: Måndagen den 26 januari 1955 YfTYTTYYT TY TY Yryerrv YYYYYTYYTYVYYYYYTI YT YYTYTYYTYTTYtTFFFFPEFT LAHOLMS TIDNING vr YTYvTYY TI TYTT YYYYTETTYTTYYTFFET YT ET YE TE TTT YYYVYTTTYTVETY FY TY TE YvYYTYTYÄ fYYYT FYN NA) ton nyhetsjägare i TV-centtutm I 4 ov telet lågt Anmärkni : är ingen förutsägelse i vanlig me- . » bala observationer grundad bedöm- . "det, uppseendeväckande målet mot - dast hade historiskt värde men vil . När Svea rikes riksdag öpp- nhades med Pomp och ståt kun- ; de landets alla TV-tittare vara . med och bevittna den pampiga " högtidligheten. Då påven be- : gravdes I höstas satt tittarna «På de främsta platserna i Pe- terskyrkan och såg mycket bättre vad som hände framför högal än de ti den, som mer än en halvtimme gammal, då filmen kördes. Det är rekordet hit- Aktuellt varje dag I höst -— Det här är världens snalbas- te tryckeri och klichtanstalt, säger Gert Engström. För en gammal journalist måste Trängdes i kristenhetens störs- ta kyrka. När de Gaulle blev President och vid åtskilliga and- Ta stora händelser har de ock- " så fått vara med, | oo Det är TV det, säger Gert mtd, "chefen för aktualitelsavdelning, Dessa” direkt- ; Ä län- g der måste väl sägas innebära något av en revolution,' Folk, som sitter från lå te i ensliga stugor, får vara med i främsta åskådarleden, när 'det händer något på många hundra mils avstånd. > > ov ee , ov + 3 | Nyheten när den är ny " På en punkt är TV-tittarna i ” + allmänhet också rätt eniga: nyhets- reportagen hör till det allra bästa, . som man får &e i TV-rutan, Tele- visionens egna ' tittarundersöknin- gar ger också klart besked på den punkten: nyheterna ligger i topp i fråga om popularitet och får för det . mesta högsta betygen av tittarpa- « nelen, ;, ov ett Gert Engström och hans tretton medhjälpare" på avdelningen har också kunnat vara ordentligt ak- - tuella ibland. En gång lyckades "man bli klar med ex film från en olycka; som inträffade en kvart fö- "2 "re sändningsdags. Olyckan var inte let naturligtvis vara underbart att ha ett sådant medium till sitt för- fogande. Gert Engström och hans folk på televisionens nyhetsavdel- ning har alla chanser att ”snuva” sina tidningsskrivande kolleger. Men det hindrar inte att man kan bli ännu aktuellare. Och kommer att bli det i samma takt som resur- serna ökar. Nyhetsmagasinet Ak- tuellt, som omfattar både telegram, journalfilm, kommentarer, reporta- ge och intervjuer i ett enda block, sändes för närvarande tre gånger i veckan. = I höst räknar vi med att kun- na sända Aktuellt varje dag, be- rättar aktualitetschefen. Halvtimmen får kosta 2.750 kr Pengarna är problemet. Det kos- tar stora slantar att göra TV-pro- gram. Den aktuella halvtimmen får enligt kalkylerna kosta 2.750 kr, Det är inte så mycket; som det kan- ske låter. . Den summan skall räcka till ho- norar, filmer, resor och åtskilligt annat, Ibland händer det att man samlar ihop upp till ett tiotal. ex- perter av professors rang för -att få en nyhet allsidigt belyst. Givet- vis blir det också en del ”spill”, allt kan inte användas, Men allt ska betalas, et Det har häst att ett enda Ak- tuellt gått löst på mellan 7.000 och 8.000 kr. Då gäller det att spara in på något annat. . Så nog har chefen för aktualite- terna nytta av sina ekonomiska stu- dier i ungdomens vår. Gert Eng- ström skulle egentligen bli affärs- man och specialiserade tionalek i på hand hemma i Gävle, När han allra först började syssla med