ter FEET fräst SEO EPO PL EEE OFOG OT fören en ten RS Nikita pa sas ög FR LAB TEA rr ere ver” isfagisdieos Lil verelevrer riter ter vev s ra h AGRONOM G. MARELL i lantbruksstyrelsens husdjurs- byrå har på uppdrag av sty-. relsen studerat de rapporter, i som våra . kontrollföreningar '+ -Jömnade ret 1957—58, och med dessa som grund utarbe- . i ” tat en produktionsstatistik, som är hedrande för svensk hus- djursékötsel. De halländska djurägarna- och skötarna har ”— särskild, anfedning vara till- | freds med. det resultat, agro- : nom Marell kommit fram till: ' Som vi meddelade i måndagens LT har det visat sig, att de halländska korna var landets bästa även 1957—58, De kon- trollerade korna I vårt län: kom |. I under der aktuella perioden upp till ett produkti del tal av 193,9 kg smörfett. Inget kontrolldistrikt i vårt land har t tidigare nått ett så gott resul- tat, Halländskt husdjursfolk nästan undantagslöst haft sina viktigaste inkomster just från hållningen. Den vägen förlorar ' vi följaktligen ett stort -antal mjölkkor varje år. . - TROTS DENNA decimering av kostammen kan vi i Sve- ” rige hålla en' jämn och hög mjölkproduktion tack vare de kvarvarande kornas allt bättre Halland hade ' 224.000 svin av svi 3 mitten av oktober föreligger nu från statistiska "entralbyrån och utvisar en ökning av antalet svin i Götaland, land och Gästrikland DEN 19 FEBRUARI 1959 LT = : Hallandskor först över 200 kilo' ; skull, och dessa småbruk har miljöförbättringar och avelsur- val har de 'svenska nötkreatu-; - mjölkproduktionen och ”djur-: produktionsegenskaper. Genom ; O 0 kilo? ren' kunnåt öka mjölkproduk- tionen högst väsentligt. På 1850-talet ansågs en ko vara "av förträfflig klass, om hon årligen gav, 700—800 kg mjölk — fetthalten var säkerligen in- te mycket att hurra" för. Nu för tiden lämnar de svenska korna i. genomsnitt c:a -3.000 -kg. mjölk om året, och det "finns ' enstaka praktexemplar, som . kommer upp till. de im- ponerande ;' siffrorna —8.000— 10.000 kg. I södra Halland för att -ta ett - näraliggande exempel — hade vi 1957 topp- besättningar, som låg "vid ett produktionsmedeltal” av - drygt 6.000 kg mjölk med fetthalts- tal. omkring 4,5. H ; "+ Våra: kontrollerade mjölkbe- sättningar har genom hallands- med 141.000 till 2.168.200 d v s med 2 + sk d 7 procent jämfört med hösten 1957. ett berömligt sätt, «=. =. Skåne, Halland och Västergötland Husdjursdetaljen inom det! företer största ökningen. Ifråga om svenska jordbruksföretaget här| huskållssvi har. ökni di särskilt de senaste åren. varit] sen praktiskt taget överallt :upp- ett kärt diskussionsämne '--) hört, men gödsvinen uppvisar en ända upp på:”högsta nivå”, i) ökning, som enligt uppgjorda prog-, riksdag och fordbruksdeparte-| noser ej var väntad, Möjligen kan ment. Debatten blev extra het| det förhålla sig så, att lantbrukar-, na önskat snabbt omsätta höstens när vi förra” året sökte vägat fodersädstillgångar 'och därför av- att komma till rätta med smör- | siktligt behållit sina svin för slakt "överskottet, "Sätt skottpengar vid högre ålder. på korna”, sa någon vid något | . I Hallands län har antalet svin tillfälle, och herr Netzén med] ökat från 208.930 till 224.070 eller sympatisörer kalkylerade hårt] med 7,2 procent. Hushållssvinen har med en. rejäl nedbantning” av |' räknats till 5.080. Me vår nötkreatursstam. Man 'an- Nästa svinräkning blir i april. Om « tydde, att de svenska korna i många fall inte höll standar- man utgår från föreliggande betäck« ningsstatistik kan det bli fråga om den, deras produktionsegenska- per "var Inte 'sådann, att de en ökning med omkring 10 procent Jämfört med april i fjol och en mot- gynnade närlngsgrenen 1(' dess helhet. : Påståendet :” är ' inte har lyckats