é Yrervereretvve trrevrevtererev vereevryrvy vrevyvyv serve vrrv rosa er RA LLA FE TER , . v | IT DEN 6 FEBRUARI 1059 . LT = | -- DEN SVENSKA' BUDGET- "KRISEN nödvändiggör extra- ördinära åtgärder. Därom är alla partier för ovanlighetens skull ense. Om en sak tycks - i alla' bortsett från kommunis- "terna vara överens. De hund-' ramiljonprutningar, som de « borgerliga . partierna vill ge- - nömföra får inte till någon del gå ut över försvaret, och so- « cialdemokraterna tar hellre en ' ny omsättningsskatt än under" söker sparmöjligheterna på för- svarghuvudtiteln. ; . MAN GLÄDER SIG över .enigheten å försvarsfrågan och vill inte riskera denna genom några” aldrig så små prutnin- - gar på försvarsanslagen, Sam- lingen kring försvaret är allt- för" värdefull för att utsättas "för störningar, menar man. ' «Ja visst är denna enighet värdefull. Det vill ingen be- strida. Men tål den inte en saklig debatt om möjligheter- na att spara några miljoner av de 3.000 försvaret kostar, då är det något allvarligt fel antingen på försvaret eller, på " Sveriges riksdag. DET ÄR EGENTLIGEN gan-, helt utan fog. ska märkligt att beslut, som i enighet fattats I Sveriges riks- dag nu av flera partiers riks- dagsmän anses så litet värda, att do utan vidare kan raseras för att täcka ett kanhända till- fillligt budgetunderskott, me- . Varför tyst om försvaret ?. ts Från oppositionens sida häv- das med större eller mindre rätt, att statens finanser sköts så dåligt, att många miljoner årligen rinner bort till ingen " nytta, men dessa kritiker an- ser tydligen att försvarsminis- tern i motsats till sina rege- ringskolleger handhar sitt fög- deri på ett så utomordentligt sätt, att det inte finns anled- ning att ens överväga om nå- got kan göras för att spara in några av de 3.000 försvarsmil- - jonerna, Och ändå kan väl ingen enda vuxen manlig -« svensk medborgare — han må vara hö eller k ' Rabatterna på eldningsoljor i samtliga residensstäder samt Bor- ås, Hälsingborg och Norrköping har undersökts av pris- och kar- tellnämnden. Undersökningen är avsedd att ligga till grund för be- räkningar av bränsletilläggen i ol- jeeldade hus från den 1 oktober 1958. nn. oe Endast” rabatter till fastigheter, sanehåller b 3 ". Sextio olika rabatter . på eldningsoljornat ternas storlek skiftar avsevärt. Den lägsta rabatten ligger i regel på 3—5 kr per kbm, medan den högs- ta rabatten i mer än hälften av städerna rör sig mellan 40—50 kr per kbm. I tio av städerna ligger den högsta rabatten över 50 kr per kbm! > För varje stad har nedelrabat-' ter räknats fram. För de lättare eldningsoljorna var denna :rabat lägst i Hälsingborg med 18:30 ki som affärs- och kontorslokaler har in- gått i undersökningen. Vidare har endast fastigheter med en beräk- nad årsförbrukning på mer än 10 kbm medtagits. Samtliga institutio- ner och vissa kommunala inrätt- ninzar har inte medtagits. Undersökningen visar att rabatt- i är mycket fattand är - gr 2 nist — ha uvdgått att någon gång reflektera över, om det inom försvaret alla gånger vänds på kronor, tusenlappar och miljoner. Den allmänna uppfattningen : . är väl tvärtom den, att det inom försvaret slösas mera än cch sy v d i de olika städerna. I Göteborg före- kommer inte mindre än 60 och i Gävle och Norrköping 49 olika. ra- battstorlekar, medan antalet i Ma- riestad stannar vid 8. Även 'rabat- och högst i Gävle med 33 kr pe: kbm och för de tyngre eldningsol- jorna lägst 1 Umeå med 23:99 kr . och högst i Göteborg med 46:78 kr per kbm. - I Halmstad fanns 25 olika rabatt- storlekar. Den lägsta utgjorde 5 kr per kbm och den -högsta 40 kr. Me- delrabatten för lättare- eldningsol- jör var 23:98 kr och för tyngre ol- jor 24:56 kr. : > I Eorås fanns 35 olika storlekar, den lägsta 5 och den högsta 50kr. kronor, Medelrabatten var 