TFVVEEEE TATA TT a , = ETT, DEN 2 JANUARI 1959 LTS = Klara” våren n med vinterns hjälp”. ” Glöm inte” maskinerna i i planen!" . nering på skilda områden. Det- ta i första hand för att klara "den för odlingsresultatet myc- - ket viktiga arbetstoppen under. de korta vårveckorna: Enkelt uttryckt: Den driftige jordbru- karen tar vintern till hjälp för att så smidigt som möjligt kla- ra av det jäktiga vårprogram- met. En sådan åtgärd; är verk- ligen företagsvänlig. 2 SOM" NI VET "hade - DET FINNS VÄL. förtfarar - de folk som tror, att jordbru- - karen funnit en av sitt yrkes fördelar .i ”den långa och ledi- ga vintern”. Ingen kan bättre än jordbrukaren själv ta bedö- . maren ur en sådan villfarelse. Han vet mycket väl, att / ”jord:” bruksindustrins” maskineri ' måste + snurra även vintertid. : Det får helt enkelt inte stan-, na — jordbruksproduktionens ft (att vara livsmedels- hanatällare) och jordbrukets + 'vecka sedan kommit till" Axel. vold i Våxtorp med en av si- na specialmaskiner — av refe- rat och andra utlåtanden att döma var både skåningen och ' hans ' maskin intressanta ,be- kantskaper. Kanske kan man tycka, att tiden är olämpligt|: ..vald demonstrera " jord- "bruksmaskiner mitt i vintern! Vid närmare. eftertanke ”.kbm- "mer man dock till den uppfatt- ningen, att idén är riktig. Den där ' ”vinterdemonstrationen”! ” går alldeles utmärkt. in i det prisläge till exempel; v .. planeringsarbete, "vi: nyss "up-” "DEN. ”LEDIGA' VINTERN” ' pehållit oss vid.' När den för- är' för lantbrukaren fylld av > sta jäktiga .vårveckan” anas har arbete — kan hur som, helst ' , man knappast” "tid att titta på vura det. Vid sidan av de ”lö- 'maskindemonstrationer, "man pande”-arbetsuppgifterna kom-, . .har .-hur > söm x helst : mycket 12 vinterns speciella hand ämre om tid ätt-tänka i igenom] iran "ett eventuellt köp.-- . upprättas, 'deklarationsblanket-" . - Minst « lika viktig som fy: | "ten med hela raden tilläggsfor- , " rekryteringen "i" maskinparken mulär tar, sin tid, planerna för”: är översynen av 'de maskiner; den närmaste växtodlingen och man redan har. Kanske -behö- , animallepri oduktionen .- skall" "närmare utarbetas och I sam-!''är. viss leveranstid på, kanske : band. ined "de planerna, aktua- :-'är det nödvändigt att köra en liseras säsongens inköp av ut-- och annan maskin till verkstad 'side' och handelsgödsel; maski--. föp grundligare. översyn och nerna, skall synas "och eventu-;. reparationer, » Verkstadsfolket ella Juekor 1 ne fyl-: en iella , produkti (djuren bland annat) ger var- ken moraliska eller praktiskt genomförbara möjligheter att | göra vintern ”ledig”. Inte ens ryckiga marknadslägen tillåter kortare : ”inskränkningar” på- den här fronten — korna mås- te imjölkas morgon och kväll, : och map kan inte ”permitte- ra” höns'och grisar några vec- ” kor, även om det rent affärs- mässigt "vore fint att ha' den möjligheten — vid ett botten- at genom” övärenskommelse: "med: grannar eller maskinstationen,. Vi kunde dra på , en bit till d : jordbruksmaskinerna i'samlas i g” : veckorna före vårstärten:? Vu: förr "ni" ordnar här, detaljerna, ju. bättre Det är så, att” ju, tgångsläget inför vårbrus tlonallseringen, LV > drivits” inom ket, Med - hjälp av” en genom: Jordbruket . "ju effektivare > tänkt plan kan' man mildra. vå- "jordbruksindustrin”. har blivit" vensA . ärbetstopp:. — 7 man” kan — 1 desto större: omfattning : 2 hur jordbrukarna” tätt ta, till: vintern för produktionens pv skånsk företagare” för rågon|- ver mar reservdelar, som det |... dra Halland kan berät- s " Iett föredrag i i "Falkenberg för en tid sedan yttrade ledamoten i .RLF:s förhandlingsdelegation Tantbr. Harald Pettersson. bl.a. dessa jord: "Vi måste våra opti- mister. Kanske var: det inte så mångar bland publiker- 'som tog jallvärligt: just” på de