vrrvervev rr FFPSYTTTFÄYPEA TTT > TPPYYPRS Tyrrtrefrerrev ereveryrYysfeypyrtrfererysvvyY sys TT . SS . N | . ; : vyverYr vevrererrTY YT YT EYT FORT TY YET TFF ETF YTTER YYY ET SY SFSF OETTYFTYNN ' OT M M sverre dö REELLT EN TTT RA REA DET E OO PET . so a - | s : ” c ” ' : : : : sor Aa . , i r " ST it "den 10 februarj- | ” | ” Nr NT > Tisdagen den 1 Tee 11959 fa Å : - i a "> "LAHOLMS TIDNING = sosse ss . 1 " H a Te Md "> Samhällsändervisningen : . - styvbarnet. det nutida samhället större. ut- LT Du FEBRUARI 1959 . LT = : i vår skola | . narieutredningen, som 4" höstas: " avgav förslag till ny kursplan för | falkakol, seforny har betraktats som' nöd- vändig: den traditionella skolan lade för stor vikt vid undervis- ningen om det förgångna — inte minst adtiken. Den gav inte ele- yerna behövlig orientering om det samhälle som möter dem ef- fer skolans slut, En förutsättning - » för en levande demokrati är fust kännedora om och intresse för . samhällsproblemen, + Dessa krav på skolan är så självklara; att de knappast behö- ver diskuteras. En allmänt 2c- cepterad princip är att skolah ska ge orlentering om samhällslivet, Men hur har det gått med dessa ' självklara grundvalar för under- visningen I vår skola? H - I enhetsskolan har undervis- - ningen $ samhällslära = under= visningen om det nuvarande sam« hället — tilldelats särskild plats ' på schemat, Man har med andra ord skilt ämnena historia. och samhällslära. - , " Men 4 alla andra skolformer — med undantag för folkhögskolan, som fördelaktigt skiljer sig från andra skolor - Ingår fortfaran= - de samhällslära som en del av: ämnet hfstorla med samhällslära, ' trots krav från många håll att "samhällsläran borde urskiljas som elt särskilt ämne, Annars koma mer samhällsläran aldrig att till. börligt uppmärksammas, Beträffande undervisningen I gymnasiet hor skolöveratyrel nyligen uttalat, alt den för sin delning av de två ämnena men samtidigt förordat en nedskär- - (Forts. fr. sid. 1) nader mellart djur med 'olika härstamning varför man genom urval. torde kunna förbättra köttansättningen, + "cc 1 oe 'Avkommebedömning av : 7: tjurar beträffande . "> köttegenskaper. - d På Brödalt har därför utförts ett' första försök varvid prövats avkomma” efter 4. olika semin- tjurar; 2'låglands' och 2 SRB- tjurar, vilka slaktats som stu- tar i somras. Vi fick då fram skillnader mellan de olika tjur- Få i i z Jet för samhälls- maste hälften mot num. =. 2 H De lärare, som skall undervisa 1 framtidens skola, kommer allt- så att gå ut med mindre känne; dom om . samhällsproblemen än vad tidigare varit fallet, i Man frågar sig hur en önskvärd; Ja, nödvändig reforra bar kunnat! skasså, i En orsak härtill är tydligen, a! anhängarna av det s k klassisk | bildningsidealet fortfarande har mycket att säga till om vid ut. formningen av undervisningen, Vi skall : naturligtvis vårda | dessa ideal, men bör under inga för-i hållanden Egna dem så mycket, tid 1 skolorna, att ingenting blir. över till studier av vår egen tid; Så har det varit, men så får det ånte bli I fortsättningen. i Man hör 4 diskussioner om dessa frågor "mycket egendoroli= ga argument, Det har & ex sagts från , historlelärarhåll, att man 1, skolan inte behöver syssla med. grupp varför dessa försök senare ha fortsatts. I höstas har sålunda både på Brödalt "och Rossared samt hos ett” antal privata Jantbrukare i 'olika' de- lar av länet placerats ut 12 av- komlingar efter vardera 16 se- mintjurar, alltså 184 djur, var- vid 1 eller 2 efter" varje "djur kommer på' samma ställe. På så sätt; utjämnas "miljön. Dessa försök drivas i nära samarbete med :' Hallands Seminförening som är mycket intresserad av Melankalv — dansk = ' ce fedekalv, : - Vi har också gjort en hel del försök