oe I DM tigt. pispande ' och ortande, post S TO. et är majmorgon i den allra” Din grådagningen, ja, dag- ning är kanske för mycket sagt, det är bara så att man kan:ana en svag ljusning på österhimlen, som ett förbud till att solen bör- jar nalkas På sin väg runt jord. klotet. Under förnatten: har det regnat, och stigen ner, till bat. platsen är slipprig 'och hal, det gäller att se sig för, om man inte vill ha enabb kontakt mea . moddr” jod, Grangrenarria över stigen ' är fulla ”av : väta; "och "ibland fåkar man ;stöta till nå- gon. gren, så att; den tömmer massor. av. vatten över en. vor Trots att dagen ; inte ännu har: oo Bjort väntäg är det liv i mar- kerna. "En 7) ”mörkulla "passerar neré vid ” sjöstranden under fli och .' PÅ 'sankmarkerna” på andra a. s SAMA Ustuvds ala : småmörtar,: i - mästp rdet"; dan" sjön. Kar' en orre börjat spe- la, Det är bara några försiktiga « jollranden som, hörs,. men, om "2 -stund är spelet'1t full gång, och hela myren. kommer att koka av "de svartblå. trubadurernas hetsi-|' ga ölskogslek, Er, gtorlom; bölar nere I södra, "Änäan” av sjön, det » är: som om, man ”hörde ett barna 'som var ÅA största nöd, "och ea ; . morgontidig hägers hesa kraxan- de hörs när han:flyger förbi på , > Väg, till attt morgonfiske, ten Båten likgé in plats nere "MH viken, och-dew:blir fort länsad . på sitt innehåll av. regnvatten. "Hur försiktig mia än är går ”dér ”skrarnfar” lite. mo --morgontystnaden » det” och : ekar ö Maskburken: sx ”Morgohens" fiske, : riklig Itärdig att börja - fisket. är ' jag : förstas! "inte, "först skall: mjärden”. BOJ står på grundet vid Märtnabben tullas på nägra lagom: stora . passande: ”till . agn stora mossiga.. abborrarna "blir i Nöggtagen her med så varska faxbröden som abbörrar alt g göra., Ankaret: sänks' försiktigt till botten och tre styc- ken metspön.riggas upp, ett med" " daggmag k. som agn, och två "med mört; Flötet” ärar jag en bit upp "på linad, min ti) tre meter upp få om betet skall komma..ner;, till göm dj ute i .djupstalpeni Sedan är det "inte mer: jag” "kan göra. för att” en Vämmal fiskargubbe - ett av miha första abborrmeten.. Under hela rodden ut'till platsen 'där vi skulle meta, fick jag stränga or-' der om att jag när vi hade kom- mit ut til grundet skulle jag va "ra absolut tyst och jag fick un- der'inga omständigheter, sitta. och dunka med fötterna i båtbotten. "Av, någon .orsak” tycktes 'abbor- rarna föredra min läromästares agn före mitt och -han hade kro- ” kat av tre granna fiskar, innan jag. ens” hade fått: det "minsta |. napp. "Kanske tyckte” jag att det plev tröttsamt att. sitta och stir- ra på ett flöte som inte gjorde "den minsta nigning i vattnet, i varje fall hade jag vänt mig mot ” min kamrat och satt just och be. undrade hans 'Sskicklighet, att med ett grepp med tummen och pekfingret knäcka nacken På den +" sist. fångade fisken," så att den inte skulle ligga och slå i båten: När jag -pliktskyldigast kastade en blick på mitt flöte höll detta Just" på att bogseras 'ner emot > djupet -och naturligtvis kunde jag , inte i hastigheten behärska mig. utan jag reste mig upp så häf- ” tigt att jag stötte till den upp- " lagda åran så att den under fas- ligt. buller, och” plaskande. for | 'sjön. Den blick som jag fick av "min fiskekamrat- kommer jag sär kert aldrig att glömma, utan ett verka" resultatet, inte. mer a att |. ord tog han till ärorna och bör- jade ro mot hemmastranden, han väntade inte ens tills jag hade