31:55 resp 46:33 . på något annat 'område, och Lada även om en tvångsinkallad in- te alltid kan eller vill se det . förnuftiga i olika "militära åt- gärder är nog inte gemene mans åsikt i detta hänseende SVERIGES RIKSDAG för- lorar enligt vår mening ingen- ting i anscende genom att ta upp också försvarshuvudtiteln till en sträng granskning, och kan partierna inte klara den ..uppgiften utan att spräcka sh "dan försvarsöver , som I lönndom gjordes av par- ”"tiledarna är så helig, att ingen " ens vågar antyda, att det inom " försvaret kan finnas möjlighe-' ter att spara uton att för den skull äventyra 'landets obero- i försvarsfrågan, då är det verkligen så illa beställt med förmågan och viljan till samförstånd, att vi inte har "mycket att hoppas av framti- den heller i de många andra för landets framtid så betydel- sefulla frågor vi står inför. | : ve S. J.' MARK TWAIN I INTERVJU 1890: VÄRLDEN KOMMER ATT DELAS MELLAN TVÅ STORA VÄLDEN - + ' . ”Kvill eller dubbelt”. har skapat extra aktualitet kring «den amerikanske humorlister nr Mark: Twain, eller ' Samuel Clemens som han Ju hette. I detta sammanhang kan erinras om att Mark. Twain 1890 Sverige eller närmare besti denna : vistelse var. att han epilepsl på direktör Henrik naästik I Sanna I Jönköping, : Institutet var ogentligen för- lagt till London, men Kellgren > vistades I Jönköping under som- rarna och uppehöll praktiken där; Mark Twain var själv Inte » sjuk, men av ront intresse för Kellyrens metoder lät han be- handla sig | En Jönköpingsbo, som, hade mycket att göra med författaren var den nu 93-åriga frisören Otto Ungert, Denne hade tidi- Faro vistats flera år | Amerika och kunde tala engelska, Den store humorlsten kom till honom med en massa tolkar, men när han fick höra att han behärska- de apråket, avfärdade han sina kvinnliga tolkar utan vidare och I fortsättningen skulle Ungert både klippa och frisera honom och han ordnade också att alla de engelska lorser och högdjur, som vistades på institutet, blev Samtidigt som Mark Twain var där, vistades också drottning Sofia I Sanna hans kunder, och do åt vid samma bord, » Mark Twain var en fin karl, säger Ungert, generis och fri- kostig på alla sätt och han in- bjöd också sin barberare att fästa honam i Amerika, fast det blev aldrig av. Under sin vistelse 1 Sanna blev Mark Twaln bl, a, interv- Juad av Hugo Valentin, Sän- . dagsnlzes retiktör Han klagade många flugor då bittert över de han anfäktales av, Jag trodde, säger han, att flugan var on amerikansk specialitet, men nu har jag 'rest Jorden runt utan att påträffa den amerikanska flugan, förrän Jag finner den hår. Annars trivdes han fint vid Vättern och gillade särskilt na- turen. Jag har aldrig någonsin värken = sett lokaltidning, Ett högst märkligt utlitande och som tyder på fantastisk sådana solned- gångar aom här och några av dem bar överträffat allt vad man kan drömma om I fråra om umlerbar skönhet och oändliga skiftningar, sale han I en in- tervju för 60 år sedan med en under tre månader vistades i imt I Jönköping och syftet med söklo bot för dottern" Janes Kellgrens institut för sjukgym- N framsynthet : gjorde han för Hugo Valentin om den kom- mande: politiska — situationen. Jag ser I framtiden världen delad i två stora delar, den losachsiat det Ich viildet, och den ryska, och det blir . kämpen för frihet och blir den engelsktalande som bildning. Man kan se att det Yenderar dit redan nu och jag tror att i framtiden komma dessa stora välden att behärska världen. Det kommer alldeles säkert, fast jag. får inte vara med om det, tillade han. FÖRTJUSANDE, Den tnnu som nyb'iven mor- mor förtjusande skådespelerskan Vivlen +Lelgh brukar ingalunda vara svartsjuk på sin make och kollega sir Laurence Oliv:er, men typiskt kvinnlig är hon, När O- livler nyligen