med mellankalv, berättar direktör Månsson vidare, Vårt land har tidigare — och gör det alltjärnt i viss utsträckning — importerat nötkött huvudsakli- gen från Danmark, varvid även importerats s. k. danska fede- kalvar. Från slakteriförbundet!. I vår demokratis problem, man ägnar Athens och Spartå förhållanden ' på 400-talet £ Kr födelse stor, uppmärksamhet, Och: varför skall man I skolan orien«, tera om den a k krisuppgörelsen 1923 här 1 Sverige, när man this-' torla har så många liknande sa= ker '! Rom före Kristi födelse? Man tycks alltså 1 vissa kret- framk då kemål att vi själva skulle kunna föda upp: motsvarande kalvar här i lan- det. Vi. gjorde därför olika för-j sök för att få fram lämpligast ET besöker försöksgården sin. ger och sover i snödrivorna på nätterna, omtalar hr Johans- son. De vägs var U-de. dag tills]: de blir sex månader och sedan varje månad. CN I den gamla logen finns för- nämligt inrättade boxar och här hittar vi ytterligare fyra för- söksgrupper, två SRB och låg- land$.: Dessa kalvar är födda i somras och får nu. två kg gröpe pr djur samt fri tillgång på hö. De har ätit c:a 2 kg pr dag. De får inte längre någon mjölk men fick under de första fyra måna- derna 100 liter sötmjölk och 600 liter skummjölk pr djur. Samt- liga djur, såväl tjurar som stu- tar, är avhernade. Det är en fördel, anser hr Johansson. De blir mycket lättare att kandskas med på detta”sätt. > > 5 Ekonomisk svin. . uppfödning. H bo Det är inte enbart nötkrea- tursförsök, som drives på Bröd- alt, även om -huvudvikten är lagd vid dessa. Man har också ägnat svinuppfödningen ettstort intresse och just nu har man igång försök, som skall visa, att en svinkontrollförening har be- rättigande. En sådan diskutera- des för några veckor sedan i Laholm och, man hyser gott hopp om att den'skall komma till stånd. : - Danskarna har -— som då om- talades — kommit långt på det- ta område, och de försök, som nu göres på Brödalt, avser att bekräfta de danska 'rönen. Des- sa går kort och gott ut på att man genom.en noggrann kon- troll ' och riktig" avvägning av fodret till slaktsvinen skall kom- mä ned i foderförbrukningen så av ekonomiska skäl böra få mipsta möjliga mängd sötmjölk och i stället billigare kraftfoder. ! utfodring för dessa kalvar, som 2 tt "> svinupp bättre skall' löna sig, - ec Dessa försök omfattar fyra grupper med sex svin i varje. del inte Kr bercdd att tillstyrka en delnlag I två ämnen, Läget I dag lr olltså, ott som- hällysläran endast I enhetsskolan sar tro, att man kan lära sig föl ” stå vår tids samhällsproblem g i nom att studera gångna tiders, Vår tids'vetenskapsmän lär helt Vi försökte sålunda att ersätta Svinen är nu c:a fem månader mjölkfett med svinflott, linfrö: gamla och väger c:a 80 kg men och linfrökakor och har även skall upp i nittio kg. I vanliga prövat olika hög äggvitegiva. | bruksbesättningar räknar man ha övergivit den uppfattningen. | fått bil ett mirskilt undervisninga- HP ber om IVAN OCH VODKAN. Som ett led I kampanjen mot det f'orerande superlet I Ryss- land har regeringen med, Chrusj- Dessa senare försök kommer att fortsätta. ” sa Då det gäller avkommebedöm- ning av tjurar beträffande kött- egenskaperna håller vi också på restriktioner beträffande vodkan. förlåtelse ” tjov I spetsen, genomfört en rad 7 r Iallandsposten har” tagit "vår |! lördagskommentar” Gl HP-uni derstikningen om = tisslet och tinslet I Laholm så hårt, "att man nu ber om förlåtelse” för att man finns tll, ” Men biste Käjl ta det inte så I det sammanhanget berättas nu Moskya. en. historia om solda- ten Ivan; som värit ute och svl- rat, en kvill' och kommit för sent hem måste "planka" ' för att komma In. Och när han väl tagit 3'g ö ver planket, föll han så att säga