YYrYY rr TTT fr TYTTYYTYTYT VY EN EYSN a S + Onsdagen” den 18 februari 1959 an sig en palatsliknande villa Li Ränneslövs GIF ee ' ta, alt tänka på andra tll allas bis: är ett gammalt ordstäv, Det hän- der nog att de slåss när den är full också, Var och en som haft svin vet att den storkaste grisen ofta ställer alg på längden I hon och äter upp godbitarna medan de mindre grisarna får vänta, Vanligen får den feta grisen sitt straff, men det vet den inte, Den får först av alla den rätta slaktvikten. Det kan den inte räkna 'ut, Bland människor finns det några som inte -unnar andra något gott även om det finné rikligt av det åt' olla, De har den driften. Den starkare tar med den starkares rätt och de svaga, de får se sig om, När det blir mindre att dela blir det ofta klv, Människan har fått gåvan att kunna samarhbe=' rr an- vänder de gåvor vi har. ,' "VI har haft några goda år. Nu! kommer en tid när vi prövas, då vi! får ta examen och måste klara pro-| ven om det ska bli möjligt att komma levande genom svårigheter- na, När vi alla hade nog och lite till var det lättare att samarbeta! Nu när många blir arbetslösa, när; önskemålen måste begränsas - till. det möjliga, när staten inte kan ta ut högre skatter och hjälpa med understöd, då kommer det att fresta på. Då får .vi se om skalden hade] rätt när han skrev: "Driv oss sam=: man med gisselslag och blåaste vår: skall knoppas”,' Hur kommer vi att hete oss mot varandra när det är nästan tomt för. både stora och små' 'giäsar I den gemonsamma hon? - .. ' Vid ett stort företag beslöt nylt-| "stånd att leta di . efter ,åri på jakt efter den stora ”'gen på diamater, hade tillstånd att , bröst, Kungen. fick nämligen tills och star= ”tade' den första upptäcktsfärden in TAfrika, 00 : ” John . Williamson kom nästan 3.000 år'senare, Under 30-talets tre sista år nagelfor han den stora sa= :vannen söder om Viktoriasjön, år fyndighet han visste måste, fin- nas. Han levde för. och -bokstavli- väska slagghögarna hos redan kän- da smågräyor, fann då och då en sten "'som "kunde hålla horiom i gång. Under den tiden skapades en legend om "John Williamson;' hans oerhörda energi och = självtillit, ,hans enorma arbetsförmåga och så till. slut; å; mars, 1940, fyndet ,.av | kung, Salomos gamla gruvor” i "En dags skörd = 120.000 kr. De flesta stenarna i skålen blir ; : industrid iamanter. ON er liamson gav i ly t till | uppgift tidigt som ett Iivsmål,' - drottning Elisabeth." - Säkerhetsföreskrifterna. är : trots allt inte särskilt rigorösa, man har visserligen gjort en noggrann kon- troll på samtliga anställda innan de kommer till gruvan men de vi- ta lever sedan relativt oantastade med sporadiska stickprov. vid ut passeringar' genom 'den enda grin- den i taggtråden, Däremot patrul- leras 'området ständigt av vakter med: schäferhundar;- utan ti "| för alla. andra är den bara ett jobb." ” John Williamson kom: till. Afrika från Canada i mitten av 30-talet, övertygad om att det borde finnas enorma diamaäntfyndigheter på sa- vannen. Han var rätt ensam om sin övertygelse. ' Engelsmännen ”:- som fått Tanganyika . —"' forna Tyska Öst-Afrika — som mandat av. Na- tionernas Förbund var inte särskilt intresserade , av. det på naturtill=- gångar så fattiga landet och erbjöd det just vid denna tid tillbaka tilk i inte in= t : häktas .han'. omedelbart och | Tyskland. Men Hitler var in | telnges ” betala 'drygd "böter" —1tresserad av en öst-afrikansk ko= - ; i loniv sv 7” : nn 7 ikarat diamanter från Mwadui till iSyndikatet +. London, stenar som "kostat Williamsons :50.000 -kronor att få fram. Syndikatet köper för 120.000, d v s 120 kr per karat. Kö- ;per vi i Sverige' sedan: en slipad isten på en karat får vi i allmänhet (betala omkring 2.250 kronor. ' " . " Detta är möjligt genom det mo” [nopol på diamanter som Syndika- itet har. Det hotas f n bara av de : Yllegala, stulna stenarna som har .god marknad i USA och Mellersta "Östern, Men spillet är ringa, och så slänge Syndikatet behåller sitt mo= mopol kan man bestämma prissätt- . [ningen och hålla den" stabil. In-= tresset för dimanter'i är stadigt sti. gande, särskilt i Förenta staterna köper allt fler människor : stenar. Skulle en tillfällig ”båisse -1"intres= ”BOKNYTT ISAAC. HAR ORDET ' "Isaac Grinewald: ' ISAAC HAR ORDET. 19:50, inb. 24:—" = . NATUR OCH KULTUR Isaac ' Grinewdld hörde till "det, fåtal konstnärer som. också - kunde måla i ord. I denna bok har sam- lats ett urval av, hans tidningsar- ove tiklar' och föredrag från fyra år- tionden, Boken inleds med kapitlet ” jag började”; där han berättar, :- ; N - - bor a I z ” : rv: LT SoA ” vor : ot ars ptrum, av diamantstaden, inred= 1. vårens sa = - . oo e tr - > | Icentrum + de ee - 959. => per 2 « V kostbart och tapetsera inleder i; =— DEN 18 FEBRUARI i = Ar 1 de den kostbart d dyr - . —= : o - M 4 y l 3 arna med dyr: . le - LT > oochanmmr PO i nNStersa d C men c roman | ordern konst. Tavlorna var | ov el 'mot:Astrio. scr . p : - se ; Produktionshämmande =. ECT AA de I ng fem kasemling, — taviomna | Spel MC | | rodu ” SE SE ee - ja a 20 fäl samt ett utsökt bibliotek förste Rän slövs GIF har nu sitt : bd JAg . kr m ! y ) dröm var att byg- änne: mv Uårens trä s få ä ö d k ” k S l O : 1 t t upplagor. Hans Ö Mwadui, klart för. vårens . , åtgärder maste un YI as - IN un d O : S , N : ga en kedja ora sum lades program Man inleder dom ! i | y : sorår set RR : ” >> | idiamantstäder, st ida projekt. "mot Astrio.' Därefter ? : 3 taxering. ”- oa hor M - a i mer N Ä - dan för framtida projekt. ars mot Astrio. i : a Sa nt uälsängea Det fördag är tscknämligt | " ”-| Loc 9 BOIPR Herman nn a ta TS lf men så blev doktorn slu det | följer Skogaby 30/3 och Gene" V som den nuvarande, en Å ? j I yn - M - s - en L i halsen som . Samtliga dessa "I på ä hade givetvis varit ee örjade med smärtor i n vad den 5 /4. al Å . å Ekvida medel är knapp, upps Ännu bättre ha ervär- | | : började med ITV nästan out- ål i Ränneslöv. Borta Står I regel en förskjutning I la= -om 1955 års z för Jag "|" fegender 4 legio har insvept så småningom 2 diagnos var | matcher går i Rönneslö den 12” i; erhållningen a7 olika slags pros — deringen aldrig antagits av riks- . Willisrasons diamant äver 4 härdliga. - Lä John , Williamson | 'möter man Trönninge det star | . dukter och varor. Distribattons- — dagen. Dem nuvarande konjunk- mörkaste Afrika: Ett mönster halskräfta MAN Gomen. - Han | "april o. den 19 slutligen gästar . : h å turbilden är emellertid sådan, att al bit upp kring jvägrade —aCCePi Nr det tro att det Ränneslöv. = se ledet minskar lagerhållningen och samhälle har vixit upp kring te förmå sig a Å Sennan e det finns områden där tillverka- om denna skärpning av lager- dem men någon romantik fin- kunde IT v skulle uppstå ett hinder |'"a amtliga motståndare utom, ren tvingas överta en betydande värderingen kunde skjutas yt- ner man inte där. Även | hans & inte skulle kunna ta. In i Sennan / är ju gamla bekanta. ; - delavd Resultatet blir ligare på id n e det diarnanter har