YYYTYYFIYYFFYYFYEFTYTFFFVYT l Redaktö Sven B. Laholms Tidnings IokalreZaletion: M Y Mi YrverrevvvrYyver - YYTYYTYYYTYTYTTTETT YT MAGARA PTT PO tr TP EVR RIE TEE P EET ENN ärkarya, 4 Villagatan . Jönsson, Tel 10150. hållbara . HERRKOSTYMER kvali 95:— ber, från. ...;.. I I mörka kamgarner . 125:-—, 139:—, 145: . - Trevliga herrskjortor M såväl i - Poplin som:i kraftiga sporttyger, » Välsydda modeller med 'elegan- ta kragar”. 7:50, 9: 50, 12:50 - NYLONSKJORTOR i båsta hel- - sSpunna kvalitet : 125: sn Jätteurval i slipsar till" fynd. 7 priset . 2:90 a Slifstarka strumpor "och crépe- p 4 - larlogen i Göstorp inbjuden. Sy- ” äger även ett bra bibliotek med , Skinnersböke, ' + Elofsson, Herman Davidsson och - berg. nylonsocks oe 2:90—3:25 :- -HERRBYXOR i goda kvalitéer och elegant utförande ' . er ” 17:—, 19:— 2 35: Pågår ännu en kort tid. Passa | på NU, oc De | tiders fina klädfynd! X hos sig. Mannen kastade Sig h NE kan göra alla (Borås idag). : om 86: årig, man i Borås gjorde" sig D r "dig till Mordförsök På sin hustru. Makarna levde sedan en tid : tillbaka åtskilda, När mannen plötsligt dök upp i lägenheten "blev hustrun vettskrämd, lilkaså' en anhörig som ;hustrun hade . "På golvet och skrok:/ ”Nu skall "jag" mörda dej: i. rop lockade grannar till lägenheten varvig mannen försvann. - Han infann sig icke långt därefter hos Polisen, » där han upp- ” sav att han nyligen hänit på att'ta sin .hastru av daga. tisdagsky ällen skyl- mot hustrun, fick omkull henne. Kvinnornas ” -+ med prima avelsmaterial, men i Hönsskötseln intar ofta en nyckelställning för de mindre . lantbrukens ekonomi och inte ' "minst i Halland finns det gott om duktiga hö e. Just Frisk luft. och-mera kärnjfoder es ger. livskrafi tigare kycklingar. fram bättre och Ioskrattigaret; yck= lingar än tidigare, Flera av de all varligaste hönssjukdomarna har man nu under kontroll, hygienen N nu är det aktuellt att plan- lägga Byrekryteringen inom hönsbesättningarna, En hel rad . avelshönserier står till tjänst det är också viktigt för de en= ; skilda” hönsägarna att ge den - Höstens vinterkappor utsäljes till kraftigt nersatta priser. . Väl |” kominen att se och prova; Verk- | v ligt tillfälle. till .fyndköp. sn Vinterklänni ji en mångfald | modeller och kvalitéer.. Övertyga Er' själv. om de oslagbart, Jäga priserna” a - DAMLANGBYXOR utsäljes för "15:—, 17:—, 19:—,.25:— VINTERJACKOR se ; från a FöDELSEDAGAR - i år on : fyller fredagen " den "13 jan. Markaryds församlings - äldste manlige. invånare f. d. lantbru- karen och snickaren Axel Green, Ämot, Markaryd. 5 "Axel Green är född i ualtet, HATTAR och MÖSSOR stort Markaryd' och han har varit sin urval jättebilligt, ; Sh 1. themförsamling tr ogen. under he- POPLINBLUSAR i i ola, sitt långa liv, Det var fattigt enfärgat . "> 12:20, 14:99 i hemmet under jubilarens upp- mönstrade. » växtår och redan då' Axel Green Maseaav — Kläder att att lita på — 2 ENE NEN ENN fadern" med. dennes .skomakeri. Han tjänade därefter dräng ett Par år med den furstliga lönen av 250 ki om året och detta var mycket pengar då han tidigare - > | gått som sommarpåg och då fått so : 0 15 kr för .6 månaders arbete. Ef- Non ter' ett par år blev han bygg- .nadssnickare' då -han' varje som- Länsgränsens blåbandsförening - - höll på söndagen sitt 43:e års- möte .under god tillstutning hos föreningens ordförande". lantbr. . Enock