalet proffsboxail Värl- den ökat från 8.849 å 957 till 9.045 år 1958, - [i Detta tar tidskriftetons sa otvetydig dementi DRA att Pproffsboxningen | - ra på tillbakagång, Av alla de; "Sensation av Söderti&s | o . ee oc a påDjurgård:n a Revansch I + STOCKHOLM (TT) — . Lr Södertälje levererade en knallsensation I "Ashofkeytu erisisen 7 : "om Ahearne cup och slog segertippade Djurgården : 9—1, I—1) i törsdagsmiddagens match på Stadion, : "Nu tvingades Djurgården för all del att ställa upp något reservbe- tonat eftersom varken Roland Stoltz eller Ove Malmberg kunde spela med påföljd att Hasse Mild fick ned 3r2 2-0,” vikariera som beck Yngve Karlsson gick in ima kedjan. Än- då var det svagt av. Plurgården att förlora Jassottv chanser sum-= pades” och), dligg unf' frrattades Wembley Lions vände på steken mot ”Vingarna” STOCKHOLM (TT) +. Sensationsresultat blev det också ' i nyårsdagens — andra match i Aheaärne cup där Wem- F bley lions möt alla tips vann I över Sovjets vingar med 10--8 > (2-5, 3-2, BD) > FR : VY Det var en match helt i publikens . på ett snöre mellan ryssarna, men smak: en otroligt snabb och välspe- lad förstaperiod med ryssarna som klart dominerande, En ruffig andra. |- period med massor av utvisningar — åtta stycken £f ö, fyra för var- dera laget — och sedan en otrolig vändning av matchen i sista perio- den då Wembley lions gav allt de| hade. De hämtade inte bara upp en rysk tremålsledning "utan de drog tom ifrån vingarna med två mål, ELEGANT LEDNING Ryssarna började mycket elegant och fick ytterligare vind i seglen genom sin vackra spelöppning med en 2—0-ledning inom loppet av en knapp minut, Då gick pucken som så småningom : tappade de en. del ” av stilen. Framför allt brast det längst bak. Varken Tjinov, som stod ända till strax: efter sidbytet i sista perioden, eller hans ersättare Sap- rigev visade några märkligare puckfångartalanger, Av uteförsva- rarna skötte sig Kutsjevsij bäst, dd;en, vilkt bild) dyrbart, Sa EKUND. GÖRE'SLUT | Någon merkligge mitch var det inte men mit slyct blev det ' spännande. IDet började med att Ronald Iitterson fem ”' Lo minuterkin på skade gav: Södertälje le: varpå Södertälje] ter sey s> fick | Å. ms utvisa desto minse spe” lade. sy: - dertälje fr fram och Stig -Larlssoh var elt fri 00 men sköt oturligt i stlpen. 1 stället blev det Kalle Ia som kvitterade till 2—2 Djur: gården sekundema eftelt;Av- ' görandet föll med mina möj- -liga tid kvar att spela Match- . uret visade 19 minute och 59 "sekunder då Stig Carson ef- ter en tekning”nece. i Hyvgår- dens försvarsområde vifarle in ISHOCKEY: "lf CN .. AHEARNE;CJP + Djurgården—Södertilje i| 2. 3 Sovjets Vingar-Liens fl8 10 Wembley Lions 3 2:03 15 4 Sovjets Vingar 2 1:0 1 13—13 2 Gävle 210; 9 92 Djurgården 210-15 z352 1 Södertälje 3 10 11-14 2 I kväll: = 27 Djurgården—Gävle, CHAMONIX: Forsh lag besegrade på ny medan man bland de snabba fors wards mest märkte tremålsskytten Köpylor; . | blev 5—1, 1-0, ”Urlöjl New Yorks man; . Valdes som värl " Julius Helfand, staten New Yorks Helfand, sade att Boxningstidningen zines” utgivare, Nat inte hade något som nader sedan, tillade ÄLVDALEN (TT) Per-Erik Larsson, , + övertygande form vid skidsäson- gens andra stortävling genom att. + även vinna klart i Skärklittsloppet : i