erevvveeveveveeeeöveverYttYTteYYeF FF EYtYYFYYYVTE FETT YrvvY tremevyreyvyyvYyyvyrYyrFFYYVYTT ” vervevvyryyvT vyrvYr? YET let måste han lämna sin' familj två . : ” | ” : a " - - > . | " en - ” 4 " ” , + sol - / en NS namne. NR Ar 3 Fredågen: den 20 februari 1959 . : es Ul Ce fa LAROL TRE . a —— ns ”E - - ,; et - - - - = — I Le = - sa - el ss ov - i oe > a A . , M | ” . 2 . a i I Md . .”t —=LT penne LIES" | MOT LJUSARE TIDER" > ' |Kringföringshandel Det : gamla torpets öde vv RE a a AR AS AR femme z SE mer | skapar problem för =. Fe ewa vc Bör fe Är tt i a vo Finlands nya | parti | . en . En z TA SS : i Något vid sidan av, allfarvägen, righeter och 1 början på 1890-ta= a livsmed elshandeln närmare bestämt 1,5 km från Ram- + för rågon vecka 'sedan förs kunnade pressmotiser "att den från sgrarpartiet utstötte riks- dagsmannen ' Veikko Vennamo känd sor oppositionsman inom sitt gamla parti, agrarförbundet, - den 9 februari ställde sig I speti sen för en ny partibildning, Fin- Ak förekom en de. Detta småbrukarparti kom till som en följd av: det: missnöje och den oro som spred sig I sam- hället I samband med den inter- nationella ekonomiska krisen: i slutet av tjugo- och början av anges kanske bäst om man säger, att det på borgerligt håll beteck- nades som ett vänsterparti och av vänstern ansågs vara borger-: ligt, Sina väljare fann partiet självfallet främst bland dem det hade bildats för att stödja, näm- ligen småbrukarna. = oa Partiet vann : så: småningom vissa framgångar och besatte vid 1933 års val tre platser i riks- "dagen, Ett av dessa mandat för- och samtidigt inleddes er serie - motgångar, vilka vållade att par- tiets tidningar gick omkull, Döds- stöten fick småbrukarpartiet 1945 sedan det inom vissa valkretsar gått i valförbund med folkdemo- kraterna och 1 den vevan 'förlo- "rade sina två återstående" riks- dagsmandat. fa ' Utan att ingå på detaljerna i det Iilla partiets korta historia kan det antecknas, att det uppträdde som motståndare till den på tret-. . trettlotalet och dess politiska färg” lorades dock redan, i valen 1936 - vinna stöd hos.de minsta bland Finlands jordbrukare. Enligt par- | Hets. beräkningar uppgår antalet. . jordbruk i' Finland med mindre än tio hektar odlingsjord till in- " emot 300.000, medan hela "antalet större Jordbruk andast är om- kring 70.000, av vilka 10.000 har . . över 25 hektar öppen jord. Allt" " som allt räknar hr Vennamo och : hans anhängare med att drygt en miljon väljare i Finland är knut- na till de.'små: jordbruken och anser tydligen, att dessa tillsam- . mans bör kunna bära 'upp inte ett litet, utan ett stort politiskt parti. " Mänskligt att döma är det långt - till nästa riksdagsval '— ordina-=; rie val skall förrättas 1 juli 1962 > = och först" då kan småbonde-' partiet med klara siffror visa vil" ket underlag det har. Intill dess kan man endast gissa sig till om . partiet har, en framtid, om det har utsikter att bli en betydelse” - ; full faktor i Finlands! politiska . liv och i vilken 'mån dess exis- tens kan inverka på riksdagsman- datens fördelning mellan de äld- re' medtävlarna "om, småbrukar- . |... . nas röster, Agrarförbundet' är av naturliga skäl inte glad :åt hr Vennamos planer, Dess huvud- - salg vad som sedermera fått nam ' net Paasikivi-linjen.' En av par- ; tlets grundare och ledande' män, Jordbrukaren Eino" Yliruusi, har nyligen i en skildring av partiets . öden antytt, att partlets för sin tid avancerade synpunkter just på dessa frågor blev en kraftigt Ja och det motstånd 'som mötte ' karpartlet klämdes hårt mellan de stora partiernas sköldar och att dess plattform. inte var rym. lig nog saom bas för ett livskraf- tigt, självständigt parti, ' OM Tldningspressen 1 Finland har på alatone påmint sina läsare 'om Finlands småbrukarparti och dess .