kom hem från ett kästspel mötte hon honom på flygplatsen utanför London, Me- dan de väntade på bagaget, pe- kade han på en tjusig dam, som Just gick förbl, — Det där är miss Tracy, vår Cygvärdnna, förklarade han. = Söt flicka, nickade Vivien — Men hur i all världen kan du veta vad hon heter? : — Åh, namnet står På dörren till förarhytten, du vet. Där står också namnet på Piloten. -— Hm, muttrade Vivien — vad hette han då? Historien förmäler inte om sir Laurence kunde svara på det. T-BANEREKLAM ALLTFÖR. + NAKEN? Fra Uta Hagstrand i Stock. holma stadsfullmäktige anser att den halvktäckla damen I jättean- notser på T-banestationer I Stockholm borde ta På Big något skylande, Han påtalade saken vid tlntsgens sammanträde, mea kon vann inget gehör, även om en del fav beane rätt att annonsen kan I föra tanken till cal-girla An hönsen gör reklam (för en korsett- firma, och fru Hagstrand anser att annorsen inte har re VAR €å den inte utövar nå- attraktion den kvioniiga publiken På svära. £YA, som arrenkrar ut rNklamen, brukar man förda £ a så sana annonser, och det kar hänt alt en reklamkonstnär Uppgma- Bala att anbringa en tidning. på- ket eller dylikt på limpligt stäl- en, hk för art mindra chock . swe 7” " STOCKHOLM (Press) : ;-'I morgondagens situation är de: svenska krigsmakten inte längre £tark där den kanske bäst behöv- de vara'det —,i Östersjön. Vi krym- Fer frivilligt det svenska sjöför- £varet, vilket dessutom sker inför de sovjetiska aspirationerna på att göra Östersjön till ett ryskt innan- hav. Vidsyntheten i de svenska åt- gäörderna kan förvisso sättas ifråga. Så heter det i en artikel i tid- skriften , Sveriges flotta, rubrice- rad ”Östersjön — et rött innan- hav"? Det heter vidare bl a: Det kan vara äv intresse att er- inra sig Mikojans tal i Sassnitz i augusti i. fjol då han yttrade: ”Vi önskar:att freden för evigt måtte komma 'till Östersjöns kuster. Det är därför vi inte kan ignorera de Östersjön — ett rött innanhav ? tillgodose alla eventualiteter endast genom att alla vapen finns repre- senterade.' Bakom den västtyska lätta flottan finns redan de' stora NATO-flottorna vilkas tryck — så länge östersjöinloppen är öppna — kan göra sig märkbart in i Ös- tersjöns innersta vrår och tvinga Sovjet till säkerhetsåtgärder mot landstigningar, - innebärande bl a att' ett stort antal sovjetiska divi- sioner binds till kustförsvaret. Det- ta perspektiv borde å andra sidan kunna verka fredsbevarande genom att avhålla Sovjet från att anfalla väst. Ne te IA "Det är alltså mot .denna bak- grund som den påbörjade raserin- gen av demw svenska flottan bör 525. Man " instämmer ''oförbehållsamt med den skribent, som i. Marine Rundsch k de medde- skun'ma' : NATO-pl på att ätia ” ett Ö: d Dessa "planer Innebär ett öppet hot mot de stater som är strand- ägare vid Östersjön". ve Även om vi i Sverige ifråga om den sista satsen torde vara berät- 1isade att citera"hr Relling och alldeles oavsett att tesen om Ös- tersjöns neutralisering strider mot Frincipen om havens frihet så är det uppenbart att: man på väst- allierat håll har all anledning att motsätta sig en sådan utveckling. Därmed skulle Sovjets överhöghet 1 Östersjön officiellt bekräftas. Det- ta skulle å ena sidan medföra kol- laps för NATO:s norra flank, å den andra skulle det betyda att den sovjetiska flanken och sjötransport- vägarna fram till Bälten skulle bli mera svåråtomliga vid en väpnad konflikt . samt att järnvägs. och landsvägsförbindelserna + till > de norrländska malmfälten ” och till Narvik skulle ligga öppna för Sov- jet. I betraktande av den sovjetis- ka överlägsenheten skulle en neut- ralisering av Östersjön göra chan- serna att försvara den skandina- viska halvön illusoriska. Östersjön har 'utan' tvekan blivit ett område av avgörande betydelse ur