- har. . ringens-problem, men dehär" '" ligen överlämnat. ät militär ” med denna nya krigföring. — Clau- . ningskrigen, .den normala formen ” ligger lyckligtvis ännu icke några ” medlet 1 brist på .annät,' N vrevyvvYyrYrYEYYTYY FE YYYYSYYPYTTT YyTv Yey YY Tree rv rt YYTTI YT rvrvvv rä rv svt TT vevv vrerevtYeYvvevYYYYYVYY vett veevvevevYyYtteFYYY Ye YYYT YT YY FEV FYYPYS H etag v t "de flesta kan citera. Han hade för- "mågan att kunna ösa ur goda källor tillvaro. = v "sakt, ; s praktiska "erfarenheter skulle kom- ” ma-att föreligga synes det mydket gets mål Låg helt, utarifö; .: maktmedel, Det militära målet låg, Atomkrig Kriget” som politiskt medel har epelat "ut sin roll. 'Atombomben har Fétt utvecklingen .baklängés till ut: rotningskriget — och den a sie tiska rO] agandan har stirrat si; Jå kö vigets, medel i i ställe fö puy” någon; skrivande militäl m kan bli ”atomålderns Clausewitz”.: Han påpekar jatt- endast 'några! djupsinniga Peivila”. författare "som; dr Kissinger och Robert Osgord; penetrerat ”atombombkrigf facket att utforma de rent m ill, get sin 'Clausewitz- uttolkning. får. aldrig > som” betraktade kriget har. även försökt spinna vidare på trå-. den men har i regel kommit till ' det resultatet 'ått endast mycket små atombomber kan inpassas som detaljer 1 den krigföring, som mi- litärer har lärt sig. De stora atom- bomberna hör. samman med en ny slags "krigföring utan behov "av andra .detaljer. Det enda som kan återstå att'utreda för den nye Clau- sewitz, är den egentliga meningen sewitz.: (1780—1831) » efterlämnade som bekant tre digra volymer ”Vom Kriege”, vars innehåll ytterst få or- kat läsa igenom men vars sentenser om en krigskonst med mer än 2.000-åriga.' ', traditioner, — Denna krigskonsts "väsentliga förtjänst an- sågs vara att den en gång i tiden gjorde . slut. på « de ; gamla: utrot- för krigföring under den avgjort längsta . tiden ” av, mänsklighetens Om: atotmbombkrigföringen” före- praktiska ' erfarenheter . utöver för- ödelsen mot Hiroshima och "Naga- Därest i framtiden några tvivelaktigt om” det" korhmer 'att finnas” någon. H = som ett: medel. i politiken, då inga » kvart, nåra fanns att kan endast. föras med ätombömher. i brist På annat, hur Jiten tvist det" än för tillfället: kan röra sig om,' Ett” typiskt exempel är' det dags=" aktuella "läget kring Berlin; -Varje försök från västmakternas sida att tilltvinga. sig rätt med maktmedel ' i rimlig . proportion. till , tvistens vä synes utsiktslöst.. En -östtysk” , tulltjänsteman kan med kalla han= den avvisa, en hel västerländsk ar. mår y :Denha ”egendömliga utveckling kan. omöjligt ha'föranletts av nå- ' gon målmedveten strävan att göra de militära medlen mera' effektiva för att kunna fylla sin gamla funk=> tion i tjänst. hos en målmedveten utrikespolitik, som vill hävda en ? rätt, Det motsatta förhållandet har. uppstått.. Valet står mellan allmän ” förintelse eller fria händer.åt det maktblock, ' som "ensidigt: förfogar över 'militära styrkor av den gam= la typen. Så tillvida är valet redan” gjort att. man "saknar maktmedel att, häva re isterande ocku= pationel ” > ) Ungerns frihetskamp kunde! stöd= "7 H jas av "sympatier, -men" icke med maktmedel, ”Sarhmia krafter, som verkat för” nedrustning” "intill .den nuvarande :vanmakten "i fråga om med förmåga att tärka ut vad äden |]: egentliga” meningen kan.ha' varit, I förekommande fall torde 'medita- Kr tlonerna "komma att handla om en krigföring .i 'ren