ee PPP PPR PROPPEN vevpyeryvyvee ere ryYveyRYT TTT FE EA PEN LAR ERNA PPRPROb vyvyyvYy [ Torsdagen gen 29 Januarl 1059 a se = DEN 29 JANUARI 1959” te Apropå husmodersdagen i Laholm CIRKA 1.300 "HUSMÖDRAR - prishöjningen måst tillgripas ” i Halland har den 'senaste ti-' "den fått veta "mycket nytt och nyttigt "om i vårt län och om de mejeri- . « produkter," som .varje hushåll . konsumerar. ” $i första hand liga , organisation — -BLF — som stått bakom denna konsu- > mentupplysni : terna, som fått besök” av. den mejerihanteringen Som ni vet är det jordbrukets fack- ng, och bland or-"> : populära ”I Laholm. Som framgått av ett . LT-referat blev besöket i La- . holm "en kla bruket, jordb " bruksindustri respekt genom sådana upplys- / ningsdagar; När RLF och med- oe arrangörer nu gjort en lyckad : debut på de . råde" — den . mentupplysni sten att fort: , slagna vägen För" inte +» framfördes vi dag. i- -Laholm : önskemålet om en "vettig" konsumentupplysning - om förslagsställaren behövde . inte vänta länge på ett . Vid : det aktuella: mötet .med . jordbrukarna, . larid menade. att konsumenterna skulle hålla inne" "med. protester: och visa . större förståelse vid "exempel--"- vis 'en höjning av: mjölkpriset "den höjnl . tuell för något år. sedan — om "de: fick" klart. för” sig "varför MH d , är 'matp r succé — jord-. rukarna och, jord- en. ' sätter sig. i tta speciella om-" verkliga konsu-: ingens -— bör lu- sätta på den in--. vara stark. 7 så länge sedan, id en jordbrukare-. ”svar”. från' södra 'Hal- förslagsställaren, mindre ngen var Ju ak-' daggamla. och '8-veckors vit Lög- hom samt de numera så välkända Jernlyckekorsningarna Hampshire o, VLXSvart Minorka. » Beställ 1 tid, JERNLYCKE HÖNSERI målen . VL Xx New 50098, ”yvarudeklaration”, konsumenter —' kanske allra främst husmödrarna > — vill ha. In EN JORDBRUKSPRODUKT, " ker, betyder. oerhört mycket som under de senaste tio åren orsakat bekymmer både i kon sument- och producentled, är' tisen. Svenska husmöd- - rar har klagat mycket -på svensk potatis :— lyckligtvis , har klagomålen blivit färre på senare år. Detta beror alls in- :te på, att konsumenterna re- signerat — att de dömt hela - matpotatisfrågan som ett hopp- . löst fall. Tvärtom beror den uteblivna . klagolåten på ”det faktum, att svenska. matpota- tisodlare med tiden fått fram en produkt, som svarar mot konsumenternas krav både 'på - smak och kvalitet. Det skall erkännas, att det tagit tid att få fram dennå konsumtionsva=" -ra, men det skall samtidigt, framhållas, att jordbruket int ensamt kan lastas för. drö ” målet. .En bra bit in på 50 talet visade det sig vara ”god' " affär”. att handla med dåliga : " potatiskvaliteter, " och en -rad . nogräknade grossister " tog tillfället i akt. '— Man köpte stora lager por : tatis av sämre kvalitet till 1å- ga priser och ofta under före- spegling att de 'skulle använ- das till. annat än matpotatis. Dessa: lågt stående; kvaliteter - såldes på de stora potatismark-' naderna — Stockholm bland,.. annat — till priser, som låg "mångdubbelt ' över inköpspri-. serna. Dessa år ökade klago- .50-talets' första år; skapade : bitvis ; mycket . dålig da reklam för vår: matpotatis. Vi : börjar" på allvar komma över verkningarna av, denna dåliga reklam först i. våra” dagar, mn " som och 'vart de ” ”pnya örena” går, - Sådan orientering om, fabrika- - tion -och prissättning” är en kets. egna föreningar” — Jlant- viktig detalj vid sidan 'av den . mannaföreningarna ' och dess alla. potatis: Iarplinge; "Tel, DE OMTYCKTA :5e 7 Tage Lendenius — Tel, 30355. : + för vit. Leghorn. . . "MÖLNEBYKYCKLINGARNA börjar redan nu bli slutsålda för vissa "veckor! "Sökerställ. . " Edert behov, , beställ nu! Vit” Leghorn, ' New Hampshire . : >”. samt korsningar mellan