vrerY YryreryrY terfrevyvtYYTFYTTYYYYT veevereitYreeYYTFYFYYV vyrverectrYyrYtYrYtFYewTeYrreYYYYN YrYFeFer verervyyvvry yyrvyrvyYY ev vYERYSYFET TS TT . emellertid en och annän hjäls." ge informationer och. -kontak- . odlaren i dagens LT-intervju, 4 . hela landet tack 'vare;ett por ' det var doktor Arthur Lund: - Nilsson i Laholm och Veinge-. "- fröodlare, som på senare år - utnyttjat möjligheten att hyra. « bisamhällen för sina” odlingar, - och på så sätt säkerställa frö- - växternas effektiva pollinering. - tar "fackmännen : till. e:a "200 "kan nog'vara bra, men: skall : stör betydelse.' Biodlingen' har, ' pockar på samhällets, uppskatt- : ning "och stöd. Biodlarna har” - för framåtskridande även 'på » Ser nattsvart pessimistiskt på . : yrevYYTYrFY åt ”Binäring” visserligen, inen. le: larna behövde n kg. socker för att kunna invintra ett sam- ” hälle Med nuvarande socker- pris skulle” invintringsfodret kosta c:a 17 "kronor för varje bisamhällö Enbart genom den punktskatt; som, senast åsat- tes socket '— 20 öre pr kg. — ” försämrades ' biodlingens läge vn ÄGNAR T dagens: tidning extra intresse 'åt en', närings-: gren som plötsligt blivit: före- mål för uppmärksamhet "över - pulärt TV-program. Näringen i fråga: är vår "biodling," och, blom; som fick" göra god pro-. paganda för den' i TV:s ”Kvitt väsentligt. För en odlare med eller dubbelt”; I”två artiklar, i Vett .50-tal samhällen "kostar dagens tidning söker vi belysa, ”punktskatten c:a 125 kr,' varje biodlingens . änster och + år '—' beloppet mer än för- problem — vi.gör det genom dubblas," om man räknar med intervjuer med biodlaren Tage ; den. verkliga sockerskatten. : 2) Höj tullavgiften på alla pidrottningar, som importeras, och låt de pengar, som kom- - mer in, gå' till de inhemska drottninguppfödarna. Ge- nom' en sådan åtgärd skulle man” inspirera” biodlarna att lägga an på uppfödningen av drottningar och på så sätt kun- na' hålla en acklimatiserad stara.: En, god stam betyder oerhört mycket för biodlingen, lantbrukaren Torsten Larsson, .den senare en 'av de många - Biodlingen är” en relativt obetydlig näringsgren, om man - enbart ser till : dess ' direkta produktion. Den" svenska ho- nungsskörden värderas till c:a och en god stam kan man hål- 10 miljoner kronor. Till detta la, om man får fram drottnin- resultat måste "man emellertid gar, vars kvalifikationer! man lägga ' värdet av biodlingens ; känner: d , indirekta produktion ' — polli-" : ' 3) Förbättra "undervisningen" neringsvärdet,. Detta: uppskat- — Biodling på skolprogrammet "man få någon” större ökning 'av antalet biodlare får man «lägga undervisningen på något annorlunda > bog. :' Den," som "-tror' sig ha intresse och falle - "het för biodling, bör ha - lighet att låna ett "bisamhälle inte” resignerat .—” "och sköta” detta under 'exem- pelvis ett par år. Håller in” tresset bör biodlaren in spe få milj. kr. — en dold tillgång av: som många andra mindre nä- ringar :' kommit i skymundan! —- det är så mycket annat, som emellertid för många av dem är odlingen en ren hobby, och en närings- " gren som närmar .sig -hobbyn, köpa samhället. Vidare: bör riskerar inte att dö bort i för- " man tänka på att anställa bi- sta taget, Biodlingen, behöver ' . odlingsinstruktörer, : som . kan pande hand ”uppifrån”, om den - skall kunna utvecklas — och ” det är utan tvekan ett natio- : nalekonomiskt intresse; av- stor :- vikt att det skapas möjligheter ter — en kunnig biodläre inom "området duger. gott." > 4) Ett gott råd. till. odlarna själva: Utöka: Srinte : odlingen fortare än att bina betalar ök- ningen! Då får man aldrig fle- ra samhällen än man kan skö- ta. Kom ihåg; att det kostar omkring 200 kronor: att sätta i näringarnas komplex" ägnas upp ett bisamhälle.:Det' tar uppmärksamhet och gynnas — ;' tid, innan bina: själva' hunnit genom forskning, undervisning - dra samman ”de pengarna. Man och produktionsfrämjande stöd, . kan räkna: "med. en honungs- Vi ligger efter i i Sverige med. sådana positiva Insatser :. FÖR: BIODLARNA är Sverige ' ett underutvecklat land, säger den laholmske bi- ” blodlingeng område; Inte minst ur: beredskapssynpunkt. är: det - betydelsefullt att denna detalj hälle. Tappningsstationerna be- talar omkring 4 krykg. och lö andra ord bli; 48 kr. Av de” pengarna går” som: nämnts' en När vi pratade biodling med dryg del till vintersockret — honom fick vi emellertid klart Festen får bli én avbetalning för oss att biodlarna alls” inte på ”uppsättningskostnaden. Av: räkneexemplet framgår, skörd på 12 kg för ett bisam: |. nen för mödan skulle ” med; tr hyr bisamhällen för pollineringen KA vec Hr; Larsson hyr ett tiotal bi- samhällen , av biodlaren Tage Nilsson i Laholm för att genom binas' ”pollineringshjälp försäkra sig om ett väl befruktat ”klöver- fäl = Bina är livsviktiga för odlingar av:det här slaget, sä- ger hr Larsson, Odlaren vet "att han får en homogen frövara, om bisamhällena kommer ut. på od- lingeri:; i "De senaste två åren har vi i södra Halland kunnat hyra bi- samhällen från. egen' räjong — bl.sa. från Tage Nilssons odling i Laholm, Jag tror emellertid, att efterfrågan! på" bisamhällen” för detta ändarmål är "större än till- gången. — Vi har inte så mån” ga biodlare ännu,” som är villiga att "hyra" ut sina samhällen. , ' FYRA SAMIIÄLLEN FÖR ETT HEKTAR, > Hr Larsson ' odlat c:å 7: hek- tar. klöverfrö årligen." På den”a- realen skulle han 'enligt de för- söksresultat, som finns, behöva omkring 25 bisamhällen för pol- lineringens skull. Det har näm- ligen visat sig'att.3 till 4 sam- hällen per hektar är en lämplig "arbetsstyrka", = — Jag har nöj g med hal: va "antalet bisamhällen, säger hr Laxgson. — Vi ry nämligen: så lyckligt lottade inom: det här området, 'att"vi har en Hel del humlor kvar, och: humlor" är lik: som "bina > till". hjälp” vid polline Humtlorna' gick "åt i stora mängder i i början på femtiota- let. — besprutningarna' var ' "nyttölnstkterna på den tiden — men här i Veinge har vi sådana skyddade lokaler för humlorna, att de. inte" utsattes för så svår decimering 'som på många an- dra håll i landet. > Tack -vare detta kan jag nöja mig med ett mindre antal bin för varje hek- tar — humlorna hjälper villigt till ä pollineringsarbetet - ; SÄRSKILD VAGN MED .BINAS ”PAVILJCNG”, Då kupor, hr Larsson hyr från na. ' i ett samtal, vi haft med honom: : se Laholm, är. uppställda på en vagn — ”binas paviljong” kallas den, "> Denna , koncentration av samhällena gör, att man kan ö- verblicka . deras -utveckling - och lättare . genomföra” skötselpro- grammet, I — Jag, är mycket nöjd. med anordningen, säger hy Larsson, och jag har redan skrivit kon- trakt med Tage Nilsson för den nya odlingssäsongen. Visserligen har vi, två dåliga fröodlingsår bakom oss, men det kan inte bi- na lastas för. Vädret var uruselt 1957 — de många och långa reg- nens år — och så värst mycket bättre var det inte 1958. Det var alltså ' väderleken som gjorde, att skördeutbytet vad angår vå- ko" 1957: ock betydligt nedsatt 1958, vener -.