YerYtrver vereererev YYYYT EF FE TO vyrevrYryrtY vryvveyvevryerYyyvryvyt YyvrtrE H Y | - i AYTTPTETYT or " | - - : Är ! | rn a . 3 | 3 Tislagen den 24 februari 1959 ros . . ” : : 1 > LAHOLMS TIDNING = - : oo ST Dao eg Den'svåra avt Det är länge sedan vi hade nå- I vårt land. Motsättningarna i av- 4alfre mellan rt en - och arbetstagarsidan bar kunnat alssituationen : ten å andra sidan anser sig tyd- ligen inte kunna gå med på att betaia denna, kompensation i «form av höjda löner och pekar 5 södra Halland ”för 75 år sen oc Plock ur gammal laholmstidning' troligen även på att redan ar- hetsti ingen betyder Långs lar a > behövs i våra .jordbruksbygder ven i stora delar av landets jordbruksbygd lea” ee kunna påverka llgripa en lång-- yttrade, profes- . Befolkningen i st indelt ; "nar hastigt och ägoförhållandena i våra reter. en alltmer förvirrande anblick. För att "utvecklingen i önskvärd riktning måste vi ti överbryggas wid förh det Och några oöverstigliga hin- der härför har inte rests i ef- terkrigstidens Sverige, där vi kunnat glädja och benytta oss av en fortlöparde stegring m BYGGANDET av skolor var på dagordningen då . som nm Fast det var nog enklare bygg- nader det var fråga om. Vitlä- ökad belastning för företagen Därmed är spänningen mellan parterna ett faktum. Nog kan det vara berättigat DOTTFERDOTTER eller mos- ter. En komisk förvexling har nyligen egt rum i Dusseldorff. För kort tid sedan nedkommo röster "bland åskådarne, och hr R. tackar med gester. Han går| .- äfven på händerna samt till och med sjunger under vattnet. Den fröken Webb, hvilken vackra 04 Å 3 . åden siktig' regional planering på flera områden, sorn i fastighetsteknik vid KTH Gerhard Larsson, föredrag hos Tekniska Samfundet på söndagen. . s sg ban « Det duger emellertid inte med "vid ett " i irrationella konkurrensen. mel- det varit väl bäddat för stan- dardhöjning i form av högre Jö- ner, ökad ledighet och andra för- måner för arbetstagarsidan, Och företagarvinsterna har i de allra flesta fall heller inte uteblivit. Undantag finns naturligtvis. Vis-" serligen har faflationen kapat bort en del av de ökade löne- förmånerna och höjda företags- vinsterna, men välståndet har dock brett ut sig och höjts reellt sett. : De nu strandade förhandlin- garna mellan LO och SAF vitt- nar om att vi kommit in I en kärvare situation. Den traditio- nella — produktionsökningen har Arbetslöshetssiffran att undra, om det är klokt av "jser: 7 om i att i sådan situa- > i ”Kyrkostämma. tion envist hålla fast vid att be-' I morgon den 12 ds bliver slut om den obli iska till- | kyrkostä med = Labolkb läggspensionen skall fattas redan -|Jandsförsamlings södra och vest- I vår. Att detta komplicerar av- talssituationen' är självklart. Li- ka klart är att en besparingspo- kitik, som åtminstone kunde eli- minera hotet om mera kännbara Vattehöini vore MM välkommen. Tyvärr synes tiden för att kunna åstadkomma något ra rotar för tillsättande av en byggnadskomite för hvardera roten "med afseende på uppfö- Laholm. den 11 april 1885. Pästors-Embetet”. I so. barnen lika och lägga dem samma -vagga. i en dervarande familj mor och dotter samtidigt med hvar sin flicka. Tyvärr hade man varit; oförsiktig nog att kläda båda Vid 'beseendet och beundrandet af barnen, de- ras tagande 'ur vaggan .och der- på följande ditläggande förvex- lades de så att ingen numera vet hvilkendera är ”dotterdotter och hvilkendera är mostern”.' ; det våta | 1 ' ning af en utmärkt hälsa.” > OCH SÅ TILL sist: ”Sin trakten. Hon vore ett ”gård redan som treåring. behärskade elementet, har, efter hvad ' hon sjelf säger, tillbragt omkring en fjerdedel af sin ' nad i vattnet, Hon är i besitt- stru för fem öre ville en torpa- re sälja åt en .dräng på en auk” tion i Qvillehult i Vimmerby- lan