sin vardag. det sista planerade han för fram cr Även om alla matcherna blir in=... | ofta det, att producenterna skär” betyda en de producent ra och (N EEE - - iden, "skisserade. ep kiner för sin tressanta är man” givetvis' ia del i ilket återver- = ringslivet. Både oc SS beställde nya maskiner M 2 3 stifta bekantskap ner produktionen, vilket återver- = ringstivet B4de Produsrneesa Ara I iamantgruvor är inte särskilt. ppor Ps i januari 1958 bak= | glad åt att få stifta bekar . kar på både i 5 D lamantgruvor lgruva. G i sin .ungkarls- ad Sennan. - . vid råvarukällan och fabrikatio- = få en viss garanti för att den ext- 477 romantiska platser, inte mera som sitt skrivbord i sin un | me NARE es s Atskilliga av de permitterin- = ra belastning en "skärpt värde- jspännande än en vanlig norrländsk i villa. v oc , : S ohne nen g . innebär inte kom- järnmalsgruva. Det är diamanter illiamson hade hela tiden . ke gar, som föreragite under dena — FnE att da ba dera åtminstone nå 'som" ger romantiken, knappast hålnie an gruva utanför den väldiga Hishult- or ust St vinter, torde delvis bero på dylis' mer a! al = 8 sr 4 ä är, inte hell it si inte av praktiska En | Sn a A ä junkturen är så trög | folket som arbetar där, in er , ldiamanttrusten,: inte 1 . o I ka förskjutningar 1 lagerhållnin- = så länge konju trög hd Idi ' fade utmärkt og | som för närvarande. Ce 5 2 SEJ Sggänpiosarma eller arbetet som [öKAl ma TS av ideella, Han mot serietvåan: Ökad beskattning av varulag- Med tillfredsställelse" konstate«, | ög l y | med de Beers, Mek PY nopol, och Itt. idsvie mött ren kommer naturligtvis att yt. ras att centerpartiet i riksdagen, |." SA NN en äng mår äre er gå | var an två systrar” och en |. Hishult oe arkoryd . . terligare påverka denna utveck- = fört fram lknande önskemål I ee | de övriga tillsammans, Willi- tor, försökte också till att börja | på måndagskvällen i Markaryd” ling. Just därför är en sådan en = motion. Dessa sammanfaller med, I amson "Diamonds, - 150 kilometer - kv att driva gruvan som deras |” för seriematch i Skåneserien . broms på produktionen minst av såväl företagarnas som de anställ«: söder om Viktoriasjön, mitt inne LL bror gjort. Men de' saknades dels | ;div. IV. 'Serietvåan' Stidsvig t s slit önskvärd i en lågkonjunk das i ty ju längre tilll | Tanganyika.” Den är mera spän kunnighet, dels låg arvskatten på segrade med. 6—2 ' efter: 'en Nu förel I riksd. en pro- ki av denna skärpning, |” nande av'två skäl: dels anses den + 175 miljoner över dem som ett spön : jämn , och 'spännande match,” position om att ikraftträdandet av av bestä 1: för lagervär- vara kung Salomos berömda skatta ke, När Syndikatet i London fi i Periodsiffrorna blev 1—4, 1—2, ” 1955 åra lagervärderi gler, vid — di kan skjutas på framti.i | kammare, dels hittades den av dia= ett halvår kom med ett ot ui An ” . . sx deklaration skall upptas till 40 den, desto mindre risk är det att mantindustriens store byar "var syskonen glada att få säl jar . os . : est too i procent av värdet I stället för nu-. lagerhållningen skäres ner ytter-; | den caoadensiske” geologen Jo ' 1 praktiken har det inte inner « Som periodsiffrorna säger spe- i varande 30 procent, uppskjutes ligare med minskad arbetstillgång] I: Williamson. '-. Ek dens ' burit någonting att de. ägare til | lade Hishult upp sig utmärkt det oa tterligare ett år och tillämpas som oundviklig följd. . a Kung Salomo 'ek se varldens Istaten Tanganyika liv sr | två sista perioderna och jämnade oe I ytterlig: - - : äldsta kända diamanter när drott- lliamantdoktorns grava, arbetet går let. Stidsvig började bäst N U . ningen av Saba kom på statsbesök. .som förut, produktionen har var= ut spelet. ti vig första i : : ” : Hon härskade då över allt land " ken ökat eller minskat, Men dok= | och redan i början av förs - . . 