KI .,' 1903 emigrerade Martini. till A- yrvyvyvyryryYvrTY wvsvvuvwvy sr es VR RR VTT a : LAHOLMS TIDNING rarera äd Aa AAA AA AAAR AS AAA AAA AAS vävt . i , 4 ”predagen Jen 30 Januari 1950 Annorlunda remissde : Vid sidan av" vårt lilla små- - gruff om huskållspengarna och deras fördelning pågår i det sto- " fa landet I öster ett annat slags 'remissdebatt, som yttrar sig i att folk böjer knä av vördmad inför "den store statschefen och bety- - gar honom sin obrottsliga loja- litet — på det att de må behålla huvudet, Chrusjtjovs "stora pro- ' vid det sovjetiska kommunistpar- - "Hets 21:a kongress, och i går förkunnade Kinas” och ' Polens statschefer att de enigt sluter upp "kring den politik 'som förs ” av ”en av vår världs genom ti- derna största politiske ledare”. Samtidigt 'sveps bannstrålen ut över de icke-trogna, en effektiv bannstråle som emellertid mister sin effektivitet ju längre ut i pe- .' riferin den kommer. 'Angreppen ", " mot Tito blir således hårdare och . hårdare för" varje år, och den =. åldrige Konrad Adenauer i Väst- ” tyskland tippas få en plats som . eldare hos Belsebub, Men det bi-,. ter liksom inte. Och önskemålen från Sovjet om en 'mildare press. > Hog de "finska" tidningarna gick ' Inte heller att få igenom, "4 ca Vad "som biter däremot. är s - Chrusjtjovs löften — mindre ar-, » bete, mera mat och en skatte- fri framtid! På de löftena kan en ” statachet sitta hur trygg som helst. I all synnerhet som han . förstärker sin. auktoritet. genom täta utrensningar av ”partifientli- ga" element, Vid torsdagens par-; ko krävde. k istle="" daren Ivan från Le--, DEN 20 JANUARI 259 LT une Ed - för batt i: ryske partichefens underbara löf- ten skall förverkligas under de "närmaste åren, även om man ef- ter rysk måttstock anser sig ha nått åtminstone en god bit på väg. Men även om det tar fler år än beräknat. att uppnå de av Chrusjtjov- uppställda målen. vore det oklokt att .därur dra + pagandaspex spelas upp för fullt ; slutsatsen, att den ryska induz ' strin är mer eller mindre efter= bliven och därför "inte. mycket . att räkna med. En sådan 'kon- ' klusion är alldeles felaktig. Un- - der de senare åren har det näm- - ligen visat sig att den ryska pro- duktionen befinner sig på stark frammarsch och på den här sidan / + järnridån måste vi därför räkna med en- fortsatt rysk expansion. Nu liksom vid den förra parti- kongressen förklarade ' Chrusj- tjov . huvuduppgiften vara, att hinna upp och gå förbi de ka=. pitalistiska staterna 1 produktion: per invånare, Det gäller natur- : ligtvis" att "slå Förenta Staterna, och redan 1970 skall Sovjetunio« nen ligga jämsides med. ad land; Amerikanerna satsar emel. i Jertid för! fullt” för att. behålla: sin ledarställning. . - or . "I fråga om utrikespolitiken” bjöd Chrusjtiov knappas på nå- "got nytt, men det märktes på to- nen, att sputnikarna "och månra=' keten' ingalunda .dragit ned -dik-' = tatorns självförtroende. Att Sovs: jetunionen styrker sig, i sina" fredliga avsikter med att mass!» tillverka fjärrobotar kan ju vara? ' l för den ' godtrognare ningrad' att kongressen skall, rannsaka den' nya 'partifientliga - gruppen, ' ' N Det är — för att uttrycka 'sig . delen av den västliga världen att veta, Och naturligtvis förbisåg ' han som- vanligt kontrollåtgär-' derna i'sitt förslag om kärnva-= ; penförbud "7 se lindrigt — föga sannolikt att den FÖDELSEDAGAR fyller" 1: morgon förre , mansägaren Severin Martini] tor Gö: torp, Veinge, Martini är född! 1 Larsbygget i Veinge försam- ling och kom 1'unga "år med föräldrarna till Göstorp, där fa- dern inköpte ett lantbruk. År merika, där han ägnade sig åt byggnadsarbete, Efter några år "återvände han till hemorten där > han I samband, med sitt gifter- mål övertog ett lantbruk: vilket han innehade och brukade i ett .30-tal år. Martin! var änkeman sedan 1945 o. klarade sig ensam tills för några månader sedan " då han flyttade till sin dotter i Halmstad, Martinis främsta fri- tidssysselsättning har varit jakt, fyller. .t morgon "förre kalk- bruksarbetaren Karl” Lundgren, Dala, Båstad. 