orden, Helt nåturligt” hade' man varit mera spänd när Harald Pettersson ber rörde hrr ”Netzéns. och ' Geijers inställning till "jordbruket. Det där' om, optimism ' var v bara en vacker "avrundning" i före- resonemang; en fras... IN : Orden ”vi måste vara optimister”, hörde till det vikti- gaste i hela "föredraget. Vaåd hrr Netzén och Geijer tycker skall vi inte: ta: så -allvarligt att. vi själva : förfaller till " pessimism. Det har de redan sagt för myc- > a Id. 4 rik ratiske ' +" riksdagen om vårt som : talat£i förlustbringande vars namt? vi "med stor hänsyn åvstår från att nämna. ' Eller Sven Utfie, Palmes ' framtidsvy- er i Stoékholm-Tidningen” där endast landets största godsägare skulle". får bestå” som '' enskilda jori dbrukare: Kanske kommer de själva . attr få . uppleva: att den 11700- och "1800-talet, » Några”, dagar efter da föredtaget råkade jag nämli- och' entönigt,”att Vårt. :land är fattigt, skall så bli . Och nog var det fattigt. Men varför. skulle de omkringresan- de herrarha i; ; 1700-talets - Hal- and, envisas med” att i så gott som vårje beskrivning uttala sitt tvärsäkra: : Det , kan. inte hiel- förbättras. . : arson 36. mil. fMorkaan bristfällige att repa- -Jreras med. syllar," stolpar 'och skifte . samt .' faak. 'Uthuusen af 1 1/2 länga dels' bristfälligt till syllar, stolpar, skifte' och taak. - Ingetr- Trää- eller. humblegård eil heller lägenhet att anläggia. Kåhlihage med stenmur omkring. Gårdzens .glerdsgårdar fins dels af steen och: dels av snegård samt en dehl : gropar 'i' sankig märk. Åkerjorden : består "af grund öhr'och sand, ' mager och skrin kan intet hielpes med fyllning eller dikning, gifver vid medelmåttig åhrsväxt andra kornet: ==1 Ängen "med ingen slags ”sko- ug bevuxen, mager och skrin till 'gräsväxten af kall måssiga ljungtuvor, kan inte hielpas...” Det är 'som sagt inte några , särdeles” optimistiska tongångar ' dessa gårdsbeskrivningar av "+ "vilka den ena är ganska lik ee An Rn dragets slutskede, ett allmänt. ket till: Detsamma. gäller den. jordbruk , och" att den sandra . och "vilka" för det! mesta slutas med konstateran- det: Åboen fattig, Men det vär- sta var säkert inte fattigdomen utan just pessimism som var så djupt -inrotad hos bönderna själ- va. Kanske värre än' hos de kungliga undersökarna, De stän- diga striderna, det danska feo- dala förtrycket, osäkerheten oci de för dess avhjälpande maltade och brände dryckerna, allt bi- drog till att hålla fattigdomen vid makt.” if N sg (- NY Pessimistiska synpunkter på jordbrukets framtid framföres flitigt, alltför flitigt "menar den halländske småbrukaren Frithiof Bengtsson, Vi måste vara optimister i stället, 'an- ser han och citerar därvid med gillande 'en ledande RLF- are. Med en tillbakablick på- visar han ätt: : pessimismen alltid har gjort. sig ' bred '--- men utvecklingen har kommit spådomarna på skam. Veten- skapsmännens. 'irrfärder mot .himlarymderna är ett av mån- ga exempel på att man aldrig skall slå sig till ro på något inbjudande . milstölpsrös och säga: Nu är vi väl framme. NV 4. För svenska jordbrukare. av i r [dag verkar det väl nästan ofatt- bart när det i beskrivningen sä- ges: ”åkerjorden gifver wid me- delmåttig. åhrsväxt andra kor- net”.' Nog är, det svårt att tän- ka sig en sådd av ett korn och en - skörd. av två. -Var - det » då verkligen så: illa? Ja nog har . [frågan diskuterats, Och för att få ett svar på den lät fil. dr. Albert Sandklef i:Varberg förljä några! år sedan uppta en äldre sédan länge nedlagd högmarks- jord och utförde här omfattan- de. försök. ' Försöken”. visade "på ett: högst realistiskt sätt att de' gamla handlingarna: var 'trovär- diga.. Utan växelbruk, konstgöd- sädessorter ' som, då: fanns : till förfogande gav inte jorden stör-.. re lön för mödan. För 'oss som lever i de'stora uppfinningarnas