Älvdalen på nyårsdagen. Han var denna gång 38 sek före tvåan i lop- pet, som sensationellt nög blev Ha- rald Persson, Malung, Gunnar.Sa- i muelsson, Lima, visade att han nu : är tillbaka i gammal ter sin skada och b voriten Rolf Rämgår: Edsbyn i söndags nö femteplats, H Göteborg (St) Halmstad i Malmö, Hässlehoi Göteborg. os c Halmstad Hässleholm :- =. Göteborg ”) Laholm ?) Valdes mästare? NEW YORK (TT-Reuter) utropande av kubanen Nino tungvikt vann inget gehör hos boxningens styresmän. ” mission, betecknade manager- förbundets steg som ”urlöjligt”. = Boxningstitlar erövras och förloras i ringen och inte ge- nom presskampanjer, sade Hel- fand, inte hade för avsikt att ta ifrån Floyd Patterson VM-titeln. nade att det s k managerförbundet till om, Det bildades för fyra må- Per-Erik slog åter Sixten Jernberg ;CTÄGTIDER + vid VEINGE fr, o. m, den 1/9 1958 . .-Ankommande tåg från Halmstad 9) ' = 6.17 Halmstad ') | 6.40 Hälsingborg ”) 7.25 Hässleholm 7.42 Varberg 8.32 Hässleholm 9.46 Malmö, Hälsingborg 9.51 Göteborg (St) 10.02 Hälsingborg N 11,35 Hässleholm ” 11.42 Halmstad 11: Göteborg: « 13.10 Hässleholm ') 13.08 Halmstad !) 13.16 Hässleholm ?) ” - 15.48 Malmö, Hälsingborg !) 15.14 Halmstad 7) 15.54 Hälsingborg 16.14 Göteborg "= 17.40 Malmö, Hässleholm 17.42 Malmö, Hälsingborg 18.18 Malmö, Hälsingborg " Avgående tåg till ” Hässleholm, Malmö ") . igt” agerförbunds dsmästare i ordförande i idrottskom- hans förbund ”Ring Maga- Fleischer, me- helst att säga han. Oxberg, visade Midvintersolståndet, de: Historiskt kring nyår Tiden upphör aldrig att skrida framåt! Det låter ju som ett ganska alldagligt påstående, men vid,'ett årsskifte blir man alltför livligt påmind om den utomordent- liga sanningen i detta påstående för att kunna undgå att konstatera faktum, I denna stund finns det god form ef- elade en hed- | rande tredje plats före hemmafa- d. Skidkungen ' Sixten jernberg fick nu liksom i ja sig med en "väl en och annan, som är” nog lycklig, att med stolt självkänsla kunna peka tillbaka på den tid som gått och, säga: ”Se, detta har jag uträttat under nyss förflutna" år”. Men vi stackars vanliga människor, så mycket större till antalet, har oftast skäl att säga: ”Tyvärr har jag försummat åtskilligt”. De Alltsedan tidernas" morgon har änniskorna dock konstaterat att tiden går, blott går, vare sig nå- gonting uträttas eller ej. Ständigt har tiden ilat fram som ett eXpress- tåg, utan att stanna vid några sta- tioner, utan till och med begyn- nelse- "eller slutstationer. Men li- kafullt går expresståget 'runt. Ty en timme efter sedan klockan sla- git tolv, slår hon ju ett igen, efter den, sjunde veckodagen följer "den första, efter nedan kommer nymå- ne. Etter. ett år kommer med näs- ta sekund ett nytt nytt! När san- den är utrunnen, vändes timglaset. Ett år har nu åter gått och ett nytt står för dörren. Vi har' blivit vana vid denna indelning och tän- ker: inte på att året som sådant är något som det inte varit så lätt för våra förfäder att fatta. Om vi går långt: tillbaka i tiden så fanns det nog ingen indelning i veckor, mås nader och år, Människan levde som HSB kommenterar I ” | .”, | . ee : N hyreshöjningen > 7" STOCKHOLM (Press) . , Den allra senaste hyreshöjnin- gen, utöver nu gällande, blir för flertalet