ff Finlands problemfyllda vardag, N lar. "YrYvYYYFFeT TTT YT PA? + , ” LAHOLMS TIDNING Er rer FATTY ' : Tisdagen, den 3 februari. 1959 : Nr = LT oms rennvant 9 LT = > . President Kekkonen har åter- vänt från sitt besök i Leningrad, M tnister' tootlat - har hov som förorsakats "av arbets- Iösheten under den tid budgeten. behandlats och som lades till de återtagit sin plats som ”ordföran-" de I statsrådet”, den benämning. som "används 4 Finlands rege- f för att k rege= - £ det närmaste 30 miljarder för arbetslöshetens bekämpande, som redan ingick i statsförslagets ur- liga version. Detta sagt för ringschefen, och från Oslo har ' utrikesminister Törngren åter- vänt till sitt ämbetsrum. I Fin- - land har m a o Åtminstone ytligt sett allt återgått till vardagen ef- ter veckor och månader av 'po- Htisk krig. = N. Naturligtvis är inte alla be- kymmer förbi 1 och med att re- geringafrågan lösts och förbin- . dels att I någon mån illustrera sys- Ieättni, finansiel. erå lasida, hov L En följd av situationen är, att en statlig kassakris, d v s en akut brist på kontanta medel i stats- kassorna, hotar redan i mars, om inte effektiva åtgärder vidtas in- nan dess, Det är närmast de två finansministrarna — Sarjala — och ' Lehtosalo som har att finna den med nor- maliserats. Men obestridligen har en lättnad £ stämningen inträtt, ” och om inte nya och oväntade svårigheter tillstöter, får" man räkna med att dyningarna' efter förnuftigaste lösningen på detta problem. ” ee : Eftersom omkring en fj dedel ” av Finlands utrikeshandel är riks tad österut, behöver det inte när- Hj varför besked de stormar som varlt så småni: om lägger sig. Än så länge fort- sätter visserligen pressdebatterna både kring regeringskrisen "och det utrikespolitiska dödläge, som > framkallade denna svårartade in= rikespolitiska konflikt, men to- nen har redan dämpats avsevärt . och uppmärksamheten riktas allt- mera mot den serie konkreta frå- gor som det gäller att ta itu med inom den framtid " mare om ått handelsförhandlingar snart , kan upptas 4 Moskva i Finland ses som ett löfte om snar lättnad i sysselsättningsläget. Likaså har” utsikterna till att'de i fjol påbör- jade, men för en lång tid avbrut- na diskussionerna om ett bety: dande lån från Sovjetunionen, nu .kan fortsättas,. sin : givna bety-, delse med tanke på det statsfi-: iella dilemmat, Dessa förebå-' För mycket stora delar av Fin-' « lands folk måste den stigande ar- betslösheten framstå som det all- varligaste, det mest centrala pro- blemet. Enligt det färskaste till- ' gängliga silfermaterlalet översti: ger antalet arbetslösa nu 89.500, vilket innebär en ökning sedan dade överläggningar liksom ock- så de kontakter som väntas be-> träffande frågan om Saima kanal ; och fiskerätten 1 Finska vikens , . östra del ingår alla i regeringens - . närmast liggande, mycket bety-. "delsefulli arbetsuppgifter. Slut- resultaten- kan bli av väsentlig 30]. 1 sd ' början” av 't de månad med 3.380, Av ”de' arbetslösa har - över 21.700 icke tillsyldare kun- nat placeras I reservarbeten. En liten ljuspunkt kan man dock se," "I alt de oplacerades' antal. visat en tendens att sjunka på senare tid och alt en' viss inbromsning ' 1 ökningen av de arbetslösa över ': huvud: taget kan observeras, När- mare" 90.000" arbetslösa är dock under alla förhållanden en myc- ket hög siffra I Finland och stäl- lor bl a nästan övermäktiga krav :. på statens redan förut knappa : medel =: ing NN Därmed är. vt inne på ett an-«"' nat avsnitt av det aktuella koms plex av problem 'som' måste lösas: '. Den 18 januari fastslog riksdagen” slutgiltigt stadsbudgeten för "1959, '! "Slutsumman löd på 305 miljarder mark, Då hade under riksdagsa> behandlingen 3,091 miljoner lagts .. till på utglftssldan, och av detta 4 belopp reserverades, hela. 3 