- öden därför att riksdagsmannen ; Velkko Vennamo, sedan länge « I AVSKILD RO VID ÄTRANS . STRAND grubblar Göteborgs stadskolleglum över arbetet med den nya rambudgeten, skriver Han- delstidningen (fp): + : =, I Göteborg grubblar skattebeta- larna över stadskollegiet. Är det nödvändigt att ledamöterna går över Hamnkanalen efter vatten? » Blir budgeten på något sätt bätt. re av att ha Falkenberg som fö- delseort? Ja, uppriktigt sagt tror vi det. loringen kan £e resultat som i den vanliga arbetsmiljön skulle kräva veckor att nå. Stadskolle- gleta ledamöter är alla män med medverkande orsak till den ovil- :' | i mindre” marginal; sett par platser'i-riksdagen" om det uppträder i nästa val, men , att det naturligtvis kan göra ska- 'da genom att locka till sig något tusental röster i varje valkrets, kanske just det tusental som 'ag- « rarförbundet skulle ha behövt fö; att säkra ett av sina mandat." Också socialdemokraterna kän- ner sig irriterade och rekommen-= "rarerna”, varmed naturligtvi föregångare ,småbrukarpartiet får ; det trångt om! saligheten 1 det politiska ingenmansland, som" lig- ger mellan, agrårerna demokraterna, fö: 7 och social- Det "är. mot denna bakgrund man har: att se ' det, nya, uppenbarligen nödvän- + diga. uppslaget att genom kurser ' och utbildning av olika slag ska= pa en liten elitkår av lantarbe= : tare, vilka under . jordbrukets" dödsäsong kan sysselsättas med arbeten av de vitt skilda slag, som väl behövs på landet och där kunnigt folk hittills saknats, , Därvid kommer inte minst » jordbrukets byggnader och deras rimliga underhåll, som länge va- rit ett svårt. eftersatt : problem," starkt i förgrunden. Hur hårt ' dessa byggnader belastar vårt jordbruk framgår av att deras värde är i runt tal 12 miljarder med årliga kostnader på miljar- den, Siffrorna anger klart värdet av omsorgsfull planering . och ' | : sr H . om «Vi är på väg mot ljusare; varmå daga en lifen föraning "kanske vi får presentera den här bilden, Vad - flickan heter upplyser inte vår bildleverantör, i detta fallet ANA, " som med bilden vill åemonstrera "Nyheten är praktisk och är ännu så länge extrautrustning. '< och lyckligare dagar och som Chryslers nya svängbara säten... "vänskap Sovjet i; Till skillnad från Inre Mon- goliet, som ' hör till" den Ki- .' nesiska + folkrepubliken: "under Mao 'Tse”tung, är Yttre Mon- » goliet eller "Mongoliska" folkre- + tar: den- i-runt -tal 3 miljoner + kvkm; -'men "dess, befolkning :- uppgår ) blott" : till. 1,5 mil enligt 'serlast. tillgängliga upp gilter,: +. stol edt a Yttre: Mongoliet. med huvudsta< den. Ulanp.Bator, (förut Urga),lig- ger i skärningspunkten mellan den > ryska, och; den kinesiska intresse- sfären och har sedan 1911, då Kina drabbades, av den första revolutio- -;hela Mongoliet, 1912 förklarade, sig, Mongoliet :somi: självständig "stat; . ochyåret därpå måste Kina; erkänna: dess autonomi, Efter första, värl övra Mongoliet ; och : lyckades till. därifrån av ;Sovjets "Röda armé. År 1924, . utropades . den - Mongoliska :folkr 1 Yttre Mongoliet, och . denna. fick alltifrån ' första "stund . sovjetisk "prägel. Det ryska « inflytandet: har 'sedan under årens | Jopp allt starkare konsoliderats där, trots att, Sovjetunionen redan -1924 | n n traktat erkände Kinas v dr föverhögh I »0c joort sina trupper därifrån, dr - Ett'alldeles nytt intresse tilldra- ger sig dettå:land i Fjärran Ös- ” - t numera kommit att sgräns mellan världens V ömmuniststater.: Trots tt Peking och. Moskva icke. för- tröttas "att , försäkra varandra om sin högaktning och obrottsliga. soli- aritet och vänskap, pågår mellan dem en lika oförtröttad kapptäv- lan i rivalitetens tecken om vem av dem som skall få det största in- Nflytandet i den Mongoliska folkre- itern, sedan; bli friktis två” största DANSKAR, NORRMAN OCH FINNAR som begår brott i Sve- rige bör avtjäna sina straff i sina nog de inte håller sig undan det alltid någon som rycker dem i hampan, s Men måste de vara så många? tspörjer HT en aning tvivlande, Stadskoltegiets elva ledamöter har med sig ytterligare tio experter, Som en liten förövning till ram- budgeten föreslår vi att delegati Samma ordning skulle gälla för svenskar som döms till. frihetsstraff för brott i våra. nor-, diska grannländer, föreslår center— . partisten. Rune Gustafsson i Al vesta I en riksdagsmotion. Växjö, bladet (cp) kommenterar: " När de olika'etapperna genom-" fördes i den nordiska Passfri! ten sak inte d nen börjar med att skära ner sitt eget antal, tillfällig företeelse utan beror på Jordbrukets strukturförändring och övergång till maskindrift. Antaletq traktorer har exempelvis ökal från 20.000 till 145.000 på ett decennium ningen: brukarna med familjer där ut. för hela 4 proc av arbetet, vil- ket ju ger de anställda en allt rÖS= ter. De som ville ett närmande av Nordens: folk till värandra menade emellertid att även om av dem som arbetade för passtri- heten torde i dag ha anledning ångra sig. På en punkt är dock en ändring av rådande ordning » önskvärd. Man borde ordna så att av frihetsstralf oberoende av var sinom Norden brottet begåtts "yrkade ”ändrin, ke i läng gen omma till GRAÄNNSELA kade han I väggen, men det hjälp. to inte. Nästa dag var grannen mycket förbittrad. Han mötte hr X-son på gatan och sa: ning kommit till synes i denna ri- valitet, och närmaste följden här- av blev en fullkomlig kedjereak- tion av på varandra följande pers sonombyten i Mongoliska folkre- "publikens ledning. -- 2 +" Dessa händelser, som öppnar in- "fressanta inblickar i den. skarpa 'konkurrenskamp, som nu utspelas + det väldiga asiatiska ökenlandet «(större delen av dess areal består :av Gobiöknen!) tycktes till att bör- 'ja, med utfalla” till Sovjets gunst. Moskva avslöt ett: omfattande han- delsfördrag met : Ulan-Bator, där "fd utrikesminister Molotov nume- tycktes säkrat. Men ej långt där- efter lyckades Peking få till stånd ett ännu mer omfattande ekono- miskt fördrag med Mongoliska folk- republiken, och "Moskva svarade i Mongolrepublikens högsta led- 'som tråddragare bakom kulisser- pm Enligt icke fullt säkra medde- kriget. försökter, kineserna återer- IN att börja med" ockupera landet, De | blev "emellertid på nytt utdrivna |” | tecken " på med Kina om Yttre Mongoliet. landen lär det t om ha gått så . långt som till väpnade ' revolter "| här och där. ' : Innan Kina 'slugtiltigt "blev "en kommuniststat efter sista världskri= skickades ofta dit,:som om landet: -'Ihade varit' en . vanlig "sovjetpro- vins, Sedan Mao blev herre i Pe- '| king och ryckt upp Kina till "makt och styrka; 'har bladet emellertid vänt 'sig. Kinas ”närvaro” i Yttre, Mongoliet och dess starka; tryck och penetrering över gränsen sö-= -derifrån gör. sig allt tydligare för- nimbara i Yttre Mongoliet. Kine- et; bekymmer för ' härskarna i "Kreml. Mongolerna, som ännu. ef-. ridskriget. drömde om ett stort gemensamt, rike helt till=.