hyresgäster 4 statsbelåna- de hus, d v s för de flesta lägen- heter som tillkommit under 1940- och '1950-talen;' relativt liten, om- kring 1 procent, I privata hus utan statliga lån blir höjningen mera kännbar, särskilt om fastighetsäga- "| Hälsingborg, Malmö ") "=... > 6.41 bren blir berättigad till extrakom- Göteborg ") i vv Sr pensation och kanske dessutom Halmstad 6 3 vattentaxorna höjts. vet Höringborg ) 10.03] Den kommentaren gör Hidskrifv Lä. a ” a - var se ö 10.05 | ten Vår Bostad, som är organ för Hässleholm” ” Malmö (60 10.06 | HSB:s och Hyresgästokaas riksför- Hälsingborg . 11.47 | bund. Det heter vidare: a Göteborg :. 11.44] Det har i debatten om hyres- Göteborg 11.49 | höjningen föreslagits att prövning Hässleholm, Malmö "” 13.12 | skulle ske för varje fastighet: för Halmstad ") sä PR sig. Därigenom skulle bättre rätt- Hälsingborg, Malmö ") 1 | visa skipas, Hyrenämnderna skulle Göteborg - 15,58 | emellertid knappast hinna med ett | Hässleholm, Malmö, 16.00 | sådant förfarande, och därför får Hälsingborg, M ? 16.18 | man använda sig av generellt till- Halmstad sy 17.46 | vägagångssätt, Det bör dock obser- : Halmstad ) 17.47 | veras att när det gäller tilläggs- Cötebort 182213 sationen ' skall hyresnä Hälsingborg, Malmö 10 don pröva framställningen, och det- Hässleholm, Kristianstad 1855 ta kan troligen medföra relativt Hässleholm : : N--d0.19 | långt väntetider om antalet ansök=< Halmstad ") "= 20:28 | ningar blir många. Det kan då va- Åstorp 2) core 21.28: ra berättigat att hyresgästerna er- Hässleholm i." 2214" håller möjlighet till delbetalningar Halmstad. ) 22.44 | av den hyreshöjning, som kan kom- Halmstad) 23.35 | ma att beslutas från och med da- Laholm da 23.56 | gen för ansökan. so Halmsta .1 den generella hyreshöjningen Stsnälltåg ” +. Idag | ingår en förskottsbetalning för. ök 1) vardag före sön- och he nr ing av reparationsvol lymen. ter 2) onsdagar, sön- 9. dag före sön- 2) till Varberg « före" sön- o.' helg s) till Varberg natt söna c +) vard. - es ? Göteborg vard. fö sön- helgdag. +) Malmö dag före Soh 0 1) Bön-. o. belgdagar 0. 0. helgdag. dagligen utom dag dag. 4) till Hälsingborg sö! o. helgdag. före och efter och helgdagar. 4 Soh | 50! ch Soh dag före E om Ming för alla andra omkostnadsök ningar skall de nu använda sig av detta förskott för att bättre under- hålla - lägenheterna, Nu måste 'de infria sina löften om en ökning av derhållet, N N . "För att inga missförstånd skall uppstå. bör kanske till sist erinras om att den generella hyreshöjnin- gen inte automatiskt "höjer hyran i hus, ägda av kommuner eller all- männyttiga bostadsföretag. Dessa ' fr undantagna från hyresreglerin- - gens bestämmelser om hyra. I des- ga företag skall hyressättninren ske efter förhandlingar med hyresgäst- parten. - tid verkliga nyåret, hälsades av våra förfäder. . vikingarna med vapengny och midvintervaka, . ter en målning, mys 3 ÅN = Reproduktion ef" | i ' de andra djuren från dag till: dag. Hon märkte väl årstidernas väx- lingar, månens gång över himla- valvet, hur den ökade tills den blev ett stort klot och sedan minskade till en liten skära. Genom att följa dessa förändringar i månens utse- ende åstadkom människan den för- sta indelningen i månader och' år, :: På detta sätt fick man