rakt I armarna på en löjtnant — fust den stackars Ivan nu såg två till kascrnen så att han allvarligt. VI tog som: Du nog |löltnantor. : märkto hela historlen från den skämtsamma sidan, och det trodde vI att Du innerst inne också gjorde, trots den högtid- liga tonen, . Alt Du tydligen ansåg tvåmi- nutersförseningen 1 röstningen lika altvarlig som den lät I Din " artikel framgår dock av Dina - ord I gårdagons tidning där Du sliger Dig inte ha lindrat upp= fattning om "”landsfiskalens på- atådda, olaga röstning.” Fortfa= rande tycker vi riltså, säger Du, att det var "en allvarlig beskyll- ning mot landsfiskalen som Po- lischef och åklagare" Du vill, om vi förstår Dig rätt, med Din artikel frita landsfiska- len från denna I Ditt tycke all- varliga beskyllning. Men såvitt vi kan se har Du Istället bundit såväl honom som valnämnden och den vittnande polismannen vid "brottet" genom Din artikel. För Du måste ju vara på det klara med, att landsfiskalens nästnlag några minuter över ti- den I verkligheten innebar en Inföverträdelse, om uppgifterna I Din artikel var korrekta, och det kan väl Ingen betvivla. Du anser alltså det av Din egen undersökning bestyrkta formella felet I fästningen all- . varligt. VI anser det tämligen bagatellartat, även om Din ar. tkel gett cko I rikspressen, Därfär kunde vi skämta med hela historien, och vi blev Inte alla &å dir "hemskt förargade” nn Du av någon anledning på- står, ” Detta om huvudfrågan, I Din fåndlagsartikel har Du sedan lämnat betydligt stärre utrymme åt en del andra problem. Du känner Dig förfulj! av Laholms Tklnlng och påstår, att vi Ägnår stor nit och omsorg åt ar Id spalterna smutskasta Hallands. posten, Vi på LT är mycket Inkna, om Du fått den upp- fattningen, Vist har vi'då och polemiserat med Hallandsposten, men det är faktiskt ömsesidigt = Ursäkta, sado Ivan och lov att passera mellan er, kam- stramade upp sig till något som liknado en honnör, får: jag nu rater, Nöjtnanter? — Det kan nl få, löd svaret — men bara en i taget! a HP aldrig inlåter er på att kom- mentera och påtala felaktigheter I LT. I verkligheten är det väl så, att vi börjar den ena gången Ni den andra, Vi har inte så gott minne som Du beträffande Kar- laverken, eftersom den affären är några år gammal, men vår felaktiga uppgift om hyresnämn- den minns vi väl, och vi minns också att HP — givetvis i sin fulla rätt — dagen" efter till- rättalade vårt misstag. Vi har heller inte glömt den gången HP, och vi förmodar också hola HP:s och LT:s Eisekrets hade roligt åt, att LT döpte om sin cupturnering till supturnering. Att Atryckfolsnisse sedan dess flera gånger spelat HP exakt samma spratt visar bara att Ingen är fullkomlig. Utöver dessa exempel skulle vi kunna nämna flera, där HP, som Du säger ”mästråt” LT, men vi avstår, därför att vi anser denna ”mästring” värdefull. Vi: tidningsmän utsätter ofta andra människors åsikter och handlingar för kritik (tag exem- pelvis krönikorna från stadsfull- mäktigesammanträdena). Den kan kännas bister för den som träffas av den, även om den är berättigad. Varför skulle då vi tlidningsmän ensamma av alla gå fria från kritik? Vi är ju heller inte ofelbara (åtminstone är vi inte det på LT), och även om allmänheten inte allud tycker våra då och då återkommande meningsutby- ten är särskilt trevliga, har en- ligt vår mening lisarna nytta av att en tidning har en eller flera kollegers argusögon riktade på, vad spalterna fylls med. ” även om Du plitir, att NI på . |Nnu pågående avkommeundersök- att pröva möjligheterna” att kun- na bedöma denna sak vid upp- födandet av mellankalv i stället för stutar och har vi nu ett'så- dant försök igång på Brödalt, där: mellankalvarna redan slak- tats och. stutarna kommer att slaktas