olika statliga organ. Det be- hövs en indelning i intressesfä- en regionalplanering i stil med den' som-- påbörjades 1950 och som- blev” något av étt fiasko, irer mellan domänstyrelsen, lef- | framhöll prof. Larsson. Men ä-|storskogsbruken och bonde- ven om vi underkänner den me- | skogsbruken. "Den otympliga jordpolitiken är ett stort hinder; framförallt den : starka bindningen mellan ring är inte allestädes saliggö- skog och jord. I norra Klarälvs- - . rande — på många, platser kan dalen 'faller 100,000 hektar skogs ön man klara problemen med hjälp mark på '2—3,000 hektar jord. v- av intuition och lokalkännedom. ' Här är en jordbrukssamman- tod som praktiserades den gån- gen bör vi inte kasta ut barnet hu- | med badvattnet. Regional plane- N ; among FE i den vägen vara allt för knapp s ET med tanke på att lätta trycket JÄRNVÄGSBYGGAND. = sehandli a > i |skulletforceras, kunde tidningen FT fls8 anty its, att det omtala. Styrelsen' för, Skåne ör har fe cg .. + | Hallands järnväg hade t sam- svåra avtalslöget inte endast = manträde och antagit ett av en- orsakats av. marknadsmässiga : |treprenören : gjort förslag om har hållit sig omkring 70.000 4. är trö- torer ” utan - vä i J NT ärför är arbetets påskyndande, mot : en ” logiskt att oe ingen nu. särskild gottgörelse av 25.000 kr. ä et Jogiskt att regering Genom denna överenskommelse lats in på frågan då arbets- vinter, Expor räknade man :ha trafiken helt gare än tidigare och fi sikterna för vårt land ovissare genom tillblivelsen av bl a sex- statsunionen. : + marknadens parter misslyckats i sina ansträngningar att uppnå nya + löneavtal, Resultatet av regerin- igång den 1 aug. samma år el- ler fyra månader före den kon- Men även mer turer har sannolikt bidragit till att försvåra förhandlingsläget, Fi- har signal nya gens insats hittills är en med- träktade tiden. Vid M nämnda ärliggande fak- = lingsk M med Ilandshöv-. äde beslöts även att " ding Westling som ordförande, förändra namnet på stationen Överras ix issi Skummeslöv till Skottorp. sr ” + är att general skatter, Folkpensionsavgilten bar höjta I år, vilket betyder en mer- utgift för den enskilde via skatt- sedeln, 1 . bakgrunden skymtar PASKAFTON HADE ett stör- re slagsmål ägt rum i Kövlinge, där en mängd ungdomar, från trakten "hade samlats. Resultatet var att en av de stridande er- direktör Nordlander £ jordbruks-'; nämnden ingår i densamma. Slut- satsen av detta kan väl inte bli någon annan än den, att jord=,' den obli sak | ket pengar, om den nu genom- föres I vår som regerlngen pla- nerar. Vi har vidare fått arbets- tidsförkortning 1 år, vilken tro- ligen gör altt till för att kompli- cera förhandlingsläget. " om Givetvla väll arbetslagarsidan| ha kompensation för höjda skat- ter, pensionsavgifter och troligen lven för en oundviklig höjning av lovnadsomkoatnaderna via ett nytt fordbruksavtal, som "också håltor på att! värka fram Under betydande vånda. Ark br örelsen och avtalsupp-=; höll: ett knivhugg i ryggen. ETT STRÅ VASSARE än Es- ter Williams måste den ”sjö- jungfru”, som beskrives i föl- jande, ha varit: > oc oc ”Ett par märkvärdiga dykare förevisa sig för- närvarande i Berlins aqvarium, De äro båda amerikaner, den ena en fröken Webb, dotter till den i Niagara” fallet drunknade hr Webb, och den andre en simprofessor: Re- disch, Deras 'bassin är öfver- täckt med glastak: vattnet i den. mörka 'bassinen är 24 varmt. . v . Fröken Webb, som är utmärkt vacker och väl växt samt 19 år gammal, är med undantag af ar- marne, klädd i svart trikå, och hennes fordom s(nrta, nu röda hår faller i lösa lockar ned öfver hennes . axlar. Det mest förvå- nande i de bådas prestation är grader klarade att stryk”; X 21 0 FLUGIGT . "Jag har.en god vän som reso- nerar så här: ”Jag tycker det där med