bärjat min fängst. "Antagligen ha- de han redan sett på flötets rö- relser att fiskens storlek inte var vad han brukade kalla för marv-: nyttig, i varje fall var den avs2 värt" mindre än hans minsta abb. orre... Att det: var sista gången: som jag fick följa med henom på abborrfiske behöver jag väl inte tala om. Fr I dag ser det inte 'ut som om abborrarna skulle vara i hugget, solen. har redan kommit upp ett” par meter på ' himlakupan utan att” jag har fätt ett hugg. Jag har redan börjat att misströsta och funderar på att. byta ut metepö- na mot kastspöet 'när det ena flötet gungar till, för att så moå småryckiga rörelser bogserar ott par "meter i vattenytan, så stäl- ler det sig rakt upp i vattnet och med en bestämd rörelse försvin-' ner det rakt ner mot djupet. Pro- cis när det försvinner vr min å. "Aston Peterson” : Markaryd. syn i det mörka vattnet, Rör jag ett :förslktigt:: "mothugg och > nu'e bir ' det ex annan: dans: Linan skär genom 'vattnet så att det bils das. fullt med: "luftbubblor som stiger mot ytan”, och fisken gör har: tagit sjagomörten.: Under dén. sjunker, även” ett: av. de” ta-den Jag håller på med. Nåja så" läng ,blir" ju inte: kam. 7 mn, efter någon. minut har: nan rusat. sig :trött och "flyter: på "si- dan upp emot ytan, färdig för hävgarnet.» s Han: glider. i :håven med alla fenorna utspärrade och låter "sig lugnt lyftas ini båten: Jag ; sätter kvickt på en ny mört och lägger" ut” "spögt . innan Jag börjar ”rhed " uttröttningen' ' av nummer två, det gäller att all. Hä. hä bete 1 vattnet när abbor- Tarna' är.i hugget; annars trött- nar: de" och -.söker' upp andra jaktmarker. När jag tar" spöct till den” andra "abborren följer ha + ment. med . upp till ytan, ah som, undrande ”väd. det är frå- gan om, efter hugget har. han YYFYYY J YYYTYTTYYTFY ABBORRAR. gått rakt ner till bottnen och ställt sig och det är möjligt att han inte ens har haft reda -på att han har varit fast, När jag har” honom i vaknar han dock till liv och « hastigheten £pottar "han ut mörten som han post kroken : sitter säkert för- j ankrad längt nere i svalget hin. ner. jag : konstatera innan h20 börjar dansen. Så "småningom ör även han klar att håvas och yt- terligare två abborrar har jag fått innanför bätens reling - i- nan stimmet ger sig iväg. Kut- ryggiga och bukstinna ligger de .1 axtern och alla är nästan lika stora, de håler Eg närmare ki lot i vikt. ägitar upp ankaret och ror så sakta, . hemåt, klockan ' . går fört när man kämpar ”med stor. abborrarna - - och .. redan '. hörs skrammlet från Mjölkkärl . från gårdarna uppe i byn.” På lands- vägen sjunger bilringarna mot asfalten och en och annan .mo- ped och; motorcykel "startas. på -| gårdsplanerna,. Borta vid Galgi hbackens stengrund 'kokar ' ärets | första löjlek, det plaskar och pulsar-i -vattnet när.de små" sil: verblanka fiskarna ,tumlar om. kring i vild lekyra för att sprä: pa romsäcken. De hoppar högt över : vattnet, och ibland. kör upp: på land där de en-stund. 