mils : Jarder för sysselsättringen;: allt=. så för att täcka omedelbara bes, a yd för den "stabilisering, som Finland förgä- ves strävat efter 'under många, besvärliga år, . et > Det torde vara obestridligt, att mycket I detta läge hänger på om en någotsånär lugn och förtroen- defull politisk atmosfär kan fås till stånd och upprätthållas i Fin- ; land trots de svårartade motsätt-. ningar som regeringskrisen ' inte, endast blottade, 'utan dessutom också förvärrade. Def finns inte så litet just nu som tyder på, att ett. slags, politiskt jJämviktsläge verkligen trots allt håller på att. inträda, Statsminister: Sukselai- " nens enpartimihistär är visserli-. gen en minoritetsregering . med. ovanligt smal parlamentarisk bas, men den har dock tillkommit ge- . : hom ”riksdagsmajoritetens med- verkan . och "goda "minne, Dess- utom måste även” dess envetnas- te antagonister på, vänsterkan- <- ka marknadens förmåga att bära . ske man får söka lösningen i en inte bestå i.längden, och riksda- - gens, veto. mot .”betalda - reklam- "ter rian hittills haft av det 1947 byggde Nä - 1950 innan Telestyrelsen samlade Skall rädslan för reklamen i TV .:; Eg a nu ge med sig? - » "STOCKHOLM (Press) - - 7 Frågan är om det våldsamt väx- ande televisionsintresset kan till- godoses hos oss utan att man som a sin prägel även på anordi för uppvärmning av bostäder och andra Iokaler. Med tiden har wi - vant oss vid att anse det, naturligt Romarna ' byggde” bra värmeledning Sparsamhet med utrymmen -har länge varit principen för all bygg- nadsverksamhet och den. har. satt ing: I Paris ställning som modets hu- vudstad grundlades 'av två'ut-, RA 7 har tt "använda förhållandevis små i England å konk rens och utan att släppa in' den snöda” mammon i sammanhanget, menar Industria, som begrundar problemet i en artikel med 'rubri- ken, ”Rädalian" för TV-reklamen”, Det heter vidare: a IA Efter. en trevande och ' gans- ka motig början har det brittiska experimentet med kommersiell te- levision som rival till BBC enligt ganska. .samstämmiga vittnesbörd verkat synnerligen stimulerande för båda företagen, och erfarenheter- na därifrån är för oss av betydligt större intresse än de ofta”åbero- pale amerikanska skräckexemplen, Då emellertid ett stort frågetec- ken får sättas för den lilla svens- bi värme mycken värme = vete äl som avger relativt Först på senare år har man åter örjat "intressera sig för mycket stora värmeytor, som utstrålar en jämn men något mindre stark värme. Den sortens värmetillförsel känns mycket behagligare än strål- ningsvärmen från de små, kraftigt upphettade elementen eller kami- nerna. : : : Systemet : med stora ”värmeytor är dock ingalunda något nytt, ty redan de gamla romarna praktise- . rade det, De hade över huvud en bättre värmeteknik än vi liksom de på många andra tekniska områden redan för 2.000 år sedan var våra jämlikar. "Ännu i dag imponeras man av deras vattenledningar 'och kanal lodni upp ett eket televisionsföretag kan- kompromiss där man — med ra- diomonopolet som i verklig mening Md ; M Pon läggningen i Pompeji med dess än- nu efter två årtusenden väl beva- rade blyrör förefaller mer funk-' — ger kilda företag ghet att göra en insats. : ser i ” "Den ' nuvarande oklarheten kan inslag”. måste omprövas i ljuset av de ganska beklämmande erfarenhe- nu- varande systemet, . av bön TV-tidtabell > > 1. byggnader. Men allra mest impone- ras man av de romerska baden, de ,. berömda termerna, sänger och väldiga centralvärme- och varmluftanläggningar. . ov med simbas- Många av dessa stora anläggnin-'; gar har under århundradenas lopp till. den grad plundrats på bygg- den för televi= + 1 sionsforskning en sändare för nat håll, att endast en 'del av står kvar. Därför är » Stockhol ådet, men se- « dan, dröjde det till « .v "sig till ett anslagskrav på 2,2 miljoner. Det avslogs, och i + stället fick vi = er ce U35l en kunglig ' televisionsutred- I + ning, som tog mycket god tid I på sig och först nästa år r de undersökningar, som under se. : nare år utförts i de gamla romers- ka provinserna .i Nordafrika av mycket stort intresse, Där finns nämligen synnerligen -: väl bevara- de romerska termer. 