Davidsson, Balkeryd : Ars- mötet-öppnades och leddes av hr Davidsson.” Föreningen bedriver en god och regelbunden verksam- het båda sidor om länsgränsen Halland och Småland. Flera of- ”fentliga fester cch höstider har hållits oeh vid ett samkväm i Egernahults skola var godtemp- föreningen har hållit försäljning med god behållning. Föreningen cirka 700 band läsvärda böcker. Styrelse för år 1959 blevo Enock " Davidsson, 'Balkeryd, ordf., Ge- -'org - Johansson, Össiöa vice ordf., mar följde med en annan ”mar-' karydsbo' ner till. Skåne för att bygga och om vintrarna tillver- kade han mö bler åt bönderna . i orten. Efter "några år av detta kringflackande "hade han tjänat så, mycket pengar att han kunde stanna hemma i Småland. I slu- ensam. svarat - för. "verksamheten tidigare. Till samma verksamhet i Strömsnäsbruk valdes” förutom pastor Wiåihleman, Gunvor Lind- strand, Asta Svensson och Anne- Marje Larsson, :' För det nya verksamhetsåret planeras tältmöten och väckelse- serier av olika slag. . Världsbap- tistmens evangelisationsplan kom- tet på 1880-talet inköpte han ett mer att aktualiseras under hela : mindre hemman i Åmot och där 1959, I samband med årsberättel- vuppförc de ;han egenhändigt samt- sens uppläsning hölls parentation liga by der. :Han innehade var i skolåldern fick han hjälpa : - fyller fredagen” den 16 jan. snickare Karl Johansson; Rås- Femtio år fyller på p fr ag verk-. mästaren Sigurd Westman, Lied-' bergs väg 4, Varberg, Westman är född i Bodsjö i Jämtland. 1930 ge sick han Hässl skola och utbildade 'sig till vägmäs tare, Åren 1932—1943 var han an- ställd vid Norra Asbo vägdistrikt och bosatt i Örkelljunga. istnä > Ekenberg, och han hade många . angående -kycklingarnas uppföd- .| re har visserligen slutat upp, men = har man i år möjlighet att få ”Jämplig ” vård och skötsel Vi -' -har vänt oss till VSÄ:s fjäderfä- "instruktör, Lennart Nilsson, Fal- värdefulla synpunkter att ge «Ring. " Fjolårets ' pålägg inom landets hönsbesättningar' var något större än under de närmast föregående åren, Detta har medfört att man under den senaste tiden haft ett visst överskott på ögg med ty åtföljande prisfall, - För den som kalkylerar på kort sikt skulle det då ligga nära till hands att lår minska på kyckli hö har fö och ny. rön har gjorts beträffande Kyck- i lingarnas utfodring, : I : i Många höns & är snuviga H Under den gångna hösten har hönsen i många besättningar be= I svärats av snuva och inälvsparasi- ! nn metlist då har givetvis inver=- kat m både på hönsens livs= kraft och ä ex Enligt ex pertisen tycks parasiterna i många fall ha befrämjats genom att höns sen utfodrats med dåligt bärgad fo-. dersöd. Särskilt unghönsen är käns- liga för parasiterna, men numera finns utmärkta avmaskningsprepa= rat att tillgå. Leukos och höns- förlamning, som för några år se- dan härjade svårt i många hbesätt- ningar, tycks nu lyckligtvis ” vara på retur, cc H Metoden med djupströ i i hönshus sen tycks i vissa fall befrämja men någon större minskning av hönsstammen behöver säkert Inte befaras, Några få kyckli tarm-mask utveckling, Djup- ströet har dock så många andfa fördelar att det alltjämt kan re- | gengäld har det kommit nya i stäl- let. Arets rekrytering till höngsgår- darna väntas bli Av ganska normal omfattning, : > Genom / ide; nya rön och erfa renheter 'som "under -'senare tid gjorts