LJ Tröst ös ek kd 1 YYFLYYTA 1 , 0 EE OR AR 0 AD / 0 1 a är [ARD sa a Lö fer en feraseraen / t; ola . - i. : - «ot - ' 7 - - - Ar. . . ; ' MN oo mt ”" LAHOLMS TIDNING > lc femnd — LT bps 3 FEBRUARI 1959 | LT => , Ryska kommunistpariiets tjugo- ” - första partikongress blev Nikita Chrusjtjovs = största — personli a Höjd levnadsstandard . - > - "eller nytt världskrig? = - Han är en sällsynt dynamlsk her- re, som alltid vill gå I spetsen för och driva fram I triumf hittills. Ännu under Sta= lins sista år var han en man i andra ledet av Sovjetunionens styrande oligarki, idag är han: denna I ett så snabbt tempo, som hans lands resurser tillåter. Får folket det' bättre, så kan han Veinge... (Forts. fr. sid. 1) - Halmstads lasarett och därifrån till regementssjukhuset -i Göte- Per sätten i går berättade nu veingebon, att han, när han kom tillbaka efter telefonsam- talet, hade. funnit" malmöbon utanför caféet med motorcykeln. Denna hade han inte fått igång men ägaren hade då visat ho- nom, att om han vred på en bensinkran, så gick det; Malmö- bon körde, iväg: och krockade mot b na. : känna sig lugn ifråga om sin egen den främste och mäkti Jeda- ren. Ytligt sett förefaljer hans position till och med starkare än Stalins men försiktigheten bjuder alt inte använda uttrycket ”Sov= " setunli bestridde härskare.” Fi det sämre ' vinner oppositionen terräng och han kan i sämsta fall förlora huvudet, 1 bästa fall dela ”partifiendernas” öde att de- d till någon underordnad Chrusjtjovs ställning är "stark, men han har med all sannolik=" het en opposition emot sig såväl hemma I Ryssland som $i andra. kommunlststater, speciellt Kina, £å länge denna opposition exi= sterar, och Chrusjtjov torde få svårt att utplåna den, måste han d med stor skickligh och smartness, Chrusjtjov har folket I Sovjetunionen med sig, men sannolikt endast aå länge 7 han förmår Infrla sina löften om höjd materiell standard. Det är Intressant att fämföra .den tjugonde partikongressen för tre år sedan med den som hål « Ute nu, År 1958 skapade Chrusj» tjov sensation med "sina avslöfan= den om 'Stalins grymheter och detroniseringen av den döde halv= guden. Då prisade Chrusjtjov £ nästan lyriska ordlag det kollek= tiva ledarskapet och då förkun- nade han att varje land Inom den kommunistiska världen ha-= de rött at självt ”välja sin väg till socialismen,” Men det har runnit ” mycket .. vatten ” under Moskvas, broar sedan dess, På den tjugoförsta kongressen ' ytt= rades inte: ett ord:om det kol- Iektiva ledarskapet, men några. av Chrusjtjovs protegåer prisa de hänfört Nikita Chrusjtjov som den atore ledaren och som en av ”. i 1 förvaltningspost någonstans långt borta från Moskva. 9 ” Kongressen gick i den ekono- miska expansionens tecken. 1970 skall Sovjetunionen ha gått om Förenta Staterna £ sin produktion och vara världens starkaste eko- nomiska makt; säger Chrusjtjov." Skall det ryska folket vid denna tidpunkt också ha uppnått en högre levnadsstandard än 'det amerikanska, så måste den ryska standarden på dessa elva år bli femton gånger högre än vad den för närvarande i genomsnitt är, förutsatt att amerikanernas stan- dard står stilla under alla dessa &r och inte ökar något alls, Det blir nog en svår uppgift även för den dynamiske Chrusjtjov. Vi har här 1 Västerlandet länge under- "skattat ryssarnas ekonomiska och tekniska kunnande och framstegs- förmåga, nu bör vil akta oss för att överskatta dessa faktorer. Men vi bör göra klart för oss att rys- sarna menar blodigt allvar med sin ekonomiska utmaning mot Västerlandet.: De kommer säkert att öka sin