NATO- synpunkt, iksom det redan är det ur svensk, = | : Den västtyska flotta, som nu är landet om det svenska ' försvars- beslutet och dess innebörd för den svenska marinens del med orden: ”En med hänsyn till maktbalan- sen i Östersjön lika. alarmeraride som beklaglig åtgärd”, Re nn t En resebyrå i Haag påstår sig ha gjort de första experimenten i Eu- ropa med TV i bussar. Resultatet var mycket tillfredsställande även om bilden blev lite oskarp inom tättbebyggda områden. - Resebyrån planerar nu att utrus- ta”sex av sina bussar med TV, De TANGER i februarb, I 70 Framför mig i guvernörsresiden- set i Tanger sitter en medel- ” De marockanska bergsstammarna är inte så krigiska som många tror. Den här bilden är tagen vid enes "8 k ryttarfantasia, då ryttarna $ full galopp skjuter av sina > Muhammed den V. : "Operation Riff” — täcknamnet för de truppoperationer, som ke k 3 a ; vapen som hyllningssalut för Sar oté opposition som fortfarande håller i sig, Mrs tt ålders man, guvernören! Abdel Ben Jelloun, som nyligen utnämnts Janck 1 13 den mar r Moulay Hassan lett mot Beni Ouriaghel; och dess le- till m i Pax ris. Vi dricker grönt te på maroc- kansk sed ur djupa glas, Guvernö- ren, som är gift med en schwei- ziska, är väl orienerad i europeis-' ka förhållanden" och utan tvivel mannen som kan förbättra de kän- . sliga relationerna mellan Marocko och Frankrike, Femtio procent av all export går till Frankrike från Marocko, > | rv ns '— I Europa har många, turister den uppfattningen att det är far-' ligt att resa till Marocko. Ligger det någon sanning däri? = - so — Om vi tittar ut genom mitt fönster ser ni Riff-bergen. De lige ger långt borta och oroscentrat avlägset från ' samhällscentra, Ni svenskar, som 1 allt större mängd turistar här, har väl inte märkt nå- got av några oroligheter då ni fär- dats på slättlanden?. Men för att svara uttömmande på en fråga mås- te jäg gå längre tillbaka i tiden, Landet fritt 1956: '. Innan landet blev fritt var det indelat "i "olika guvernörsdistrikt, där guvernören hade juridiska och tiglal-partiet, som förekommit på senare tid i Rabat. Det är en kamp om ledarsk inom ett :maroc= dare Ä har Tidningen Meditaranean Cou- rier meddelade i slutet av ja- nuari: ”Kronprins Moulay Has- san, överbefälhavare för den marockanska armén, har åter- vänt till Rabat för att rappor- tera till kungen att han' avslu- tat operationerna i Riffbergen”. En av de största marocko- kännarna, guvernören i Tanger som nyligen utnämnts till am- .bassadör 1 Paris, har beviljat nedanstående intervju om bak= grunden . till stridigheterna i Marocko samtidigt som han, för- "klarade, att uppgifterna om stri- derna är betydligt överdrivna, På slättlandet kan en bilturist färdas hur lugnt 'och "säkert som helst på de utmärkta bilvägar- 1956 blev fritt fråntogs guvernö- rerna sin juridiska rätt. Det blev en beskärning av. deras makt. Di hade inte längre rätt att döma = va. En del gamla guvernörer i At- lasbergen var ej nöjda med den nya nt AA skall ändas vid sällsk inom Europa; rr , och rätt att själv stifta lagar, Då landet och " därför "opponerade de sig mot denna. Det är denna NEW YORK (AEP) Metan den amerikanska filmex- isati MPAA och under uppbyggnad, symboliserar NATOS:s intresse för kli Portor av förhållandena i Östersjön. Vid Östersjöinl hoppas motstån- |depar State department, d v s utrikes- di har inletts en sam- daren kunna bryta igenom väs- terns försvarsfront på ett tidigt sta- dium, I händelse av sovjetisk agg- ression kan följande uppgifter an- ses tillkomma den västtyska flot- tan: 1. att I nära samarbete med Dan- mark spärra Östersjöns utlopp för Sovjet, 2 att i nära samarbete med lands- och flygstridskrafterna till. bakaslå fientliga försök till kustin- vaslon i arméns rygg i Kielområ- det eller mot de danska öarna. 