med sin näring på "svarande ökning I den marknads- förda slakten under april—oktober - terligare D grundlöst, Det flnns fortfaran- de en del "mjölkbesättningar”, som inte är'vad de borde vara, De mindervärdiga, korna har emellertid blivit färre med åren och den färska statistik, vi nu presenteras från lantbrukssty- relsen innehåller produktionst resullat, som endast opti- misterna vågade spå om för tlo, femton Är sedan 0 DET ÄR TYDLÄGT, utt mjölkproduktlonens hårda krav — endast kvulltetsbesättningar lönar sig — dels åstadkommit en nödvändig gallring, dels fått djurligarna att med "alla till buds stående medel söka få upp produktionen på en till- fredsställande nivå. Lika tyd- ligt är det, att husdjursforsk- ningens" framgångar haft stor betydelse för den praktiska huddjörsskötsoln, att det fort- satta nvelsarbétet o. I samband därmed seminföreningapnas ut-! byggnad höjt kostammens stan=+ + . dard och att undervisningen]: (hushållningssällskapens vidga- de kurss och konsulentverk- samhet bl. a) vänt sig till elever med förmåga att absor- bera kunskaperna. Till detta kommer nyttan av att månad efter månad ha tillgång till kontrallföreningens siffror, Ge- nom journalerna har man dags- läget klart för sig och detalje- rad kunskap om varje kon- trollerad koindivid. Den svenska kostammen fort- sätter med all sannolikhet att minska sin numerär — ”skott- Pengar” a. statsdirigerad bant- ning förutan, Den konti rliga 1959 jämfört med samma period dörra året, lt I Älvsborgs lån har antalet”svin ökat från 131.130 till 139.010 eller: med 6 procent, Hushållssvinen har röknats till 13.000, >: : » Nästa svinräkning blir i april, > st + s kornas te prestation yt- härmat sig det ma- + giska , 200-kilosstrecket. 6,1 kg smörfett, har distriktet: kvar. Man frågar sig: Kan man nå- gonsin: ”ta .in” de där kilona och nå ' de';200 kg smörfett, |. som så länge varit de centrala kontrollföreningarnas målsättning? — Svar: Det bör man kunna, och, det inom en inte ;alltför avlägsen framtid, förutsatt "att ' vårt häringsliv inte störs av allvarliga världs- kriser. De halländska kontroll- besättningarnas produktionsre- "sultat 1957—58 låg 7 kg smö fött högre än kontrollåret 1952 —53-, Med ' samma -"intensiva husdjursskötsel ' och med fort- satt vetenskaplig och organisa- torisk ” utveckling skulle 'det inte vara någon :överraskning,! om kontrollverksamheten in-! der' den' närmaste ”5-årsperio- ..den"kan" redovisa de-200 kid 'lona" Blit "det ' Halland, ' som kommer att skriva denna sven? ska ”mjölkhistoria”? ” Åss. högaj ::DEN FÄLTMÄSSIGA grön- saksodlingen har inom vissa de- lar av vårt land blivit en viktig del av växtodlingen — ett- bra komplement till de tråditionella grödorna och en detalj, som rätt skött kan ge odlaren hyggligt e" konomiskt utbyte. Specialodlar- na har liksom kollegerna inom det övriga jordbruket strävat ef- ter en fast organisation. Resul- tatet av dessa strävanden har bli vit en rad odlings- och försälj- ningsorganisationer,. ofta -”un- deravdelningar” till jordbrukets större ekonomiska föreningar. Den fältmässiga grönsaksodlin- gen är en ung och ännu ganska Skogsavverkningen SLÄPKÄLKAR, senaste mod. ; GUMMIHJULSVAGNAR.,. ' Homelite motorsågar, Stock- , ot sågar, Sågblad. - I Yxor, röjsaxar, för- och lyft- . saxar, Stocklänkar, Björn- bindslen, Barkspadar. Kapsågar, elmotorer, maskin- ' : > remmar, "oe oc . Gunnar Eliasson : LIDHULT Tel. 16— 169 Lä Zz RÖGLEFODER är billigt med hänsyn till den stora mängd fisk; som ingår i koncentratet. JA.