motsats till" den] som, Clausewitz: skildrar, 7 "> "; Clausewftz var en "militärpolitisk tes filosoh,! Han 'moraliserade inte om krigets ondska,” utäh "konstaterade på empiriska grunder dess existens. Sin tids: vapenteknik -'öch "taktik sysslade. han föga med; Hår” ägna- de sig åt de -tidlöså Problefen , om” i fö k s mråde”, d v s på det politiska om: rådet, I en värld "utan överstatlig 1. rdning var” kriget" ett” medel folkrättens tjänst, - det yttersta lätt: att missbruka, men ändå med en be- griplig funktion. Våldet var ett me- del att bryta en motstånds- eller angreppsvilja och borde för den koncentrerade effektens skull be- gränsas till motpartens : militära anligt Clausewitz, helt på det psy- kologiska området, Det gällde att bibringa motståndaren en känsla av utsiktslöshet . och, därmed var han redan slagen, Vid tillräcklig ensi- lig överlägenhet kunde det räcka med hotet, Försvaret var den svas gares enda rätt och i rättens, namn en skyldighet: Den allmännza för- 'ödelsen var varken ett militärt eller ett politiskt önskemål. Meto- den nödgades emellertid ofta: till- gripas av den underlägsne, t o m 1 eget land, för att beröva en an- gripare fördelar eller den beräk- nande vinsten, Krig borde sluta, idsmedel,. verkar ” panj för total. maktlöshet på väs maktsidan, OM äd i stä let för, dess orsaker; 5 derhagogiska ;propa Sandatesen " har utsikten; alt nödgas. förverkliga det man villeå avstyra. M . Utvecklingen på, det militärpoli- tiska: området, har gått åt fel. håll; inom västerlandet. Den har lett till att den. militära effekten har upp- hävt. sig själv och. sin egen funk= tion, : ” frn " Det modetna förödelsckriget kan aldrig få någon militär Clausewitz,' Det är en följd av krafter, .sora utanför det militära området" har samverkat i baklängesriktning tills man åter har hamnat vid utgångs- punkten — utrotningskriget. ; ” " "Den: gamle . Clausewitz = finns emellertid : alltjämt - att. "studera,' Man” gör det endast inom Sovjet- unionen, Där har man följaktligen fullt klart för sig ätt krigets mili=, tära mål alltjämt ligger på det psy«' kologiska området. Inom den väs- terländska världen verkar många goda krafter för att sprida skräck och fasa inför resultatet : av eget verk — nedrustningen, som ersat- tes” med atombomben. Med: hjälp träffa , på k «+ Svårast är'det att ers tta en' -tesens fingrar ä Seen berättar. sålunda/, atfsh ed- ol en; i Konstgjord. hand, :vai -rörde sig'av sig själv, dysn .; nor sedan de fått 4 hor vällt upp från många av BEA:s flygvärdin« - en opposttionsaäg order om att korta kjolarna med flera decimeter. : Det var lady Douglas, maka till chefen för BEA, som framlade för- slaget till sin man - ställda om kortare kjolar.. som genast lät en order gå vidare till de an-=-. T v ses Lady” Douglas visa hur lång "en kjol skall vara enligt hennes mening, T v på mittbilden ses en ; av BEAÅ:s flugvärdinnor i kontrast med én flygvärdinna ur Air In= 1 dit.” Flickan t. v.. har nog haft den största turen i fråga om uni= . + Hon - tillhör: KLM, ' Kungliga Holländska flygbolaget. Fär-' ben på uniformen är midnattsblå och den är försedd med sprund "+ : bak" på: kjolen. Längden verkar också bra, K .