fram att månaden bestod av 29.5 dygn. Av 12 månader blev det emellertid en- dast 354 dagar, varför det fattades Il å'12 dagar i ett år, För att lösa det problemet införde Solon i Aten, i sin indelning av året i 12 måna- der på vardera 29 å 30 dagar en extra ”skottmånad” vart tredje år. I den romerska konungen : Nu- mas kalender fanns även en sådan extra månad, fast där förekom .den, vart annat år, och bestod av 22 el ler 23 dagar. , Le : : Då :Julius Caesar senare refor- merade kalendern fick året behål- la sina 12 månader, men vart. fj de år slog-man ihop de fyra fj dedels dygnen och så fick vi kott- dagen. : vol På 'en punkt reformerade dock inte Julius Caesar som han "bort, nämligen, vid fastställandet av var nyårsdagen skulle förläggas, Den 1 januari. är egentligen: fel dag. Skulle man vara konsekvent, skul- le i stället nyåret ligga vid. vin. tersolståndet, då hade årets första hälft omfattat den fd, då dagarna ökade och den andra: hälften den tid, då dagarna blev kortare.',.-' + ; Över hela den ”civiliserade" värl” den firar man. det nya årets in- Igång. Det år som gått firas aldrig, vad det nu kan bero på: Det som är förflutet ser man bara felen hos, medan det 'som. kommer, inger de ljusaste :- förhoppningar, Det nya årets. morgonrodnad är emellertid inte enbart ljus, def finns en röd färg över horisonten, vilken kan båda storm och oväder, Framtidens ovisshet "kommer oss gärna. att vända tillbaka mot gamla tider.” 7 - Nyårsfirandet har gamla anor. Redan. de gamla - perserna firade det nya årets ankomst och önskade varandra - Gott" nytt år' med kost- bara skänker. Även de fattigaste gav gåvor denna dag, och även om det inte blev guldägg, som de rika förärade sina vänner, så dugde det även med naturliga ägg. Varför ägg, kan man fråga. Jo, ägget betrak- tades på den tiden som fruktsam- hetens symbol. och vad man helst önskade sig då var fruk + I det gamla Rom offrade: mani denna dag åt Janus, krigsguden, så att han under det k de året 4 Siffran anger ökningen av den risk, "Idon (personbil, Av 7 Antalet rattfylleribrott ste från 150 till 11.800 eller med a 150 proc från år 1951 till 1957. Procent- Som en rattfyllerist innebär öv- riga trafikanter (i den mån FR gen av rattfylleribrott inte beror på polisens ökade resurser eller akti- vitet), Vill man visa den ökade rattonykterheten bör man däremot räkna med antalet rattfylleribrott i förhållande till antalet motorfor- don, vilka ökat väsentligt från 1951 till 1957. Antalet inregistrerade for- buss, lastbil, mo- toreykel) visar tillsammans en ök- ning med ca 90 proc under tiden 1951—1957, Ökningen av rattfylleri- brotten per motorfordon är ca 30 Proc under samma Period. Det är i huvudsak Personbilar- na, som har tilltagit i antal, Me- delbeståndet Per år av inregistre- rade personbilar ökade från 1951 till 1957 med ca 180 Proc, således nära en tredubbling. Lastbilarna ökade med 30 Proc, bussar och motorcyklar med några få procent vardera, ' Beträffande motorcyklar skedde mellan 1951 och 1954 en ök- ning med över 30 proc, därefter har en nedgång skett. ' . . ” Det finns ingen statistik över ök- ningen av antalet mopeder, vilka dock har betydelse i rattfyllerista- tistiken, Professor R Bonnichsen och amanuens C I Åberg vid Sta- tens rättskemiska