journa- listik, så skrev han nationalekono- miska artiklar. Det blev andra äm- nen så småningom. - Just nu ser Engström och de öv- väntningar fram mot den 1 juli. Di betyder mera pengar att röra sig med. ” Härs och tvärs. Strövtåg och | Panorama . - sorterar under av- sig på na- . riga TV-männen med glada för- - börjar ett nytt budgetår — och det . Det är inte bara Aktuellt, sor: ” i 3 Ner rn a så må TsaRtå SÖ Gert Ei delning. Aktual gör också Panorama, den utrikespoli- kuriosa, Strövtågen, som väckt stort uppseende ibland, då man dragit fram skuggsidor i folkhem- met i TV-ljuset. 'Dessutom ” sport förstås — och alla stora nyhetseve- nemang. KR a Runt om i landet har TV en stab av medarbetare, fasta i Göteborg och Malmö, free'lancers på övriga håll. Alla är naturligt nog inte så ningom. : - tiska översikten, Härs och Tvärs," som är”en journal med tonvikt på Majlis Ejnelöv (sekreterare), Herrarna är från vänster Bo Wanngård (fotograf), -Henry Chi - Det är inte lätt att Ja en samlad bild av TV: - alla ”aktuella” damer och herrar. futrik . daktionssekrerterare), Gert Engström. (chef), Filmredaktör). Många av dem känner tittarn Och nyhetstjänsten kommer att bli ännu snabbare, när TV-sän- rutinerade ännu — det är konst |darna ute i landet, fått utrustning, att göra journalfilmer på rätt sätt |Så aft man kan sända direkt och — men rutinen kommer så små- |slipper omvägen .över Stockholm, Det kommer också vad det lider. ), Bengt Bedrup (sport), Direktsändningar kommer När vi får mera pengar... Nog har Gert Engström önskedrömmar för sin nyhetsavdelning. ta Han hoppas få större möjlighet att åka ut och göra egna program. + EN TROR Komen er Anders Bauer (reporter), FPorbjörn Axelman (producent), Erik Bergsten a säkert igen från TV-rutan. Förstereportern är ute på jobb. | 8 aktualitetsavdelning, Ytterst sällan är alla inne. Här har vt alla Damerna i mitten är Ulla Mattson-Djos (: fall tycketa få med nästan” '€), Marianne Bi tfilma och Det kallas Outside "Broadcast på TV-språk dch med det menar man sändningar, som inte sker från studio. Eget Nyg skulle kunna öka snabbheten och man måste få så- dan utrustning att man kan sände få + Som Biller (scripta) och Sören Hoffman (fotograf), Large Ag (producent), Putte Kock (sport), Ake Söderqvist (rea teknisk redaktör), Ipara Linde Axel Sjöblom är Inte med på bilden. Han direkt från exempelvis en olycka- plats, > Ty där något händer, där akall televisionen vara med, både här hemma och utomlands. TV är te stora händelsernas medium, Torson ebrua rande: inslag 'av för. års- 2, tiden kallt väder, särskilt i västra .', . Svärlge samt megladels medelmåt- tig nederbörd förutser. den ameri-] + kanska väderleksbyrån” 1 sin lång- bl ir. kyligare ti Norrlands inre delar beräknas dock | nederbörden bli relativt knapp. Det- av beräknas sträcka sig över hela Skandinaviska halvön 'och + övrigt |: $törre delen av den europeiska kon- tinenten, (ns ” + Nederbörden förutses: mestadels |” bli måttlig, såväl i Sverige som il: större deléri 'av ,Västeuropa. + För ta framgår närmare av vidgstående "självaste kung. Oscar 1 3, Irar len William Widgery 'Thomas, ame- rikansk jurist och diplomat, som skrev boken... ”Sweden and ' the Swedes”, (Sverige och svenskarna), i svensk upplaga' ”Från slott till koja”, ' glömde inte bort Halland och hallänningarna. Han var ofta i det landskap Selma på Mårbacka förgät! Han jagade på de halländs- ka'flygsandsfälten tillsammans med inbjöds av