- 5 "den själva, ser sig nu ho- rtade "och klämda icke av en utan” 7" två? kommunistiska jättegran-. ,. som” vänligt . leende” bekäm- -par varandra på Mongoliets mark! | Den Mongoliska folkrepubliken, som är dömd .till ”folkdemokrati”, har: fått, sitt "land. förvandlat" till ”en sparkboll i. den tyska maktkam- pen. mellan Sovjetunionen och Ki- Nå Dial AE - På sina Låll i den västliga värl=' den har man betraktat denna di- skreta maktkamp som ett löftesrikt I en förr eller senare oundviklig brytning mellan Mosk- va och Peking. Mot dylikt önske- tänkande är dock en stark varning på sin plats. Varken Moskva eller . Peking drömmer om en öppen kon- flikt sins emellan, så länge det kal- la kriget mellan Öst och Väst på- går. I synnerhet är det för Moskva nödvändigt att hålla fred med Ki- . na, intill dess Sovjet hunnit få sina ”säkerhetskrav” och fredsgaranti- er”- i väster uppfyllda. Ett två- frontskrig vore- det sista männen” frågan ordnad efter syskt recept, kommer ryssar och kineser att i vänskapligaste form och under'arti- ga leenden fortsätta ' sin diskreta rivalisering i Fjärran Östern, "STOCKHOLM (Press) . Hygienen i de svenska bufikerna håller på att kraftigt förbättras. På ätskilliga håll i landet kan man en- länsveterinärerna notera en nareds by i Drängsereds socken, ligger en ödegård, som i dagarna bytt ägara och av lantbruksnämn- den fått sin dom: Skog 'skall plan- teras på åkrarna, Detta var villko- "tikerna finns alltjämt detaljer, som "av konsumtionsmjölken är något som .står högt på länsveterinärer- nas önskelista härvidlag, påpekar köpenskap, : som p över olika län, And tidskriften Fri gjort ett. rundsvej torp under Ramnared, och den första- som slog ner -sina bopålar där, i slutet på 1700-talet, hette Karl, därför fick torpet namnet Karlstorp, men ändrades sedan till konstaterar ifråga "om Värmlands län att köpmännen där fått allt större förståelse för hygienens. be-: tydelse; i allmänhet är, allting välj Beställt i butikerna, men kylnin- gen av mjölken kunde skötas bätt- ”gskivade pålägget” handlas heller inte alltid som det skall, menar samme' länsveterinär. Inte ens affärsinnehavaren själv vet i allmänhet hur gamla förpack- En datums skulle göra nytta. ' « I Gävleborgs län står 'gienen genomsnittligt mycket högt, länsveterinär Ström. Och nya förbättringar blir re, Det ningarna framhåller Nils inär är, 1 butikshy- be- stämpel Karlshus som gården heter -än idag, Ett torparekontrakt från den- na tid, finns ännu bevarat: hos den kände ' hembygdsforskaren Eugen Anderson i Ramnared, och det var sannerligen . hårda bud Ramna- redsborna ålade den stackars pion- jären som först bröt bygd i öde- marken. Torpet övergick 'sedan till dennes son Bertil Karlson, som var en mångkunnig man, och det var han som byggde” hus på torpet. Manhuset, som ursprungligen varit en - bålastuga, står än i dag, fast i förfallet " skick, eftersom det stått öde ett 20-tal år. Många vackert snidade fodral till ”moraklockor, minner ännu ute i bygderna om det .undan för undan, 'Frysboxar- nas skötsel kunde dock på sina håll vara bättre. ; , nd Temat frysboxarna tas upp även av