1 det gamla". Kartago pågår t ex för närvaran- de utgrävningar av en mycket stor- slagen badanläggning, Pr jag 1 uppförd i f1952 begärde statsmedel för viss b: TV-verksamhet, Det blev av- > "slag, och samma öde drab- termer i Al- geriet, Tunisien och Lybien har' undersökts. Där finns i romersk tid flera äv ; vars el ta bade ' KF, Köj fö bun- badh AI det: och Lantbruksförh vi "då de” 1953 tillsammans med några radio- bolag, bad att få bedriva li- " censfria — sändningar. Bättre lycka hade -Anders Sandrew som ' ass N 1954 fick tillstånd att under enshelj ” NY ovecka sända, kommersiella . TV-program, En förnyad an- sökning "avslogs, och telesty- relsen hberövades rätten att ge dylika tillstånd. I stället fick Radiotjänst pengar ocht rätt "sätten från den 29 oktober — . bedriva försökssändningar nå- att de kunde betjäna personer om dagen. ==; var så stort tilltagna, flera tusen I badh s 2 ggn och pålitlig än : det ' . hantverksarbete man i dag mån tal, som' använts på an- ' , na les Worth och Otto Bobergh som | för hundra år sedan bildade fir- man Worth & Bobergh. Den förs re var engelsman, den - endre | svensk. Tygexperten och amatör- målaren Bobergh blev kejsarin- nan Eugenies smakråd och där= med var firmans lycka gjord. — Här ovan Otto Bobergh enligt porträtt i konstakademiens ägo. Ve ”Paris blev modestad — tack va= re eh engelsman. Det håller man tyst om”, 'stod .det som fetstilsru- brik i en stor tidning i augusti, och liknande : artikelhuvud fandi man 1 många andra dagstidningar, som återgav den från Paris in- strömmande ' nyheten. Man höll också tyst om att denna berömda Pariserfirmas grundare var två her- rar, en svensk och en engelsman, Tillåt oss, här "att ur glömskan ateruppväcka '.en .. stor - utlands- | svensk och hans på sin tid mycket suppskattade ” livsverk, - Och ' att återställa till sina rätta proportio- ner hans kompanjons insatser, " A År 1821 föddes å Bernshammars bruk i Västmanland:'en gosse som döptes till Otto Gustaf, Fadern var bruksi br använde man ved som bränsle Trä utvecklar mindre värme än . kol och skulle sålunda värmeeko-' nomiskt sett vara mindre fördelak-" tigt. Komarna förstod emellertid att'- utnyttja vedbränslet rationellt, De ' upptäckte att det var möjligt att . léda | bort de varma förbrännings- gaserna långsamt, enär veden kan förbrännas vid endast ringa drag,” Lufttillförseln till en vedbrasa be- höver inte alls vara så stor till en kolfyr. Vi tycker att ; a - m trä är bräns ktor ; Bobergh av, gam- mal stockholmsläkt. («= > .- Den unge Otto Bobergh sändes till sin faster i Stockholm för upp- fostran; Efter slutad 'skolgång" an- ställdes han i-stadens-största'siden- handel, den Medbergska vid: Mynt- torget, och här gjorde sig Bobergh snart bemärkt, inte ' bara för sitt fina belevade sätt, utan framför allt för sitt vackra utseende. Damerna strömmade till den Medhergska 'si- denhandeln för att av den stilige Bobergh handla tyger till sina si- denklänni, ten Du. erkänna, att r gon timme i veckan, Samma des TV. - år 4 b visat sig ha förutsättni » bryta, det: dödläge i rel att änk d och >= 1955 regering och riks- DAGENS NTF-MANING Gå då ot Du por och mans. Die reflenee I mörkor, till Sovj en,' som uppstod "under hösten 1958, Arbetsro är vad ' statsminister Sukselainen och hans kolleger nu framför allt be" höver och det relativa mått av arbetsro som en regering 1 en: parlamentarisk demokrati kan räkna med, ser de enligt dessa bedömningsgrunder ut att kunna få under en tid framåt. 