18g- Floch: kippar: efter andan ins] nan” dé med ett slag av stjärten ter ”förpasgar sig :i. sitt" rätta leme Fiskmåsarna' passar” "på Het: att ta: för "sig av” det ade bordet och även eh abborrar ';häller sig man: ser på de Ssprittan- -fjälr fallå' tin betten, "där någon dö Abborre har: passat på att-ta sig ett litet mellanmål. Hela morgåöner. har sjön fcdat spegelblank men nu börjar "små vågor krusa. ytan; 'de skvalpar och viskar bland strandstenarna rär jag lägger til” med" båten och deras” sakta. nynnande - gör att ögonlocken känns fömntunga, Solen gassar ju också” så varmt och inbj de. i: ttnin. gen :vid båtplatsen.” Några gran- kvistar "och" oljestället ". blir ut- bredda på marken till skydd mo! markfuktigheten och det: dr inte i länge . förrän . jag. sluts: Morfei ; armar, "med vågskvaip och fiskmäsarnas skrän vid:löj- leken' "ringande' 1 öronen. fon SÄBBATS Av biskop Nils IR - GRUNDEN — : Tron | på "vetenskapens gudom- lighet, på ' det materiella Hråm- tidsriket, på ”den nya livskäns- lan”, det animala livet — varför kar, "dessa trosgrunder ' och fle: ra "därtill mynnat . uti fö ringens - bävande avgrund? - Svar:' dessa grunder är män- niskogrunder. "De "representerar tro ”grundad på. människors visdom”, ' Självfrälsning är det; grövsta av alla självbedrägerier. 'Trosgrunderna; som visar sig vara. avgrunder, är mångahan- da: "Pguld, silver, ädla stenar, trä, hö, strå”, ov "Grunden, som bär, är'en en- da: ”Jesus' Kristus och honom som korsfäst”. . om ;”Ty en annan grund kan ine gena lägga än den som är lagd, nämligen Jesus Kristus”, Den grunden håller, ty den är ”Guds kraft”, Guds vittnes- börd”. ”En bevisning i ande och kraft.” Icke några slugt' uttänk- ta fabler”. . Icke: männisKoord, människovisdom, genial” men få- fänglig. ' ” Korset på Golgata -— det är Guds kärleks vulkanutbrott, den gudomliga ' kärleksviljans .obe- tvingliga .- makt, som bryter sig väg in i människolivet,' Korsets stela armar är i själ- va verket den levande Gudens egen famn, öppen mot de arbe-Å tände .och betungade 'i dömande ! och upprättande ' kärlek utan| namn. ” a Bolander, Lund, i Den grunden r ende av :deras förmåga, . som. i svaghet > och ' med fruktan -oth mycken 'bävan” bära fram. bud- skapet om den Korsfäste, 7" . : Från de. bävande .avgrunder- sina till den "bärande grunden går väger... o” £ Det var Martin Luthers ; väg en gång. I Gen förtvivlans stund då « avgrunden stod öppen för honom och allt hotade att. slå samman :' över . honom, nåddes han ' bl. a. av apostelordet om Jesus Kristus ' och honom 'som korsfäst och. ordet .om' att tron ; |kläder, både snygg kostym, ar- I förde. mig till ett rum som visst M ägt ljust Jag kastade en' blick BS till”JaE'Fusade: ur sängen men 1 Kvinnorna visade. sig nästan hy- . | bestulen, De erkände att de sett Forts. Kaptenen var en gammal dansk som hade familj i Köpen- hamn svilken han dock sällan ' Han slutade så små- upp med lat: och sålde båten till en skeppsredare i Köpenhamn. Då hade jag varit i hans tjänst i över 5 år, och jag utfick mitt tillgodohavande med något över ' 1100 kronor. Jag tyckte mig vara rika karlen. Jag blev erbjuden hyra av den nye ägaren men ej som kock utan sem gast ombord. Jag tyckte e- mellertid de hade ett svårt och otrevligt arbete, i vilket jag fått börja som lärling på nytt... Min önskan var att få vara på landet, och redan då närde jag en ön- skan att få en jorcbit som jag kunde kalla min! I Köpenhamn inköpte jag. en full uppsättning bets- och underkläder samt en rätt stor väska, där jag kunde packa ner. mina tillhörigheter. Där lade jag även ner mina pen- gar — ungefär 1000 kronor se- dan jag betalt vad jag inköpt. Så hade det lidit bort mot kväl- len och jag skulle söka ett bil- ligt natthärbärge. sne . +» Jag'stannade vid ett hus där det fanns 'rum att hyra för 50 öre... Jag tyckte det var billigt och klev på. Jag mottogs vid in- gången av ett par kvinnor, som önskade - mig ; välkommen