60 år a fyller I morgon lantbrukaren Ernst 'Persson, Flintarp, Hal- landsås. ” : Jubilaren är född" på den gård, som han alltjämt innehar, Den- na är för övrigt en gammal släktgård och kallades för Flint- arps hovgård. Här låg också en gång I tiden Dömestorp, Pers- son övertog gården för c:a 25 år sedan och han sköter denna på ett ypperligt sätt. Han är en duktig och framsynt jordbruka- re och gårdens byggnader har han till största delen byggt om. Hans krafter har också tagits I anspråk för allmänna värv och han är sålunda ordförande i Hasslövs enskilda brandförsäk- ringsbolag, ledamot av Karups penslonsnämnd efter att tidiga- re ha varit ordförande i Hass lövs: pensionsnämnd, styrelsele- damot och huvudman i Östra Karups sparbank samt styrelse- ledamot I Östra Karups hästför- säkringsbolag. — Personligen är åuhil en rejäl, rättskaff och gästfri man, omtyckt av al- la, som han kommit i beröring med, DÖDSFALL Karl Holmberg, F. lantbruka- ren Karl Holmberg, Ängalag, Hov, har avlidit 85 år gammal. Han var född I Perstorp, Hov, Amerika, där” hån" stan : Hemkommen övertog 'fädernegården i Pers- ;öch -innehade senare: ett förtal” lantbruk ”i' Hov och V. Karup, senast, i Ängalag.: För några åra sedan kom han till Bjärehemmiet;'' »V. Karup, där hän nu avlidit. Närmast sörjan- de är broder, lantbrukare -Mau- ritz Holmberg, Varegården, svå- ger, svägerska och syskonbarn, Ingrid Wikby., I én ålder av 52 år har avlidit fru Ingrid Wikby, maka: till folkskollära- ren Silas Wikby, Trönninge. Närmast sörjande är make samt två söner. free i BEGRAVNING — En högtidlig jordfästning ägde i går rum i Våxtorps kyr- ka då stoftet efter småskollärar- innan Jenny" Andreasson, Våx- torp vigdes till den sista vilar. Prestaverna fördes: av folkskol lärare Even Darwell,; : Vråkärr och montör'A! Ahlgren, Hishult. Akten inleddes med ps 35:1, 2 varpå . kyrkoherde A. Hallind höll griftetal o. förrättade jord- fästningen som åtföljdes av ps 273:1, 2. Därefter följde begrav- ningsmässan och kantor Elsa Vallin sjöng ”Jag är en gäst och främling”. Ps 400:10,, 11 följde och efter stilla sorgemusik ut- bars kistan för gravsättning. Där talade kyrkoherde Gunnar Gus- tafson och tackade för lång och plikttrogen gärning och nedlade krans från Hishults skoldistrikt. Lantbrukare Fritz Nilsson, Vrå- kärr talade för grannarna och frambar även de sörjandes tack för visad hedersbetygelse. Ps 396:5 sjöngs unisont, En mång- fald kransar prydde båren, var- vid — särskilt märktes många kransar från den avlidnas förut- varande elever. Knäreds biograf visar I morgon lördag kl 8 stor- filmen ' PV ä garna” en ylnspelning 1 färg med Busk Margit Jonsson, Adolf Jahr och Per Myberg. Den vackraste fil. cn På mycket mycket länge. Har förutsättningar att vinna och emigrerade I 20-årsåldern hela den svenska publik EA Filmen br Date Är NYTFFSTEYIN Svenskar eller danskar, som utan . större besvär kan läsa en bok "av Sigurd Hoel eller Arthur Omre råkar" ut för den nyaste nynors- frälsta norska norrmän från Norge. Intexens för infödda norrmän är det | alltid så lätt att komma överens. med deras stil och ordval. Så has- tet kan alltså det förhållandevis "| -fasta - skriftspråket förändras. Och. : med talspråket går det naturligt-" vis ”många' gånger ännu snabba 'I synnerhet när en litterär. rikt- alltid munviga ungdomen lägger an " på-nya, slående, överraskande eller chockerande uttryck. Modeord och" slang förändras lika snabbt som längden på 'kjolarna och inte blott har inflytande på talets rytm, be- "men men även på grammatiken och sättet att tänka