produktion i snabb takt och de kommer säkert också att. dumpa. varor : på utländska "marknader för att framkalla eko- nomiska kriser I Väst och där- igenom söka skapa arbetslöshet » och nöd, en god grobädd för kom= inl: största - tooreliker, Tyst var det också om varje lands egen väg till” lal 1 men Ial j utpekades som den största fara, som för närvarande hotar det kommunistiska blocket, När de stora namnen på den förra kon= gressort,'-Molotov, Kaganovil]. e consorton, blamerat, äig genom att, bli ”portiflender", då'är' det bäst alt Intosena Viske något om kol. Icktlvt ledarskap. Och” när den fria viken: till socialism för varje land 'utiöst '"oktoberrevolutlonen” 1 Polan och revolten i Ungern samt sskrämt upp. Mao-tse-tung kast "ätt" fördöma revislonismen, Varför sammankallade, Chrusj= - MHov "partikongressen redan 1 år, fastän den stadgeenligt skulle ha" hållits först nästa år? Ja, natura ligtvja ville han stärka sin egen » atällning, nen ,den är. 'så. nära t summanvävd med den ryska stas 7 lens och hela det tyska folkhus- N hållets, "gl de inte, kan, skiljas + åt. Chrusitjov står eller faller . mod den ekonomiska utvecklins 7 gen [det "väldlun sovjetriket. I och Chousen-lal, då är det klo f t Istisk . omstörtningspropagan- .da, Västern har sådana ekono- "miska resurser att hotet kan av- - värjas, min för att detta skall ske, fordras enighet och samar- bete mellan Västerns folk. Degs-.. ”utom kan Sovjetunionen inte gå hur långt som helst i sin ekono- miska 'Skiigföring. En '" Hejdlös mpning betyd rå att levnads- andardstegringen inom Sovjet-. ss Unionen;; hålles tillbaka och det.. kan ånte Chrusjtjov våga göra, När Chrusjtjov salt sig före att genomföra ett så väldigt ekono- miskt framstegsarbete, :som han ”nu proklamerat, kan han inte ta "risken av en militär kraftmätning med Atlantpaktens stater, Hotet om' ett nytt världskrig får där- för anses ha minskat väsentligt, Det kalla kriget däremot, det tän- "ker Chrusjtjov fortsätta med och han tänker försöka vinna det också. Därför är det en illusion . Alt tro att en allmän avspänning skall komma till stånd, även om det . miraklet skulle » inträffa, att Tysklandsfrågan löses vid en öst- västlig konferens på hög ellér högsta nivå. . . > too «0 8 Avtalsfronten. laddar upp > Februari avgörande" månad . Februari" blir årets stora förhandlingsmånad. En rad be- tydelsefulla avtalsfrågor mognar nämligen under de när- maste: veckorna till ott avgörande, ta om lönevillkoren för indu I första hand gäller det- striens arbetare och tjänste- Män, där man I överläggningarna mellan arbetsgivarcföre- ningen och LO inom kort. står inför det dramatiska skede; då det nya avtalets kärnfrågor tas upp till Parterna presenterar sina by Dj . . . Mellan eiviklepartementet och statstjänstomännens ”huvudorga- nisationer fortsätter tills vidare de tekniska utredningarna, me- dan redareföreningen och han- delns arbetsgivarvorganisation bara haft de inledande kontak- terna med kina motparter. Jorde brukets : förbandlings elogation och statens Jordbruksnämnd torde först ett stycke In i mars bli färdiga med sitt förslag till nytt jordbruksavtal. - . >. Efter ' en "veckas förhandlings- paus samlades på måndagen ar betsgivareföreningens och LO:s stora förhandbngsdelegationer till nya överliäsgmingar, Nåsxot Komensamt möte mellan dem blev det emellertid inte, utan diskusslonerna mellan Parterna försiggick Inom de små delega- tionerna. Rapporter Limnades därvid om resultatet av de un- der den gångna veckan för= bundsvis firda förhandlingarna. I några fall föreligyer prelimi- nära uppgurelser