och inte var förstklassigt, Men ville jag ha” ett finare rum fick jag betala en krona. De undrade om jag ej ville ha kvällsmat; vilket jag..dock avböjde. Jag: vred om nyckeln i ren och det dröjde ej länge förrän jag sov..Det kän- des" så. underligt att ligga.i en säng söm ej gungade, vilket jag ej gjort sedan jag kom på sjön. Det, var: mitt: i juli och var :ti- men den syntes kofferten var” försvunnen. .',.Och ren vär”låst ”öch nyckeln satt i som jag låst om kvällen! ” Allt vad jag. förvärvat var borta, ut- om min snygga kostym som jag iver :en stolkarmi;: Alla jet var för tidigt "att ge larm; Först vid sextiden rusade jag ner och. gav larm att jag bli- vit bestulen under natten, Så kom. båda ' kvinnorna tillstt öch påstod att det var omi Jag hade ju själv nyckeln och hade. låst rummet . inifrån. ' Jag rusade ut och skulle söka få fatt i en polis och träffade fort en sådan. Han följde med mig upp. steriska. Det var två systrar som ägde huset och sade att det al- drig :hänt att någon” "där blivit mig ha en stor fin väska då jag köm.:Polisen undersökte väggar- nä "om där möjligen fanns någon annan ingång. Men han” kunde ej upptäcka någon. Då. gav "en av kvinnorna till ät rop och peka- e ner :på gården: Där ligger väskan, jag känner igen den, sar de -den'ena. Fönsterhakarna var avlyftade och" utanför stod en stege.” "Här har tjuven kommit in .sade 'hon, vilket även polisen ansåg för troligt. Vi gick ner på gården. Rummet var på andra våningen. Att det var min väska därom var inget tvivel. Den in- nehöll nästan alla mina vardags kläder, samt mia sjömansbok-och några ' andra” småsaker: Mina "pengar: hade försvunnit — vart- enda öre, Polisen lovade att han f ska grundas inte på I isk visdom utan på Guds kraft. nl Det var'en stund av överjor- disk, lycka: för munken i:av-. grunden, "då .denna nya vishet vaknade inom- honom och "den nya, solbelysta vägen” och den nya hällebergsgrunden” öppnade sig för hans' blickar! Då kände han "sig, har han berättat, rent av född på nytt och:tyckte sig genom öppna dörrar, gå in i-pa- radiset. Nu var grunden fun- nen. a mr 'I samma stund förvandlades självmordskandidater ' till" livsglad Kristuskämpe, som vän” de näsan rakt mot stormen i he ligt »trots. Nu kunde han,: sorå funnit : den bärande grunden bortom all mänsklig prestätions- religion och människovisdom, sjunga: Hu ”Och vore världen än så stor ägas a AMMA Add SAK ANAA PA AAA AAAA a om | RR I AA | och full av Taörkrets härar; ee "ibland: oss i Herren : latt intet oss "förfära ar ” Han hade vandrat 'den prövo- samma vägen” från "människo fundernas avgrunder fram till den" enda ' bärande grunden — "Jesus Kristus. och honom som korsfäst. : Det, måste vara. din och . min väg. oc Bort med | Visdomshögfärden, självfrälsningstankarna, själv- i oss 'själva, förtrösten på en Gud "som har sin tron i våra egna hjärnvindlingar. ” ' Fram till den Korsfäste, fram till nådens tron — på knä. - skulle göra en grundlig under- sökning, och jag fick höra - till om ett par dagar på poliskonto- ret. en jag återfick aldrig ett öre, och jag är än i dag fullt ö- vertygad om att det var kvmn- norna som utfört stölden. ' Den ena av dem erkände för polisen att hon vädrat rummet efter den som legat dä; natten förut och att hon möjligen glömt att lägga på hasparna och polisen var nä- stan spefull då han frågade om hon hade för vana att glömma detta och tyckte det var märk- ligt att stegen skulle stå just u- tanför, fönstret. Jag