på. Människorna behöver därför inte resa något Babelstorn för att åvä- när. ett folk under längre tid får utveckla" sitt språk i ostörd .isole- ring, uppstår det först en dialekt .och 'sedan ett nytt språk, som är åtskilligt olika "det ursprungliga. Språkens . föränderlighet är lika förvånande som det faktum att olika språk trots årtusendens ut- veckling och förändring alltjämt be- varar tydliga spår av en gemen- sam stam. sa cll no or + De svenska, danska, norska, tys- ka och. holländska språken är så närbesläktade att till och med lek- mannen lätt hittar en mängd ord som är lika för dem, Det behövs inte "/ heller — särskilt = utvecklat språköra för att inse släktskapet mellan '. de romanska språken, frånska, italienska, spanska och portugisiska, som härstammar från Iktinet. Fackmannen kan se mycket längre och påvisa likheter inte en- bart ' mellan germanska och ro- 'merska "språk utan också mellan dessa språk och ryska, armeniska, rforsiska och indiska språk: För l:kmannen förefaller det ofattbart - att'det skall finnas likheter mellan svenska och dialekter på Malabar- kusteri-i Indien. Men språkveten- skapen har faktiskt kunnat påvisa en :gemensam stam för över 80 av de språk som nu talas i Europa och Asien; Det fanns -en gång ett urspråk, från vilket de indo-euro- pe'ska språken ' härstammar. Ur- språket har gått förlorat och är glömt. Den tyskfödde språkforska- reh Paul'Thieme, som nu är -pro- f.3sor i. sanskrit och jämförande > rå sl vid Yale Ly ji USA, har, nyligen -.redovisat- en mängd ord från detta förlorade ur- isråk,. som han : rekonstruerat. 1-et är märkligt hur mycket dessa rekonstruerade ord i dag kan be- rätta ,om levnadssättet och livsbe- tingelserna för ett urfolk som levde för tusentals år sedan. . Redan i slutet av 1500-talet bör-- jode man intressera sig för detta urspråk. Det var sedan italiena- får det bra mycket svårare om de: kan som der skrivs av landsmåls-: ning, kvicka journalister eller den: de enstaka uttrycken växlar. De. toningen, satsmelodin och språkfor- gabringa: en språkförbistring. Och. Språket som fanns före Babels torn ”Förbistringen är Inte svårare än att det indoeuropeiska ursprå- ket kan rekonstrueras, varvid det ger en rad märkliga upplysnin= gar om hur och var de skilda stammarna Tevde och - vart de ut= vandrade. SN on oa > Urspråkets folk" ägde inget skriftspråk, medan sådana samti- digt klades 4 Egypten och i : åend kalkstensplatta ristade en israelisk skolpojke för övnings skull en samling bonderegler omkring år 925 f Kr... ra fr Ht och grekiska - samt + språk. + SN den som tydligast visar släktska- pen mellan språken. Det finns t ex ett-ord i sanskrit, som heter pra. I de gamla slaviska' språken; i gre- kiska och på latin heter det pro, i forngotiska fra, på engelska for och på tyska vor. Pita på sanskrit är pater på latin och grekiska, father på engelska; Vater på tyska och fader hos oss. "7. 5 öl Med hjälp av sådana ord har man funnit de regler enligt vilka konsonanter och vokaler. brukar variera från språk till språk och från tid till annan? Hårda ljud som k blir, kanske genom slarvigt ut- tal; till mjuka ljud som ch eller sj. T ex carus' på latin har blivit cher på franska och kjer i den gamla danska formen; : Ljudet ' är ännu sub 3 dor onsk u levande] finns varierat I de indo-europeiska språken. . Sköldpaddan ; hår" aldrig - Det är de enkla, vardagliga or- | gått längre ;norrut- än ; till" Tysk- land, vilket visar att urfolket inte bott . norr om Östersjön. . Men den har heller inte levat i tropiker- na eller i Medelhavsländerna.' Det finns nämligen: inga gemensamma ord. för tiger, elefant, kamel, leo- pard, och -inte heller : för palm, oliv, cypress, vin och lager. Där- emot påträffas : gemensamma ord för . nordeuropeiska - träd: såsom” björk, bok, asp, ek, pil, ask