till sommaren, . . .Gruppjämförelser tjurar, » Tidigare har man i första hand uppfött stutar men intres- set har ökat för uppfödning av tjurar till slakt. I samband med ning av tjurar kommer därför även att. prövas en jämförelse mellan stutar och tjurar. + 4 — Försöksresultaten blir klara först 1960 men redan nu kan man skönja riktlinjerna. Det vi- sar sig att tjuren växer fortare och på så sätt förbrukar mind- re foder pr kg tillväxt men att stutköttet har bättre kvalitet. Ett besvärligt problem är att ha tjurarna på bete, allra helst om det finns kvigor i närheten. Men vi tror oss kunna lösa detta på så sätt, att tjurarn uppfödes något mera i i med 4 å 4,5 foderenheter pr kg tillväxt men från" svinstamkon- trollens försök vet man, att det går att komma ned till 3 å 3,2 fe. Så långt siktar. man knap- past på Brödalt men: enbart ett nedbringande av foderenheterna från:4 till 3,5 pr kg tillväxt bör ge pengar." .. ' my "Den ' kanske främsta invänd- ningen mot en svinkontrol!för- .ening, som- restes! vid mötet i Laholm, var det merarbete, som en så noggrann utvägning || av fodret som föreskrevs, skul- Ie medföra. Men den saken är inte hållbar, anser förestånda- re Henry Johansson, söm mä- |: ter upp svinens ranson på ett ögonblick — bara man har det ordentligt ordnat. Grisarna vä- ges var 14-de dag och det går ytterst lätt. Foderstaten ändras varje vecka, den saken sköter ist från ' Tö om, Ett tragiskt diktaröd "Av fil dr Oscar: Wieselgren . e tönd De 3 oktober 1849 « n togs på en bakgata i Baltimore en redlöst berusad man i trasiga och smutsiga kläder, orakad och ruskig och tydligen i ett tillstånd” av fullständigt förfall. En tillfäl- ligtvis passerande arbetare fick syn på honom och hjälpte honom in på : ett närbeläget värdshus, där han omhändertogs av-en läkare, med vilkens bistånd han fördes till sjuk- hus. . + Vilka- omständigheter som före- gått hans kollaps har aldrig kun- nat med visshet utredas, men det anses sannolikt att han fallit offer för ett på den tiden i Amerika gängse” sätt att skaffa' röster vid val. I' Baltimore försiggick just då ett kommunalval, och på gatorna strövade valbossar omkring på jakt efter stackare som med en flaska gin kunde bringas i ett sådant till- stånd att de: viljelöst röstande som ivalbössen ville. oa i Vem den sjuke mannen var fick man veta först på sjukhuset: det var den berömde författaren och kritikern Edgar Allan Poe, samti- dens främste diktare 'på engelskt Språk. Den läkare som skötte hö- nom "uttalade sin ' förhoppning om att han skulle kunna bli återställd, men hoppet var fåfänget, På kväl- len .den 6 oktober 1819 gick Edgar Allan Poe ur tiden blott fyrtio år gammal. Därmed slutade en lev- nadsbana så sällsam och underlig att dess make knappast kan upp- letas. i Nee mr : Schopenhaugr, pessimismens sto- re filosof, har på ett ställe fram- kastat tanken på en tragisk litte- raturhistoria, en historia: literaria tragiea, som skulle behandla alla de fall då stora genier och rikt ut- rustade personligheter genom bris- tande ' förståelse, elakhet och dum- het hindrats i att nå fram till vad de kunnat bli, om inte oöverstig- liga hinder ställts i deras väg, Om en dylik historia; bleve 'skriven skulle Edgar Allan: Poe där få en av de främsta platserna, ty en mör- kare livsbild än hans torde vara svårt att framleta, Han kom till världen 1809 som' det andra barnet i en fattig och starkf bohémebeto- nad skådespelarfamilj, där både far och mor led av tuberkulos; fadern "tycks dessutom åtminstone tidvis ha varit betänkligt nära alkoholis- men. Tidigt föräldralös blev Edgar upptagen av en. rik köpman vid namn Allan Vilkens namn han där- ör lade till sitt eget..En tid av hans uppväxt -förlöpte ” under” "lyckliga