dimma är alla tiders. Så fort jag hör att det börjar krångla till sig med start- och landningsför. bud, då köper jag den billigaste flygbiljetten. T. ex. Göteborg — Malmö. På det viset hamnade jag en gång i Hamburg där jag hade väldigt kul, fick gratis hotell, mat och tågresa till Malmö. En annan gång när jag skulle till Köpen- hamn. hamnade jag 1 Milano och fick sedan dansa både över Pa- ris och Hamburg för att slutligen komma till Köpenhamn. Hela ti- den hade jag jättekul och mådde de” menade han. Drängen för” r emellertid struntade i ”gårdvärdet”,;' Här- öfver blev bonden så förgrym- mad, att det ej felades mycket i drängen fått sig ett kok , att Där han ning hindra att talareal, utvecklingen sker snabbt och landsbygden hastigt .avfol" kas är den däremot nödvändig, men innan vi kan genomföra den måste vi skaffa oss större kun-= c skap om problemen. En utred- | lantbruksnämnderna uppträdde . "om fördelningen - mellan | mera generöst mot:storbolagen storskogsbruk ' och bondeskogs-]|vid skogsbyten. Det måste ges bruk skulle t. ex. vara av stort. fördelar åt båda värde vid investeringar och för- "dana byten. : man satser på fel ' På häst. Ingen jordbruksnämnd vå- > gar nu säga att det lönar sig dén mycket gynnsamma följder, - med. investeringar . i . den eller påpekade professor Larsson, sär- skilt för avverkningen i'Norr-': . I land och Mellansverige. Avverk- - Hur kommer nu situationen i ningarna måste planeras noga så skogsområdena att bli 'om vi in-! att det inte uppstår alltför sto- te. påverkar utvecklingen? Det ra förskjutningar i skogens ål troliga är.att många som flyttar , der.. Misstag i den vägen driver ;- till tätorterna behåller sin kapi-' alltid upp | dvs "skogen. " Andra jordbruket. . om skogslotter blir sammanslagna ' Även: arbetskraften "måste rer, den" bygden — inte' förrän de har en utredning att peka på. na bildandet av "avflyttningen från "slagning nästan otänkbar därför att den skulle medföra alltför kapitalstora ' skogsägor. En ra”. tionalisering skulle, också kun-" - ske. mycket smidigare om parter vid så- många håll i. landet har | skogsvårdsområ- non, som kommer att kosta myc- pars, ' görelsen mellan arbetsmarkna «=; dens parter så intimt samman-j| : hänger med varandra att direkt kontakt är nödvändig. Därmed: understrykes ytterligare, att det. är en mycket svår uppgilt f " likningsmännen har framför' sig. Arrende i Ösarp. ”Lantbruka- ren I. Andersson i Ösarp har till åboen” Per överlåtit :brukningsrätten till 17 tid inegejord på .5 års tid, mot Larsson derstädes ' Den svenska arbetsmarknadeng! samt statens och jordbrukets fö- reträdare har emellertid så godai erfarenheter av 'att "man vinner - mest genom ömsesidigt hänsyns-] ” tagande att man får hoppas även. en mager förlikning föredrages (enkefru Berg?)”. - art - 360 kr. årligt ' arrende”. (Vad sägs fom ”årr ). Dementi från = societeten: ”Utan grund säges nu det rykte vara, enligt vilket presidenten grefve Posse ämnade gifta sig med.en enka på åtta millioner sina 'vackra publiken den långa tid, de kunna uppe- hålla sig under vattnet, Derun- der öppnar fröken Webb till och med munnen och hvisar två ra- der hvita tänder, i det hon med tungan täcker svalget. Hon låter ögon fara öfver och leker med sina guldarmband — allt under vatt- net. Hr Redisch tager sig till och med under vattnet en pris snus, nyser, och i nästa ögonblick sti- ga stora luftblåsor upp på ytan. |. .x ”Väl bekomme”, 'ropa ett par! krånglat. Alla är så vänliga en. Flygvärdinnorna pysslar liga. Men jag beklagar mig Det är ett spännande och bra om i världen. Jag trivs bäst flyget inte är att lita på” heller, så det.så rv a . « (Lasse Dahlquist £om en prins. Jag har förresten även fått härliga, långa bilturer genom olika länder när flyget en och agenterna är måna om att mean skall ha det så bra som möj. ' ligt. Dessutom beklagar sig samt- att för en billig penning få-se sig - Men det är ju inte min gode vän i Göteborgs-Posten) . professor med mera - lönande jordbruk, gionplaneras, hävdade” kanske på - stort avstånd från Larsson; so oc > skogsmarken. - Resultatet.'skulle bli en föga tilltalande”ägarbland- ning av, bönder, enskilda skogs- ägare "och storskogsbruk, Lant | bruksnämnderna kan hjälpa. till mot om LÅT BLI ATT SLÅS, 00 i Doktorn, sa 'han, jag har "vy sånt besvär med -mina drömmar. 