9 från Etiopien ner till Kilimanjaro, torn är saknad bland sina anställ | perioden tog de ledningen på ett . .. H S olid fl tet Stenarna, antagligen minst tio-ka= da, han var en inspirerande före- ganska . snöpligt mål... Pucken : . mate rävita diamanten kom från . bild, ett ideal. Ett syndikat och a studsade över målvaktens klubba . , . — «stora slätten mellan iman= ing kan inte inspirera, arbets- ace ; —— s” , en.s ee an 1 aw ; Av Märta Leijon — — -—-—-ZF17 .jaro och-de berg kung Salomo lät iäljen på Salomos gamla marker |OCh in i kassen. ål svalade Tony ” SS | SN - döpa tillv, drottningen av Sabas ar försvunnit, Dagligen sänds 1.000 | "För Hishults mål svarade y "När bon är tom slåss grisarna” | ta. Men det är inte alltid vi ar Turesson o. Ingemar' Ebenhardt, . De hörde också 'till de bättre ; tillsammans med backarna Börje : Johansson och Arne Nilsson, vw. Mwadul mitt inne 1 Tanganyika, allt var som skapat för sagor, , rT dak Bar” en stor diamantstad » vuxit" upp' mitt på Bushslätteri; en 15.000 kronor — hur legitima skäl han än må ha. ST - "John Williamson dog för ungefär ett år sedan, 50 år gammal, betrak- tad som världens mest eftersträ- öm ; sitt: tidigt --valmade . konstin=.a; EN Mi "tresse.'I1'ett avsnitt” aförismer "och" WT we kortfattade anteckningar formulerar > | han. koncist . och . uttrycksfullt — .- många gånger temperamentsfullt polemiskt — sina reflexioner' om .. ' ” Nors 2 Ken de arbetare Sonne var per= ” 00 5(1'” [nilterade att föreslå kortare arbets-', |, Den gode påven" vecka för” att' hjälpa de arbetslösa ” ” att behålla sine plats allvarets ' är slavdrivare? datund "äg "YI kanske bättre» än vis Williamson . letade diamanter "4 "| lset uppstå kan Syndikatet ligga på fyra år fram till. den marsdag han | stenarna och. behöver inte. sänka fann Mwaduifyndigheterna; Ingen | priserna, - | : a vet egentligen vad som hände den |. John Williamson” bröt inte mot dagen, John Williamson var publi= ROM (AFP) vt Påven Johanner XX förelåi Åtskilligt om den moderna tidony' publieltetsbehov och levererar-var- je dag nytt muterlal till tidningar-' na, Han har under den korta tid, sedan han bär Petri krona, blivit så populär I Rom som knappast nå- Ron kunnat ana då hun från Vec nedig flyttade tll Vatlkanen. Nu meddelas det att påvens närmnste medarbetare Inte helt delar all fänhetens förtjusning över den ryntlige och ”gode" påven. Han börjar arbetsdoken redan klockar B på morgonen och brukur då kalla tll sig både statssvkroteraren, kars dinal Tardinl, som fungerar som en sorts regeringschef och ändra ardinaler som varit vana vid ett Icko visa sig ulanför sovrummen förrän Udigast klockan & på för- middagen. Då påven hiromda- gen såg Tardinis buttra uppsyn sa= de han: "Min son det är ingenting lättare lin att gå upp tidigt på mor- arna, Man behöver bara kvälleg banan be sin skyddsängel om bjälp”, Varpå Tardinl torrt ans bärkte: "Era Holighet har kanska mm akyddsängel som inte behöver ninn, Men min tycker om att £o- Man I Vatikanens kansli meddelar att. Nven Johannes XXI ytterligare Wall öka påvestolens handelsflotta kh köpa hya fartyg. Den Påvliga briygsregistreringen infördes den 13 september 1931 av den avlidne