3. att i nära samarbete med flyg- stridskrafterna avskära de sovje- verkan. i syfte att begränsa resp kontrollera de politiska och måss- Psykologiska verkningar som främmande länder kan framkallas av amerikanska filmer, främst då av de s k ”socialkritiska” filmerna. De amerikanska filmexportörerna underkastas ingen censur, de har emellertid frivilligt åtagit sig att vid varje film och rörande varje land dit filmen skall exporteras, kon- sultera State departements experter. Denna ”genlemen's aggreement” in- nebär att filmexportörerna till ara- biska, asiatiska, afrikanska - och tiska underhållslinj till Pom- mern och Mecklenburg samt 4, att i intimaste samverkan med NATO- staterna vid Atlanten skydda NATO:s underhållslinjer 1 Nord- sjön. Värdet för NATO av att Öster- sjön förblir ett öppet hav är up- penbart: då behöver Tyskland inte begränsa sig till att försvara Ös- tersjäns inlopp och Kielkanalen utan då kan även offensiva mot- stötar av amfbibiekarakt? » insättas mot sovjetkusten. Den tyska flotta, $XAa nu byggs upp, omfattar en första anskaffning av 12 stort ja- Fare, 40 motortorpedbåtar, 24 kust- Mminsvepsre, 20 snabba minsvepare, 6 eskortfartyg, 12 landstigningsfar. IR, 2 minfartyg, ett seglande skol- Stepp och 12 uhåtar. Man har inte Fivil prioritet åt någon viss fartygs- iska länder icke kom- mer att sälja sådana filmer som är ägnade att underblåsa fientlig stämning mot USA eller som kan missförstås och utnyttjas av den ti ikanska och k isti. ka propagandan, Utrikesdepartementet tänkte härvid på filmer som t ex ”Vre- dens druvor”, ”Baby Doll”, ”J; ätten”, ”Storstadshamn”, — ”Härifrån = till evigheten” os v, som är av bög artistisk kvalitet men som är kri- tiska mot det amerikanska samhäl- lets avigsidor. Staten departement hans hustru, två välkända psyko- loger och sociologer, experter på psykologisk da och gav kallade därför Edward Bernay ochika - Påverkar amerikanska filmer -främmand under flera månad aterial i ett e folks politiska syn? tjugutal länder. Härvid anlitades bl a amerikanska diplomater -och affärsmän i de berörda länderna. Det konstaterades att de social- kritiska filmerna som inspelades i i USA och visades i utlandet hade mycket olika verkningar, både po- sitiva och negativa; I de skandi- naviska länderna t ex erkäns all. mänt att de amerikanska filmpro- ducenterna visar mod och experi- de asiatiska ländi icke uppfat- tats som satiriska lustspel och drift med vissa vanor utan som sanna berättelser ur det amerikanska li- vet, Några USA-vänliga regerin- kanskt parti och har inget att göra med de lokala oroligheterna i At- las, , Monarken Muhåmmed V har" ” mycket skickligt skött de inre kris; ln serna i Marocko. Han är mycket =: populär och försöker. alltmer de: mokratisera har för första gången en kvinna valts in i regeringen, ' | Relationerna med Europa " vå — Vad: tror. ers, excelletis : om relationerna mellan .Marocko ”och : Frankrike och övriga Europa med || tanke på frihandelsavtalen och sex- statsmakterna? ta . "En ung nation som Marocko har många ekonomiska ; problem, men jag är övertygad om att de, kommer att överbryggas, Det kom-. mer kanske att ta tid men det kom- . ) mer alt: gå. Vi är intresseråde av . att få exportera och importera bla av god kvalitet, Dt '.