3 å ä d- > Jag drömmer alltiq' på småtim- ',, med att få fason på. ägarbland I marna att en massa flickor sprin- ningen, men då få de först rucka ger ut och ini sovrrummet: . - på. sin negativa inställning "på '”-— Jaha, och nu vill ni att jag den punkten, förklarade profes-'! ska hjälps er att bli kvitt de där sor Larsson, C:s Cs on | flickorna ?:' - ” : : Ett' annat oskick som det bor- inte, sätt när + få dom att låta" bli att slå så ras” von dtelers ser sin fiende som I en dimris. Trälstammen är framför öppen strid. . s ! ÅT ES SS Ane a. Te KR ELR 3 ES EA 1 . . N ÄR ANDERS om morgonen saknade två kor Far han sig ge- >» Bas ul för att beta Det var en Vacket Mmargun med sul och klar bunmel Det var rindstlla och Bava Be som en spegel nere i dalen, Han var ensam på sätern Anders tog vägen upp mot åren. Yan hate sett hut de antra korna darrete och var oroliga Anders vad raken gällde - men p Udet råste akalfa gig Ilan fana karna uppe I store skorna, Geanarna arod höga och Mmårka Karna var illa fivra och sargade Anders stod och tunde- Toda Nu viste bin val saken gåljea Det var bjrira Pi trlaga år bade Ingen bjurn varit aynlg å bakterea Inga kor hade bis vil rivna, Men mu bade två kor fåt släppa Evet tll Anters gick wa Unas LD Man Ha bile ling vig ger ben rant, runt oo till bygden. Skulle han återvända dit ner och kalla på alla de er- farna bjärnjägarna? De kunde inte hinna komma iväg på jakt förrän tidigast I morgan.” Och . under tiden skulle björnen kan- ske hinna dra miltals in 4 sko. varna och alla spår skulle vara borta. Nu var björnen Proppmä:t och den hate säkert inte gått lingt innun den bgt sg för att smälta maten, NH Medan Anders mjölkade de Återstående korna och gar bal- varna mjolk furtersde han vad han skule göra Inse på väggen Ningde fars gamla björnbössa, lalern bade fill tre björtar tred det geväret Nu tyckte Anders at det var bars tur. Han vile ånte vara sämre än fidern, Han var sjutton år och ban kunde Hua Men ban hate Virg ecs sett em björn! Karske bler han 2 13 ä ba log på bjögen [g emellan dem. Och björnen jagar boj att han inte ens kunde skjuta Fast — asch — inte kände ba sig rädd. Han bestämde sig för att sjäv ge sig av genast ' Då skulle han ba alla möjligheter att snart träffa på björnen och kanske fälla den Anders hade bört så många björnhistorier berättas åånga av de gamla männen hemma 1 byn bade fällt björn. Varje fälld björn hade sin historia. Et par jägare hade också fört släppa livet till Men inte kunde detta skrämma Anders, Han ville också bl björrjägare, Bli inskriven bland de vuxra männea genom att falla en bjöm Detta war hans björat inte skule ban då bämta bjälp från byn och kan. ske därmed lita björecn försvins Norell av . na så ingen fick "möjlighet att ' skjuta den. '. : MN . N När han var klar med sysslor- na släppte han korna i fållan "ner mot' sjön. Där var det ingen ' större risk att björnen sökte sig ' fram, s Anders drack kaffe och åt » smörgås, Han bredde ett par smörgåsar och stoppade i fickan. ' . Han gjorde också ren. bössan och letade rätt på patroner. Dom lig i skänklådan i säterstugan. - Han tog ett helt paket. Såg på de tvära kulorna och" smekte över ” bösspipan. Nog skulle Nalle få sig ett varmt mottagande då