-danför knät. slutar strax ne- :wxån. år stigande antalet trafikolye- kör har gjort hundratusentals män- niskor till invalider, Men även i de hä läng mest, kri jade är det konstgjorda "handen, på vilken en elegant handske dragits på," monte- rad på ett'stativ.och med en smal ledningstråd kopplad till ett metall- band... En person fick spänna på förhållandevis sällan som man läg- ger märke till folk med träben eller gripkrok som ersättning för en för- lorad, arm. eller hand. : Med ' den moderna teknikens möjligheter har man lyckats konstruera så fullän- dade proteser, att de inte blott till -det yttre" liknar naturliga" lemmar |. utan. också 'kan utföra de flesta na- turliga rörelser. Man kan sålunda sig metallarmbandet och röra fing- rarna, knyta näven o s v. Varje rö- relse som han gjorde upprepades omedelbart av . den, konstgjorda handen. Den var snabbare att ut- föra rörelserna än. den naturliga Godtemplarna ger arbetslös ungdom: god ' studiehjälp”.. | STOCKHOLM (Press) Har Godtemplarorden någon an- nan uppgift i samhället än att pre- dika nykterhet! och ansvar? Ja, det har den. Fil dr Hilding Johans: son, 'ordens' ledare 'för socialt ar- bete, "pekar i Reformatorn' på en aktuell arbetsuppgift i dagens lä- ge: att bistå arbetslös ungdom: Han säger 'så Det är naturligt att samhällets olika organ ingriper när en för sämring. sker i arbetsmarknadslä- get, Det kan vara fråga om ati omskola "arbetskraft inom sådans sysselsättningsområden, där träng- seln är särskilt stor. Och 'det gäller att öka arbetstillfällena inom pro- duktionsområden som är särskilt samhällsviktiga. På det sättet ska- par man av” krisen tillgångar för , både materialla och and- ost hehövd handen," Fö H till och med endast tänka sig en rörelse för. att: den konstgjorda handen skulle utföra den, -Hand- . kunde. hålla en" bok, ider- med ben, aoelutiningar an lorad hand och: stånd att-utföra de -mest- skilda. ting' måste de: först sättas, igång utifrån, d..v s bäraren mäste på ett eller annat sätt. utlösa "en mekanism. Men på detta « områ- det har: »ryska vetenskapsmän gjort nästan" fabulösa framsteg. En kor-: respondent till" Frankfurter Rund-]| an va- | den demonstrat; dens” bärare: önskade d ei är "invalidens tankar, som framkal- Jar elektriska > spänningar i hans tvtrådar: Dessa spänningar äver- rs till den konstgjorda handeis rs: till "den konstgjorda” händens relsemekanism. mt . Det ä är sex elektroingenjöret som inaggregat i miniatyr” som Ja” i den konstgjorda” .han- 5 VARAR. rett Under denna rubrik vesvarar St en” svensk - kostnadstritt "nedicinska trågos Från läsekretsen. i Förse-trågorno med lämp oli .$signatur' och" uppgiv helst ålder - ocktkön. Det är givet att envars ""Anonymitet obrottsligt bevaras Märk.breven DOKTORN SVA- ': RAR och sänd Jem till redak- tionen, ” ”Sorgse Inflammation" av buk- I pottkörteln ” ger ofta mer eller ion: av |; leyitimerad läkare - |" bläddra i "den, vrida om en kork- skruv, ta upp;en tändsticksask mm, " Bakom detta underverk ligger ett skickligt utnyttjande av.den'mo- "I derna. radioteknikens möjligheter, I armbandet finns det mycket känsli- ga. mottagare, som :påverkas' av: de svaga nervimpulserna'i armen; Des- sa ledes vidare till en . miniatyrför= stärkaranläggning, som sätter igång aa Till de senare hör t ex ökad trivsel i jobbet som följd av bätt- re -yrkesorientering och yrkesut- bildning: " ' Men särskilt om arbetslösheten är-av mera tillfällig art och givet- vis'alldeles särskilt 'om det är frå= ga 'om "ungdom ' kan -och "bör folk- rörelserna -gripa. in., Att. Gödtemp- larorden skall göra det på alla platser , där, detta: är möjligt och där ; det föreligger ett. behov ' be- över - ingen särskild " motivering. Det räcker; med att hänvisar