på hönsuppfödningens områ- Dels är det ar- betsbesparande och dels får hön- sen torrare och varmare under vin- tersäsongen,, a Kärnfod även til åky tdi g Fjäderfälnstruktör Lennart Nilsson Falkenberg, som står VSA:s med "lemmar till tjänst med råd och hjälp ; vid hönsskötseln, ringénorm har säkert tidigare stått, som ideal för många kycklingupp=): födare, men nu har man i visa mål måst rucka på Principerna. Ett allt för äggviterikt foder driver kyck-! | lingarnas tillväxt för fort, och de blir lätt svaga och mottagliga för sjukdomar. . Nu har man i stället” övergått till att ge kärnfoder även till små kycklingar. Några större kvantite= ter får det visserligen inte bli, men ett par små 'givor krossad vete el= ler havre mår kycklingarna bara gott av, Kärnfodret ger bl a värme- energl, och med hänsyn därtill kan man minska på värmet utifrån. Rent teoretiskt bör ' kycklingar« ha ha mycket med äggviterikt fo= der för' att de skall kunna växa till och utvecklas, Denna utfod- I och med dvettondagen är fa helgen slut. men Knuts-dagen den 12 januari slår officiellt ”knut på julen”. enligt "gammal hävd . och folktro. Redan på, 1600-talet hade | Knutsdagen i: Sverige flyttats från den sjunde till;den 13 januari — från att den varit. trettondedag jul da å år. började han på vägbyggnads- över tre av församlingens med-: 21.2 sär lemmar” som" avlidit under aret Zården ett A0rtal:år samtidigt och som samtliga under en lång som han "arbetade som snickare tid varit "verksamma inom bap-' i och vagnmakare. Men' inte nog tismen och tillhört församlingen. därmed, jubilaren var en mång- I kunnig man. och under. nära 50 Markaryds Bridgeldubb - mest anlitade spelade i. tisdags årets första år var han orte ävl'ng som "gick över 6' slaktare" som vid jultiden vand- . Enock: Bjersén,. On - sekp., | Herman Davidsson, Språxhult, vice sekr.. Edvin Elofsson, Orm- hult, kassör. Styreleesuppleanter Marianne Jonasson, Skinnersböke -.och Karl Ragnar Gudmundsson. Måslunda. Revisorer Svea” Gud- ; mundsåéon och Jchanna Jonasson, |" Biblioteksstyrelse Georg Johansson, Össjöa, Edvin Karl Bergendorf. Ledare' för By- föreni Margit Gud Ryd, och Margit Carlsson. Rosen- Representanter vid Små- lands . blåbandsförbunds' åremöte Edvin Elofsson och Enock Bjer- ,sér. För sång och musik Iris Jo- ”hansson, Össjöa och Lisa Davids- son, Balkeryd. Sist blev det sam- ling kring kaffebordet, med un- derhållning till sång och musik. . Isejöa baptistförsamling som bedriver z£in verksamhet 1 "Strömsnäsbruk, Hornzgborg och Markaryd har hållit sitt årsmöte. Detta som var' det 102:dra i ord- ningen inleddes med 'en välkomst- ” hälsning av pastor Holger Wah- leman. Pastor Waähleman höll där "efter en andaktsstund och talade därvid över Matt, 6: ”Gören eder intet bekymmer”, Yttre missio- » nens: sparbössor tömdes och in- samlingen gav 915 kr. - Av årsberättelzen framgick att I livig predikoverksamhet bedrivits med regelbundna möter på samt- - liga "verksamhetsplatser. Kassan balanserade på 29,189 kr. Till församlingsstyrelse valdes pastor Holger Waåhleman ordf, Arvid. Andersson, v. ordf., Her- man Karlsson, kassör, Bamt E- hold Lindstrand, Ingeborg An- borda; Medel var 110 poäng och ö-"radé "från ” gård "till gård och slaktade 'julgrisarna.' 