århundrade ' verkar',' det " även ofattbart . att t. ex. plogen, ett av. våra viktigaste jordbruks- redskap, allt "ifrån. -- medeltiden och. långt in på 1800-talet. i många jordbryk användes i så gott som oförändrat skick. Från generation 'till generation:-bru- kades : jorden . på : samma » sätt, vidskepelse och i,viss gråd även RÖGLEFODER ÄR ETT - . SVINFODERKONCENTRAT " AV BETYDANDE VÄRDE Ät mera fisk! Hur många gånger Kar man "icke sett den uppma- ningen. För, svinen gäller” den i allra högsta grad. Förutsättningen "Jär dock, att fisken anrättas på rätt sätt, så att fisksmak icke kan kon- stateras i det saluförda fläsket. Färsk fisk av olika slag och icke avfallsprodukter från tl ex. filé- fabriker är råmaterialet för den fiskpulp, som ingår i Röglefodret. Fiskpulp? Ja, den får man genom först mala den nyfångade fisken, tillsätta mjölksyrebakterier och med tillhjälp av dessa få till stånd en naturlig jäsningsprocess. Den färdiggä massan, fi Vårbruket dröjer någon tid än, men det bör förberedas redan nu, Maskiner och redskap skall vara | topptrim, när den hek- tiska tiden sätter in, | HLC MASKINVE Tel, 130 VÄLLBERGA RKSTAD Reservdelslager -— Service — Reparationer FR Tel 130 tillsättes sedan med andra foder- medel och nertorkas till en vatten- halt. av 15 proc. . . ölksy abakteriernas Ey ma inverkan på tarmkanalens bak- terieflora är välbekant. Mjölksyra bakterierna medverkar nämligen till en framställning av Vitamin B.12 i en sådan mängd, att fiskpulpens innehåll av detta livsviktiga vita- min är 16 gånger större än i t. ex. fiskmjöl.: Vitamin B 12 har till- växtfrämjande faktorer, viktiga för en snabb tillväxt. Som synes, är Röglefoder icke rågot ensilage med större. eller mindre tillsats av myrsyra utan Röglefoder innehåller fisk, som är anrättad efter en patenterad och Prövad meod, Man har vidare kon- staferat, at fiskäggvitan i Rögle-|": foder är smältbart i t. o. m. högre grad än den äggvita, som finns i skummjölk, Hur går det då med fisksmaken a i fläsket? Röglefodret kan vid rätt utfodring icke förorsaka någon fisksmak i fläsket, Def har prak. tiska prov visat. Man: kan lugnt am Svinen detta foder inblan- i pliga mängder i i - målsgröpe, Röglefoder är mycket n mycket mängder inblandat i andra foder detta. Svinen äter 1 god aptit och trivs tillväxt k som en följa härav. |20n mån se "på sina egna teor jatt så som nu sker åter försöka sling "och kalkning och med de Varför "ser man: så pess simistiskt|” på: jordbruket undrar hallänning en missriktad religion toppred okunnigheten; . > misstrons bål flammade över allt som var nytt. 7 Så blev då de 18:de. och 19: de århundradena pessimismens år- hundraden. Grå och. fattiga för det svenska jordbruket och det svenska folket, om man undan- tar dess översta skikt, drog del” förbi. ”Hungeråren avlöste var- andra och slutligen kom emi- grationen där landet miste mån- ga av sina bästa söner och dött- rar. elefant - ; Sen dess har tiden rullat + un- dan. .Vi som nu har några år på nacken' kan om vi vill min- nas det än i dag omtalade tret- tiotalet. - Vi 'var även. då ganska långt' nere i en vågdal av. pes- simism och" fattigdom: Nog dis- .kuterades , också, då; åkrarnas plantering "med skog - "och" AK- arbetarna gick omkring som go- da exempel på vad som menas med pessimism. , Detsamma; kun- de” sägas” 'om landets många kon- kursspelande” jordbrukare; - ' Men så kom kohandeln.: Ett par numera” smått : legendariska nunor, Per Albins och .Brams- torps. började: synas i tidning- arna. Och det var optimism i dej- - nunorna,. :Så småningom, kom det dagar. + då ""AK-arbetarna sköt upp kepsarna över 'ögon- brynen och"den svenska jorden behövdes mycket väl. Det blev nämligen . krig ' och avspärrning vilket. kanske 'en del. minnes- goda personer; kan erinra. sig. |. Ja, kriget blev till och