länsveterinär' Nils Carlström i Örebro. Resultatet : av en under- sökning i fjol var inte uppmunt- rande. Av 161 kontrollerade boxar fanns det anmärkningar att göra mot 84. Många biträden hade inte ens reda på hur många grader det bör vara i en frysbox, På ett ställe hade man en termometer som: vi- sade 18 minusgrader. Men 'den slog inom Örebro län. "no - . '— I stort sett är allting bara fint. Livsmedelsbutikerna har: gjort en väldig uppryckning de senaste åren och "ibland "misstänker man nästan att affärer går omkull bara för att |1 man lagt ned så stora summor på topphygienisk inredning, kommenh=- terar -länsveterinär 'S. H Nystedt i Umeå. Butiker, som "byggs nya el- oci som om personalen fått upp ögonen ; alltmer , för det här pro- blemet, | Överbeläggning . av va ror kan emellertid förekomma, när det gäller sorgebarnet kringförings- handeln; Bilar, som inretts för spe- eiellt bröd, plockar''med sig allt bra, Och med bussarna är det ofta lika . illa beställt, Beträffande charkuterifabrikerna' kan man . sä- Bertil Karlsons der. ov on skräddare, som ibland gick omkring konstförfarna hän- Skräddare och storjordbrukare Vid laga skiftet i Ramnared 1864 friköptes torpet av dottern Kata- rina och dennas man Anders Kas- person ' och: blev nu" 1/12-del i mantal satt hemmans del. Denne Anders :.Kasperson var fjärdings- man. och en mångbetrodd man i församlingen, och -fast han. var skräddare till yrket, en driftig förste som utförde .sjösänknings- företag i Drängsered, anlade vägar — smala visserligen — 'men ändå så en-”träbultavagn” kunde gå till de olika 'skiftena, Det var ”Rappa- lyckan”, : ”Sjöalyckan”; "”Hyttehu- set”. och ”intaget”, 'alla "inhägnade med stabila stenmurar, ' Han hade den bästa vattenkvarnen i trakten och många runt om i bygden dbar Mönstergård. Där fanns 12 fäkrea”""gärdarna” som avfolkas: även går. tur och 2" hästar, många får 'och" dar : vid stora", landsvägen röner svin, Där fanns "byatjur” och ."”or-! samma”. öde som t'ex Hukered” ne", och bönderna runt omkring, vid PBoråsvägen. Där fanns vid se-" och så långt som: från Rya, ledde j kelskiftet tre gårdar och ett torp, . sina suggor dit, med ett rep om och det kryllade av barn på varje do sg bakfoten. 'Att köra svin i en bur, möjligt annat, ochivdet är ju inte |. tänkte ingen på på den tiden. Nu' kanske någon undrar hur en gånger och resa. till Amerika för att bättra på sin ekonomi. £ 5. ' Fast hans stora hobby var jakt och fiske, och odlingarna i utmar= ken var förfallna lade han vid hem= ning då Finländs småbrukarpartt — Liksom det gamla smöbrukar- behövde rättas till: bättre skötsel|vara av jan till ol k följa dee S0en tl. Dräneserel. "a a Ikytteför=" . SA ST N äk också det nya små- N > H från början till slut. . ie Nr s första sky - slev till, at mn bondepartiet framför allt med att av frysboxarna och bättre kylning Från början var denna gård ett|ening. Som exempel på hans skick- lighet kan nämhas att han 1918, det sista krigsååret, nedlade inte mind- re än 4 älgar i en följd med ett gammalt remingtongevär, en jägar- bragd, som knappast någon, varken förr eller senare gjort efter, 7. - Petter ' Anderson ”'och hans fru voro -'glada livsbejakande och gästfria. Traktens ungdom fick ha . sina ”lekstugor” på Karlshus och i. seklets början gjorde de ”slåtter- öl”, 'tyr "det ' fanns . vidsträckta mader och gungfly att avhösta Särskilt sedan barnen växt upp,'. glada liv på Ekeby. "=, i ör NN . Uråldrig kulturbygd