såg att hon blev ganska röd i synen. » Jag hade blott några få ”kro- nor i min börs, så jag var tvun- gen att söka .m'g något arbete på land. Jag fick-snart sådant ute på landet där höstarbetet. på gick för fullt. Men för detta "i ar- bete: hade jag ingen vana eller erfarenhet, så det var ganska be- svärligt i början, och 'daglönen jämte maten. var blott 50 öre. Men jag lärde fort och blev på den första platsen över vintern där jag bland annat fick lära mig att tröska med slaga. Vi hade dock haft mycket bättre mat på båten än här. Så var jag ett år på rett annat ställe, där jag hu- vudsakligen: fick" passa kreatu- ren samt 'en. massa” höns; gäss och kalkonér. Men jag. tyckte” det "lönade sig dåligt och beslöt att försöka mig på något”annat, plats: på. en "mekanisk verkstad och var där i nära tre år,” Det arbetet . intresserade" mig meta,” men jag. "kände att jag ej tålde arbetet i de osunda lokalerna — det fina dammet av stålslipni gen liksom lade. sig på lungorn gav mig” betare . och” ”inköpte” mig Hite verktyg och var med om att upp föra. .många : enklare hus; > Men tanken att en gång äga en jord-' bit och. ett .eget hem övergav mig aldrig, och så fick jag i en tidning se annonsen om" ett avs sides liggande jordbruk som var billigt. till salu" och så gav jag 500 kronor så det var.ej mycket ätt slå sig ned på.” Men' stället skall 'väl folk ej nånsin få veta vad för upphov den” har : som slagit upp sitt bo här. et Men: nu vet du vem jag är, och nu vill jag fråga dig om du' vågar att förena :ditt" öde ; med mitt sedan du fått veta all. — Ja, . sade Olena. Min innerligt älskade" Johannes, sedan. jag nu hört 'din berättelse: är du mig dubbelt kär, - och jag skulle ej tveka "att > bliva din” maka om, så hela världen visste” hur du har haft det.: Hon gav Jos hannes en innerlig kyss. - ns" Så blev det. bestämt att de "omedelbart ” skille "köpa" ringar samt. uttaga lysning så att. de kunde vigas till julen,-då Olena skulle taga sitt nya .hem i be- sittning” Det: hade" blivit sent in- nan Johannes slutat sin :berät- telse, och : kaffekitteln kom äter fort på spiseln; Och nog behöv- des. nägot läskande. efter Johan- nes länga berättelse och innan han: skulle följa Oiena på hem- färden. Innän de gick sade Ole- na: > Då jag nu har fått veta hur du' fått lida "och strida sea na. Måtte nu bara jag genom vår förening kunna giva dig upprät- telse för vad andra felat mot dig, Jag skall söka. bliva sådan mot dig att du skad glömma vad andrä kvinnor gjort. Här. är jag viss om att finna den lycka vil- ken jag förut förgäves sökt. = = Då Olenas syskon kommit hem om inte Olena var med hem från festen. EHer hade det kanske bli. vit bra igen med fästmannen från Vindäs? Hon hade kanske följt med+-horiom hem, då han bodde fira. intill där festen. Bäålits7? fästman 'hade vänslats med en Vill du stå upprätt, så fall på knä”, oc Text: 1 Kor. 3: 723. NI ser annan flicka. Modern kunde inte. Så reste jag till Malmö och fick” så jag gav "mig ut på landet 'och lag med byggnadsär-" mig hit och köpte ,detta. ;. Men” jligt. | hela min kassa -utgjörde blott låg enskilt och jag tänkte att här | dina ' barndomsår förundrar ' det | mig ej att du har hatat kvinnor- |].. från festen hade modern frågat . bogripa vart Olena tagit vägen. Hon hade 'dock övertygat sig om att hon var hemkommen, men hon var ännu ej veken. Madern Eck för att väcka Olena för mjölkningen, Då mådera sedan anratte hen- ne med frågor var hon hällt