och. al. Ordet bok. är speciellt intressant därför att boken inte förekommer öster om en linje, dragen från Kö- nigsberg vid Östersjön till Odessa vid Svarta havet. Boken kom för- resten ' ganska ” sent. till Danmark och Sydsverig Mee yr Det, finns ännu, ett ord, som ger oss "en. anvisning "om ; urfolkets hemvist, nämli; lax," Laxen, som den m9 där kär nästan lyder som jär." 7 . Med ”. utgångspunkt" från: dessa regler har det blivit möjligt att på- visa likheterna mellan sådana vid första ' anblicken "så" olikartade. ord går upp i floderna, är. en oerhört. wiktig' fisk; därför. att den" är lätt att fånga och den uppträder i åtö- "mängder, ' åtminstone så länge ra man "inte . utrotar' : den ” genom som ,sanskrits 'dasa, fornslaviskans deseti, grekiskans dekå, latinets de- cum, 'litauiskans deshim,'gotiskans tehum; "engelskans" ten och. svens- kans tio.” Eller 'sanskrits '. satum, fornslaviskans suto,' latinets: cen- tum, "grekiskans -hekaton, gotiska hunda och svenskans hundra, : ==" Ibland krävs en del fantasi till sådana avledningar men att resul- taten inte är utslag av någon fri fantasi visar sig bäst när man jäm- för hela satser, Det finns ett ren Filippo Sassetti' på en handel färd, till Indien upptäckte att präs- ter och, lärde där hade ett eget språk liksom de italienska präster- na och professorerna hade sitt la- tin, Det.indiska klassiska språket var sanskrit. Sassetti var en nyfi- ken person och han företog litet nirmare undersökningar. Han upp- | tickte. då till sin förvåning att rhskrit liknade italienska mer än "dialekter, som då talades i In- dien. Så hette t ex Gud på sanskrit deva' och, på italienska dio, Orm heter -sarpa på sanskrit och serpe på. italienska, räknetalen sju, åtta och nio lyder på sanskrit: sapta, ashta och nava och på italienska solte, otte och nove. , som lyder: ”Dievas dave' dantis, Dievas duosir ”duonos.” (När Gud ger tänder, ger Gud också bröd). På latin heter det: ”Deus dedit den- tes, Deus dabit ett panem”, För 3.000 år sedan uttryckte vise män detsamma på sanskrit med följande ord: ”Devas adadat datas, Devas dat api dhanas”. När man undersöker 'familje- namnen fader, moder, man, hustru, son, dotter, broder, syster etc visar det sig att de gamla indb-europé- erna hade en patriarkalisk familj, där kvinnan flyttade hem till man+- nen, men mannen inte hade någon förpliktande förbindelse med sin hustrus familj, Det finns inte något ord i de ind Å Dänna . domli; äck väckte; stort 'intresse. Paradiset skulle ju ha legat någonstans i In- dien. Kanske sanskrit, som var så fmmalt att ingen talade det läng- re, men var så likt andra språk, var detta heliga språk kanske ur- språket? Hade Gud kanske talat till Adam och till änglarna på sans- krit? Intresset för sanskrit höll 'i sig och vid mitten av 1700-talet kunde "den engelska juristen och orientalisten påvisa, att sanskrit, latin och den klassiska grekiskan var. närbesläktade med hänsyn till ordstammar, grammatik och for- mer för ordens böjning. ” Sedan dess har allt flera och fle- tm "språk studerats och jämförts hed varandra, Man har funnit, att sanskrit visst inte är det äldsta foråket utan att det härstammar från ett ännu äldre språk, det in- do-europeiska urspråket, som är lika gammalt som egypt'skan eller de äldsta" semitiska språken från Mesopotamien. Men folken i Ur och Nildalen hade redan uppfunnit skrivtecken, varigenom deras språk kunnat bevaras till våra dagar. Det indo-europeiska urspråket har där- 2ra0t gått förlorat därför att de som "vade det inte kunde skriva, Mn irta desto mindre kan detta minst "MM år gamla språk rekonetrue- «så. mel hjälp av sanskrit, latin ka språken, som tyder på att man- nen står i närmare förbindelse med hustruns familj. Således kan man ur de gemensamma orden utläsa en hel del om förhållandena hos de urgamla