i förhistorisk tid, tyder ett fynd av en präktig stenyxa som P A i bör- jan på 90-talet hittade på en av si- na odlingar vid Björnsjön, där sjö- botten en gång varit, innan sjön sänktes. Sedan yxan gått genom ett par "mellanhänder, såldes den 'till' ett museum i Stockholm, ty såda- na fynd var unika även på den ti- . den. Antingen hade våra förfäder grottmännisskorna . tappat den vid en fisketur eller också hade de som man säger ”kastat yxan i'sjön”. För. bara ett par år sedan hittade först- nimnde Eugen Anderson en liten stenyxa med ett väl urholkat skaft- denne i sin tur sålde, gården 1932, och sen dess har den legat öde. Nu har lantbruksnämnden avgjort dess som den är av gamla hundraåriga vårdträd, har de senaste åren loc- kat mången s'adsbo ditupp för att Lnågon stund koppla av från jäkt och oro. ARE sa « Det är med vemod man följer -| ungkarl kvar i hela byn, sö Ne Kringföri -. Radioaktiviteten 'i Holland fyrdubblad ' Radioaktiviteten i: Holland har Protestera inte . mot häradsrätt genom dörrsmäll >; En temperamentsfull man från Olofström blev så arg då han inte haft ordentligt lyse på sin cykel att han smällde igen dör- Ten efter sig när han gick. Do- maren kallade honom tillbaka och frågade om han med avsikt |. -— Det var tur för er det, för Så skedde-denna gång. hur jag bankade i väggen i går Hålta kallas en ort där det inte finns något ställe att så till det makans nan inte bör gå, flickorna, Jag är bruddnäbb. s . — Men brudgummen då? — Nej. nån sån har vi inte för brud och Ida är | duvor och en räv. Mycket var det ” DEN STORE NIIROD .- .— Ja, ser du, var det inte "tio rävar och en duva, så var det tio i alla fan. fyr ber, meddelar aukto: Haag. ' Den radioaktiva risknivån på 2 pico-curie har kraftigt överskri- dits. Före oktober mätte man radio-- aktiviteten ” till mellan 0,8 och 1 Pico-curine, .men 'sedan dess har man noterat värden, på till 5 pico-curie. ev tagits också i Belgien och de nor- diska länderna. Det antas att öknin. gen orsakats av kärnvapenförsöken i polartrakterna, ' Den högsta riskfria ga att hygienen oftast är bättre ju större fabriken är, — Mjölken, som tidigare sålts i lösvikt, börjar mean nu mer och mer sälja i: glas eller tetra, och den är glädjande. : : — Upprustningen på landsbygden är" imponerande, menar länsveterinär Herbert Dahl- gren i Malmö. I vissa mindre bu- tiker kunde den kanske vara lite bättre, men man får ju också ta viss hänsyn till affärernas ekono- mi. Skall man ta fram en misskött detalj - så . gäller den frysboxarna. De utnyttjas ofta som förvarings- ställen för överblivet bröd och an- nat som man tror sig ku ka upp”. oso oc sv . ingshandeln lämnar | åt- » utvecklingen av, butikerna inna ”färs- Vv Å pla cl skilligt övrigt att önska. Men ty- lades Ben, tstor ax Budgetorbetet hör till de sa bör ssigt underhåll, och där bli Under de allra senaste |i Kreml skulle vedervåga. Till dess |värr är den svår att få något grepp | hans smedja stått, syns än I dog där som kräver koncenträtion, ; å ig til - |att Moskva fåt i: å. - es ra Jo son i Ne Några dygns hårdmangine I Hon. mycket kunnigt folk. + - imånaderna har en tydlig tillspets. oskva fått den europeiska | på, Anders .Kasperson innehade sitt sedan mitten av okto- ritativa källor i ända 'upp|” dos för stora i bygden och. sydde, kunde utföra ett så gigantiskt arbete, men för-' klaringen är, att på den ' tiden fanns det obegränsad tillgång till arbetskraft, och därtill billig, kan- ske