till en liten motor. i den k da handen. Motorn driver i sin tar en liten hydrau! sk pump, vars rör elastiskt.” men" dock ”medas så; stor. kraft, att den är tillräcklig för alla normala arbetsprocesser, 4 OR ' Det-är inte nödvändigt att kopp- 1a' en. elektrisk” ledning - till . den elektriska mekanismen för att den d larordens allmä huma- nita inriktning till "ordens beto- nande av samhällssölidariteten; - -' Godtemplarordens - insatser. för I den - arbetslösa ungdomen . har en allmänt” ,ungdorisvårdande. "aspekt. Kommer" de unga” inte i” ken .att hamna +i' ligor av" olika slag för deras del betydande. Dess- utom är det fråga om en' insats skall -få "behövliga impulser; den kan lika väl styras av radioimpul; ser, Detta betyder att ran kän an- vända en sådan hand till allt fö- || rekommende: arbete i rymdraketör liksom i de stora metallklot, som man använt under senare år för att utforska" hivsdåjupens hemligheter. Floxtriska händer kon sköta film” pparater och instrument i klot, som sänks 'ned till havsbottnen" beh ie'kin mrövrera raketmekanis- men i rymdråketer så länge dessa kan nås av radiosignaler från jor- ckor åt mån Ise för att en elektrisk impuls skall uppstå i 'neryerna. "Det innes endast att man kan" er- sätta förlorade lemmar med'prote- 'er;, man kan "också med sådana förstärka "och "understödja musk- inker sig en i nykterh betet bland ungdo- men. Den arbetslöse får gärna ett behov av att.”slå ihjäl tid”. Spri-] ten kan då ligga nära till hands. Vad , de lokala > godtemplarorga- nisationerna "främst kan :göra' är att - ordna yrkesorienteringskurser, praktiska och teoretiska," i .sam- arcete "med ortens arbetsvårdande myndigheter. Vår stora tillgång är våra, lokaler, som ju oftast står tomma på dagtid då. dessa kurser lämpligen. hålls.” Att det är nöd- vändigt att man i verksamhet av det här slaget håller köntakt med ligheter och andra ner, som” ordnar verksamhet för de; arbetslösa,” bör särskilt under- strykas, tillägger dr Johansson. " Studierektor: ' Ralph -. Uddman i Godtemplarordens = studieförbund ddelar i- detta l att arbej knadsstyrelsen kontaktat io- torn's'resklioner vid förl z genom skulle även den" som drabbats av en förlsmningssjukdom behålla sin 'rörkehet, och ”nervsys- temet bli'i stånd att förr eller se- nare 'återta sina normala funktio- ner; "+ Dr Helmuth k Gottschalk studieförbunden och vädjat till dem att sätta "igång "med en speciell kursverksamhet för den arbetslösa ungdomen. Så skall nu också ske, Han tilläzger för egen del: "Vi får inte.försitta denna » möj- lighet till' en :arbetsinsats som inte bara -kommer att ge vårt 'studie- .I.konstnärliga begrepp som vi lever ontakt T' med ordnat föreningsarhete är ris- | AMSTERDAM (ARP) | "Enligt en färsk av Vi kan: ej Jära :alla de ord "som: teknikåldern 'skapat': fessor Paardekoopar anser att de kniskt och ék iskt högt ut= dun. holländska . öpräklorskarad P c Paardekooper behöver den mor vecklade folken årligen” nyskapar kring 3.006. ord,;' vilka dels in= derna ”tekni kring en, miljon olika: ord för jen kunna ' uttrycka + de. nyanser som de ledande; språken är mäktiga till och de” vetenskapliga, tekniska och i med, Det. är emellertid knappast | troligt att någon människa kan behärska en' miljon ord, antagligen inte ens en. tredjedel av detta oöverskådliga vetande, - De stora wpråkon, engelskan, - tyskan : och ”ranskan, har var och en omkring 20.090—300.000 olika, ord, 1 vilket sdförråd de s k tekniska: termer- a och, de föråldrade orden icke nedräknats. Svenska språket har mkring 60.000 ord. På tyska är .ntalet ord närapå obegränsat. då let på. tyska kan skapas nya ord Zenom substansivering av verben ach verbalisering av substantiven, adjektivering av adverben och så vidare, samt på grund av att det tysta språkets natur tillåter sam- mnansatta ord I vilken form som ”elst. Också på svenska och i viss | nån på engelska kan man nyska- Ja sammansatta ord utan att där- ned handla mot språkets egen na- ur. Däremot är sådant endast i vegränsad. omfattning möjligt på | atinska språk, franska, italienska ich spanska, Enligt den holländska "orskaren behöver en s k ”allmänt nildad” person mellan 10.000 och 5.000 ord för att ledigt kunna ut- rycka sig. På lägre intellektuell nivå kan man I ett modernt sam- förlivas med det egna språket, dels ., med de olika vetenskapernas ord=. förråd, Elektrotekniken har t' ex omkring 35.000 egna begrepp” 'som ' Ed betecknas - med enkla ' eller :sam ål mansatta ord, Motsvarande ord för kemin är omkring 80.000 till anta= let, för fysiken omkring 100.000, för läkarvetenskapen också 100.000. Be= " teckningarna för medikament och andra medicinska facktermer omfat- tar visserligen tiotusentals ord som lånats från latinet, kemin och fy= : siken. Näringslivet. är ändock vår tids främsta ordskapare. Det finns mer än 300.000 namn på märkes varor i. USA,' omkring 200.000 i England och de brittiska länderna. Endast halva antalet är identiska för alla . engelsktalande ” länder. . Varje modern vetenskap håller, sig med flera tusen egna ord, social< och psykologin med .. var sina omkring 10.000 ord. . . Självklart ingår 1 dessa vidurnider= liga beräkni de s k artificiell. orden, men också de s'k ”synte=- tiska” orden, Sådana nymodiga or d är 't ex cyklotron eller Euratom och många till. Amerikanerna och engelsmännen är ytterst flitiga ord= . skapare och bildar gärna s k ”ord i kapprock” såsom . ”brunch” för breakfast . and lunch, eller "na openies” för no open vacancier,. ”warphan” för war. och orphar, vilket betyder på grund av kriget sälle tillfredsställande orientera sig ned omkring 2.000—3.000 ord. För- ”attare, lärare och vetenskapsmän brukar omkring 20.000 ord, varvid de dock måste känna till ytterli- gare 20.000--40.000 ord för att kun- Ina utöva sitt resp yrke. Det är således långt till en mil- ion ord också för den som lever barn. Lik de ord till vilka de som ord antagna för- kortningarna kan räknas är så tal- rika att inte ens språkvetenskapen kan hålla reda på dem. Vi säger NATO och FN och Unesco och radar (radio detecting and ranging) vyvYyvvrY och mycket annat till, Ingen män= - niska kan längre behärska sitt eget sl åls med skapliga och vå skrivna och talade ord. Pro- praktiska termer vidgade ordförråd, i "> sdagen den 20-fanuari 1959 ven I 'den gamla tiden, då Mohammed hade förbjudit araberna att dricka vin, hände det en gång, då en herdé irrade omkring: med sin hjord get- ter, alt en av getterna bröt sig ur hjorden och började knapra på ett litet träd, som hade röda bär. Ger ten blev efter denna ”frukost” så pigg och levnadsglad, att herden la- de märke till det och plockade med sig några av bären. Hemkommen till sin -by gav han dem till byns vise man, och denne bryggde av kärnor- na cen dryck, Herden :och den vise massan fått vidkännas en nedgång. I båda fallen har priserna sjunkit, Genom en viss ökning av lagren har antalet anställda kunnat hållas