Mven. Han medgav emellertid ald- FR att de påvliga fartygens namn ND sys ahamnar Publicerades. u ska ottregis iggö säs varje der Vislret olfentliggö- — Hustrun: = Jag ser att I Indien kan man köpa en hustru för två stallar, Är det Inte förskräckligt? Mannen! — Jag vet Inte de, En a hustru bör vara vård så mycket? N (AN DAGENS NIF MANING för bornera sålull Öla s + wahlundervisas wanpgen | "8 hem Arr mg och skola vågat trg. Man har tvivlat på det vllmåcnde svenska folket, Det låter. u”ritt' la ibland. Alla vill vi ha! mer än ändra. Det finns en fetgris-,, mentnlitet, som bara vill sörja. för, sig själv och strunta 'l andra, Nu, visar det 'sig' hur måtiga" som "har; den mentaliteten, Nu måste vil sam- sis och unna andra lika gott som Oss själva, , +» Vi lär ha fått löfta om att låna ai ullondet, Det iåter nog bra, men: lån ska förräntas och betala, In-, hemska lån bestämmer vi själva räntan för. Utländska lån bestäm-i mer främlingar över. Våra inhems- ka affärer har vi inom familjen. När den ene får pengar får den! andre arbetsmöjligheter, Det stan-; nar hos oss. VI kan köpa billigare: I utlundet än här just nu, men det! är bara en illusion om vi måstel använda” förtjänsten till arbetslös), hetsunderstöd åt våra egna arbe! tare. Då tar staten förtjänsten och mer till, För något år sen åkta folki utomlands för att få ner priset på: våra egna. livsmedel genom uatt' köpa smör där, På så sätt fick jordbruket mindre pengar att kö- pa industrivaror för. När damerna köpte utländsk trikå och utländska strumpor trodde de att det var fin ' affär. Nu är många inhemska tex- tilfabriken nedlagda och i svårig-' heter, personalen arbetslös och de skatter de betalat får vi andra be- tala I stället och dessutom försörja de "arbetslösa med skattemedel, , Man skaffar dyra maskiner som in- besparar arbetskraft och tillverkar dubbelt mot de gamla, men vem skall köpa massproduktionen, var ska de arbetslösa ta pengar till den normala konsumtion som ger full sysselsättning åt alla? Vi kommer att få tänka om och göra många omvärderingar om vi ska'klara OSS s : Det ” fetgristä d. -stad omgiven av tredubbla tägg- Poa Ett Arbdoct 1 Ett hälle med små ”enplansvillor inrutade i en hoggrann — men tråkig — stadsplan. Diamantstaden har Af- "rikas erkänt bästa swimmingpool, friluflsbio, eget kraftverk, affärer med lager värda omkring 3. miljo- nér kronor, 5.000 invånare, därav 3.000 afrikaner, 1.500, asiater och 500 vita, Staden lever av, och le- er för diamanter, ” Diamanterna finns 1 utkanten av « samhället, i själva ytskiktet av bushen och i princip alltså färdiga att plockas. Fullt så enkelt är det dbck inte, diamantgruset måste be- historisk, ” 'grustag i Sverige? Nej, Williams diamantfält i Tanganyika, ” handlas, chanserna att hitta en sten i obehandlat grus är 1 på 24 mil. joner. Dagligen får man fram om- "krig 1.000 karat diamanter, där- av mer än hälften stenar för smyc- ken. Värdet av en dagsproduktion ligger omkring 120.000 kronor. På ett år utvinner man 350.000 karat diamanter, allt sedan driften kom- mit igång 1942 har man fått fram 25 mi måste i alla fall ställas på avskriv= ning, Vi kan nog klara oss. Men då måste vi lära oss att älska var- andra lika mycket som oss själ. va. Vi måste bli solidariska och vi måste tycka om att bli det, Det sis. ta är kanske svårast till en bär- jan Men några kan det rehn, lj karat ur 6,3 miljoner ton behandlat diamantgrus. Diamantgruset förs från gruvan På tre kilometer löpande band fram till diamantstadens