bara 25 öre om dagen. Sree "Vid 1800-talets början fanns på en enda km:is ' omkrets, 8 mindre torp och ' backastugor. ' Varför så många slog sig ner just där, be- rodde. nog på, 'att.det fanns gott om sjöar för fiske och vid sjösträn- derna växte starrgräs. En backstu- gusittare som kunde ' skaffa sig en ko och ett par ollonsvin, ansågs som välbärgad. Även myrmalm torde ha [funnits i sjöarna, ty en man som hette Bengt och född på ”Hytte- huset” . någon "gång på 1700-talet var smed och slog sig ner er bit från Karlshus, och detta torp kal« hemman bara ett'20-tal år, eller till 1888. Han kom På obestånd och hans skulder - blev hönom över- mäktiga. Han hade ett 10-tal barn, alla vuxna vid den tiden,' Några reste till Amerika och- de 'andra skingrades åt. olika håll, Två av hans' döttrar lever ännu, Albertina och Frida Kasperson, båda i 90-års- åldern och bor i Drängsereds kyrkby. Själv blev han inte gam- mal, bara 45 år, sedan han flyttat från sin hustrus födelsehem, ,2 Jägaren och adelsflickan — + jägaren och frisksportaren — död sedan ett 10-tal år — Petter An- derson, som blott 19-årig, med sin moder flyttade till gården, 21-årig gifte han sig med en hemmadotter a påverkan uppskattas till 100 pico-curie, ten Lagerkrants från Hjuleberg. Även Petter «Anderson måste i gård, Numera finns bara en ensam - Men än en gång kan det komma tider, 'som vid första : världskriget, då folket” svalt och parollen från myndigheterna löd: "”Beså.. varie instämma med Hamlet då han 'sade: ”Ur led 'är tiden”, Nisse L.A, I det' engelska Everthorpe-fängel: gör man nu försök med celler av jer sig från:den hittills gängse fora men för bättre utnyttjande av ut. ” rymmet. Den här interiören togs vid en pressvisning i dagarna, ARBETSLÖSHETEN BLAND | [Sker förelåg var dessa dock ins | ra tjänstgör som Sovjets ambassa-|| 2V häradsrätten.”i Sölvesborg | | Man orinrade om. att samma ök.| Gården gick således ur släkten, .. <> +: : 1 LANTARBETARNA — är ingen vå öre än att Rn unde. och dör, och - det "ryska inflytandet |) dömdes att böta 25 kr för att han ning av radioaktiviteten hade iakt- och nästa ägare blev den kände | -Trehundra västtyska .poliser be.' vakade på tisdagskvällen 331 zige= nare, som. inhysts . i baracker i Bucken efter det att d, tåg från Polen, Srdetrö j i ör si : åtar a £ -En talesman i' SA och skördetröskorna från 800 till y27elandi Norden för sina med- | med att lägga sitt avtal på 13. Så|| slagit i-dörren. M. förne- ] | Erupper vid perm från IL bol, - ti- an i Bonn sade att zi - sin: på is. Så . Mannen förne. F . pel ån som" var en senti. ; e att zi- 20.000, framhåller Stockholms-Tid. | —Porgare övertar verkställigheten | följde ep hel rad av pesonombyten || kade detta. : radioaktiv da ättling av den kända adelssläk- | EeNArna, som kommit tillsammans med en kontingent tyskar som re=" in et, De östtyska myn- digheterna hade vägrat. -transpor- början kämpa mot ekonomiska svå- " TANNONSE tera tillbaka dem till Polen. RA ILT! oo or (TT—-Reuter), — Hörnu, nl hörde kanske inte ESKILSTUNA-KURIREN. (het. nr Är ett bröllop i all enkel- |, | ön : | s : [] . , , rs - - v . - ' . . - . pu - : fe -.påminde Karlshus om 'majorskans " . Att trakten varit befolkad redan ” öde, Dess natursköna "läge, omgiven. : en helt ny typ, som väsentligt skil.. : 'e anlänt med åbondeparti 1 -:jands småbond i, Därmed har ligt reder tneförings- | ret den nya ägaren måste ikläda |komsten i början på seklet man-- , AT ordedlsen &r emellertid : Finland fått ett åttonde riks |: påtaglig "förbättring, Kringförings sig, för -att köp skulle komma till |kén till, Han odlade, bröt sten och Finland. Företee! : N z handeln är fortfarande 'ett sorge-|5!8 - = till | utvi . 