förhållanden; , framför. allt. gäller detta 'om de.fem år som familjen Allan tillbragte i England, då Ed- gar fick besöka en förnäm inter- natskola som hade sina lokaler: i fett slott från Tudortiden. Det har sagts och säkerligen med rätta att ide många. romantiska slott: som förekom i Edgar Allan Poes be- rättelser. och . dikter ytterst här- stammar från de intryck han mot- tog i sin engelska skola, > ce. Sedan familjen Allan återvänt till SS 75.000-årigt barnskelett "Vid utgrävningar i grottan Sha- ridar, 375 kilometer från Bagdad, "Två av grupperna på Brödalt utfodras enligt den danska nor- malförbrukningen medan de två andra grupperna får 20 procent mer foder — man: väntar med spänning på vilka av grupperna som skall ge det bästa ekono- miska resultatet. - Det finns mycket annat att berätta om den intressanta för- söksgården Brödalt, och wi å- a IT och att man slaktar dem efter två vintrar och en sommar — som regel 138 månader — me- dan stutarna får gå till de blir 22 månader. På så sätt slipper man den sista betessäsongen när tjurarna närmar sig tvåårs- åldern. = 0 oc " — Nan skall se till att utnytt- ja gårdens grovfoder så mycket som möjligt men har man bra bete och i främsta rummet -vill utnyttja detta, så bör man hål- la stutar — har man god till. gång på vinterfoder bör man ha tjurar, Försöken har också visat, att urvalsprincipen är riktig. Alla kalvar duger inte att föda upp — de bör vara kraftiga och välutvecklade. Då får map snab- bare tillväxt, os Djuren trivs ute, Vi tar oss så en titt på stallar- na där de här ovan omtalade tjurarna och stutarna tycks tri. vas utmärkt Djuren är bur trevliga och snälla som helst. De är inhysta i ett gammalt fårhus, som stod på ägorna och nu har flyttats in till gården och rus- tats upp. De har fri tillgång till rast- bra, att de t. & m. ibland lig- gårdar och där ute trivs de så) Ver terk i en I ar- tikel, - Vi skall som en slutvig- nett konstatera, att jordbruket för att bli lönsamt allt mer ten- derar bli en vetenskap. De för- söks- ' och forsknIngsarbeten, som sedan många år bedrivits inom Hallands initiativkraftiga hushållningssällskap under di- rektör Månssons ledning, är till len «allra största nytta för alla halländska lantbrukare och vi kan rekommendera ett besök på Brödalt. För övrigt har sällska- pet spelat in en film just om sina husdjursförsök och den he- ter "Johansson klarar. biffen”. Det är just föreståndare Henry Johansson på Brödalt, som ord- nar den saken, we "Cel ORDNAR I JULGRANEN,. I en julgran hemma hos en stockholmsfamilj observerade en nyligea en vasaorden, berättar en skribent i ST. Värden ansåg det naturligt och berättade att en bekant till honom brukade Pryda granen med nordstjärne- crden, En = ordensexpert — betecknar t som det värsta han "Earl Banyard heter den här mus. ulö. 1 åhittad nyligen ett välbevarat barnskelett vars ålder uppskattas till 75.000 år. Barnet måste ha fallit offer för en naturkatastrof och bez gravts av ett jordras, Vid skelettet hittades primitiva stenverktyg som antagligen . var barnets leksaker, Fyndet är enastående i sin art på dessa breddgrader. — AEP. ” löser svarte "Amerika försämrades , emellertid så småningom förhållandet mellan Ed- gar Allan Poe och hans fosterfa- der. Vid femtons års ålder skicka- des Edgar till Virginia University för att studera juridik, men resul- tatet. av hans studier blev mini- malt. Däremot ' hade han' hunnit med att göra inte. obetydliga spel- skulder, vilka hans fosterfar inte visade någon nämnvärd benägen- het för att betala, I sin 'desperation tog han värvning vid ett regemen- te, därifrån han efter någon tid för- flyttades till den berömda kadett- skolan i West Point där han stan- nade till 1831, , CN Av sina kamrater var