sköldsätt ja- Pr tyder på övervät ng. « Långtidsprognosen 3 teorologisk mening utan en på glo- " ning av'den dominerande väderleks- typen under den avsedda prognos- mestadels medelmåttig nederbörd.; Heldragna pilar visar var fler= ryck väntas dra fram. Den dubbelstreckade pilen utvisar - ” högtryckens förläggning och: rörelseriktning. : STEN kallt och : vackert 'väder med - perioden, Om utsikterna på kortare sikt kan f'n endast de dagliga rap- porterna- lämna besked. Prognosens säkerhet är störst inom temperatur- och, nederbördsområdenas centrala delår' samt "under periodens första 3 veckor. oe : " -Vikingaättling i Rom - . .' förlänar adelstitlar : Domstolen i Rom har efter lång. "varlg fundering meddelat utslag i prins Cesare. d'Altaville Sicilia- Näpoli som av, italienska staten anklagades för att' orätt bära den | NS förnäma titeln och för att han ta- "git emot pengar av titelsjuka per- soner till vilka han hade förlänat konstiga adelstitlar. Domaren fann att den anklagade prinsen faktiskt var en direkt avkomling av de nordmän och vikingar som:' under 900-talet härskade över. ett rike i : "södra Italien och lade grunden till |. . kungadömet ' Napoli-Sicilien. : Det fastställdes att prins Cesare &'Al- . taville enligt framlagda dokument |$ ägde rätten att efter behag' dela ut adelstitlar 'som ' självklart" en- kas: rättmätighet åcke kunde åras i tvivelsmåle se" N Luf tpremiär VS Se | Amerikanska flygvapnets nyaste transportplan, Hercules C-13B, prö- var här vingarna för första gången. Planet kan transportera" manskap, fjärrstyrda vapen, raketer och för- råd. 6.400 km utan mellanlandning, gör en fart av 575 km i tim och kan ga på Vallen i Våxtorp och av ba- ron Dickson till att fiska i Ätran, själv hyrde han någon gång fiske- rätt vid Karsefors 0 s v, ; .« Ibland blev han bjuden. till mångomtalade Balgö.för att jaga öns harar tillsammans med herren till" Göingegården i Lindberg” och Hovgården i Rolfstorp, : Thorstorp i Grimeton och Kullagården i Ved= dige, m fl gods och gårdar: gods- ägaren. och riksdagsmannen Alfred Bexell, en av de mest duktiga, färgstarka ' och originella . karlar, som ' halländsk historia och tradi- tion har att berätta om, ce -— Vagnen rullade ut över sten- bron bredvid den gamla kvarnen, och det bar iväg en mil på en bra, | makadamiserad 'väg, som var inra- mad av ”stenmurar”, skriver' Tho- | mas inledningsvis. Det var givet- 'vis de i Nordhalland så vanliga sm ndesård. av han tog för ”stenmurar”. Vart han vän- de sig, mötte hans blick ”kalla grå- stensklippor öfver den af höstråg gröna slätten”. Så småningom kora sällskapet till ”en halfö, som skju- ter 'ut i det stormiga Kattegatt”, och skjutsen stannade på gårdspla- nen vid en ”kringbyggd” bondgård. Gårdsfolket kom ut för att ta emot de höga gästerna. Bonden hade åt- ta fullvuxna söner, vilkas yttre måtte ha imponerat väldeliga på yankeen. Han..skriver, att de alla var blåögda och Ijushåriga och synnerligen fullvuxna karlar, alla över sex fot långa. Han kallar dem ”yikingar”, så han tyckte antagli- gen att de var snarlika den tanke- bild han gjort sig av den gamle nordiske sjörövaren, som han så högt beundrade. .. Tyå av ”vikingarna? följde med jaktsällskapet ned till havet Det blåste friskt och vågorna. kasta- de sig mot strandklipporna och spottade skum långt upp på stran- den. Med sex' människor. ombord skulle den lilla>båten inte reda sig i sådant väder; bäst att gå inåt vi- ken och ta den tunga