— -Liksom -biodlarna' resone- rar vi emellertid som så: nästa sommar blir alltid den bästa. Vi . hoppas' på gott. väder. och god skörd. För en klöverfröod- som värme och solsken twnder sommarmånaderna ' sådant » väder befrämjar en jämn mog- nad och: en högprocentig polli- och soliga, .Det är då de drar till kupan; och' ett dragande bi : är alltid ett ”pollinerande” bi, Man har sagt, att lant>rukar- na själva — först och främst al-' la fröodlare — borde skaffa sig bin och geriom: dem få garantier för. , bollineringen av fröväxter- :— Jag tror inte på” -kombina- tionen 1..jordbrult—biskötset,; ger Torsten. Larsson, — I vissa fall” kan 'det, naturligtvis gå. bra, men det förhåller sig ju så, att både jordbruket” och: biskötseln har | sina arbetstöppar ungefär |. samtidigt; '"—"> under sommar- halvåret" i 'stört sett. som lantbrukare helt. "enkelt in- te tid att sköta'en biodling 'ock- så. ..sAnnat är det om man har -I sådana kunskaper: om ' bin ' och |" sådant .; hobbybetonat ' intresse | för dem, att man inte kan vara X 4 utan biodlingen: :" nen REDSKAP situationen... De har goda för-, , att odlingen — åtminstone den slag att komma med, förslag, "i: mindre ' skala --— inte ger; som inte verkar omöjliga att "några Pengar de första åren.! utarbeta och" realisera —" och , "Biodlaren med den lilla eller som realiserade skulle betyda 'medelstora odlingen får . alls” en hel del för de verkligt kun-= inte' räkna med någon ekono-' niga och intresserade biodlar-" misk' ersättning för sitt arbete "na, Vid samtalet : med lahol-:' med | binar Men odlingen är marnas representant kom de ändå full.av-tjusning. En ki- här förslagen fram: nesisk filosof har, uttryckt sa-| 1) Sockerskatten bör åter ken "ungefär så här: Vill du betalas till biodlarna, — Un-': vara lycklig en timma, tag ett: der ransoneringstiden räknade, rus, Vill du vara lycklig alltid myndigheterna "med att biod- '-— bliv biodlare.” ot " Äss.. , DANSK MJÖLKKONSERV Mjölkkonserverna har, fått allt större betydelse för dansk 'me- jerihantering. :1937 bearbetades 243.000 ton helmjölk och 153.000 ton skummjölk. En betydande del härav går till export, som det- ta år inbringade - 179 miljoneg danska kronor. Den största arti- keln utgjordes av sötad kondens- mjölk, som i stor utsträckning sändes till Österns länder, 28. 000 RÖGLEFODRET är torkat ner fill c:a 15 Gp vatten och kan därför med lätthet blan= das med spannmål. A.-B. Folke Lj ing . Hälsin; cborg, till 24.000 ton och sändes huvud- sakligen till "Latinamerika med Brasilien som störste avnämare. . |vas. Den danska Sammanslutnin- gen av kontrollföreningar för ekonomisk svinutfodring, SAK- FOS, har upplyst om att en sjun- dedel av alla slakterisvin i Dan- mark nu får sin utfodring kon- trollerad genom kontrollförening- arna. Föreningen har under de senaste åren vunnit terräng i en sådan takt att ledningen finner att det går för snabbt. Hastighe- ten i nybildade föreningar" bör. menar man, icke varg större än att dugliga assistenter i svinkon- troll utbildas i lantmannaskolor- ton. 