möttes, FSS Värmen kändes tryckande. Det skulle nog bli regn.' Doften av de : blommor fyllde luften. Bina sur- ) rade i backen. Anders visste om ett vildbisamhälle strax bakom sätern. Där skull nog bli myc- ket honung. Humlorna var också « talrika, deras tvära brummande steg över binas surr. Gäddorna slog nere i vassarna, var väl morgonhungriga och sedan' de ätit sig mätta på mörtyngel skul- le de ställa sig i solen och gas- sa. Anders hade tagit många ge- nom att snärja dem med en tunn, tunn ståltråd. Det var ro-' ligt att söka få ståltråden runt deras kropp innan man slängde upp. En gång tog han en gädda På nära fem kilo. Inne under granarna känns det svalare. Anders går fort. Han hör 0 taltrast sjunga. Bofinkarnas gälla kvitter stiger och faller. Det är en mycket vacker som- mardag, ON Han tar vägen över kolbott- narna. Han har ofta varit med far häruppe på jakt efter tjäder och orre om förvintrarna Uppe På andra sidan kolbottnarna är det verklig björnterrär.g. Far har visat var björnarna helst håller til Gillbergets sydsluttning har många lämpliga gömmor. Björ- hen är nästan som katten, tye- ker om värmen och lägger sig att gassa på en klipphall $ la Dågonsfang Nalle som nu jagas Far väl så mätt att han bara ck dit och lade sig att sova å trorgonsolen. ” Gillbergets sluttning” har gles skog, endast en och annan. res- :. » lig tall. Framkommen . dit går Anders 'sakta, hela. tiden skjut- färdig. En nalle sover: i regel "lätt och har ett dåligt humör då den väckes. Anders 'känner spän- ningen då han smyger från tall till tall, . noga 'spanande runtom. Han känner ' att händerna” vill darra och blir vred på sig själv. Varför 'är han nervös?. Han' har” ju geväret "tillrätta och nalle -ska nog få ett skott mellan ögonen. Men hemma på sätern var det lätt att tro så, nu då han är på platsen där nalle kan finnas känns det genast värre. Men han intalar sig mod och fortsätter ' "uppåt, En ekorre 'tjattrar' ilsket uppe i en tall. Hoppar upp och ner på grenen, i vredesmod över att ha blivit störd, Co ”" Kanske är det ekorren som . varnar björnen. Ty plötsligt står .nalle där och ser rödögt neråt ” .sluttningen. Så vänder den litet på sig, som ville den lufsa 'un- dan. Anders kastar upp bössan, tar sikte på björnens huvud, rakt mellan ögonen. : | Klick! Bössan har kanske stått för länge, eller skotten har fuktat. Det kommer inget skott Men björnen får syn på pojken och ryter till och svänger med det lurviga buvudet. Björnen är « sömnig, mätt och däst och har ingen lust att ge sig av Men den vill inte heller inlåta sig i strid. Sakta drar den sig snett - uppåt . : Anders darrar av upphetsning. Han spänner fjädern till nytt skott. Nu bar han sämre möjlig- beter. Han tar sikte mot rygg- raden, ” Pang! on | | Nu smäller skottet. Björnen zå; ner på knä, ger upp ett fruk- tansvärt rytande och vänder sig genast mot pojken som skjutit. Skottet bar tagit för bögt, gått in vid halsen någonstans — '' Anders fumlar med bössan Lyckas spänna slagfjädern på nytt Har nytt skott I Patron= läget. Nu ser han björnen kom- ma rakt mot sig Gapet lyser - Tött. Tänderna glimmar vita. An- INGVAR WAHLÉN Nejdå, men kaf'inte doktorn de gå att få bukt! med är den .sande hårt I dörren? ==. : < es ders" hör ingen fågelsång.” Han ' '.. bara. snurrar runt; med, sin. fi» .. Ende som: han nu 'ser som i en CT dimma””DETväraigarr TA RR genom luften och dova .