laboratorium har verkställt en undersökning av ratt- fylleribrott under fyra måntder åren 1956 och 1957, Vid de under- n 1951 mopederna ta 25 proc av antalet använda motarfordon, medan de inte spelade någon roll vid en lika nande undersökning 12948:49, Tar man hänsyn till mopedernas an= det, blir ökningen från 1951 tll 1957 av antalet rättfylleribrott Per motorfordon väsentligt mindre än 30 proc, ”Söndagsförbudet” som infördes 15 nov 1956 och upphörde I foba Tuari 1957 reducerade I någon mån rattfylleriet, Från den 2 Juli 1937 sänktes straffoarhetsgränsen från 0.8 promille till 0,5 promille, men detta torde spela en mycket liten roll när det gäller siffrorna för an= talet misstänkta, Kurvan för rattfyllerister per motorfordon följer ganska väl kura van för spritdryckskonsumtionen, Toppåret för spritkonsumtion år 1956 blev också ett toppår för - rattfylleribrott, a Beräkningar gjorda på tillgän UU statistik måste dock ge ett bristfäls ligt mått på den verkliga omfatt=- ningen av rattfylleriet. Den ovane nichsen-Aberg redovisar en indela Ning av orsakerna till att misstänka« ta rattfyllerister Bripes, Majorito= ten av de undersökta rattfylleris= terna har gripits för att deras kör= ning varit bristfällig, Kan en alko= holpåverkad förare köra sitt fordon utan yttre tecken på nedsatt'kör= förmåga och utan att andra persos ner, som är beredda att anmäla ho« nom för polis, observerar honom; har han stora möjligheter att und« a esse». KONSUMtlON per Invånari (uttryckt I ren alkohol) K per Invå e— Rattfyllerifall, som kommit tilt pollsens, kännedom. uns — Inregistrerade motorfordon (Personbil, tasibil, buss, mc) | === Rattfyllerifall per 1.000 motorfordon ! sökta « rattfylleribrotten — utgjorde gå upptäckt, -"Indey 1951 = 100 | I : 260 a 260 ven Le——" ve RATTFYLLERIETS 1 240 FÖRÄNDRINGAR ! 7 20 + ' 200 / ) 200 1804 : A <3 0 - - 180 Ma — ar 160 180 ov AT - 4140. 140 a, så + 120 AA Sajt 120 100 —— 100 ' - År 1954 11952 "1953 1954 "1955 1956 00 19570 er : a . mr e av spritdrycker, vin, bl” a "2. (uttfyckt I ren alkohol). 9 Ov spritdrycker "Livsmöjligheterna i New York är 'Kelt beroende av den, gigantiska trafiken, som i en oavbruten ström rör sig genom hjärtat av Clty, Är trafiken å ena sidan den livsbrin- gande möjligheten för metropolen, så är den å andra sidan ett kvä varide grepp på stadens hjärta, t; den -oerhörda intensiteten i trafi- ken uppnår vid vissa tillfällen ett sådant omfång, att man fortare når sitt mål genom att gå än att köra bil, Skådorna, som i New York år- ligen orsakas av trafikstockningar- na, uppgår också till miljontals kr, Dagligen 'söker ca 1,5—2 milj mo- torfordon en väg genom New Yorks gator. Detta är ett så enormt stort antal, att om "man skulle fördela alla dessa motorfordon lika över stadens 'gator, skulle man få inte mindre än ca 195 motorfordon på varje kil ! Det är alltså tur, skulle vända fredens ansikte ' till 0. skydda hus o. hem mot alla faror, Även från medeltidens Europa berättas om nyårsfirande, som of- att en del av bilarna alltid står par- kerade, så att inte alla bilarna sam- tidigt tar del i trafiken. Om detta också skulle inträffa en gång, skul- le svårighet vara hart när ta tog sig uttryck i l de kar- nevalståg, På denna tid kom även nyårsverserna i bruk, På följande