un- gefär. oförändrat. Innevarande år väntas ”.en mindre kvantitativ ex- portuppgång , för både massa och Kattetåren den bästa” är. mannen "drack av avkoket - och blev de första människorna + som drack kaffe, Så ungefär låter historien, som araberna berättar om kaffets upp« täckt. Sant eller inte sant, faktum kvarstår, att'efter-dessa två första ” människor miljoner och åter: miljo" Ne ner: följt, för vilka kaffetåren, mors= ” gon, middag och kväll, blivit en ofrånkomlig vana. Och detta trots det arabiska ordspråket, som säger, att ”kaffet är en neger, som berövar öss vår sömn”, "Kände araberna: alltså till kaffet . före Europa, så kom det emellertid >, mellan 1620 och 1650 till vår världs- del, "och vad som än ändrade sig i Europa, så fanns. kaffet där och stannade där. Det går inte att räkna hur . många viktiga beslut," som fate tats "under avnjutande av en kopp Hindre betydande besvär, men in- - Md 6 N där det började, d v s med fort- lav den skräcken, kan Clausewitz -| hebär inte någon ö äl de livs- I VÄRLDEN :| förbund ett "gott och aktat namn |P-PPEN Varför någon produktions-|kaffe. Det är också svårt att säga, hur " satt diskussion politiker emellan |läror åter fungera, ehuru mycket. |.fara, Åkomman, . kan absolut inte) '”"! SR DE RE OINGET OM BOR" "l utan som även kommer att hjälpa | FP! psång kan påräknas åtminstone | många miljoner kronor, som dagligen > 1 det läge, som den militära kraft- | ensidigt till fö ”betraktal "som hopplös, utan, oftast ill i livet. | 5 Pappersbrukens del. vc | förloras i arbetstid i form av den gt till förmån för-den som | ungdomar till en god start i livet. kaffe= mätningen hade" åstadkommit, Där= | har de gamla medlen i behåll. ”och ger en ijatton M bukspottkörteln + a Få. frävaruområdet karakterise- | raster. Men & andra sidan kompen-. | - med kunde en tvist lösas åtmin- | förstår att använda dem. av! detinå med sig med tider och i - N oe rades 1958 av en vikande efterfrå- |SEras den förlorade arbetstiden : stone för tillfället, ji | — . jeg velar uk äkall kunna fe B gan i. Västeuropa, Enligt tillgängligä |-Eanska hög, grad av. den nya nera | Så långt Clausewitz' läror. sr cc | Sv dl att tillfriskna och ha tåla ättre konjunktär uppgifter — skulle" importen till de |£i.och :”plgghet”, som kaffet Ip. De är uppenbart att den amerl- . VV "Samla ”isglimtärna”. ringar.: Det var ju: heller te Tu fö västeuropeiska länderna ha minskat 5 uppväcka, och detta är ju ocks - anska doktrinen om "massiv ve- Gli lä d med. mer än 10 t. Konsumtio- | Så av stort inflytand imt länge sedan, som ni "opererades för r J procent. Monsumtio ytande på arbetet; Vi dergällning" inod det ”hänsynggi | Glimtar i iskunskap - magsår, och cite en sådan Oper TTO pappersbruken, nen' bar inte sjunkit lika .mycket, | skulle därför. inte” gärna” vilja vn a atombombkriget” icke går att före- Nyisen blir pingsäker först ef - | tion tar det alltid en god tid innan fö varför en lagerreduktion ägt rum,|kaffet försvann — och likadant se na med Clausewitz' teorier, Efter-| ter ti halla passat sig till de nya före sämr e for sågverken Konkurrensen ; mellan — säljarelän- | ker halva världen. - terlkndska världag An den, vär | 5 följande tre tillfällen: å landena.: bl STOCKHOLM (Press); or | derna har tilltagit och bl a" skedde |: Vilka dricker nu mest kaffe i värl jen fått ersätta del - lan när nyisen en- å i 3 e ryska” försäljningarna 1958:'till| den? På denna tri ” Gansewitzka maktmedlens