1957 godkändes . detta förslag av . ad + "dag. dess förslag, bakom vil- >ket en knapp majoritet ställt "sig. Näringslivet bildade' en " kommitté, NTVK som 1956 framlade ett förslag om kom- " mersiell television. Det föll . ”. under bordet, men en ny TV- » Utredning förordade en snab- bare utbyggnad av nätet, och i Industri-Revy Götaverken börjar 1 februari arbetena på det omtalade Aren- dAalsvarvet. Där skall med tiden så stora fartyg som 10,000-ton- nare .kunna byggas. Anläggnin- Fen har kostnadsberäknats till c:a 200 milj, kr. | . Skånska Cementgjuteriet upp- för en ny kontorsbyggnad i Mal- mö, vilken skall vara inflytt- ningsklap vid årsskiftet 1959 60, Golvytan i byggnaden blir när- mare 5,000 kvm. och i källaren Inryms ett garage för c:a 50 bi- Kontoret skall ligga I Mal- mös västra hamnområde snett emor köpenhamnsbåtarnas till- läggsplats, a . Hjo mekaniska verkstad hål. ker På att bygga ut avdelningen för montage av större hydrau- liska pressar, Härigenom kom- mer företaget att få betydligt större möjligheter att tillverka tunga pressar upp till ca 1,000 tons. presskraft, När tillbygg- naden blir klar I början på an- dra kvartalet i år räknar man även med att öka arbetsstyrkan, . En i våra dabar unig händelb Är striden nödvändig 2 a s M ” f EFTER ÅRETS REMISSDE- > där en stark mino- ritet var för kommersiell te- levision. Nya förslag härom "behandlades S 1958 men, avslogs. Däremot fick 2. enskilda firmor betala VM i fotboll, EM i fri idrott och d' i ä' Tele- hb; ett syn ik le, men det beror på att vi eldar upp det på ett mycket opraktiskt sätt, Men 'de' mest moderna ved-' pannorna, t ex de som tillverkas: ningskammare, ' Därifrån förbränningsgaserna - sakta genony hela badanläggningen. De cirkule-, rade i rör under golven i de stora ' hallarna och genom kanaler i vägs garna, Innan de lämnade skorste-] nen hade de tvingats avse sin vär-| me till nära 100 procent. ; Sverige, förbränner veden under; ett så obetydligt drag, att några få björkvedsträn, räcker att hålla glö=, den vid liv en hel natt. Romarna: använde år sedan! samma princip för 2.000)" Romarna använde stora förbrän-, leddes Värmeanläggningarna "fanns BATT, där oppositi partier- na mera bekämpade varandra än regeringen, ställe man sig osökt den frågan, Är politiker- ha som andra människor har man mycket svårt att tänka sig att högern, folkpartiet och centern, som idag på allt sätt misstänkliggör varandra, i morgon gemensamt skall kun- na träda i regeringsställning även om tillfälle bjuds. VI HAR TYVÄRR för när- varande en mycket svag. och splittrad opposition. Den sa- ken finns anledning ått bekla- ga även för de socialdemokra- ter, som vill värna om en god demokrati med dess för en sund samhällsbalans nödvändi- £a växelspel mellan regering o. opposition, Att en regering sit- ter där den sitter inte av egen styrka utan av andras svaghet är inget gott tecken, En ny har inträffat i Degerfors. I sta- dens Folkets hus, vars lokaler byggts om, har det nya konfek- tionsfäretaget Frappant börjat tillverka dräkter och kappor, Personalen består & n. av ett 30- tal personer. Företagsled a iR F g Y tas I dagarna i bruk av företa- get Eltron, Tillverkningen av smärre eltekniska detaljer har Påbörjats och arbetsstyrkan skall I en första Omgång succes- sivt utökas till 30—35 personer. ser optimistiskt på framtiden gen har en golvyta på c:a 360 kvm. och är endast bör- Nu . visionen "hade, trots de; allt ödande Ii, 11 rikare flöd pål dens nordsida, De bestod a y eldstad, bränsleförråd och vatten-) hacan. inte råd därtill, : id upptäckt att koppar var en särskilt) ärmeled: Romarna hade för övrigt > Extravagans - När den nyvalde guvernören i staten New York, mångmiljo= nären Nelson Rockefeller; ny- årsnatten