1935. sålde han gården till en av sina söner. Numera” bor Green på vårdhem- met Tallbacka ch. han är trots ver denna poängsumma kom föl- jande par: 1. Lundqvist -Nj'sson 153 poäng, 2. Johansson—Josefs- £on 129, 3, Pålsson—Ohlsson 128, Vv ' Jalmgård--Svantesson ” 121, 5. "Wiesel 118, 6. Jönsson Malmberg 112. poäng. "i Predikoturer Högaryd: Predikan hos A. Gus- tavsson fredag kl 19 av 7 Robert Pålsson. I TÄGTIDER na vid Laholms station fr. o. m. 1 sept. 1958 t. o. m; 30 maj 1959. ”Ankommande tåg från station vag > Sjuttio år fyller i "morgon ”t förste järnvägskontoristen. Olof Olsson, Laholm. : " Jubilaren-är född i Ängelholm Joch kom redan i mycket unga år, närmare bestämt år 19037 tjänst hos Statens Järnvägar. Under den första tiden tjänst- gjorde han i Ängelholm,' Katt- Hälstacbore (vard) . "717, arp och Båstad för att 1918 flyt- Varberg (Hässleholm) - 841; ta till:Laholm där han tjänst- ' 944 gjorde till. 1952 då han avgick Malmö (Hälsingborg) Göteborg (Stockholm) .St. 0 med pension, I ej mindre än 50 år yar. sålunda Olsson 'knuten Hälsingborg ; Halmstad (Hässleholm) 11.53 13.24 | till, järnvägen .och utförde där ett mycket gott arbete.: Tack va- Halmstad (Göteb.) (Hässleh.) Vard, före 5. o. H. Hälelgperr DEborg 1505 re sitt trevliga och tillmötesgå- Halmstad (Hässleholm) 16.06 | ende sätt blev han mycket upp- Göteborg Klingberg er skattad av trafikanterna. i almö Hälsingbo ” Olsson kom tidigt med i arbe- SISTONE 1 tarrörelsen där han nedlagt ett Göteborg (Häsleholm) 20.34 | stort arbete! I Laholm var han i Malmö cr igborg) Jeh) + 22. 02 £) (Häsele ) ) 23.411 ,ekommunen. I fyra perioder 2 Kr Saat, dag före SoH och tillhörde han . stadsfullmäktige 2 [som socialdemokratisk represen- - än station : : ent eat ANA många år sekreterare i arbeta- send dersson och Karin Sal Inom ungdomsverksamheten fö- rekom en del nyval till ledarpos- ter. För GK-ver! t Södra Malmö (Hälsingborg) (vard) . Göteborg (Sthlm) (vard) >, Arhult, Markaryd valdes således Ellen - Johansson, Solveig Johns- ;&n,' Sara Palmer-Johansson och listen, Den sisti a har "Jatt' stadens: julgran fick tta åt förgängelsen. Den har i år donerats till pågarna &£Brei- dablick till vana Pla den] od förstärkning, he ” mit man börjat sälja fast-, t Jagsbultar 1 Laholm. r - ska Hälsingborg ') . +: 8.43 abellad (Hässleholm, Oslo)” 9.45 Malmö Hälsingborg St. 10.20 Göteborg (Sthlm, Hässleh.) 1129 Hälsi Hälsingt (Malmö) ' > 13.28 Vard, föresS, o. He co ct ” Göteborg (Hässleholm) «+: 15.07 Halmstad (Oslo) av > 1808 ; ö Hälsingborg d 16.10 : Malmö (Hälsingborg) 17,55 Göteborg (Kristianstad; 18.12] : " Hälsingborg (Malmö) ” 18.33] ' I Göteborg (Stockholm) St. M 1028 Åstorp (Hälsingborg) |” 2 Halmstad d (Varberg) ") Rv) Till Vasberg natt före och e tant och han har även varit med ätsell Jkant SN har' fångat. . «1 Knäred, ' som den. förste på . byggnadsavdelningen, i Halland. Sedan dess har han hu. 'vudsakligen sysslat med nybygge av vägar. År 1949 bosatte han. sig i 'Hårsared och efter några år i Ulla- "ed och Rolfstorp kom hah till Var- "erg 1955. Här uppehåller han verk= nästartjänsten' på byggnadsavdel. singen,; för i varbergstrakten, Hr, Tr. : estniah har bl'a byggt de nya vä Lindberg—Valinge och Väröbacka— Bua. » Hr "Westman ' är” kommunalt. in- :tresserad och ledamot i trafiksäker-, | hefsnämngen. Han är, också infres-, " serad' medlem i Svarta Örns-' och Druid-orden, ARWID JOHANSSON, va Sjöalt, Våxtorp. : En i vi da kretsar i i södra Hal- land och "norra .Skåne välkänd man, fotografen och -auktions- förrättaren "Arwid Johansson i Sjöalt, Våxtorp, :avled på tis- dagskvällen i: sitt” hem. :' Han skulle den 5 april" i År ha fyllt sjuttio år. ” Arwid Johånsson var född i Floalt, där fadern var resepredi- t inom Missionssällskapet Bibeltrogna vänner. Redan som | 16-åring kom, Arwid Johansson att intressera' sig för fotografens yrke. och' detta höll han på med livet ut. Tusentals ä är de familje- " I kort och naturscenerjer I som han med säker hand och säkert öga : Men. detta : yrke räckte inte för den'verksamme mannen, utan han har med stor framgång » utövat många : andra yrken. ,Auktionsförrättare 'och egendomsmäklare. var han flera jer och som sådan mycket iblad en, kyrka [2 före o. efter, SoH, - fullmäktige - och samrealskolans ” Tal , Malmö dag. för, sot och styrelse. Sina uppdrag ' skötte SoH fö |han på ett utmärkt sätt men har '.: Inumera med 'ålderns' rätt läm- nat dem alla." I 'stället' har' han engagerat ' sig i Laholms' Folk- pensionärsförening; där han är SoH, 5) Endast natt efter onsd. samt natt + 1 EN GAMMAL GOD. '— Ni har väl inte,sctt till en liten vit hund?- > — Fet Jnops med röd. rosett? del ha ,. att man börjat fälla en träd på kyrkogården i Laholm, — Ja. vice ordförande, - - Och rutigt täcke om "mår Personligen - jubilaren en IR Ja Sh . sympatisk och trevlig man, som — Ned, den 'har jag into sett. LAMA AA LARS AAA FVEFYTTITE anlitad; , Försäljning av. orglar och, pianon var-en syssla, som Johansson ägnade sig åt. > . -En annan rätt ovanlig närings- arna . vid "Trönninge — Klastorp, . "| nad, ett s k ”klutande”. blev den tj d jul. ; Vid Knut hölls de sista julagil-' lena men i folktraditionen bevaras också många sedvänjor och fest« ligheter "av mera offentlig art som sammanhänga "med Kunutsfirandet. Ett gammalt känt talesätt är ju att ”Knut kör. julen ut”, Det är ett ut- tryck som går igen över hela lan- det men sätten att fira Knut varie- rar högst väsentligt i olika trakter, I varje fall var. det wid Knut dags att ta ner julprydhäderna i'hem- men, kasta ut granen. sedan den vederbörligen plundrats och ”dan- sats. ut”; ' Julbonaderna togs :ner, julhalmen | bars: ut :och även jul- kärven : var ' vid : dennå « tidpunkt plundrad "av :/ fåglarna. .På många håll i iandet blev' julkalaset vid Knut det största' under' hela julen med många arrangemang och till- ställningar, dans och spel, Man lik>- som ”åt ut” julen 'med andra ord. Då kunde det också på sina. håll bli ett verkligt ”gubböl”, .Gubbar- na Dälser eller och kunde det bli ett särskilt ”käringgille” där det' gick så friskt till att. man glömde hem Sä ägner om Knuts -dagen nades den av halm” tillverkade Knut-gubben kvar. Man gick ock- så på sina håll i Skåne med "Jula- knuda”, och man kastade in en stor vedknuta till grannen, I samma trakt körde man ut julen” genom att ett stort hjul togs in i stugan och sedan rullades 'ut på gården. Det : kunde också hända att man rullade in ett hjul på ett främmat ställe och ropade ”nu' är det jul”, Blev man utkörd kom man Snart igen med samma hjul och ropade då "Nu är det jul igen”, Ganska vanligt var att utklädda Knut-gub- bar gick, omkring och sopade för- stugorna under det de utropade ”Jul.ut, jul ut”. Man gick också kring stugorna och. slog. me klubba på 'k Ky får lättare att över- gå än batteriets varma klimat till det kallare och