dessa” raser. ! : MÖLNEBY HÖNSGÄÅRD. "HALMSTAD & kx "Av Sveriges Fjäderfäavelslörening godkänd avelshönsgård / DEN "SANERING ' av” pota- NY Vr J CA 2 Aklvellt "för. "0 0 ove äggproduktionen har visat att Riks-Torrtran förbättrar skalkvaliteten' innehåller | Riks-Torrtran Tel. 23 och 423, Tel. 200 växel PULLFOÖR Laholmsortens Lantmannaförening .Vallberga Lpotmannaförening Hallands Lantmäns. Centralförening. Tillhandshålles hos: g tishandeln, som, ägt rum” sun] der senaste åren och den fas- tare organisation som jordbru- . centralorganisation - har ' byggt ' upp för att göra den svenska potatismarknaden sär : för odlarna. Den odlare, ' som lägger 'sig vinn om att fram- ställa en god produkt, får en » helt: annan inspiration i sitt ' arbete, när han slipper det hot som konsumenternas - ”negati- vism” i verkligheter är. När han "därtill, kan framställa er ; högklassig produkt — vi.har "King: Edward; vi har Bintje och andra kvaäalitetssorter — bli. efterfrågan stor. Stor ef- terfrågan - betyder som.. alla ekonomer vet ett bättre pris- läge, och ett bättre pris bety- der större lönsamhet för hela > odlingen, »:=>. «er ANU GÄLLER DET för jord- brukarna, jordbrukets .organi- "sationer joch "övriga intréssen- :på"de fram- ål an gjort inom: detta , speciella : område. . Hela” den < svenska "'mafpötatisodlingen är i; högsta grad . beroende: av " konsumenternas + re ”potatismed- vetenhet”. Konsumenterna mås "te håll ås ajour med .läget. på "den "inhemska : potatisfnarkna- "den ---+ när :odlarna: kan: -till- ; handahålla »goda, ” kvalitetshö- ga och .good-will-skapade. sor- "ter; skall konsumenterna lära sig. att” i butikerna fråga just > efter" dessa : sorter — de är "inte 'så få. På så. sätt fortgår saneringen. på denna marknad — till glädje både för konsu- menter 'och odlare. > RLF är . alltså välkommet med nästa lygkade; ”konsumentupplysnings m matpotatisen. ; es När det gäller" NN fv "Lantbruksmaskiner ta föredrag: +, samma i sammandrag. - Jordbruket är visserligen nu bättre rustat än vid krisen på 3830-talet, framhöll talaren, men vi har ett uppskruvat prisläge, ett inflationshot och ett skatte- tryck, som tenderar att bli än hårdare. För att klara sig måste jordbruket antingen höja intäk- terna eller minska kostnaderna. I realiteten kommer detta att betyda, att driftsenheterna mås- te vara tillräckligt: stora, spec. då det gäller mjölkproduktion, och att man specialiserar sig. Stor spannmålsodling och mjölk- produktion går” inte tillhopa. Har man djur, skall de vara bra och trots alla fördelar med kre- aturslöst får man inte glömma, att en besättning är ett kapital, som alltid är realiserbart. Men man måste ha hög av- kastning på sina djur, inte mindre . än 4500 . kg 4-proc. mjölk och helst 180 kg smörfett. Foderkostnaderna utgör hälften av utgifterna och därför måste utfodringen noga'kalkyleras., Då man betänker att byggnadskost- naderna för uppbundna mjölk- djur går till 5.000 kr per djur men för lösdriftsdjur till bara hälften och skötselkostnaderna därvid reduceras med 30—40 proc., måste man allvarligt fun- dera på lösdrift vid omlägg- ning. .:' . , Y Mer ekonomiskt bygga ny. - -Iodugård än utt reparera vid en mn ”ekonomidag för lantbrukare” i Malmö -— övrigt besökt av över 600 personer — hölls flera intressan-= Det kanske mest givande hölls av ag Olov Andersson i Lantbruksförbundets "Jade om lönsamheten i jordbruket, Då föredraget säkerli- gen har sitt intresse för sy dhallänningarna | återger vi det- Skall man i dag bygga en för ' ronom K. driftsbyrå och band- traditionell fadugård för 65 uppbundna ' mjölkkor, kostar det 17,7 öre pr kg mjölk, en ombyggnad går till 11,4 öre, en ändring av en gammal Ja- dugård till öppen lösdrift "till 8,5 öre och byggandet av en helt ny ladugård för öppen lösdrift till knappt 10 öre pr kg mjölk, Det kan alltså vara mer ekonomiskt att bygga nytt än att bygga om, trots att man då inte får göra några avdrag. Då avskrivningen på 'maski- nerna kostar mer än deras un- derhåll är det betydelsefullt att genom god vård förlänga deras livstid. Gemensam reparations- tjänst är värdefullare än gemen- sam mäskinanvändning. Den eg- na gårdstorken är alltför. ofta. en' ekonomisk felspekulatior..