han om- tyckt av det skälet att han skrev kvicka epigram om skolans lärare samt också därför att han var på-, litlig vid glaset, en egenskap som tycks ha ersatt hans brist på viri- litet och fysisk kraft. Men. discipli- nen vid skolan var. honom för be- svärlig, och i början av 1831 läm- nade han definitivt det militära för att försöka sin lycka som fri för- fattare. Han hade vid denna tid re-: dan givit ut tre små diktsamlingar vilka dock inte tillvunnit sig någon uppmärksamhet (de räknas i när- varande stund till den amerikans- ka bokmarknadens största dyrbar- heter och betalas med enorma pris, om de någon gång dyker upp iden antikvariska handeln) - - Hur han höll-sig uppe under den= na tid vet man inte, men: säkerli- gen har han haft det mycket svårt och lidit verklig nöd. Först på som- maren 1833 lyckades han göra sig bemärkt, tack vare en littérär pris- tävling 'i 'Baltimoretidningen The Saturday Visitor. Till dennainsän- de han sin berättelse Manuscript found'in a bottle och. vann första Priset, vilket bestod av den'ganska ringa. summan av femtio dollars, Men han" vann i tävlingen något som "var 'mera ' värt, nämligen en vän och beundrare 'som kan taga åt sig äran ay att vara dén förste som fattat hans genialitet, journa- listen John P Kennedy, som hjälp= te honom till en plats i tidningen The Southern Literary M och troget bistod honom, då det gällde att placera hans litterära al- Det såg alltså ut att. vända si till det bättre för Edgar Allan Poe, då han nu fått hemortsrätt inom den litterära journalistiken. Men som en farlig motvikt gjorde sig nu: gällande def intensiva, kanske ärftligt betingade behov efter sti. mulans som redan tidigare spora- diskt dykt upp hos- honom, Han började missbruka sprit i stor om- fattning och med en våldsamhet som väckte häpnad också i Virgi- nia, där man eljest lär ha älskat att dricka med gammalengelsk kraft och hetsighet, Dryckensi I omväxlade med perioder av stark poetisk skaparkraft under vilka han skrev många av sina yppersta verk. Kanske i hopp om att genom ett nytt inflytande i sitt liv räddas un- dan sin dragning mot alkoholen ingick han i maj 1836 äktenskap med sin kusin, den blott fjorton- åriga Virginia Clemm, en spröd och späd varelse med stora, förvåna- de ögon, barnsligt outvecklad men med en förmåga av oändlig. ömhet Joch mildhet. För Edgar Poe blev hon en inspirerande fantasigestalt vilkens svala och ljusskimrande skönhet ofta möter oss i hans un- derbaraste dikter, förandligad och fri från alla jordiska band. Men hon ägde ingen kraft att stå emot den tuberkulos som långsamt smög SIE över henne och förde henne mot dödens gräns, Efter tio års äktenska; avled hon (jan 1847), och därmed förlorade hennes övergivne make sitt sista fotfäste i tillvaron. Hans sista år är fyllda äv excentriska tilltag bl a friade han till två eller tre god- hjärtade damer samtidigt, dock all. tid omsorgsfullt undandragande sig 2 göra allvar av sina Eropåer — och AM, sork kommer från Barbados. Vid en tävs ling i Montreal i Canada har hat vunnit titeln "Världens mest musa öse man”. LÅ fall, av alkoholism var ha ha missbrukat. Tidvis lyckades n dock samla sig till litterärt ar- bete och vann särskilt framgåne (RNE --En sjungande : : västgötapräst: i '. Se, vi gå upp. till Jerusalén / i heliga fastetider 1". att skåda, hur Jesus Krist, sv oc Guds son, :. i syndares ställe lider, | i gå upp till Jerusalem, . Von där att med Herren vaka w å 'vår himmelske - '. och, SÅSOM vär er vill, den smärtfyllda kalken smaka? et (Ps 70:12) . På Fastlagssöndagen torde dens: na passionspsalm sjungas i de fles- ta kyrkor och gudstjänstlokaler 4 : hela vårt land. Den är skriven av Paul Nilsson eller Paulinus, som är hans' rätta förnamn. Han har be- rikat vår psalmbok med flera uts omordentliga psalmers «= «0 5 tti oo Han var född 1866 och dog som . kyrkoherde emeritus år 1951. Han var kyrkoherde i Sjogerstad utan= för Skövde, + SR Selma Lagerlöf var, mycket in- tresserad för hans diktning och gav honom en 'gång det epitetet, att han var "Sveriges mest betydande psalmist i, detta århundrade”, Han var mycket produktiv och skrev andliga sånger. och psalmer på lö= pande band. 