-B: Folke Ljung ”. Hälsingborg. : NV a dela. Hushåll. T r oslbro över. riksettan: JÖNKÖPING (Från vår utsände medarb : Rila — 1959 års rikslantbruksmöte — börjar nu ta form . stora utställningsfältet, Rosenlundsfiltet, där snart skall hållas en utställning, kom för RiLas räkning utan skall bli förandet av administrationsbyggnaden pågår. M ” urganisationsarbete, och det har nu fortskridit därvid främst tre avdelningar på utställningen som telni hushållsavdelni, och OR VS etare) . . så långt att en : åtminstone Ten en utställning som RiLa kräver ett Pressvisning hölls på tisdagen. Det var NM organisatoriskt, Ute på b H - J det är det visserligen ännu inte så mycket som tyder på att Den pampiga RKosenlundshallen, som dock inte är uppförd en- | Permanent, står dock sedan ett par månader färdig, och upp- Rallringen Inom redan högt- producerande besättningar gör allt, övergång till kreaturslösa eller omläggning till köttpro=- ducerande driftsformer betyder krympning av mjölkstammen, och man får heller inte FRlöm= ma jordbruksdöden. som fört- sätter att ta sin tribut. 10—15 småbruk försvinner varje dag för den yttre rationaliseringens " De två förstnänmda utställningar förläxgs till Rosenlundshallen." Det är Svenska Hemslöjdsföreni met Där kommer sålunda att vi-, sas dels en ” enfamiljsbostad med va Jöcng Riksförbund som svarar för hem- slöjdsutställningen. Denna utställ- ning kommer att omfatta dels hus- behovsslöjd för lanthemmet, dels hemstöjdsföreningarnas slöjd och dels ett urval representativ skol — På avdelningen husbehovs- slöjd från länthemmen vill vi er inta om hur stark och levande lus- ten och förmågan till skapande ar- bete för henemet än I dag är på landsbygden, säger landshövd för de olika rumsenheterna, bl a alla gängse former för kök. S. 1 blir hem- läggs till Riksosts lagerhus, sou ligger på andra sidan-riksettan mitt | emot utställningsfästet, För att be- " sökarna sätt skall nå denna spe- ” det inte mindre än sju olika kök som visas. Inredningen och utrust- ningen kommer också att göras så varierande som möjligt. Den centrala delen i utställ- ningshallen "skall uppta alternativ som kan rymmas under det s k c ing kommer en särskild Ostbro” att: byggas över riksettan. Den skall byggas av ingenjörstrup- perna. Utställningen skall inrym- mas i en ostlagercell som är 60 meter lång och 10 meter bred. Man räknar med att utställningen kommer att omfatta ca 450 ostar. Hå samt i för äldre bostäder med större utrym- men än i dagens nybyggnader. Vi- dare ar ialutställni s omm kan Ingrid Bergquist, Växjö, som är ordfö den k é som gar kring el, värme, vatten och sa- sär närmast ansvarig för denna ut= ställning, Vi vill visa hur intres- sant och skiftande denna slojd kan te si. beroende på olka klima- Uska och ekonomiska betingelser oh på olika traltionella underlag Hashälbutställningen pro- Jekterats efter mottot "Toma fred vv VÄL KALISUPER PK H 18-13 Och 13-10 ER varisboner” och avser atv ge tips som kan oaxättas i det egua bem? nitet, p lig hygien, klädvård, golvmaterial, sängar och bäddut- kommer att informeras om hur en ostbedömning går till och de får även avsmaka olika ost- sorter vid sex avsmakningsdiskar. Aven osttillverkning i gamla tider kommmer att demonstreras. En sär- - skild utställning kommer att visa ” r m m. Slutligen blir dot separatutställvingar king de vik. tiga frågorna ”Att bo”, "At bygga med lån” och ”Att bygga om” En avdelning på RihLa, som sä- kerligen kommer att tilllra sig stor ksambet, är Sön Uparnäl scn i anslutning" till riksprovnin- ära av och Denna utställning för- DADSSAKADA, jölk väg från ko till konsu- ment, - LI or Enbart de här nämnda tre - på Spe- eialutställningarna är värda ett be- sök på Rila. Mens detta är dock vana en liten del av allt det som - 'OMMmer att visas på denna jord- brukets första stora generalmönst-. Ting sedan 1946. i Inventeringen skötes av inter- .Jodlare inom ett område, Odlar- Den fältmässiga grönsaksodlingen - "inventeras även i: södra Halland oprövad gren av jordbruksnä- ringen. Man kan ta den som ett uttryck : för jordbrukarnas önskan att rätta odlingen efter nya konsumtionskrav. ” Trots att de odlings- och för” säljningsföreningar, vi nämnde, redan Jagt ned ett betydande arbete till : fromma för grön- saksodlingen, har vi bitvis gan-, ska bristfälliga informationer om produktionens "utformning ” och omfattning: ' Dessa dåliga infor- mationer kan betyda svåra bak- slag för grönsaksodlarna själva — de har inte marknadsläget riktigt klart för sig, och därige- nom kan avsättningsfrågorna bli problematiska. : - I SÖDRA HALLAND har den | fältmässiga grönsaksodlingen på senare. år nått stor betydelse. Genom tillkomsten av ESSELI fick” man - här den :aptitfriska ”grönsakskonsument”, . som 'od- lingen behöver nära inpå sig för att kunna utvecklas. Våra grön- saker är ofta mycket känsliga produkter, som måste konsume- . | ras. eller förädlas mycket snabbt efter skörden. För att odlingen skall ha framgång är det därför en nödvändighet - att man har välbefolkade . konsumentcentra eller. större, konservindustrier i närheten ': av ”-odlingsområdet, Kontaktorgan mellan odlare och konservindustri här nere är som bekant Södra Hallands' special- odlareförening,. just en sådan odlingsförening, som vi tidigare talat om. : a ". Specialodlareföreningens 'ord- förande, godsägare- Oskar Ahl- gren på Fredrikstorp i Vallber- ga, påpekar de svårigheter man har att överblicka den fältmäs- siga grönsaksodlingens omfatt- ning. Han säger: ;— Jag:kan in- te ge någon siffra på de sydhal- ländska grönsaksodlingarnas a- real. Faktiska arealsiffror har vi garna. Även onmi' dessa odlingar är. betydande — det går åt en' hel del. för att hålla 'en modern! konservfabrik med råvaror året | om — är de' inte de enda i söd- | Ira Halland... Här finns nämligen. Thåde ; små- och stora odlingar, , som :' inte” är kontrakterade — vilka grönsaker som odlas där och i här stora mängder de od- | tag kan man inte få tillförlitliga siffror” på varje år. - — FÖR "ATT FÅ en klarere uppfattning om - dessa special-' odlingar och . därigerom ' ctt "bättre ferepp --om marknaden har: man påbörjat en stor in- ventér'ng.. Man startade i Skå-. ne i höstas, och bara för någon: vecka sedan fattade man be-' slut om en liknande invente” ring i södra Kalmar län och på . Öland! Denna inventering går vidare, och alla grönsaksprodu- cerande områden av betyden- het kommer med. Man har ut- sett folk - för dennå invente ringsuppgift, och arbetet kom- mer så småningom att'sättas i gång även i vårt distrikt. vjuare, som går från odlare ' till na får svara på frågor; som sam- bara vad, gäller kontraktsodlin- |: lats i ett formulär, och som 'i, Way, fär stort går ut på att kartlägga are- :' YyverYtverFeery tt hd 1 aler '>' produktion" och försälj- ningssummor för det: senaste produktionsåret. Nn > — En landsomfattande inven- tering kommer att bli till nytta för grönsaksodlingen, säger hr Ahlgren. Odlarna får behållning av den, och vidare får alla klart för sig vad den inhemska grön- saksproduktionen - betyder rent nationalekonomiskt. ' Några entydiga siffror i den. vägen har man inte haft hittills. . Att odlingen" inte är av under-| ordnad : betydelse står emeller”| tid klart redan 'efter en första översyn av det fa ln Såna terial,. man fått fram från Skåne. Enligt den. preliminära uträk- ningen betingade nämligen den yrkesmässiga. odlingen där un-| der förra året ett försäljnings-| värde av 58 miljoner kronor. | : + Åss. STERIL=HÄLLBAR + Det rapporteras från .Syd-Rho- desia att man där satt igäng titl- | verkning . av sterilmjölk, som" uppges : hälla: sig färsk "under lång tid "även utan nedkylning," Tillverkningen omfattar: också steril skummjölk på flaska, Des. sa.” produkter väntas avsevärt förenkla och förbilliga mjölkdist- ributionen, ” oe S va | "NORSK SMÖREXPORT i. antalet mjölkkor .har Norges j mjölkproduktion viset en fortgå- ende stegring. 