pråmen. ”Vi- 3, oh de hecl £ ut i vattnet och sköt ut den väldiga ”Jliktaren”, som amerikanen — för- modligen med en skämtsam över- drigt — ansåg kapabel att trotsa Atlanten! De båda ”viki öd tunnland stor, skriver han, och på ön fanns en gård med bl a två ”ba- stanta lador af huggen sten, hvil- ka herr Bexell, som aldrig gör nå- got till hälften,' kort förut hade uppfört för inrymmande af dep ökade gröda, hvilken ön frambrin- gar, . tack ' vare hans öfverlägsna skicklighet i jordbruket. För 7—8 år sedan. hade; godsägare Bexell ”utplanterat” harar på ön, och des- sä djur Hade” trivts så väl, att de hastigt hade mångdubblats till an- tal och nu gav godsägaren och hans vänner många ' tillfällen till lycka- de harjakter, En stor harjakt skul- le äga rum, nästa dag, men Bexell q rfämling, "ni känner ej till vårt sätt att' jaga harar; ni mås- te i dag fara öfver med mig till Balgö, :och vi skola hålla en liten jagt endast för oss 'själfva; hvilken kan tjena eder som” en inlednin, till den störres" "lv : : En minnesrik ”harslakt” Det fanns en ”stenmur” utmed randen av fälten, inte långt från den innersta ändan av viken. Ame- rikanen ställde sig bakom ett hörn av. ”muren”-gärdsgården, radade upp sina patroner" på en flat sten och tog sig en blick över det bli- vande ”slagfältet”, liksom en ge- neral före ett fältslag. Han kröp ned bakom hörnet av-muren och väntade. I närheten 'satt hans värd och rökte cigarr, lugn "som gene- ral Grant före en drabbning”. Han hade ingen bössa, ty fast han äls- kade jakt, jagade han aldrig , skriver Thomas. Han förbigår där- vid finkänsligt att nämna sin värds lyte, vilket måste ha gjort honom mindre skickad för att hantera ett gevär. Alfred Bexell hade vid re- lativt unga år mistat sin ena arm genom en olyckshändelse under tröskning. Thomas påstående stäm- mer dock illa överens med ett pas- sus i en uppsats av Ernst Sjöblom (Vår Bygd 1942), vari denne skri- ver, att: ”... Riksdagåmannen och jägaren Bexell bjöd jägaren Tho- mas ned till Torstorp för att jag: i skogarna...” . Ar . En av. godsägare Bexells söner, Alfred Bexell jr, ”en ljuslagd och glad yngling om. femton år”, var med i sällskapet. Likaså var dot- tern Ebba (vilken som gift fick namnet - Sandberg) med Yankeen skriver om Ebba Bexell, att hon var ”en blåögd tolfåring, hvilken framför oss kilade-öfver fälten med håret fladdrande för vinden, smi- ig och behaglig som en Ung gar il. De båda syskonen Bexell na” som hade jättekrafter och han- sprang tillsammans med de båda 3 terande de grovyxade årorna med bravur, rodde snart sällskapet ut till Balgö." - Hot ER - Thomas berättar 'sedanomde n ryktbara ön "nära staden Varberg”, som hans vän Alfred Bexel! på de Annonsera" ” stiga. till. 11.000. meters -höjd.” BÄSTA ORTSNY LI 4 gårdsfolket på öns gård, med käp- | dan! par och-bleckpannor i bänderna tvärs över ön västerut, medan T och hans faktvärd lade sig I försåt för 'jössarna' bakom den nämnda i stengärdsgården, omkring 40 ' steg tiden ägde. Den är närmare 00! från vattenbrynet. Där var ett ut- HETERNA- FINNER s > ämärkt pass, som! hararna var tvungna att springa igenom, . 