sätt önskade :man varandra Gott Gott nytt år på 1450-tale sted Så önskar jag att du får vara frisk, så länge att en ärta vägei och tills en kvarnsten svävar fritt H . i luften, ' och en 'loppa drar ett:fat vip. r och tills en kräfta spinner bomull och man antänder snö med eld. Härmed ett 'gott, sällt nytt år; hugg sn . bara dy: of s på det att Gud må bevara: dig! I Tyskland fick naturligtvis ay årshälsningarna sin särskilda: ka- raktär. Typisk är, den nyårshäls- ning som Fredrik den store sände sina officerare 1786: ”Hans maje- stät låter gratulera, alla sina offi- cerare inför det nya året med en änskan - att de måtte bättra sig” Han ville ha krigare, den gode | Fredrik. Så öppenhjärtlig är: inte nyårs- tälsningarna nu för tiden, fast nog är det många man skulle vilja sän- dra | detta hårdnar greppet ständigt om , oöverkomliga. Desto mer som det också alltid kommer en ström av bilar till New York utifrån, . "Man har för denna enorma tra= fik byggt sanna mästerverk i form av tunnlar och broar, men, trot: trafiken. Man måste vid sidan här- av hålla räkning med att ekono- miska orsaker framtvingar anläg- gandet' av nya bilvägar till New York, som t ex den 700 km långa autostradan' från Buffalo till New York. Härigenom dras än mer tra- fik mot centrum, Svårigheterna ho- par sig alltså, medan svårigheterna inom staden själv redan är stora nog: När t ex biograferna slutar, utökas med en gång trafiken med ca 250.000 människor, och detta in” om ett . område. på ett par km". När de stora kontoren i hjärtat av New York slutar för. dagen, bety- der detta ständigt, att inom en kvart ett par hundratusen männi- skor mer finns på gatan i en stads- del 4 - Trafiken kostar alltså de vise sty- resmännen i. New York en hel del 1. PLANER PÅ EN BRO MED TOLV | 1. KÖRBANOR, . ry BERÄKNAD FÖR 50 MILJ. BILAR DER ÅR blemen. Redanshar röster höjts för att förbjuda all biltrafik i inner= staden, men detta förefaller högst otänkbart, Genom att studera tra= mit underfund med, att en stor del : av trafiken egentligen inte: alls har något att göra i City utan ba= ra måste vara där för att kunna komma över Hudson-floden till Hoboken eller Jersey etc. Därför vill man nu drastiskt sätta kni« ven i trafikströmmen genom att le= da den ”genomgående” trafiken utanför New Yorks hjärta och byg= ga en ny bro över utloppet till At=- lanten, (Se kartan!) Det kommer att bli en enorm bro med inte mindre än 12 körbanor! Och dessa 12 körbanor kommer man säkert att behöva, ty man hoppas att så småninogm kunna locka ut ca 0 miljoner bilar från hjärtat av New York, vilka då alltså inte skulle behöva söka sin väg genom City utan i stället över den nya bron, 1961 kan denna enorma bro vara -| klar, med en längd av ca 4 km och för den ”nätta” summan av 600 milj dollar. Att man är beredd att ge ut en dylik summa för en tro, be- möda, och det är inte att undra på, att man på alla sätt försöker att da en sådan hälsning, +. + " . KBerg komma fram: till lösningar på pro- visar väl tydligen hur allvarligt New Yorks trafikproblem är, «= ' — nämnda undersökningen av Bons ' Rattfylleribrotten nära tredubblade seda ga sv fikströmmen har sakkunniga kom -. - a En sydhallänning kän inte gär na vara utan Laho va
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.