såsom t. ex ssion, och d. gen inom papper och massa xamt om införande av ett mera ackordsbetonat lönesystem inom drosktrafiken. I andra fall fort- sätter förbundsförhandlingarna och i ännu några fack är de tills vidare ajournerade, I denna omgång synes båda parter vara beredda att fort- sätta förhandlingarna hela vec- kan, ut. Hur länge det kan drö- ja, innan det nya avtalet blir klart, är det ännu för tidigt att säKa något bestämt om, Men på timse håll synes man räkna med att kunna bli klar inom de när- maste veckorna och att nå fram till ena uppgörelse utan medver- kan av förlikningsmän = eller maedlingskommission. Den 5 februari återupptas för- handlingarna mellan arbetsgiva- teföreningen samt industritjän=- stemannaförbundet och arbeots- ledareförbundet. — beträffande arbetstudsförkortnin- ,” Prenumerera på LT NASAAAAsNA ÅARA RA AAASFAAANA SAS NA ASANANADAAADMARA RAMAALIAA AAA RA "|hadet dock lyckats - ”"Äklagaren, landsfiskal Elmin, fann det synnerligen egendom- ligt, att, målsägaren inte hade kommit med denna berättelse tidigare och pressade honom hårt på vilket som var san- ningen — det han berättat för polisen samma dag som olyc- kan hände eller den version, som han kom med nu, Veinge- bon höll på det sista. Åkl. Perock UR Fr PRESSEN | —— = V ras talanger som skådespelare ut- talar sig kritikerna ostraffat i de nedrigaste ordalag, skriver Handels- tdningen (fp) med syftning på årets remissdebatt: = : . Televisionskameran ”= boven i dramat. Blotta åsyneu av den har en förödande effekt på stats- råd och partiledare i andra kam- . maren, De fullvuxna blir plöts- ligt som barn, exalterade barn |- -'som har publik för sina konster, Man kan också tänka på överför- friskade personer som råkar ut för olyckan att folk skrattar åt deras lustigheter. Självkritikens dd i - POLITIKERNA ÄR BÄTTRE än sitt rykte i många fall. Men om de- | mekanism upphör ledsamt nog att SR fungera." - Televisionspubliken må veta att föreställningen trots allt är miss- visande, Fullt så illa går det van- ” ligen inte till i andra kammaren. ämten är platta, men inte så platta. En liten: krets av kory- féer känner en oemotståndlig dragning - till talarstolen, men | de för att synas brukar framhöll, att målsägaren i så fall gjort sig skyldig till falsk tillvitelse mot sin kamrat och dessutom hade med berått mod ljugit för polisen. ” När förhöret: med. malmöbon fortsatte, Kom. anledningen till tvetalan fram, Veingebon hade varit rädd för sitt körkort och därför kastat skulden på mal- möbon. Men denne hade en vill- korlig dom "på sig och när han för någon 'vecka sedan hade ta- lat med sin övervakare hade denne absolut rått honom att endast hålla sig till sanningen. Och. denna var, att han lånat motorcykeln med veingebons medgivande. 'Tingsdomare Ryding framhöll, att han mycket-väl kunde förstå malmöbons handlingssätt men att den "villkorliga domen. aldrig svävat i fara att förverkas ändå. Svaranden hade f, ö. fått syn- nerligen .goda vitsord och skött sig perfekt under de nära tre år som gått sedan den villkor- liga domen avkunnades, Däremot erkände svar. att han kört synnerligen vårdslöst. Se- dan han väl kommit upp på och fått igång motorcykeln, så visste han inte: var bromsen satt och kunde inte stanna. När han upptäckte bommarna blev han tydligen ” alldeles paralyserad och körde rakt på dessa. :Han växla . ned maskinen, något så att farten nedbringats en del, Han hade ej heller något körkort. Åklagaren konstaterade i "sin slutplädering att han efter de nya uppgifterna måste ta till- baka ansvarsyrkandet för egen- mäktigt förfarande