folk; som talade det indo- europeiska urspråket, ” | . Detta folk kände sålunda inte till järnet, ty det finns intet'gemen- samt ord för denna metall. Men de kände till guld, silver, koppar och brons, vilket framgår av ge- mensamma ord. De hade lärt sig att använda vagn och dragdjur.' Det finns två gemensamma ' ord för hjul, ett för hjulnav liksom för axel och ock. De gamla indo-euro- péerna var jordbrukare. Det Änns gemensamma ord för /'plöja, mala, så korn och bete liksom också för hund, ko, får, svin och get. Folk, som håller svin, är bofasta och kan således inte vara nomader. Ord för bi och honung saknas inte heller, lika litet som gemensamma ord för löss, loppor och getingar. ! Namn på växter, särskilt på träd, berätt: litet för oss om landska- pet och klimatet. Urspråket har 'ord för varg, björn, lo, örn, falk, uggla, trana, trast, gås och and, för utter, bäver och sköldpadda. Det sistnämnda heter | Schildkr5te på tyska En Kröte är en rada. Or- ch = utsläpp "av dernå 'och-av'” dessa är rhenlaxen ännu läckrare än”den som "finns i Östersjön och Kattegatt; Kelterna som vandrade västerut hade ett sär- skilt örd för rhenlaxen, som beva- rats i det engelska salmon och det tyska salm, / Se . Orden för lax och bok ger oss gränserna för det område, där ur- folket måste ha levat. De måste ha bott "söder om Östersjön mellan Weichsel och Elbe eller Rhen, ' , ” Detta indoeuropeiska urfolk lev- de" gott på sina husdjur och på ollonsvin och fet, röd lax. Folk- mängden steg raskt och man bör- jade utvandra åt alla håll. De som kom till Medelhavsländerna eller till "Indien" glömde nog både bok och lax. Men osseterna i Kauka- sus kallar ännu i dag en stor lax- öring, som förekommer i :deras bergbäckar, för lax, I Turkestan är ordet lax en gemensam beteck- ning för all slags fisk, I de indis- ka språken har däremot ordet lax bevarats 'på 'ett annat och mycket märkligt sätt. Det betyder en stor mängd eller 100.000, t ex en lakh rupies, Det är inte ovanligt att ord ä . ES st N? denna artikel läses har i det närmaste en månad gått på det nya året. Vardagslivet har kommit i sina gamla gängor, så att säga, och i det stora hela företer sam- | hällsstrukturen ingen för den en- skilde ' individen, märkbar föränd- ring. Personligen tar man sig än- då en tankeställare och man frågar hur alla de vackra ' föresatserna och 'alla förhoppningarna infriats under det gamla året. Har det bli- vit ett plus i tillvaron, eller står man och stampar på sämma ställe som i början av .1958? I regel är önskeprogrammet oförändrat och man får väl ta upp det till förny- "Jad prövning. I yngre år har man ofta mycket skyhöga planer inför ett nytt år, an skall göra det och det, man skall sluta upp att röka och spara pengar, man skall ta kurser och skola sina 'andliga egenskaper för att möta livet med bättre och vas- sare vapen, ja, det brukar finnas åtskilligt som man beslutar sig för. Resultatet blir oftast som för den medelmåttige — höjdhopparen : en centimeter då och då, men det stora Stockholmsglimtar Se utom ett stort mindre samlings- kommer byggnaden a ramodern teatersalong och' möteslokaler tt få en ult- "rymmande gresslokal, som kommer>att fylla mycket stora anspråk. — Nå, det här låter Ju vackert, sade jag till min interlokutör, som står LO ganska nära och har reda på litet av varje, men varifrån skall pengarna tas? — Försäkringsbolaget Folksam har spelat en framträdande roll be= träffande primärlånen och så har ju Stockholms stad iklätt sig vissa borgensförbindelser så finns möjligheter att placera lånen på flera händer så att säga. Fack- : föreningarna har ju också i mån av förmåga bidragit till finansieringen. : Mera kan jag inte säga, ty ännu är det för tidigt att skriva historien cm Stockholms nya Folkets Hus till- blivelse, slutar hr Järvi