'Torrmjölksexporten uppgick |. "Vart sjunde svin Kontrollutfod- |. Skog ”Kälkdon och Stocklastare, Reparationer ' Halmstad — Tel. 18630 - 0. Jordbruket - Vagnar för såväl traktor- som hästdrift . Motorsågar och sågkedjor ee st . » Sågverk, kapsågar och klingor 7” 7 : | . Motorer; kilrep och remmar .Wires; kättingar; björnbindslen Reservdelar ständigt på lager av sågklingor utföres, Hallands Skogsägareförening | Maskinavdélningen körsaxar te send yxor, sågar m, m. av motorsågar samt slipning ra fröodlingar, blev nästan fias- | lare är: gott väder detsamma | nering, För även bira trivs bäst |' när sommazdagarna är: varma | : Tornsilo av ökats : Brödalt- nyhet som man hoppas på - . Hushållningssällskapet i Halland håller sedan åtta år tillbaka på med omfattande "försök med . uppfödning av göddjur på Brödalts gård uppe på Hallandsås. Dessa försök ' har” tidigare skildrats, i en utförlig” artikel i Laholms Tidning. För att denna uppfödning skall bli 'ekonomiskt Tönande "fordras liksom beträffande mjölkproduktionen bästa möjliga av det I h : Man här |: — (Mitt emot Slakteriet) ” Betesperioden brukar i regel na och ställer sig till f för arbetet i fråga pfrogande ligt. Genom konservering « av under innefodringen. ge minst t foderbekymmer — betet -hemmaproducerat foder får man är näringsrikt och relativt bil- '— Jag har haft "ett tiotal: bisamhällen . ” utplacerade "på! mina klöverfröodlingar de senaste, H två åren, Det är inte binas fel, att .skördeutbytet inte blivit" vad en odlare har rätt att ön- Det är lantbrukare Torsten Larsson på Brostorps gård i Veinge, 5 som" säger så MN pr a. Piet — Hur som helst föredrar jag att "även : i fortsättningen . hyra bisamhälleha. Det finns ett fast-' ställt hyresbelopp — det håller sig något över .20 kr per sam- hälle — och, jag är övertygad om; att bina arbetar för varten- da öre av det beloppet. Jag är också övertygad.'om, att -biod- Jaren är nöjd med arrangeman- get.” Hyrespengarna”> är ju inte det enda han får in — hans bin får på sin ”sommarkoloni” 'till- gång till - härliga blomsterfält, som ger kvantitativt: och kvali- tativt god: honung; Här är utan tvekan, ett område, där biodlare och jordbrukare kan vidareut- veckla ett samarbete, som bör- jat riktigt bra: oooc Äss. Betans kvävegödselmedel >= vw naturprodukten > in live rfrövodlare på gård i Veingel | ' universalmaskin för det svenska TAARUP. UNIVERSALMASKIN sönderdelar och blåser CHILESALPETER "halm och ”Potatisblast konstruktion, Maskinen är sidoförställd och materialet. ”"ton/tim grönt material. Hög arbetshastighet: 6—8 km/tim, -. TAARUP jordbruket TA upp material på vagn, ” om ' 1. Material på rot: ee " Luzern, klöver, foderinärgkål, majs, fång stubb etc, 2. Material i "sträng: Klöver, halm, betblast etc. TAARUP UNIVERSALMASKIN sönderdelar och sprider TAARUP UNIVERSALMASKIN här. en genialisk enkel kan blåsas bakåt eller åt sidan. Kapaciteten är ca 15—20 På Taarup kan slagorna böjas långt bakåt och de är lagrade i nylenlager,' vilket gör maskinen” mindre känslig : arbetsbredd. " för sten. Finns i två modeller med 1.500 resp. 1.100 mm:s Vallberga Lantmannaförening Tel. växel 209. - d >> tillvar Välskötta' betesmarker är en given: förutsättning för en lö- nande köttdjursproduktion, men