7 Snart blev den första jössen syn- lig .på en backsluttning, hoppade upp på en tuva, reste sig på bak- benen som en liten känguru, klipp- te med öronen, svängde sedan runt och försvann ur jägarens åsyn,iIn- om en kort stund dök tre andr; harar upp och betedde sig på sam- ma sätt, Den starka vinden blåste- från passet mot drevhållet och tyd- ligtvis vädrade jössarna argan list! Men när drevfolket närmade, sig under stort oväsen kunde inte ha- rarna hålla sig undan längre, Den första: sprang utför sluttningen med vindens fart, Med öronen lig- gande strukna utmed nacken -ru- sade han över en gräsvall och för- bi: jägaren. Thomas kastade upp geväret, siktade framför jössen, un- gefär så långt som billebrådets egen kroppslängd, och tryckte av. 'Ha- ren gjorde en kullerbytta och blev liggande. Nästa jösse kilade förbi stengärdsgården, ' Amerikanen skri- ver, att han sköt ”ett slängskott" (fult gjort!) och haren tumlade ned i en bäck, Smällarna skrämde fåm harar, som var på väg nedför back- sluttningen, så att de vände om; Men drevet kom allt närmare och över. allt larmet 'kunde k koncentrerad sport", skriver yan= keen, fört ” a De sista av sin ätt... Thomas nämnder 'den svenska haren som Lepus timidus. Den är "en egen art", skriver han vidare, och den är skild från Lepus euro- pacus, som finns I mellersta Eu- ropa. Den svenska haren är minds re och spensligare, har kortare öron, samt den utmärkande cgen- skapen, att den vilnar om vintern, liksom hararna i Nya England och Kanada. : a | ' Denna, jakt på, Balgö 'ägdo 'rum den 16. okt 1883. Mycket har för- ändrat sig i Hallund sedan den..da- gen och den halländska faunon hear också undergått en del förändrin« gar. Den svenska haren, som stu= pade 1 sådan mängd för Thomas skott, har således blivit, nästan helt. 3. H A från landsk ' Sydhalland ser man den i varjo fall: ytterst sällan och förmodl/- gen är den väl rätt sällsynt också 'i Nordhalland; Den har: flytt un« dan för. sin mera storvuxne bror — ”tyskharen”. — som nog är den art från mellersta Europa Thomas nämner. ; ' årets: stora balgöjakt av stapeln. 30 drevkarlar drog fram över den lilla ön, medan 12 jägare låg på lur. Över 200 harar strök med 1 den dagens masslakt, och yankeen näm- ner — i förbigående .och mycket höra ”liten Ebbas klara barnröst”. Nu hade hararna inget val längre. De måste upp och rusa förbi jä- garen, Thomas sköt och laddade och sköt igen, så fort han kunde, ”... offer strödde jag ... öfver gräs- vallen, bakom 'stängselmuren bäc- ken och bortom densamma, Öf- verallt omkring mig hopade jag dem under två heta minuter”. Drevet hann fram och Thomas trodde att jakten var slut, Gods- ägare Bexell satt alltjämt på sten- muren och rökte cigarr med stoiskt lugn. Amerikanen sprang fram till sin jaktvärd, slängde sin hatt på marken; tryckte svenskens hand och tackade honom bjärtligt-för den bästa jakt han någonsin varit med om! Hararna hopsamlades och radades upp på gräset: 15 stycken, ”en härlig syn”, skriver Thomas. Unge Bexell plockade upp 20 pa- tronhylsor. 3 harar hade stupat för dubbelskott, berättar "Thomas, som också lyckades räkna ut att han således bara -bommat 2 gånger! Med sin vanliga försynta blygsam- het refererar han ett yttrande av någon bland drevfolket: - " — Aldrig ha' vi sett någon, som kunnat ladda och ' skjuta så fort somnis., to oe för or Mr Thomas blev emellertid snart störd av en jösse, som kom skut- tande österifrån. Han förstod då, ka till sin plats, och ytterligare nid harar stupade för hans skott! Drev- folket hade händerna ' falla" med blygsamt — att han sköt 40, Ändå var han inte riktigt så nöjd med dagen, som han varit med föregå- ende jaktdag. Man märker författa- rens djupa suck, då han skriver om dagen den 16:e, "då min värd satt och rökte på stenmuren, hans