men vidhöll ansvaret ' för den vårdslösa kör- ningen och avsaknaden av kör- kort. Och för detta slapp malmö- bon undan med 40 dagsböter å 3 kr. . s [å Ökade... (Forts. fr. sid. 1 Kortare kurser förbereds för nåttlerskor. inom 'skoindustrin och för utbildning inom de vår- dande" yrkena. På Plönninge på- går för närvarande en tvåvec- korskurs för maskinskötare, och om '" måndag ' börjar en tre- veckorskurs, i» byggnadsvård inom jordbruket. Till denna är dels arbetslösa jordbruksarbetare anmälda och dels jordbrukare, som vill lära sig att själva ut- föra småreparationer och under- håll av gårdens byggnader. En kurs för utbildning till sjukvårdsbiträden planeras och denna kommer att pågå i nio månader med en sex veckors teoridel i. Halmstad och en praktikantdel ute på de olika sjukvårdsinrättningarna i länet. Direktör Göte Elmér på länsarbetsnämnden uppger för LT att arbetsmarknadssituatio- nen såvitt man kan se inte för- sämrats under den sista måna- den men tecknen på byggfronten är inte uppmuntrande, då man inom den privata byggsektorn här och där gör uppehåll i arbetena, trots att vintern inte varit så sträng att det borde ha varit nödvändigt. SÖKER NI ARBETSKRAFT HAR NI NÅGOT ATT SÄLJA ÖNSKAR NI KÖPA NÅGOT FÖRSÖK DÅ EN ANNONS I Laholms "Tidning de. inte äntra den. Det kusliga med kameran är att den lockar dem att begära ordet även se- dan de uttömt alla replikmöjlig- heter och berättat alla anekdo- ter som på förhand gjorts i ord- ning för spontan användning. ” Kritiken är hård, men den som hade det tvivelaktiga nöjet lyssna till dubbel: i andra ki ren där partiledarna och hr Sträng årt krig för 179 år. sedan, då Finland gick ö&rlorat till tsa- rens Ryssland har hos oss litet var fått ett eftermäle, som mera dikte- rats av Runebergs hjältedyrkan i poetisk form än av den förödmju- kelse och den moraliska” upplös- ning, varom vi kan läsa på tung och allvarlig prosa i dagböcker och staben få ika krigs- drog samma tal och som de levererat under förmiddagspas- set, även inför TV-kamerorna på vällen. : fet on Detta får inte upprepas. sö RISKEN FÖR SKATTEHÖJ- (ING så 'eller så är fortfarande överhängande, I valet mellan di- rekt och indirekt skatt ter sig den fistnämnda som det enda möjliga, skriver Köpmannen och fortsätter: Att mari i första hand har för avsikt att förlägga den eventuel- la omsättningsskatten till detalj- handelsledet är tydligt. På den » punkten är reaktionen i köpman- -nakåren inte enhetlig. Motviljan på många håll särskilt i livsme- delshandeln mot sådan placeri bottnar säkerligen i bittra erfa- renheter av det missgrepp som " gjordeg förra ' gången, nämligen att inte göra skatten allmän utan genom en rad undantagsvaror i högsta grad komplicera uppbörd och redovisning. Det var dess- utom ett missgrepp som inte ba- "ra vållade handeln stora besvär — svårigheterna ökades också "vid tolkningen i den nämnd som hade att syssla med sådant lik- som vid myndigheternas kontroll, Om varuskatten trots allt kom- " mer får detta misstag inte upp- repas. Det måste i så fall bli en skatt som utan alltför stora kom- plikationer kan tas upp; redovi- sas och kontroHeras -— med and- ra ord en allmän varuskatt utan några undantagsvaror. Ännu ett krav finns det befogad anledning att ställa upp och det är att skä- lig ersättning skall lämnas för detaljisternas arbete, Det kan in- te vara i överensstämmelse med elementära rättsprinciper att vi: sa medborgare skall tvångsmäs- sigt åläggas att fungera i det all- männas tjänst utan att på något sätt honoreras för sin medver- an, - + 5 . . Nu efter remisedebatten