gav stor bal i statens huvudstad Albany, såg han inte På slantarna för att skaffa bästa möjliga underhållning. . . = Vad kostar en sån här till. ställning? frågade en nyfiken journalist en av Rockefelers närmaste män. : : — Har ingen aning! blev sva- ret — men ni vet väl vad J P. Morgan gav för råd till en herre som funderade på att köpa en lustjakt: ”Om du måste fråga vad ett kalas kostar, så har du inte' råd till det” > LJ god alla de stora varmvattensbehållare,j som låg över eldstäderna, tillver-, kade av denna metall. : och därför varj H Gottschalk Svensk London-försam ; . "ing 250år STOCKHOLM (TT) - Ulrika Eleonora svenska försam-' ling i London har 1 mars nästa år ägt bestånd i 250 år. Den grunda- . . des nämligen den 1 mars 1710 och är därmed den äldsta ännu verk- samma utlandsförsamlingen. För- modligen är den också den äldsta ännu existerande sammanslutnin- gen av svenskar på utländsk bot- ten. . Församlingens kyrkoherde Sven Evander skall utarbeta en minnes- skrift till jubiléet. Det skall bli en sammanfattande översikt och skild- nöden är stor : [ting av församlingens utveckling. . -—8 Cal. Reda Korset Materialet skall han hämta såväl i . narr hjälp |Sverige som i England. Riksarkivet La - och Skara stifts arkiv hyser de inte ett mör NQ 0809: minst viktiga dokumenten. VÄNINNOR OTACKSAM KUSE -— Tänk. den knöten ville insi- nuera att jag inte var krutet uppfanns. med då - Filmskådespelerskan = Audrey Hepburn har råkat ut för en o Ivcksha. i vid Men till 'damernas och hans principals stora ledsnad ville Otto Bobergh se sig lite om i världen, och i slutet av 1840-talet begav han sig till Paris, där han genast fick anställning. ” od Tre år stannade Bobergh i Pas ris, 'men sedan lockade åter hem>- landet, . varför ' han' återvände: till Stockholm, där han fortfarande äg- nade sig åt handel, men också åt målarkonsten, för vilken han ägde goda anlag. Den gamla kärleken till Paris bestod dock, och år 1858 finner vi Otto Bobergh åter i den franska huvudstaden. Här blev han bekant med en engelsman Charles Fredrich Worth, och i kompanjon- skap med honom öppnades en affär för finare" dambeklädnad, Firman Worth et Bobergh, som hade sina salonger i nr 7 rue de la Paix, blev snart den förnämsta på sitt områ- de i världsstaden med kunder från hela världen. ee Worth trivdes e ji det puritanska och k js Worth, som i våra dagar hedrats, mycket på Boberghs bekostnad, bör Kanske också omnämnas litet mera ingående, Hans karriär var fantas- tisk. Son till en försupen advokat måste han redan som 13-åring tjä- na sitt uppehälle, och bley spring. Pojke i en tyghandel, Efter ett år var han kassör i en annan större affär, där han lärde sig allt om ty- ger. Som 16-åring fick han plats i den förnäma textilfirman Swan & Edgar, med hela 5 shilling i lön. Men för en man med hans idérikedom f det knappast plats Engel. den förste mode fär. "Damskräddare” i Paris liksom i Stockholm: brukade hålla till i små lokaler och med ”hemsöm- merskor” som skötte arbetet. Och vilka underliga herrar var förres- ten inte de båda kompanjonerna. De hade egna åsikter om hur pa- risiskorna 'skulle kläda sig, nöjde sig inte med att ta mått och sy, utan rent av vägrade att 'sy en be- ställning som inte passade dem! De skapade modellklänningar. som visades upp i firmans salonger, burna av de första mannekängerna i världen, också en idé av Bobergh. Här blev det också vanligt att un- ga skönheter stämde träff med si- na kavaljerer, när de inte ville sy- nas ute i vimlet. Och damerna hade nog också ett öga till den vackre svensken, som eå elegant och diskret utförde deras små klädnycker — om de. var förenade med god smak. een Billiga var inte Worth et -Bo- berghs modellklänningar, . men så såldes de i stället endast i ett ex- emplar. Och en dylik 