lilla fagra dotters hår” flög för vinden ibland dreffolket på backen och hararna skuttade som ”yra I mös- san” i det trånga passet mellan den gamla stenmuren och havet”. " Efter jakten var det stor middag på Göingegården. Kyrkoherden och flera andra ståndspersoner från Varberg 'var inbjudna och aftonen blev mycket angenäm. Det förslogs skålar och utbringades hurrarop för USA och Sverige och det tala- des ”i högstämda ordalag”. Man sjöng också ”Vårt land” (!) och ”Starspangled banner”. - . På morgonen den 18 okt tog Thomas farväl av familjen Bexell och åkte till järnvägsstationen. När hans ekipage rullade ut genom Gö- ingegårdens grindar, sänktes "Stars and stripes,” som under hela be- söket svajat från en flaggstång i - | trädgården, ned till halv stång, lik- som det varit fråga om att begra- I En mönsterjordbrukare = Sedan ' berättar Thomas stas skrivarvana trogen — om sin vär många och stora förtjänster. Jan : | omtalar att Göingegårdens areal var nära. 700 och att sta och duktigaste j jaktbyte, 24 jössar hade fällts; och hela jakten kade inte'pågätt läng-. Pe gra ra re än tre kvarts timma, ”Det var | fullbiodsamerikan, fr å duktig att han måste räknat som så duktig a nr au ban NI I LAHOLMS TIDNING Nästa dag, den 17 okt 1883, gick |- bevisligen är född I Sverige, Yan= keen "Thomas måtte ha varit ocrs” hört imponerad av Alfred Bexoll, eftersom han gav honom ett sådant” betyg! Han berättade, att Bexell anlagt makadamiserade vägar från märgelgravarna ut till do avlägse naste ljungmarkerna och att varje år många lusen mörgellass forsiata ut till dessa ljunghedar, På detta sätt förvandlar Bexell hundratals tunnland vildmark till fruktbara fölt. Där det inte går att odla, lå= ter .den - halländske jorddrotten plantera barrskog, Bexell är en människosläktet — välgörnre, on sann människovlin, skriver amerle kanen punegyrliskt, : Thomas ägnar också ungeflir on sida I sltt kapitel om bnalgöjakten Af att berlilla om de ryktbara ”bill- ristningarna 1, Älmeberget", som godsägare Bexell lit göra. Thomas gav sin värd ett förslag till ett mota to för allt hällrlstandet, vilket Dex= ell förtjust: acceplerndo och lovade alt redan nästa dag låta inhugga I berget. Mottot lyder: "Lapidos Ioquentes semper hobemus”. ("Vi hava alltid tolande stenar"), och det lär stå någonstans i Älmeber- get än I dag. + : : Som ett litet prov på Thomas sätt alt utlrycka sig I skrift, åter- ger jag in extenso sista stycket I kap ”Balgö”. Jag bör kanske på- ycka att ”ung Alfred”, är Identisk med godsägare Bexells då 13-åri- ge son, ”Alfred junior", ”Marken är: hvit utanför mina fönster I Bveriges hulvudstad, där jag sitter och skrifver, men anges nämt är det, att I tankurna bllcka tillbaka på scener och vänner från de skumma oktoberdagarna — på min vistelse å Thorstorp, då ung Alfred och Jog lefde ungkarlslif och gingo tillsammans på jagt, Ic- skensqväll, då fröken Junis Bexell, en smärt, behaglig flicka om sjut= ton vårar, kom galopperande: vå sitt favoritsto — halfannan mil öf- ver backarna — med vår post, och vidare på besöket & Göingegården, där fru Bexell med ett moderligt behag, som påminner om Nya Eng= lands bem, fullgjorde en värdinnas pligter, och där allt sammanstäm= de till att gifva amerikanaren det intryck, att han inte längre var ev främling i ett främmande kande resept para pangpang pang past parsg rg past TINA ke att förglömma en klar mkne"
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.