2 lev så 1 mitten på maj 1929 —dagsparti — om också endast re- - i de "bofasta” bu-|stånd. Då den förste ägaren utvidgade åkergärdet och blev så inte ny, ty K tibild- av hr Vennamo själv. barn. Men även i de "bofasta denna gård är känd, kan det kanske | småningom . välbärgad. Han var en , plätt på jorden”. Med fog kän man , - tiotalet flori de lapp ss Maak ver! å- | publiken, som den nu: offici- = |get,'var Yttre Mongoliet såväl po I 5. en hål i sin potatisåker, Den finns väl - och ös efterföljare IKL och i , organ Maakansa skriver, att små +: ellt heter, formellt ;en ; själv” 7 |litiskt som ekonomiskt helt hänvi-> |fel på 15 grader, och temperatu- lantbrukare. Han satte igång. ny- bevarad bland -gårdens samlingar.” . . sh dess etie å ' 06 I." bondepartiet säkerligen inte kan «ständig -stat. Till ytan omfat-.: |sat till och. orienterat mot -Sovjet- |ren var följaktligen: bara minus'3! | odlingar på skilda håll i de vid-|-1925 överlät "Petter Anderson +". ' + frågor räkna med mer-än i unionen, "och ” sovjetryska.. trupper | Eljest "är "det bra ställt i affärerna | sträckta .utmarkerna,' och var den gården, till 'sin son Gustav, men / . se : don ådra i åre sij i ”bre- yr ts under "året, gör |sin säd på ryggen för att få den kli "här i sh : » Tämli - å : . | nen, utgjort en-.den "östasiatiska |.siskå invandråre sipprar i allt 'bre- ler nyrenoverats unc or 2 Ad på rygg: utvecklingen 'här i skogsbygden. '! : fn öka hä Smgen åbru , :derår småbrukårna' att ta ett ”bei or yrgjort -en--den "östas Kina dare rännilar in över gränsen — | naturligtvis sitt till för att höja ni- malen mot vanlig tullavgift; Det mest beklämmande är. stt det ' : rt företafter det, att småbru=":tiydligt längre. steg bort frå: "var fram mnda' år hérte över. + till'ster förargelse och:mycz,,| vån på hygienen. Men det verkar |": Så småningom” blev gården 'en inte bara är de avsides liggande a Det an kalas hos X-sons, Det I kväll? Vad Ieker i flick a - ” ” + drog ut på småtimmarna, ett rys-| — Det gör ingenting, bl ide nälla tanterickor, frå | — I går sköt jag tio rävar och / : - a . blev sva- ä lå tjag. . - : : ligt stoj var det och grannen kun. ret. Vi väsnades ganska bra vi ende u leker ära sen. en duva. i för ” : ” de Inte sova. Gång på gång ban. | också! r bröllop, sade en av] — Asch, så du ljuger! ” (Eftersom tationaliseringen - är | = Straffverkställigheten kostar pen- | Ming, inom, dess kommunistiska || det kunde ha kostat er en tusen- oo Hur hennes farmor, Hedvig Lager- | P2lrierats i enlighet med en polsk= ) NN a ide tra jjordbruksdt- | gar. Dock är den i ännu högre | IParti och inom de skilda förvalt- || lapp, sade domaren och'upp- a Prensa si 00 > b-jkrants förlorade sina adelsprivilegi- | tysk överenskommelse saknade vi- Störst. Maskinerna h Voheten. grad en humanitär fråga, Inte | tningsorganen, varvid man än kun. || manade mannen att gå ut fär- . Pr enumerera "”. fer genom "gifte med en ofrälse | 32 och inte inkluderats i repatrie=" . :. ar lett till att | minst därför bör den i motionen Ide utpeka Moskva och än Peking || siktigt" AX - - t t . - dräng, är en annan historia, ", "| ar esprogramm a i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.