torde hr Strängs utsikter till att genomföra en omsättningsskatt ha minskat. redovisning, Den, här, ”som' frös och svalt men segrade tillika” öster om Bottenhavet, saknade väster om det skiljande havet någon motsva- righet. På svensk mark stod i stäl- let en armé, illa rustad illa ledd av officerare, som förlorat tron på se- gern och som nu vägrade se san- ningen i vitögat, ' : 2 Den sista träffningen på finsk jord hade ägt rum i mitten av no- vember; det var Kulnev — den le- gendariska kosacköversten han, som enligt Runeberg,-”kysste och slog ihjäl med samma” varma själ” — som sände sina styrkor mot finska trupper, som med bravur tillba- kaslog anfallet. : Truppernas . håll- ning var god -— men reträtten än- då oundviklig, Därmed var ryssar- na herrar över hela Finland, . . Arméns läge var bokstavligt ta- lat hopplöst. Köld och hunger ho- tade. Vad hjälpte det att soldater- na ' fick ; ut sin" sold, när de inte kunde köpa mat för pengarna, ”Bäst som de står på post, faller de om- kull och dör”; förtäljer ett ögon- vittne. Fartyg med 6.000 kapproc- kar frös fast i isen och nådde ald- rig fram. Truppernas lidande var oerhört, när de tvangs att sex nät- ter. bivackera under bar himmel, Bristen på läkare och medikamen- ter var skriande, Tack vare att lä- get också var svårt på ryska sidan undgicks en militär katastrof för de svensk-finska trupperna. Den 19 nov undertecknades stillestån- det i Olkijoki by att vara minst till den. 122 januari med en uppsäg- ningstid på 15 dagar. co. . I svår snöyra lämnade de svensk- finska trupperna de följande dagar- na Finland, För köld, ansträngnin- gar och umbärande dukade solda- terna under, , Officiella rapporter talar om nära 1.400 ”svagsjuka” som måste kvarlämnas. ”Kölden, som ytterligare ökade Men risken finns givetvis alltjämnt, - | Publiken : - HOPPAS med dem STOCKHOLM (TT) . . Till TV-teaterns manuskripttäv- ling ”Atta roller söka en författa- te" som utlystes i oktober i fjol och för vilken tävlingstiden utgick på söndagen bar kommit in över 100- talet tävlingsbidrag och med mån- dagens post räknar man med yt- terligare några, omtalar regissör Hans Dahlin. Man är på TV-teatern glad över det stora intresse för täv- lingen som visats och hoppas att det ur tävlingen skall komma fram flera spelbara pjäser, Först på mån- dagen öppnar man emellertid ku- verten. Därefter får juryn ett drygt arbete att välja ut Pristagarna. Första pris utgör 6.000 kr, andra 4.000 och tredje 3.000 kr. Meningen är att man skall kunna Presentera den segrande pjäsen redan under Vårsäsongen, 10.00 i månaden ersättningskrav av Selling-advokat » Tf åklagaaren I Sellingmålet hä. radshi övding Gunnar Bogren pole. miserar hos högsta domstolen emot att Sellings försvarare advokat Olof Persélius begärt 94.000 kr, motsva- rande 10.009 kr i månaden, för sitt Asslande med målet. Han tycker att Ö En sydhallänning kan inte g ld lidande, var dock av godo i så motto, att det blev möj- ligt att över isarna undanskaffa' de -| knappa förråden. Ändå var det nå- got av en spökarmé som beträdde svensk jord. ”Intet kan jämföras med det elände vi sett på vår trupp”, skriver en kapten vid Bjö, neborgarna i ett brev från början av december 1808, ”Utsvultna — ty portionerna är för knappa för våra soldater; halvdöda av köld hava de släpat 'sig fram mera liknande skuggor än människor. Många hava med upphöjda händer anropat Försynen — och människor om hjälp — och vi hava endast kun- nat giva dem våra tårar.” Allt detta är bakgrunden till vin- tern 1808—09, som dessbättre ifrå- ga om cohygglighet och elände har a