'exklusiv. fir- mas rykte måste naturligtvis trän- ga ända upp till hovet, där kejsa- rinnan 'Eugenie' Metternich ' bestärhde. över värl- dens mode i fråga om såväl modell som färg." En dag: blev ;Bobergh kallad till Tuilerierna för att hjäl- pa de båda i valet av modefärg för säsongen. Bobergh bar vid tillfälllet [i redingotens' översta knapphål Va- saordens rosett — han hade tidi- gare, 1867, av den på dylika ve- dermälen : ganska spendersamma Karl XV erhållit denna dekoration. |: Ryktet . ville -påstå:. att stjärna och band var "tack för. sist” för en liten vigg, som kungen behövt gö- ra vid ett besök i Paris,” >. s ' Men låt oss "återvända till Bo- berghs konferens med de båda hö- ga damerna, ga + — Monsieur Bobe ! Hjälp O£5, vilken färg skall vi välja? ' ; Bobergh.'pekade-. på sitt. vasaband och sade: .s SR — Skulle möjligen denna färg passa? Nn Nn Kejsarinnan :och furstinnan fann idén utmärkt och beställde gröna dräkter av Bogbergh, och på så sätt blev Vasarnas 'gröna. färg det året världens modefärg, "öv od Under utställningsåret 1867 i Pa- ris gjorde firman Worth et Bobergh väldiga affärer, och enbart under utställningstiden var nettot 800.000 francs, ett jättebelopp" på den ti- den, Paris gästades då också "av Uppsala” studentsångare, som vid den "internationella sångtävlingen erövrade kejsarinnäns stora guld- medalj, + och för ' sina landsmän jorde Bobergh en storartad ban- kett och hjälpte dem på mångahan- da sätt... vn präs : gröna Kd Världsutställningen - lockade till sig massor av rikt folk från hela jorden, och särskilt amerikaner... En dag inkom ' två sformrika ' ame- rikanska damer för att beställa klä- der, då de hört att alla tongivande damer i nästan hela Europa var fir- mans kunder, De var mycket vill- rådiga och tog lång tid på sig vid av "tyger och "modeller, Me- dan de var Upptagna därmed, teck- nade Bobergh omärkligt av dem båda, samt gav bilderna. efter sin smak utmärkt passande modeller och färger. När han visade bilderna blev de överförtjusta och lämnade en beställning -På 140.000 francs, Till slut fanns det knappast någon kunglig dam eller någon miljonärs- ka, 'som inte hade Worth et Bo- bergh till leverantör, hon må ha bott i Paris eller Chicago — utom drottning Victoria, som inte lär ha kunnat tåla att Worth övergivit sitt land. ” nn : .Liksom de flesta andra vid tiden för kejsardömets fall, ansåg Bo- bergh att'Frankrike var ohjälpligt ruinerat och att Paris under den två sådana män som Otto Bobergh och Charles Worth börjar samar- heta. Och/det blev det också. De två kompanjonerna tog étt som det föreföll våghalsigt steg när de öppnade en modesalong i den ele- Barta miljön vid rue de la Paix, Parisarnas finaste promenadgata, där det då inte fanns en enda af« kojascniad uåder Napoleon III och | nya republiken aldrig skulle åter. I Det mat Eugenies hov. : vinna sin forna överlägsenhet på "f måste bli något särdeles, när || den fina smakens område. Worth hade delvis samma åsikt, men bes, slöt att fortsätta firman, då Bo. bergh ville draga sig tillbaka och ta ut sitt kapital ur företaget. Utom den förmögenhet Bobergh redan förvärvat, överenskoms, att han skulle antaga ett ackord av 1500.000 francs, att betalag und, ett antal år, På Isen, AR RAT RSA ” Modeteckningar av Otto Bobergh i Illustrerad 7 i i os och furstinnan a . 865. affären” blomstrade lika bra under sardömet, och Worth efterlämnade av 50 - miljoner francs. Bobergh klarade sig dock utmärkt på sin del. v Sedan - som uppgått över jorden! mitt hjärtas frid, mitt ögas ljus, min brudgum är du vorden. 