-morrande Mi NN > läten stiger ur rovdjurets strupe. : ole . Så plötsligt vacklar 'Anders till,” ”” aa . Så trött att han tycker att en röd' . : : dimma breder ut sig framför 'blic. > ken. Björnramen träffar uppe vid: ” axeln och av smärtan far An- ..ders ut från trädet, Men” smär= : tan får. honom också att'vakna , «| ; toa till Då ser han björnen stå fritt - ' s | "från trädet, björnen vacklar och + : st gungar .också han, | ov " Då tycker Anders att han nya" krafter, Han anar att bjö ders blir med:ens' mycket rädd. "Han lyfter bössan — men åter klickar - skottet! Nu är björnen ända framme och slår med ramen : till bösspipan "så geväret far ned- för sluttningen med 'skramlande oväsen; Fal NG . Nu gäller »det livet! Anders ' står vid ena sidan om en jätte- fura, vid andra sidan är ' björ- nen.: Den slår med ramarna 1' trädstammen så barken. yr om- nens blodförlust hu är. så stor" i: | kring, Ett enda-sådant slag vore - att den snart ska vara förlorad. 4 - döden! Björnen står med röd- " Och Anders kommer snabbt in= : sprängda och elaka 'ögen och = till trädet igen,” Högra 'armen ' t stirrar på sin motståndare. Det. känns avdomnad och kniven har ., «7 mullrar dövt ur halsen; De vita han tappat, Men 'nu tycker han '. H ” och spetsiga tänderna = gliser. ' att han ska orka dansa runt en vo, ; ( Blodet rinner 'nerför halsen där . skottet tagit, 5 ee a Anders känner att han är matt i knäna. Men han rycker upp sig, får- fram den bredbladiga jakt-' kniven som fadern gav honom i julklapp. Han måttar ett hastigt hugg i sidan på björnen. Denne ger upp ett retat brummande då kniven” ränner in i pälsen, Nu” börjar en hetsig jakt, Björnen virvlar runt stammen för att sö- ka få sin fiende ut på öppet fält, Men Anders förstår Att. hans god stund till. Björnen är liksom "." borta . från världen, . Den följer . runt trädet, morrande och ristan= og de sitt väldiga huvud, Men blic=. =. os ken är , inte så vaksam, Den : . trampar ofta fel och står ett slag lutad mot stammen. 'Hade Anders haft kniven skulle han nu lätt kunnat "träffa björnens hjärta | a med ett hugg. Men Anders står själv . flämtande och trött vid andra sidan stammen, ' | Så plötsligt, nästan utan för= varning, faller björnen samman enda räddning är att hålla sig i en hög. De breda ramarna slår i intill stammen, alltid söka ha: ett slog I luften, men så är allt: den mellan sig och den uppre= = slut. Anders sjunker genast ner CC tade björnen .. Fradgan stänker 1 den uppsparkade mossan, Han Trädstammen kring björngapet. slås ren på bark. det vita trät lyser genom och saven samlas i droppar Gång på Zävg känner Anders de breda ramarna virvla intill sig, men lyckas undvika de. hårda slagen varje gång Då och då lyckas han själv få in Ran "ska bra stick med' kniven Han förstår att här vinner den ut- hålligaste Björnen virvlar och dansar runt i vilt ursinne Blic- ken bar blivit alltmer djupröd. Björnen vill borra tänderna 4 denna envisa och stickande fi- ende, Anders känner hur han börjar bli yr. Men han biter samman tänderna och hans ögon följer björnen . vaksamt. stund måste han vara på sin vakt Men han darrar redan av ' trötthet medan björnen inte ser ut att matlas ens av blodför. lusten som annars är ganrka stor. Himlen har bö än luddiga moln. röta ckas äv inte så långt från Platsen där stora björadansen går, "en så stor glädje Varje ' Men An. märker hur blodet rinner från axeln och får i hast av skjortan och börjar vira om det ymnigt blödande såret. Sedan sluter han ögonen "och är med ens långt borta. i : Då han vaknar ot börjat mörkna, Nu tå, ha fån att flå björnen, Det som han kan, många pälsdjur men dock aldri en björn. Har känner sg 1 sin axel men har i alla fall inom sig över in första björn -bland björn= är ett arbete alt han nu klarat gj och kan inskrivag Jägarnas skara i byn att han inte ” känner Smärtan, Och sedan han ätit de hoptorkade smörgåsarna han bade med gig tar han björn= Skinnet på axeln och går hemåt mot säten, ner till byn, Han känner redan RU glädje över att komma hem ' med ett björnskinn, ens vuxen ; I morgon ska han 7; Han är med - får han brått Han har fått
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.