'Han hade lätt för sig och han var lika förtrogen med den enkla och innerliga sångtonen som med katedraltonen. Han har även utgivit ett eget psalmboks« förslag, ja till och med flera, Sån- gen låg väl till för honom. ”Han är en baddare till att mässa”, sade för= samlingsborna om honom. Men han var intresserad för all slags sång, När han var nyutkommen präst, bildade han den s k Levene-kören, en av de äldsta i Västergötland. Till sin läggning var han mycket fosterländskt sinnad och dessutom ; sträng rojalist. Detta tog sig bl a uttryck i'en omfattande diktning. i . ' denna anda. : va of AA Fastlagstiden ären av de. mest :' | innerliga men :samtidigt mest-ve= modsfyllda av årets kyrkohögtider, men också en av de mest menings= ' fyllda, I den ovan citerade pas: sionspsalmen ger Paul Nilsson; oss' faktiskt hela 'passionstidens: bud« skap i koncentrerad form. ' Men”: längst når han kanske i psalmens, ' tredje vers både i poetisk skönhet ' ” och, i "ordens ' enkelhet, när han, skriver i versens, sista. rad, "För, dina synder och mina”, . ke vs Man talar om' de tre sjungande västgötaprästerna' "och då tänker man särskilt på Svante, Ali N Axe - Fredrik Runstedt"och Paul NÅS" son, Alla tre ha det gemensamt, : att de ha berikat vår psalmbok + med utomordentligt goda påalmer. De verkade också ungefär vid sam= ma tid. Men”fråga är, om" inte Paul Nilsson är den, som' hade vv mest makt över språket. rv oo - Melodien,; som vi sjunga denna ,', psalm på, är av gammalt svenskt : märke. Den finns i handskrift av . . år 1676 i' Västerås läroverks'bib= -. liotek och den förekommer' äveri 1 tryck från den tiden, Men den är icke påvisad t utländska kätllora När Peters-Runbeck gav ut sin ko= ralbok 1937, försåg man denna Paul" ” Nilssons psalm med den melodi, som' senare även anammades: för - vår koralbok. Texten' och melodin sluta också väl samman till en in- a nerlig enhet. oe ” vore 1 Se, vi gå upp till Jerusalem till Frälsarens kors' och pina ' till Lammet, som offras för : +; världens skuld för dina synder och mina., Se, vi gå upp till Jerusalem, till staden, den evigt klara, Oss' Frälsaren sagt, att där Kan är vi skola med honom vara ob (Ps 70:34) > | Torild Lindblom '.- som föreläsare, varvid hans roman. tiska utseende och hans vackra tal= röst gjorde honom: stora tjänster. Men hans själ var ohjälpligt brus. ' ten, motståndskraften hade försvun= , . nit, och när "olyckliga omständig= heter kom till :blev hans slut så= dant som här ovan omtalats, . - Om Edgar Allan Poes Personliga: tillvaro slutade i en tragisk kollaps så har motsatsen varit fallet med: : hans litterära rykte, Vid sin död var han visserligen ansedd som ' en litterär talang i sitt hemland, men hans verkliga storhet anade säker= ligen ingen bland hans samtida. Numera står hån som en av världs= litteraturens främsta, hans verk är . Översätta på alla språk och lästa I alla länder, och hans inflytande sträcker sig från Baudelaire och Oscar Wilde till Viktor Rydberg, Strindberg och ' Dostojevski. Den Moderna detektivromanen har ock. så sitt ursprung hos honom. Hans lyrik har påverkat hela den en= gelskspråkiga diktningen och gi. ' vit språket en ny skönhet som in= £en annan uppnått, "än mindre överträffat. : ” H a ANNONSERA I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.