hjärta, föräd- lingshuset, löper genom olika be- handlingsfaser och lämnar ifrån sig en jämn ström av stenar till sis- vansvärda ungkarl. Hans syskon ärvde gruvan, försökte ' driva den själva men tvingades sälja, delvis för att betala den dryga arvsskat- ten på 75 miljoner kr. Diamant- syndikatet tog "både gruvan och arvskatten och har kvittat den se- nare genom att överlåta hälften av gruvaktierna till staten Tanganyi- ka. Kung Salomos gruvor har allt- så övertagits av regeringen! Vilket kanske delvis är orsaken till att Willi Di; ds in- . citetsskygg och gav aldrig några in- tervjuer, . En enda gång har han "offentligt kommenterat fyndet, och då i:en lakonism som. borde. bli Prinsessan , Margaret . besökte : Williamson Diamonds för ungefär 18 månader sedan. Till hennes be- sök hade di dok Syndikatets: försäljningsregler, han hade det som enda kund men an- såg det onödigt -att hans gruva : skulle drivas av' någon annan. än a han själv. Några år var han ovän med de Beers, gillade inte deras prissättning och höll igen försälj- . ningen, vilket måste ha inneburit måleri och målare, . Temperament an väl också sägas vara nyckel- ordet för allt han, skrev — hans intensiva, personliga uttrycksform präglar alla artiklarna i Boken, vare sig. de handlar 'om intryck från en resa i Spanien, akvarell- konstens ' teknik, : eller teaterdekor, I ”Den nya re- 1 jatt någon - miljon kärat di broschyr om sin gruva. Fyndet berörde han på en korthuggen rad. — The famous kimberlité ' at Mwadui was found by'the writer in March 1940. > fa Mer lär ingen få veta, " | .1942 kom gruvan igång på all= var, alla pengar doktorn fick in gick omedelbart tillbaka till gru= van, fram till dags dato har inves- .teringar för över 150 miljoner -« gjorts. Hans dröm var att skapa en liten stat i staten. Tanganyika, ett torn skrivit en isolerat samhälle, ett Shang-ri-la : vars innevånare inte skulle ha nå= got behov efter yttervärlden, ett ' Sat i mönstersamhälle, På sätt och vis lyckades han; s diamantstaden Mwadui är isolerad, - är ett mönstersamhälle men en trå kig plats, Det är inte bara av sä- kerhetsskäl dr Williamson "endast anställde äldre, gift personal, ung= | karlar skulle inte kunna trivas med isoleringen. Själv unnade sig a 1 te är mera spännande än ett sörm- ländskt grustag. Någon egentlig ar- betsglädje finns inte, diamantdok- torn. mycket litet, de pengar han inte gav tillbaka' till gruvan gick till universitetsstipen— torns gruva var för honom en livs- dier och Röda korset, Själv byggde |. - PY DVS so 3 2 [| des i hans 'kassaskåp. Resula |tatet blev bättre priser; köpintres- set är så starkt att Syndikatet in- "te hade råd att undvara William= sons 350.000 årliga karat trots att gruvans produktion' bara är tion=- delen av gruvornas i t ex Belgiska Kongo,' Idag kan de Beers prispo- ”litik bara hotas av en enda makt, |sovietgruvorna i Sibirien. Det sägs att dimantproduktionen i Sovjet är 'mycket stor'och att Sovjet kan [dumpa diamantmärknaden som ett led i det kalla kriget. Risken är -mämligen inte att diamaterna —va= "re sig hos Williamsons eller någon annanstans — skulle ta slut.” En- bart i Mwadui kan man, med sam- ma kapacitet som idag, fortsätta utvinningen enbart i ytlagren i än nu minst 75 år, kimberliten på dju- pet lämnar sedan ett århundrades reserv, cos bör ; Världens diamanter tar inte slut, risken är att det Produceras så - många att värdet på en diamant inte längre blir större än en halv- ädelste; on TM Hittades död Femtiofemårige f