mera. - växlande kli= matet i i kullhus och frituft, > Hygien och frisk tatt kan säkert inte predikas för myc=' ket varken för hönsägare eller and= ra djuruppfödare, Höns och kycks ; lingar. är ömtåliga för väta och smuts: och de -blir lätt ruggiga och i dålig "kondition, Kycklin= = ' garna stanhar 1 växten och väl hönorna slutar att producera ägg. Samtidigt får djuren lättare att fal-" Ja offer för sjukdomar, , i Under senare år har man funnit: att kycklingarna bör ha bättre till« gång på utrymme” och frisk. luft 1 batterierna! Under de; första lev= nadsveckorna: växer kycklingarna ganska fort, 'och 'om de' då :skall hysas i trånga och osunda fack, blir kullarna snart ojämna, Påfrestnin= garna blir också mycket stora, då 'de skall flyttas från hönserlernas .ombonade tillvaro ' och ut till kö parnas ofta mer provisoriska höngs hus." En nykläckt "fyckting I kar: vid första anblicken förefalla tämligen dlig, "Väl skött kan den: dock oj osedd när husfolket kom ut; » Julhelgen” ansågs som förut sagts offentligen vara slut i:och +med Knuts-dagen: Intill 'dess' var. förr i tiden enligt landskapslsgarna rät- tegångarna vinställda, - strid: söktes icke "med någon ech, fridsbrotten var under ;-helgen särskilt - hårt straffbelagda. Får man tro Selina Lagerlöfs, berättelse "Gudsfreden” så var även de'vilda djuren skyd- dade "och fridlysta; Dagen efter trettondagen ' kallades fordom för ”Farängladagen”, 1. Småland. Där- med ävsåg man att de döda (i form av änglar) bröt upp. denna | deg ef- ter julfirandet, - Knut-dagen är eljest och plikter med djuren. ij vis spelade det starkå fludiet sin särskilda roll vid olika tillfällen, Öl | och starkare drycker flödade, var- om det i en gammal ramsa hette: I slut på jula och slut på ljusa ”' ” och slut.” på drickat: i alla >. .husa.s. i - Namnet Knut inbjuder i det här sammanhanget särskilt till utkläd- » Man? till- verkade sålunda Knut-gubbar av halm som man dansade med på ju- lagillen 'eller kastade in på gran- nens gård till förargelse för den- ne, vilket skedde om man hade ett särskilt horn :i sidan: till: honom. Men . man klädde också ut. sig i halm och gav sig ut på vandring | efter en dansk prins 'vid namn Knut eller Knud, som dog den 7 janua- ri” 1130" och sedan” kanoniserade: som $S:t'Knut eller '”den , helig. Knut”. På sina håll i Skåne fira: man alltjämt storslagna Knuts-gil len och där existerar också ett ex- klusivt . ordenssällskap med nam net'S:t Knuts gille. I den gaml folktron ansåg man -alt 'björner vände, sig 4' idet den 13 januari Man fick inte tröska på Knuts-da- gen så framt man ville behålla si- na djur utomhus under den kom- . mande sommaren. Julkärven gav: åt kreaturen, vilket bådade fris- ka.kor och god skörd. Eller ock-' så sparades julhalmen till dess nå got djur skulle ha ungar då man för att skrä d: och väg- farande. Detta hände så sent som i slutet av förra seklet i Halland. Man berättar ännu gärna på; des- sa trakter om bonden som stanna= de och sa till den mötande figuren, som hamnat i vägdiket: ”Ligg inte där och sov, du kan bli förkyld, Ä du full så kan du få åka”. Men när han skulle ta upp gubben så be- fanns det vara en halmdocka och ingenting annat, .' Knutgubbarna, både de rediga och de till halm- dockor : utklädda ställde" nog till förargelse men samtidigt” var de något av ett ”vakande samvete”, som man. använde sig av för