— Och turismen i Tanger? . — Jag är intresserad :;av turist- livet inte bara i Tanger utan i he- la Marocko. Men Tanger är. Afri- kas port till 'länds, till sjöss och I luften, Det är en stad, där många , smält samman till en massa — tan= : gerbor, =: a hos sett hur världens hets och jäkt för. stör människorna. Människorna nu , för tiden måste få en ordentligt av= kopplande semester i det hårda arz- betstempo som:råder bl a I många ; västeuropeiska länder, =. = . Då är Marocko det enda land i världen, som .på samma dag kan bjuda både salta bad i oceanen och : skidåk uppe i bergen, oe gar har t om amerikans- ka utrikesdepartementet att sätta stopp för export av liknande fil- | mer då de påverkade massorna mot regeringen. '. - En av de nya filmerna som en- ligt den ingångna ”gentlemen's ag- greement” icke kommer att säljas a då de obarmhärtigt av- slöjar det amerikanska livets avig- sidor. Likaså verkar kritiska fil mer inte mot USA utan tvärtom skapar talrika vänner för USA i Västtyskland och Västberlin. Från Italien och Israel kunde rappor- Sovj 1, de I tiska, resp arabiska och asiatiska länderna är ”Katt på hett plåttak” med Elizabeth Taylor. Den skulle enligt sakkunskapen av mera pri- mitivt folk uppfattas som en rätt bild av USA och som sanningen om det ikanska samhället, teras att publiken ”fasci av ik nas frimodighet och är. K istiska länder, främst då lighet. Däremot fastställdes att so- cialkritiska filmer som visar fattig- delikat ralism, brott och ohe- erlighet, påverkar den japanska allmänheten mycket starkt och all- tid i antiamerikansk riktning. ”Stor- stadshamn” med Marlon Brando dyrde miljoner japanska arbetare . tiamerik Sovjet, Tjeckoslovakien och Polen, är mycket angelägna att få så mån- ga av de kritiska amerikanska fil- merna som möjligt. Då det i. dessa länder inte visas andra amerikans- ka filmer utan bara sådana som framställer USA som ett ”kapita- listiskt” och ”brutalt” Jand, där 1 Vid en tidpunh & Japans folk beundrade ameri- anerna. de arabiska länderna och likaså I de östeuropeiska kom- munistländerna tjänar socialkritis- c ikanska filmer k : tiska syften, Det enda undantaget tand: dem i uppdrag att med vetenskap- liga me'oder undersöka de ameri- kanska filmernas verkningar i oli- VP berelskafen kan, anser map, ka länder. Paret Bernay simlale dard främjar en mera rättvis bedömning av den sociala kritiken. M"nga friska och lustiga ameri- kanska filmer t ox ”Bus stop”. "Ticknick”, "Burn Yesterday” har i En sydhallänning kan inte gär na vara utan Laholms är Libanon, där en högre kultur- |k' ligh fördomar, ' grymhet och alkoholism blomstrar, får des- sa folk en skev bild av USA, tyc- ker både utrikesdepartementet och filmexportörerna. Som sagt var, det gäller ingex censur. Exportörerna skall emellertid från fall till fall resp de amerikanska beskicknin- garna i de berörda länderna, innan det blir grönt ljus för filmexpor- ten, ” , I:nr, Markert rYvv A. A. Turistströmmen har förändrats de sista åren — det är inte bara de rika som turistar — nu kom- ' mer det turister från alla klasser, De vill bada, åka skidor, rida på. kameler, klättra i bergen, se vack«', nader, Alla dessa anspråk kan Ma- av gammalt och nytt, X I Jag är övertygad om, att Maroc= ko kommer att bli det stora tu= ristlandet, Vi är beredda och vwvl står färdiga att ta emot er! ' " « Ingvar Rudberg . Topp-iraker dödsdömdes : DAMASKUS (TT-Reuter) - Iraks förre inrikesminister - Said Gazzaz, förre säkerhetschef : Bahjat Attiah och förre guver- nören i Bagdad Abdul Jabbar Fehmi dömdes på onsdagen till öden av en militärdomstol, omtalar bagdadradion, 27222, som var inrikesminister I fyra år fram till julirevolutionen 1 fjol, Polisen order att öppna eld mot de= mMopstranter "vid olika tillfällen Tidning samt för allmänna terrormetoder och valfusk, : - ”Öperation Rilj” föranledd : av missnöjda guvernörer - statsskicket, ' Nyligen ', ra gammaldags dräkter och bygg Den har inget att göra med om älvni inom” det politiska Is« "- maskiner, som ju ni i Sverige har ' Som läkare — Jag praktiserade a innan jag blev guvernör — har jag i i rocko uppfylla med sin blandning ; hade åtalats för att han givit . , a , språk talas, men där befolkningen —. '" mrs AN a on 4 ra EEE or enn AA a me
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.