tyck i vår kri historia; man får gå tillbaka till en sådan katastrof som de Armfeldtska trup- pernas återtåg från Norge nittio år tidigare för att finna någon mot- svarighet, : a På nyåret stod en svensk-fin: här på totalt 12.000 man samlad i Norrbotten, Av denna styrka var inte ens hälften tjänstbar. Snart nog reducerades styrkan Pbest i fyra dygns upp- sägningsperiod, utspriddes trupper- da ända ned till Umeå för att mins- ka underhållssvi årigheterna. Sjukdom härjade svårligen bland RR Tyler Sand det räcker med det belopp motsva- Tande 5.000 kr i månaden som hov- rätten utdömt, Att inkomsten vida Överstiger vad ledamöterna i högsta domstolen och åklagarna har kan ej överensstämma med vad bgen av. sett, a "Ur Fänrik Ståls sägner. Teckning av A En här som frös och svalt SS trupperna. Läkarnas antal var Litet — vid ett tillfälle räknade. man med endast tio läkare för. 3.000 sjuka." Förhållandena trotsade all beskrivning. Trängseln var oer- hörd,' bäddarna utgjordes av litet halm "och medik bri var Onsdagen den 4 februari, 1859 almström, SM "Jag var inrest till staden för att äta mig mätt och fråga efter nytt," då. en "livgardist "med kurirbricka' körde allt vad köras kunde" genom stadens enda gata till generaladju-= tant ditionen, Fulla av hopp om skriande, Till en början krävde ”fältsjukan” de flesta: offren; när den : avtog, trädde skörbjuggen. i dess ställe. Man räknade med att på de. sista sju månaderna fram till och "med februari . 1809. 3.000 man rycktes ' bort — därav 2.000 enbart under de sista tre måna- derna. mr Missförhållandena på sjukhusen tillskrevs mångt och mycket sjuk- husintendenten överste von Platen, som snart ersattes med annan kraft. Innan så skedde, hade han utma- nats på.duell av en av. läkarna, som led av allt det ohyggliga elän- det runt honom, Duellen blev'dock aldrig av. 2 oc ot , Md . Arméns högkvarter var förlagt till Härnösand, ' En :av' dem som var ” med: fältläkaren ". Dahlgren, skrev' från dessa dagar att ”man fred eller pengår skyndade' alla dit där, då överste Nyberg uppläste Hans Majestäts nådiga skrivelse, det offi under vinterk panjen kring Torneå Ägde tillstånd att bruka pudrat hår”(ly soo Man förstår om dagboksförfat- taren till detta fogade anmärknin= tänkte jag i all underdånighet för "mig själv och -så tänkte säkert många med mig.” ot la Och något liknande är eftervärl- lands försvar. : Tung faller 'histo- riens dom inte minst över "dåtidens ÖB Klingspor, fältmarskalken, av Runeberg karakteriserad som man=' nen '”med två hakor och ett.öga- bodde och levde uti dödens rike”. En annan samtida anförtror nyårs- dagen 1809 följande anteckning åt sin dagbok; : : NN > "Stilleståndet fortfar, armén be- graver sina döva och högkvarteret spelar kort”; sc toa + Några där senare: ger han denna tidsbild, med vilken. det är värt att komplettera tidigare ”"lämnade”uppz gifter om eländet på sjukhus och bland manskapet. ri läser man: . .' men av "hjärta knappt en hälft”: Samtidigt ' undrar man 'hur läget gestaltat sig med annan militär hög- sta ledning, med t ex. en von Dö- beln som högsta chef. för vår för- svarsmakt, ”Ara,:skyldighet och vil= ja” var vad som saknades i högsta i ledningen, Georg von Döbelns val- språk hade kunnat bli 'en samlan« : Sv de apell, som förhindrat-att-vintemy.. nn för 150 år. sedan. blev den stora fragedi som" den "som "nu gått till vår historia. | Erie Hägge D: och. då ser man 1 pressen att barnavårdande myndigheter anser det nödvändigt att ta ifrån föräldrar omvårdnaden av barnen, Dessa skickas till barnhem eller skyddsuppfostran i familj. Detta är