attl, hämnas en oförrätt, Sålunda kun- de man säga till sin vederdeloman: "Tag vittne med dig och följ! med till, Totte sjögård och låt mig se hur du bär dig åt när du vittjar gårdbons + ålkista”, Det : förekom I : också att ungdomarna "slog ; följe | - med «en .Knut-gubbe och gick om-|. bäddade med” denna :halm, vilket bådade lycka, i Alltnog får man betrakta” julen med sina fester och sedvänjor slut i ock med Knut, Då tar den uni- versella julglädjen ut sin rätt och man fröjdas till sång och spel med Å urskyddsföreningen i en skrivelse. g "vill regeringen med. begäran, att ”'» « ”ktig reklam $i princip förbjuds el på nägra få månader utvecklas till en stor och präktig värphöna och som sådan producera sin eger vikt i-ägg många gånger om, Hönssköt- ' seln' är av stor betydelse både för lantbrukets ekonomi och för: hela svenska 'folkets . försörjning ; med högklassiga livsmedel, Det Tinns alltså 'all anledning' att 'ge kyck- lingarna den bästa vård och? om=: sorg. : In ik) . Ta det försiktigt med itomhusrekläm " STOCKHOLM (Press) - ;e "Det nuvarande stadgandet ina ursk om husrekl 'r inte effektivt och medför jonö= "igt besvär, framhåller Svenska na= =. itgärder vidtas för en ändring av. sällande bestämmelser så att var- , ar satt obligatorisk -anmälnings-, kyldighet införes. > - Som talade exempel hänvisar för= [ningen till den numera riksbekan- :a Skärstadsskylten, som på: sin äd. uppsattes av en' frikyrkoför= samling. Efter beslut av regerings= , rätten har skylten tagits ned men efter satts upp på en ännu mer iögonnenfallande, plats. Som lagen är avfattad möter detta intet hin- der. Länsarkitekt Gösta Planck i Jön- köping har i en skrivelse till Na- . turskyddsföreningen gjort en kom=, " mentar: "För skyltägaren vore det otvivelaktigt mest praktiskt att för- med hjul el- dans och lekar kring j' der det man sjunger de” gamla jul- sångerna, vilka mest bekanta är: " Nu är ullen slut,” nu har vi dansat ut. och julgranen ut vi kast: +' Nej, det var inte sant e och det var inte sant ör julen varar väl till Fasta! Eller också till. omväxling den- naramsar. oo. oh '- Opp och hoppa, - - "stå ej och dra dig, när du blir gammal os vill ingen ha dig. Skubba lätt och tätt, i en slängpolkett, kring i gårdarna och lät: sig trak-!" teras, Fick man ingenting så Jäms opp med. träskorna i taket... Ad un-|se men är likartade på flera håll och speciellt i turistlänen såsom Hal- lands och Kalmar län, ” Vv . trafikanter nyttiga anslag om ser- viceanläggningar, : hotell, näringsställen o dyl bör dock inte generellt utfärdas, dock upfer förutsättning att anslagen Koncen- treras till gemensamma anslagstav= lor vid infarterna till sambällena, framhåller Naturskyddsföreningen och erinrar om att utomhusreklam i landskapet är förbjuden i Fin-" ' land och Danmark. . : ler .påX annat sätt göra dem lätt transportabla och förflytta skyltar= - na. allteftersom förbud - meddelas att'de skall borttas"; — Proble- Alltför rigorösa förbud mot. för bensinstationer, gren, ' som intr de "Arwid Johansson : var ' fiskodling. I Floalt hade :han tills för endast något år' sedan ' inte mindre än 17 'fiskdammar:' omfattande" ett « gjort sig omtyckt 1 vida kretsar, ) område av 15 hektar där gädda, - (Forts, å'sid. k5) sapss an kA Ak ARA E s Å AARA ARR AAA MMAMANASASAARSKASADA fr ev. VV
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.