man har också den långa vin- tern att tänka på. Även därvid- lag" bör man så långt ske kan | använda sig av hemmaproduce- rat. foder. För detta gäller att man ' skall taga väl vara på fodret — och hur skulle män göra: det | bättre än genom att lägga det i silo? Att bygga en "silo ' är i" all- mänhet dyrbart "men. nu har man ; på : Brödalt kommit [fram till en ny typ, som direktör Nils Ch. Månsson hoppas mycket på. Behöver en silo vara så förfär- ligt stabil, resonerade, man och byggde. en .silo av en och en kvarts' 'tums ”spåntade bräder vilka hålles . samman. av järn- band som fästes i i hakar; -på silons sidor” . : . — Bräderna här är arsenik- ' impregnerade ' och . vi räknar .-.med att den skall hålla i minst 20 år, förklarar direktör Måns- a något. -av betets fördelar. även + : nom att grönfodret slås sönder vi :bli en "föregångare i. södra hand de tidigare befintliga grop- . silorna men kan säkerligen också oducerade fodret, son. Den är. åttå meter hög och tre meter i diameter samt rymmer 35 å 40 ton ensilage. Silon står direkt på marken och kostnaden går inte över 2.009 kr. Vi har ju tidigare silos på Tönnersa men dessa som är ett par meter högre har vi gjort av två tums plank "och dessa har gått på 5.000 kr. "De har' stått i tio. år. och är ändå som nya. DA = Silon kan användas för alla slag av ensilage, fodermärgkål betblast, grönfoder o. dyl, och förstärker man järnbanden, kan man. säkerligen ' också , använda den till betmassa. Möjligheten finns "ju. också 'att' gräva ned den c:a 1,5 meter. Vi har också försett silon med ett störtschakt inåt. ladugården så - att ensilaget är lätt, att komma åt. NT — — Inläggningen sker tned ele- vator och i detta sammanhang skulle" jag gärna vilja dra en lans för den danska Taarupsma- skinen som 'redan finns i bruk i södra Halland. Den skördar, "slår sönder och kastar upp grö- . dan i en lastvagn och det är en'|' överlägset förnämlig maskin. Ge- packar det sig också mycket bättre i silon och lagringsför- . lusterna blir mindre, Jag hop- pas, att maskinstationerna skaåf- far sig dessa maskiner. '. I "Denna nya silotyp hoppas Halland. Den ersätter i främsta konkurrera med de s.;k. plan- eller gravsilerna; då det gäller mindre gårdar med begränsade ensilagekvantiteter. Dessa 'grav- silos ger "vid mindre anlägg- ningar allt för stora. ytförluster. Vi hyser stora "förhoppningar att dessa tornsilos skall komma till konstruktion Kd . a naden så pass mycket, , | Cel. fre: a ordbrukaredag seat Professor : LENNART FNPLM.; I SLUTET AV denna” Månad. kommer” Hallands läns: hushalle. " Ningssällskap att:: anordna” större Jordbrukaredag i Falken- Ger tressenter I länet, Man. hade en; motsvarande. samling i fjol. och den besöktes bl. a.-av flera jord! | brukare från södra" Halland, LM armband med årets jordbrukare. mmer . man ”att' ordna, en utställning av maskiner och trak- . törer.” Blana I årets talare märks” en / gammal .bekanting» till mån: ga" Sydhaländska jordbrukare, professor . Lennart - Hjelm + vid < Lantbri ukshögskoldn,' Specialist; allmän användning på mindre . och medelstora gårdar just -ge- duktionsproblem, i på ekonomiska frågor; och Pro nom att vi kunnat få ned kost-- :, vad en : berg. Denna jordbrukaredag 'vän- | sig till alla "sällskapets int"
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.