hus om natten avarade Otena rakt på sak, att hon varlt hos Johannes på Kullea, och de hade bestämt sig för att gifta sig före jul, Mo- dern hön på att tappa hakan och sade: —— Ar 'du bliven rent från förståndet din tosa, Du vet Mu inget om vad det är för en katt. Kanske det rent av är en straff fånge, f:stän det ju inte hörts någit . ofördelukt!gt om honom, > H . AV - nn cC 0. Nilsson ae Hishult.” - Att du så rent kunnat kasta bort den lycka" du varit: bjuden. Jag tycker att du nu är så gammal att du kunnat ha bättre vett. - Olena lät modern rasa ut, Se- dan sade hon lugnt: — Jag vet hela hans livshistoria, och det låder ingen fläck vid hans ära. Men han får tala: om den för eder själv, ont nt tvunget vill ves ta den, Sidan: skall mor JOE gl- va 'mig rätt, cc " Så börjad han täla om hur bra Johannes hade ;ordnat "det 1'sitt nya. hus, så hon fick det mycket vackrare "och bättre än' de hade det till och med på 'Vindås, Jag Kommer ;att slippa ha det så be. Arvet från Täder ett sådant hem. Och så pärtes Od som han är finnea det Ingen som jag vet, Olena hado talat sl varm, och modern insåg alt det var fåfängt alt få Oicna På and Ta tankar, Men hon var långt Ifrån nöja. är det kommet ” så dora hux flux eher har ni haft hage ihop förut? — Nej, aäde Olen, jag belv kär 1 honom 1 fjol midsommar, då vi var där och det blev slut med min förate fixtman. Jag fick då fe on man med ett helt annat sinnelag uch en annan karaktär än vad vindåfaren hade, Han bör- Inte gräla på mig, då vi geek: hem för att jag hjälpt till med att skala polatis aom en Annan piga för den ”gäddatryparen”, Jag sade att jag ej vulae ha mer med honom a't gära, Visst har! Johannea och jag träffat någon gång sedan, och han har sagt att han kommit att älska mig, men han ville förat berätta sitt Uva historia, innan jag gav honom milt ja, Så bestämde vi, att Jag skullu gå till honom I stället för till festen. Sedan han sagt mig "allt och varför han aldrig talat om aln MMrkomat förut, skar jag hondm lnnu mer. Nästa fredag skall vi fara In till staden och köpa ringar och söka att göra det så hemligt att Ingen får veta det förrän dot hö- rea i kyrkan, Modern bloy nllde- lea handfallen över en sådan bös stämdhot -som Olena visade och förstod att hon ej kunde för hinds ra giftermålot, . > : SÅ talade hon om för sin man svärligt som "här hemma 1 vårt kök, för Johannes har. satt in fiktig "åpis I köket” och "ordnat allt. så väl: för "sin kvinna så vem Bom helst skulle örfaka Big att Olcna tliinkte pifta sig med Johannes, och han blov ytterst förbluffad över nyheten. Mon då han funderat något ande han: | 1 Forts totarlandet - ning. Här tf v ; Det är "modernt med omskol-, skolas mindre. vanprydande, mindra ut mot d "folk om för 'att "kunna, flyttas ' över från yrken där arbetslög= ! vad detta ”något annat” kan vä- "> het råder till sådana: där ”arbets= tillfällena är flera. I öster om- ”skolar 'man människorna' ideolo+ giskt för att de' ska bli väl an= . passade till den rådande regi- . men, Ibland lyckas man, ibland ' säme ra. Små diktatorer som finner en t mästra är obehagliga itier, En annan sak vore förstås om de omskolus till den grad alt de ändrade menta= litet. Men en sådan omskolning är nog minat lika avår att åstad= : man,, Det - var fallet i Kina, där man skie- $i jordbruksarbete' för att de skul-" . har det visat sig att det var de, som ändrade mentaliteten hos de kat massor med intellektuella ut, ' kömma när det gäller en