- Något som lantbrukarna ofta syndar mot är begränsningen av de "personliga utgifterna. Har man inte ordnad bokföring, kan man inte räkna ut hur stora Jlevnadskostnader man har råd till. Det farliga är de ofta, stora bruttoinkomsterna, som man tar fel på. Det är viktigt att ha en god likviditet. Emellertid är det alldeles fel, som man ofta ännu , hör, att lantbrukarna kan smita från skatten. Det kan de inte alls, så mycket mindre som de har mindre avskrivningsmöjlig- het än andra. H historien om biten som mjötkar kor, Det är Ya .ea alldetes riktig. bil. och all örles riktiga kor, Bien och kor. Betans kvävegödselmedel naturprodukten. CHILESALPETER - rn I en Volkswagen svm inom. parea- : "by, Gualöv.” a gårdens inventarier - hör g une tes sazt sätt ofta brukar. 2nvänr- I 2 ”VArrongsmar inet - a 1 ” a kat var sefarns lyckat. : Varför skull näna häl inte kuna. använd? det söm "aggregat, kom :tog han sin bil, körde ut på ägorna: och . maskinmjö!kade korna där de botade. När mjölk- ningen :v:r klår var det bara att sälta flaskorna på bagageh nåja: en och åka hem igen. 4 på fasusningsröret montcra- | des ett attag med kran, på vil i ket” sedan. en slang, kunde fäs- las. Dep' slöngen kopplades , tin | en tryckutji I tur kopplades til mjölkmaski- Fjäder fäskörseln beta 'dände” näring EN ST VB AIN RRD TOT NOR onsdag. — 10 veckors fr. 15/3. "Tel, Halmstad 74046. ÅA. ISYSYTEFETEEN NaN NAN Japansk Svart Leghorn: korsade med Vit Leghorn, bästa korsning, : Daggamla, japanskt-sorterade, 97 & Friförklaringsbevis N 208. Fri transport. EN mA | N -' FJÄDERFÄSKÖTSELN . har utvecklats till en betydande nä. . Tingsgren, som under senare, år - gett" landet en årsinkomst av c:a 280 milj. kr. Vissa år har salu- värdet av fjäderfäprodukter t.o. mM. "överstigit vad veteodlingen » inbringat. Hönsen är det domi- . nerande- - fjäderfäinslaget. Hela a antalet höns har under senaste it a åren utgjort 88,5 milj. Därtill :' kommer flera" miljoner -kyck- lingar. Kalkoner, gäss och ankor ufgör sommartid tillsammans c:a samt ren Vit Leghorn. 70, Samt osorterade varje BERTIL PERSSON. na finns hös lantbrukare Karl Anders Olsson i i östra Ljung- - de. få På. prevåd des och «-löver 3 kg'per "person och år. | Man har således långt till USA:s , MJÖLKNINGEN är i turgang ou "UPPFÖDNING AV SLAKT- KYCKLING I ENGLAND förebild satt igång uppfödning av slaktkycklingar = (broilers). ' | Ärsproduktionen utgör för när- -| varande 20-—25 miljoner "djur, men man räknar med att denna .|.siffra' skall stiga till 100 miljo- ner före 1950. Konsumtionen av fjäderfäökött "uppgår . till : något nivå som är över 14 kg; Allt- "J jämt betraktas: fjäderfä i Eng- land" som ett slags lyxvara-för : festliga tillfällen, : England har efter amerikansk RÖGLEFODER är. ett. svin- foderkoncenirat,' som ej får förväxlas : med = fiskensilage konserverade genom tillsätt- ning av myrsyra, A. Bo F01 ke Li Li jong Hälsingborg, "150.000 djur. ok invägde” under 1958 1.158 526 kg äl 73.858. 000: kr. Medelpris 3 533 kr pr betalning ökar nettot för Producenten ägg) för Konsumenten, - MEDLEMSKAP I WALDA AA ÄR BAST A ; GARANTIN : . FÖR ATT: KYCKLINGKÖPET SKALL" EN CoD ATFÄR, Brr. kg, Waldas kvalitets. och aptiten på ge till ett värde av. ” yvyyvreerevyvevevevYYFYYPTY POV es nn. en
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.