funk- . dast är-45 cm tjock, goracksani för svar”. Skrumpning Skogsindustriernas kraftiga upp- väsentligt reducerade priser . Äter- |ka kurvan ett vila ven grafis. N on har den även försatt ur funk- » b) oftast när nyisen hunnit bu handen särskilt de sony nOhA, : byggnad har gjort att världens pro- verkningarna har inte' uteblivit för/ger' en översikt. av lan ty här sl jon hela den politik, som ytterst :8—10 em tjock, - til lillfinger, ringfinger och gär) (2 | duktionskapacitet ifråga om massa Sveriges. del "och "exporten sjönk kaffeförbrukare' uttr; okt rldens stora NN yggde på sådana medel i brit på c) ej sällan måste isen bli 5; ännu friger a är en MN delés speciell. åkom- och papper f när överdimensione- | förbrukningen : per yn - årliga kgs S bre ebå, : > tjockare innan de sist tillfrus. a, som numera behandlas med rad; heter .det i ett avsnitt av den | tionen har" dock hållits uppe, var. [här leder utan' tvek; a Svart. Och Na gor föreligger som be-| - . na brunnarna och. bältena . | operation "enbart. Någon framgång preliminära nationalbudget för 1959 | fö, lagrén under; ätt en viss stég- | sina 7,8 k MM Sverige med + " kant alltjämt bl a ivi med er ep g gi säenomsnitt att ett strl fr et tum Skid och fritaffn eng ne |. massagebehandling. eller upp- som regeringen överlämnar till årets | rin; re och år. Mm tvåa ki Per inväna= ationer står un« = och friluftsfrå - g På väg kan man riksdag. När. därtill ommer Dane. der militärockupation.' Nya tvister | ' . I "inte räkna med. Det finns några lä- konsumtion ta avrommer att | / Inför 1959 än läger mycket oklart | mark ag n ka, vilket "också &, e : uppstår, problemen hopar sig, för | 3 | kare, som specialiserat sig på dessa a en steg i avtagande takt | både vad gäller: exportkvantiteter i respektingivande siffra, rensa storas och förblir olösta, man vak. |. Dr Walter Nissen; chef för Merse=. | CPerationer,; dels vid de plastik-ki- ute Es dR och passalagren gess- | och priser. Mycket tyder emellertid [andra länder, Sist på var pufört md mm a arg-. .- | rurgiska, avdelningarna 'i - Uppsala, utom: minskade . i. köpareländerna på att den västeuro eiska trävaru.|mer Holla r kurva kome tar dem med trupper av konven g-avdelningen i östtyska stats. S ppsala, fr: P nd med sina 28 Mel. tionell typ, men med elr -rkivet sedan 1949, har flytt till tockholm- och Göteborg. Ni härnvi- | framstår det: söm naturligt att kon- | konsumtionen'stabiliserats. För Sve- lan. Sveriges 8 k 3 2,8 kg. Mela der att inte träda I Tr änga or ästtyskland, meddelar den anti. Sas HM någon av dessa kliniker, där | kurrensen skulle öka och en press | riges del har en mindre exportupp- | ligger alltså er, , < Ch Hollands 2,8 | | i ku käo det bli kri fr On: sommunistiska : informations Bus ä an få & sakkunnigaste beske-; På priserna uppstå. Den svenska ex- gång förutsetts. En produktionsned- | rik värld, sk al hel värld, en aroma na g oc) kriget i reay Wes (FE-Reutery «. öva Overatiog. = vinnas med Portvelymen ” av : Påpper har blivit | gång vid sågverken är emellertid ga vile man I väl kunna sä | oe . 3 ungefär . oförändrad 1958, medan folie NS | ve | - - > SEEN rod e e Xx M Ste ve TS . OT å ' . = a NH - . - DE FLESTA OCH-BÄSTA 0 RYSNYHETERNA FINNER NI L:LAHOLMS TJ] . . - ne na Ia s - s ” ” 2 | - ; . r . | vn - : N N v oa | - i > . 5 a i 3. !t ” i > : [ teser 0 Rans Moses r ; Pr SRS od - ar nr hen a > - ” H MN LJ N i q och
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.