5 Ljuvlig, ljuvlig, hög och härlig, blid och kärlig, "fo. oa full av nåde, on > Herre, till din brud du skåde, I radion kommer man att med början. denna vecka ge en serie' om boken och-lekmannen”. I' senaste grammet presenteras, har tidningen frågade; den: stridbare Oshy-kyr= koherden Gunnar Rosendal, drar: i detta sammanhang fram en psalm, som han menar är mer eller mindre oöverträffad, 2..." sf rlsv oo Kyndelsmässoveckan. "På Kynde!s- mässodagen , komrner psalmen ait. sjungas. i.många, av våra kytkt då den är. gradualpsalmen. för. dagen. Fr pd » Philipp Nicolai heter författa- ren. Han levde 1556—1608 och dog som kyrkoh i Hamburg, Tidigare sar han emellertid kyrkoherde i Unna i Westfalen, en sted på sirka 3.000. invånare. När han verkade där, utbröt en fruktansvärd kole= utan stannade troget kvar på sin dödsbädd "och delade ut hattvar- den och tröstade sina. döende förs rasade som värst, fick han förrätta de. bortgångna var personliga vän- ner till honom. i trötthet. : . : . a : En. natt, när han kornhem, kän- de han sig ovanligt förkrossad, allt så meningslöst. Han kunde :in- te länka sig, att en 'ny dag skule börja .med "alla 'dess' gr: Då hän 'sittet där, sjunken i tan. kar 'och bekymmer, kastar han en blick ut genom fönstret, Då får han se en solstrimma, I Pa mot mörkret. Efter'en stund ha- de den trängt genom , Cunklet, Mörkret fick . vika för den Ery- ende morgonen, Så fann han återe dag skulle åter uppgå över Unna. Han fattade pennan och skrev den- na utomordentligt, vackra. psalm: ”Hell ren”. rats - : Det märkliga är, att det var den' Den är fylld av skön poesi och här anslår han faktiskt en tongång, som hutismens och pietisme; den andra versen når längst i poetisk, skönh genomandas innerlighe och glädje över en ns sånger, I t och jubel trofast Gud, ett härligt Salmen'ut i krona, du; mitt första och mitt sista”, Du pärla skö NE skön av hi a Marias son Vv himmelrik, - + 6 SON, Gud Fader 1; kn frälsare, min konung ; Din fare dig i mitt hjä nn särleks evangelium . Mig mer 1j är u Nu - mig Juvt än h 2 Eja! Ejat Hosiannat « omg : Rimmelskt manna år mig ordet, ' . a uti dig fullkomnat vordet, ' den uppgörelsen | gera (Ps 32:8) lurade han sig dock grundligt>ty . republiken som förut under kej= vid sin död år 1895 en förmögenhet» ' "Otto Boberg utgått tr fir. (Forts på sid 10) . | En pärla skön |-.- Hell morgonstjärna, mild och ren, . Guds nåds och sannings klara sken, . Du Davids son'av Jakobs hus, "+ " (Psi 32:1) a. ” 10 progräm kring temat ”Psalm=' " numret av Röster i Radio, där pro=. ” intervjuat några kända svenskar om " deras älsklingspsalm! En av de till« : Det kan vara skäl att erinra .om : den ipsalmen, när vi -befinner' oss i” raepidemi, Han drog sig ej undan . post och gick från, dödsbädd til: samlingsbor, Varje dag, när pesten. 20-30 jordfästningar och många av .. Han dignade av -S Han satte sig vid sitt skrivbord och försökte samla tankarna. Han. fan . ss gräsligheter. : som börjar käm- . igen en mening med livet. En ny -v . morgonstjärna, '' mild » och ' första psalm, som. Nicolai skrivit, ' senare skulle känneteckna hern- han kanske : et. Psalmen ärta rum, Näe 0 ÄN — : i = 7 e PÅ Tng 2. 7 Torild Lindbrin +. och räknar med en utökning av Men var du det då? 2v en film i Durango I Mexiko, : mö Indblom - jan till en större fabrik, som fö- - ör . meddelar hennes filmbolag Hon ” | | arbetsstyrkan till 73 personer. retagsledningen avser att upp- > Skäms! Springa efter Gamer | blev kastad ur sadeln av en häst > : SM ts : OS Man skall också inom kort star- [föra 4 framtiden PP-]t din ålder! N teet PÅföljd att hon bröt fyra Gy nna I T:s anno ) . ir ” iden. : : - N ; son : ärli : — Du misstar:dej total Tevbej i et skadat. 21. a fevätfa pölen : Ar Inte alle I sin Alden If Hon [revben och fick ena benet s | | Msörerl ser od | , . - en 2 : ; BALAAAARRIADAASA ÄNDAR BARA RK. PEFSSYFFFPOl AAA RALKAAASAA a - ov söt ” ET MAAAAAADRAA MALA | s : A RA ARR NÄRA AA At hd Å MAN AA SAMMA MANS AANAMIAA I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.