iTobaks- industriarbetäreförbundet.. , De av mina läsare som någon gång besökt Stockholm har kanske observerat den högresta gestalten, som är centralfiguren i Elds mo- tala. sk 1 ' Branti: 0. krafttaget, ' som skulle l tillvaron, blir för det mesta bara drömmar i det blå. Hur det nu än är så ser man en aning vemodsfullt tillbaka på det år som gått, det är som om en kär vän vänt ryggen mot en och man känner'en smärt- sam saknad. nee Å . - Jäktet och. den högt uppdrivna arbetstakten är för de flesta män- niskor, oavsett var de har sin ut- komst, numera ganska tröttande. Den som ' gått in för att ' genom självstudier försöka vidga sin and- liga horisont gör det med de största kraftuppoffringar. Jag har en god wän som skaffat sig: en, stor och e numentet vid Norra bantorget, Här står han, hövdingen som vig- de sitt liv åt arbetarklassens fri- görelse, huvudet högre än alla de skaror som med fladdrande fanor, mentets vänstra sida läser man föl- jande: ' ”Svensk'' socialdemokrati reste detta äreminne över sin höv- ding Hjalmar ' Branting, Sitt liv vigde han åt Sveriges arbetare.” Högra sidans inskription .:lyder: ”Han väckte slumrande krafter hos folket .och ledde deras :kamp för frihet och rättvisa” Branting 'var men. han dyrbar uppsättning av plattor i engelska språket. Han sätter sig regelbundet efter dagsny- heterna och lägger på en platta, men lika regelbundet somnar han efter några minuter. Plattan snur- rar till slutet, frun knäpper av ap- paraten: och den utkörde ackords- årbetaren sover lugnt och skönt i länsstolen. Jag skulle tro att det inte är någon isolerad företeelse. Män- 'niskorna är rhera trötta nu än förr och kanske märks det, mera i en storstads omgivningar än på lands- bygden. .; Ny ere « Här har vi utan tvekan ett pro- blem som måste: uppmärksammas, Det har under det gångna året, sär- skilt från läkarhåll, höjts alarme- rande röster för att andra” vägar än de konventionella måste beträdas om icke de neurotiska sjukdomar- na skall breda ut sig i en icke önskvärd riktning. Betecknande är att amerikanska" industrimän, som besökt Sverige, har' uttryckt 'n förvåning över våra 'industriers högt uppdrivna arbetstempo. Huru- vida sådana uttalanden gjorts som någon artighetsffas, ' eller om det verkligen förhåller sig så, undan- drar sig mitt bedömande. Vi kan emellertid vara överens om att måt- tet för den mänskliga arbetskraf- tens prestanda på många håll bör- jar närma sig den kritiska punkt som måste observeras. Sjukkasrar- nas statistik talar ett tydligt språk i detta hänseende, mot «Det är vinter över Stockholm och det har tidvis varit d.sar som mycket påmint om den.» k varga- vinter, som man talade om "förr i världen”. Det duger med —18 gra- der och mängder av snö som mås- danskaffas. Problemet är inte vigde sitt liv åt ett stort mål och han nådde det och han var en man som alla lyssnade till oavsett poli= tisk åskådning. >» - Ton >” Walle Greger inger farhågor : för likviditeten "STOCKHOLM (Press) . le +; Den driftsekonomiska forstnin- gen på jordbruksområdet har när | en hel del intressanta resultat, sä= sista årsberättelse, - - Bl a har undersökningen visat, att "bland faktorskomplex, som är orsak till övergång till kolös drift, 'ngår mjölkproduktionens dåliga lönsamhet, Det framgår vidare av indersökningar "rörande utfodrin- Jen, att i ett mycket stort antal fall | foderstaten varit mindre lämplig. | Detta har. exempelvis gällt beträf. fande 9/10 av undersökta gårdar i | Västmanland, Att resultatet under sådana förhållanden blir mindra tillfredsställande är inte så under... ligt, Det vore bl a med: hänsyn till såväl vallodlingens stora bristfällig- heter som den stora kraftfoderim. porten, vilken borde ersättas, med ägna äeerväxtodlingen i stort ökad uppmärksamhet, Övergå RE kolös "drift istmanlande. området | medför en "ökning