med. så långt att det även då välspridda : resonemanget om att "jordbruket : inte längre behövdes ur bered- skapssynpunkt blev ' ganska re-' Torkat; foder” Det. är lönsamt att. använda " RÖGLEFODER: är eft svinfoder- koncentrat; som ej får: förväxlas . med fiskensilage - konservi de; genom tillsättning av myrsyra belle: RÖGLEFODER "är det” enda, fo- . der i landet, 'som är: tillverkat efter en patenterad metod, vilken går ut på alt genom en naturlig jäsningsprocess . omvandla -den färska fisken "till en pulp av enastående biologiskt värde, Jäs- sprocessen framkallas med p "av " mjölksyrebakterier och färdigprodukten har en un=" derbar dietisk. verkan. Det är derierna uppbygga vitamin B 12, som i sin lur innehåller tillväxt- främjande faktorer. vo RÖGLEFODRET är torkat ner till c:a 15.96 vatten och kan där- "för med lätthet « blandas "med | spannmål, . « RÖGLEFODER är . billigt med . hänsyn till den stora mängd fisk, N "som ingår" i 'Koncentratet. - "Tag hem RÖGLEFODER genom Eder fodervaruleverantör och gör "svinskötseln mera lönsam genom » bättre klassificering" och snabbare tillväxt. ” e ståndigt' 'om landets ledare" i då "gens läge ville” använda sin pes- "simism. till” att åtminstone i nå- Det vore säkert nyttigare än inplantera | den på svensk lands- bygd "och i-det svenska” jord bruket, .. cv. Vi måste vara optimister! Ha- rald Petterssons ord är mycket "tänkvärda och 'vi är tacksamma för att optimism finns bland de personer "som fått fullmakt ztt föra vår talan, Den måste fin- nas där, Och den måste finnas väl statuerat skölexempel på att: man "aldrig skall slå”sig till'ro på något-inbjudande milstolps- rös och säga: Nu är vi. 1700-talshérrar; na NN äl frame |; illa. farligt: att: vara | pessimist, "att som de av i kun-" gen : utsända säga: Det kan inte hielpas. a Torrmjölkstillver kningen "inom engelska samväldet har ökat från tär 12 miljoner nglands största medan Förenta Staterna. sförsäg mina In nöd 35.000 ton för” | dG58 tillverkning av'rekonstitue- rad mjölk. Venozuela ä- världens i ov” torrmjölk. Nederländerna xporlerar 230.000 ton. Y . LE hos oss. Vi måste tro att vi har något att arbeta för, nya:mål att vandra” mot. När:vi i detta år i tidningar- na har läst om .vetenskapsmä in= nens irrfärder mot himlarym- derna har det. väl hänt att vi frågat: Till vad tjänar allt dat- ta? Kanske är det inte ,så lätt för . oss jordbundna männisl:or att ge ett svar. Men till en cak som "bör anföras i detta sam- manhang tjänar det. Det är ett [ » KILREMMAR, KILREMSKIVOR SER SIF KULLAGER ” lagerföres i stor "sortering. I MEK. VERKSTAD” "" LAHOLM. b . Tel. 573 Hallands ”skogsdi sponenv” ARBETET I inte ”nattsvart pessimistiskt” — I REGEL BLIR utveck- lingen aldrig så dålig som pes- simisterna — tror och kanske heller "inte så bra som opti- misterna hoppas, säger dispo- . nent Torsten Svenäng i skogs- ägareföreningen. — Det blir naturligtvis Produktionsminsk. ning för skogsbruket i Halland a Få den här . avverkningssäsongen, . DE halländska 'stkoz garna Pågår det förs och vyverkningsprograr säger han. :— Men de vissa hoppfulla inslag i vanns Konsumtionen av trävaror har På sistone visat stigande "ten. dens, och beträffande mMassa- veden är 2vsättningskonjunk- turen för denna bättre än för kunnat stiga något i I Frankrike sedan fran- "varor "Jag är därför- ingen Rattsvart - dukternas avsättning, si - Säsonger, ' , - us ; - . ämrade. markn : : A adsläget till trots, Läget mmet körs åtminstone till vissa delar” är. : cen devalvers sats. Införselavgif- : ten på 20 procent för Pappers- slopades .' samtidigt, — pessimist beträffande skogspro-' säger. hr Svenäng, I men, det är klart. att ' läget på; marknaden är betyd- ligt sämre i år än föregående - dessutom känt, att mjölksyrabak- "
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.