onekligen en hård åtgärd. En som tycker om både föräldrar och barn undrar försynt om det inte finns] någon bättre utväg. Varför inte ta hand om föräldrarna till skydds uppfostran en liten tid? De flesta, som blir föräldrar, har inga för- kunskaper, Vi vet själva hur.'det var. Man gjorde många misstag, man måste bokstavligen vandra i okänt land och leta efter rätta -vä- gen. Kan man. inte tänka. sig att föräldrar kan vara villiga att bätt- ra sig? Det finns tyvärr imbecilla sådana och de som är förstörda av narkotika och spritmissbruk, Men de är inte så många ändå. Och vi vet att föräldrar kan vara riktigt skröpliga och ändå kan de ge sina barn vad ingen annan människa och inte någon anstalt kan ge dem. Det inrättas ' så > många skolor, Varför inte inrätta en skola för un- ga oförståndiga föräldrar där de får löra sig både att förstå och att vår- da sig om sina barn på rätt sätt? Jag tror att en kurs där föräldrar- na får öva sig på dem och på var- andras barn, vore värt att försöka innan man tar sig för något så dras- tiskt som ' att skilja föräldrar och barn åt för alltid. Det kostar kan- ske lite. Men skulle det inte bli mycket billigare än ätt bortackor- dera barnen på samhällets bekost- nad ända tills de slutar sin skol. gång? Och bara förekomsten av en sådan skola 'skulle kanske sporra unga föräldrar att på eget initiativ skaffa sig sådana kunskaper att samhället inte behöver lägga sig i hur de sköter sina barn, " Samhället har så stora bekym. mer med Ungdomsfostran att man bör försökd om det inte finns and. ra möjligheter. Det är ju menin- gen att föräldrar skall föstra bar. | | Skyddsuppfostran — Av Märta Leijan ha sin upprinnelse i människans brfarenheter under sina första år. Vära psykiatriska sjukhus räcker ga, för att vi får bättre föräldralöst- kanske inte behöva bli så stora om samhället såg till att föräldrarna fick "veta något 'om hur de skall sköta sina uppgifter; Det på skolorna ett slags sexualundery!s ning som 'håhända är nödvändig men som ofta blir en. vrångbild av vad den skulle vara därför att det ' är okunniga främlingar som med- delar vad' kunniga föräldrar: en= samma kan säga sina barn på rält sätt, Man försöker nu i tal och skrift lära ungdom vad den' inte vet om den allmänna mänskliga samlevnadens konst, -Detta borde barn få lära I sina hem, Man vore dum om man trodde att en, kort föräldrakurs skulle råda bot för al« la missförhållanden, Det gör den inte. Men om den funnes ' att tillgå skulle de sociala myndigheterna få der hjälp de behöver att bemästra - en del av sina uppgifter. Jag kan inte tänka mig något ohyggligare än att nödgas tränga in i ett hem,” även ett försumligt sådant, och ryc- ' ka föräldrar och barn i sär. Kyr- Å fan jär så hårt åt skilsmässor mel an äkta makar, Kunde den genom ge föräldrarna så- - rå < kå Lä må = = & 5 5 sådan möjlighet, CF är en möjlighet som mig ve=" åk har försökts förut men .. åtminstone värt att pröva : da Föräldrar och barn behövde utan skiljas åt ens under kursen ; Ia tid unde få vara tillsammans he= . st en. Bara det skulle vara av ort värde, Vi är ense om att alla nen. De kan ge den ”Fsonlig värme som ingehet och N D ärna vara utan. Laholms - goda Utvägar bör försökas när man Vill vinna en god såk, Ell vi inte det? inte alls, De" blir ju "inte -umbärl/.- ” för" att kunskapa. Flata:stodo vi gen: ”Den stackarn är galen bliven, .” den beredd att tänka om den, som >: ' för 150 år sedan svarade för vårt '. fostran kan, Många nevroser lär a ran ' men” .anläggningarnä” skulle"; år i. i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.