av P så lätt att komma till 'rätta med i en storstad. Trafiken flyter trögt och den brunaktiga modden stänker omkring som 'ett veritabelt smuts- regn. Ti tals man måste tas in i på detta sätt föränd; betydelse. I de iranska språken används t ex ordet för bikupa som beteckning för 10.000, i det gamla egyptiska språket grodyngel för 100.000 och på kinesiska betecknar myra även talet 10.000. Ordet lax går igen i ordet lack, som ursprungligen be- tydde ett rött, glänsande färgäm- ne, rött som laxens kött. Dr Helmuth Gottschalk c vildfågelflykt Jag söker. fäste i vinden, | som bär mig över mörka vatten. Mot "oändligheten går min väg — Ja, mot soluppgången. Vem Iyfter mina vingar . när tröttnaden kommer, vem ger mig kraft att söka sanning som ingen vet? Havsvåg, svara mig om du kan! Du, som slipar strandstenarna till glänsande opaler, du, som öppnar din famn det för paddla — dracta Helse on gelska turHe och franska torive | när vingarna brustit. ANDERS W MARDH renhållningstjänsten. Som ett ex på kostnaderna kan nämnas, att en en- da 'snödag i. Stockholm kan kosta 300.000 kronor och mer, I mitten på denna -månad hade man för- brukat 3 miljoner kronor och 25.000 kbm sand hade strötts ut på gatorna. Undra på att Stockholm har svårt med finanserna. s Jag gick fram till Norra oantor- get för att se hur långt man har hunnit med det nya Folkets Hus- bygget. Likt en fågel Fenix har det rest sig, inte ur askan, men ur hö- gar av bråte, murbruk, cement och tegelhögar,, Med sin svarta imar- morfasad mot torget kommer bygg- naden att inta en dominerande ställning där modern "arkitektur och ändamålsenlighet har utgjort ledmotiven i skapandet av Stock- holms nya Folkets Hus. ' Stock- holms fackföreningar och hela sta- dens innevånare för den delen, får |. "Jen förnämlig borg av en klass 'och storhetsordning = som Hjalmar Branting inte. ens i sina vildaste | drömmar kunnat sia om, . Byggnadsarbetet har pågåit i det beror på om man kan anska;fa pengar. Om" "ng 29 miljoner krono; har bygget sluat hittille och ! men kommer eor vad jan > tal att väsen sum-. et Vrstohllggs, Eu [ En sydhallänning kan i 3 NFFSTFYUTVEFTT 3 : . ' L- nte gär na vara utan Laholms Tidnins FREE eo or od FFYTEFSTEr etapper under; flera år; det kanske |” blir färdigt i sommar, kanske into |NCd 40 ända till 70 proc vilket innebär en för omkring 100 övergivna" ensi- av åkerarealen, återgång till -det år sedan allmänt' desbruket. =. i För sådant jordbru! hysa alivarliga farhå on till dylika k likviditet, Men 'så tillvida & ika lordbruk tidsenliga alt de vipaika gen alltmer kommer att motsvara önskemålet om minskad jordbruk; - produktion, yttrar prof Torssell, - om orsaker i övrigt till dri | omläggningen .anföres bristande m- gång på arbetskraft samt otillfreds. ” ställande byggnader. Därför har u upptagits forskning 'om autom; tat | fodring, lösdrift mm. Arbets. mom ning phar också föranlett forska stitatet vid husdjursförädtingsin - stitute ar man kommit fram till an dagen. utan Kring två gånger att miö nes Mr akan utsträcka nattinta fr dacint timmar ' och alltså "mi ervallet. till 9, Det öjlig föl orgonmjölkning kl: sa iegör vällsmjölkning «ll 17-17; 0 - 2 et- ur arbetst AD vil n stor fördel. Försök nit NNebär k måste "man gor, bl a med ska el ni Försök med mjölk. ' dat endast en gån, mjölk äremot, att en så E Pr dygn visar enkling inte antal större och . omkring 700 platser samt en kon= : att det fylkar sig kring honom. På monu= ” född av borgerliga föräldrar" öch , M iskt . välbärgad det gäller. mjölkproduktionen givit - | ger skogs- och lantbruksakademiens ” sekreterare, prof R Torssell, i sin . inhemsk Produktion, motiverat att NM olösa jordbruks . intervallet inom Västmanlands= | vv vyYrvyvryvyv / . Kolösa jordbruk > >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.