fabriksarbetaren ; Knut Johan Johansson, Humlekärr, "kat omkull och slagit huvudet mot Lyse, hittades på lördagen död i sin trädgård. Johansson hade observe= rats då han höll på ait beskära fruktträd, Han företedde skador i huvudet och sannolika har han hal en sten. Han efterlämnar hustru och barn, nässarsen inom ”" framträ- der han som - programförklarare, ungdomsminnen . Slagkräften i hans polemik kom i-' sådana wald var ju de nya strömningarnas kanske främste talesman i Sverige och betydde oerhört deras gerombrott. s har samlat materialet. och en inledning ' till boken, so; vudsak opublicerade tidigare. +: stifta bekentskap med hans rika persenlighet, ta del av hans åsik- sten och människorna. "AVD. FÖR tIPPARE "Ungkarlen , in på hrökskaféet em kväll, Som vanligt är pratet i se lån cej ner säger sedan: - H — Jaså ni vinner inget på tipp. ning, pöikar. ia får 150 kr. varje vecka för att jag tippar, > Hur tinnsr on CA, frå kompisarna iyvigt, ” Bade en! M”NISTRAR EMELLAN r Maurice Haratia Macmillan, en av de 50 milianorna medbor- omdagen och bley fölknanatan, "Från tern fick han allts: St frågader om Macmillan tänkte dra ka och ta ut sin nor i vecka eller om forträtta sitt arbete; Mr Macrriill; ' inte hade ån. svarade att han berättiga d. till ”ensionsminig. å ett brey där " medborgare "sig tillba- han tänkte sammanhang : direkt: den '. moderna konsten till godo; Gräne- — Jag kör ut slarg och tippar . gare i England. fyllde 65 år här. > mycket för ' Intendent Karl: Axel Arvidsson 4 skrivit illu= - streras av trettio teckningar, i'hu= =: " Berndrare av Grönewalds konst får : här: ett tillfälle jatt. närmare 'ev och erfarenheter och roas av . ' hans kvicka kommentarer .om'kon- ' Kollegan kommer ' a full gåne, den ' när gången om tinsning, Karls. . och lyssnar och . > Få a 40 pensionskro- . nåra planer på att dra ' me = oe tycks det ta etappen, kontrollrummet med ie d;ämantletars sig tillbaka, Brevet ämligen ' riktet äl revei var nämligen "nister.. Han Englands premiärmi- ' 0 "i - går alltså förlustig ', == och bla, , FALSKT FYND SO9e lista portar. Största stenen som ut- SF I hela England tt dinmantfynd I Themsen, lärslagen förklarade emeller. |. vunnits hos Williamsons var på 241 Var sjätt TMänad som såtia In på som BiUvit föremål för en lanis. | td universitetets professor I geo. | Kat den dyrbaraste en skär din ut Sjätte månad som sätts in på IN omfattande publicitet. haf visat | löxt att det bola var ett skämt " mat på 51 12 karat, som dr Wi ett konto och tillfaller premiär. '- ag vara ett atukentskämt som Han sade att avsikten hade varit Diamentgruset sillas och raskas i maskiner faristern då han fylier 70 år. Han - studenterna vid univerutetet Rea. Jat få publicitet för studenternas |” ped folkpension. vare sig han ding I mellersta Enslard kommit | årilza insamling för välgörande arbetar eller ej. > : I PÅ och satt I verket med univer. | Ändaimal ägde Nim på lördagen. ” - : oo « Cd sftetskollegtets tysta meskvande. |, sDamantfyndet” var tb verk. i ör : DV Mare te MN | apporter om fyndet väckte I lgheten bara värt omkring . - :” , - . - eo : ER I uppseemle I ptesaen och I TV och LU Pund. + omrng ett En Sy dhallänning kan mte Sarna vara utan L l I idnmi ” År d i Di rn . salle fart på fautastin hog Håga. . . Oo dt oh - . aAholms idning . e it ärm es : . s 2 : : . Som: Springer blint och" = . ; N . , . Plötsligt över körbanan? , Tea v Anas Anaa AA SA ARÄDASLASINAA ARA MDAAA MA AAA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.