1957 kunde Norge uppvisa en betydanda eiport av: mejerivaror, ca' 7,3 miljoner ka smör. samt nära. 6,4 miljoner kg, ost, Italien och Västtyskl.nd var I de viktigaste avnämarna, '-. I Jun. Trots 'en fortlöpande nedgång - Enkel och billig lästare för alla gårdsstorlekar, ': > Lyftarmarna monteras med fyra snabbkopplingar. — - Kan utrustas med gödsel 2 mn. grep, jordplåt, högrep och säcklyftaré. RN Största. lastkapatitet '600 kg. . (gödselgrep), ' största i ' lossbrytningskapacitet 1000 kg. (gödselgrep), största . lyfthöjd 3,70 mi. (högrep). Delar utsatta. för stor för- "slitning är tillverkade av prima Överumsstål, Begär ' prospekt! "BILLIGT PRIS” Tel. 25 o. 425 Laholm PFEFVETEPRYCT SC PEFYF La å 'Jordbru . . BROILERUPPFÖDNING Vid : jordbruksförsöksstationen i staten Arkansas bar 'man -kon- staterat,'att det vid broilerupp-' födning krävs 80" manstimmar för att.producera 1.000 slakt- kycklingar på 1,3 kg inom 93, veckor, Undersökningen omfatta- de närmare ' 400.000 ' höns. Floc. karnas storlek var i genomsnitt 400 djur. Enligt dessa studier är utsikterna till. minskat 'arbets- kraftsbehov ringa så snart ante let djur överstiger 5.000. "+ - N - a : NY KONTROLLMETOD .+ Enligt ' senaste statistik &e- nomföres noggrann produktions- kontroll, hos .mer ån” 10 procent av USA:s kor. I stor utstrick- ning har: man tagit . moderna elektronmaskiner , till - hjälp i detta arbete. Man har skaffat ett tiotal räknecentraler, dit Sif. fermaterialet insändes för bear- betning. Här beräknas både to- talt och individuent foderåt- gång och mjölkproduktion. Sär, skilt betydelsefull är denna ut- . veckling för ' avelsarbetet. SÄD GÅR SJÖVÄGEN XY snyft” ufifrån : TA för världens: sädeshandel, Har sker utförsel av -de' stora över- skotten -från' amerikansk 'och "ka. nadensisk sädesodling. Intressant är dock att konstatera, att ka-' paciteten även efter ”utbyggna- ' den icke är tillräcklig för att ta hard om de" nuvarandö: export- kvantiteterna, : Atskilligt . mäste alltjämt transporteras med järn- väg. .:För närvarande råder viss spänning | mellan amerikanska +. och kanadensiska ' jordbuksin. tressen på grund av denna hya + sjölfig. . Kanadensarna kommer att få- betala dryg tull medan +". detta icke skall gälla de ameri- sa kanska” odlarna med" nuvarande amerikanskt jordbruksstöd. . TENN DÖDAR SVAMP 2 el Den holländska upptäckten att vissa , organiska tennföreningar. har svampdödande egenskaper har lett till en livaktig forskning rörande: den' praktiska: Används barheten av sådana; suhatarnser. Det , förellgger er omfattånde ”' 4 tysk, undersökning rörande "vär- Vr det av dessa bekämpningsmedel i kampen mot svampsjukdomar på rödbetor, selleri och potatis. U Den stora' vidgade sjövägen in till de stora sjöarna i Nordame- rika, kallad St. Lawrence' Sea. inte minst sin betydelse Särskilt intressant är dess effek- tivitet gentemot bladmögel, Man . anser sig också ha sxunnat kon- s statera "genomgående 'skördeök.. = 1 ning. so PoöoJun, tors REDSKAP > > Motorsågar och Motorer, kilrep Se E 3 Skogs- 0. Jordbruket "Vagnar för såväl traktor- som hästdrift Kälkdon och körsaxar . ' Sågverk, kapsågar och klingor a Wires, kättingar, björnhbindslen - 6 : Stocklastare, yxor, sågar m. m, : 9 Reservdelar ständigt på lager I av mot såzkedjor och remmar Hallands Skogsägareförening s. ' > Maskinavdelningen . os ” . ra . Halmstad — Tel 128630 = (Mitt emot Slakteriety : - av sågklingor utföres. 5 Fn samt Ppning | I Ann
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.