ändring . till det bittre som till, det sämre. "Är det frågan om "vanlig yrkes- "le: "ändra mentalitet”, I stället + mässig omskolning, hur Ju en ut- , redning inom industrierna 1 LI- verpool kommit till det märkliga Hatet ätt 50 år är bästa ål- "de kom i berå . med, vilket inte alls var menin- gen. Och de mindre intellektuella, . som under tiden skulle sköta de intellektuellas jobb, klarade” det inte, så det blev ett förfärligt . trasseF i departement och nämn- . der och. allt 'vad: det nu:var - frågan om. Man' har funnit för r gott låta var och en återgå till" «+ sitt ordinarie jobb igen, De hö- "ga: omskolningscheferna har fått sina cirklar” rubbade : angående ” hur man omskolar folk, De får ” > tydligen lära om själva, + cc. "Annars är det ingen dum idé dern att lära ett nytt yrke. Det > Er alltså fel det där att man inte : ”kan lära gamla hundar. sitta”. " Apropå hundar så lär det också /gå'att omskola djur, så. de' näs= " tan blir som människor. Jag tän= " ker nu inte så mycket på cirkus= apor och elefanter som på det flera avstenden människan me- ra närstående svinen, Omskol- ningen sker helt automatiskt med tillhjälp av litet alkohol, I Lon- don rapporteras om en sugga, ' som efter att ha tagit sig in i en lagade vinet, under stort det där med ideol ning genom ' platsombyte, ork " det tjänar rätta" ändamål Hur 7. skulle det £ ex vara om Chrusj- ” tjov och Eisenhower bytte jobb "något år för att ändra mentalitet ' " så där lagom mycket, det skulle - ståndet mellan öst och väst. Det fick förstås inte lyckas så bra att Ike började skicka ryska atom= bomber mot USA och vice vers sa, men risken är nog inte så stor. - För att hålla oss mn den inri- hes omskolningen, så har vi här I Sverige en enligt uppgift mycket - hygglig ” stadsfogde,; - nämligen + Sten Sjöholm i Hälsingborg, som + anser att en del svenska ämbets- "och tjänstemän , borde omskolas, inte efter. österländskt recept, « snarare: tvärtom. Så här' säger tjäna världsfreden och samför-- oväsen gav 'sig ut och skopade ' villervalla som den värsta ratt- ? fyllerist. En svensk” lantbrukare har berättat om något liknande, Om ett svin som råkat få i sig mäsk, - en biprodukt. -' vid bembränning. Detta hände siltså i den gamla dåliga tiden, ty så- dant förekommer ju inte nu. Svi- net blev höggradigt berusad. — Det bar sig åt som, den .” värsta människa, berättade bon= den. Det ragglade, och spydde och bar sig flla åt på alla sätt, precis som en människa, Och det ” tog faktiskt tre dagar innan det blev som ett svin igen. - >" - Det är som sagt modernt med omskolning. Just $£ dessa dagar håller vi litet var som bäst på med att omskola ost från be- kväm helg- och mellandagsmen- samtidigt ta ut lysning och före | hällsreformer”. Frågan är, bara, vinkällare och där gått löst på . Men de hade sågt,-att de ej sett | till Olena på festen, och hennes |” "' han nämligen: ”Ibland det värs- = talitet till hård och grå vardags- - ta jag vet är ämbets- och tjäns-- mentalitet. Det sker i viss mån på "temän, som avspisar' allmänhe- - ett ganska brutalt sätt, Barnen > fen för egen bekvämlighets skull — ramlar direkt in å en ny skolter- — små diktatorer som finner en min Och vi i en skattetermin. fröjd i att mästra. Dessa borde Omskolning kan vara besvärlig snarast omskölas till något annat, ibland. där deras beteendemönster är cn . Camillo sn CICIEET YYYVR YIN TITT tet FT TE FYv TER EY Ve
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.