"lars YYrYYYY PTT FYR TPAYPYVYYSYYYYEFYTTT vervrereeetYyptvyyvvyv Terevpy 2 och där: nån kan sälja sina jord: ti Sydhallands jordgubbs sodlare ger inte upp" trots Jeveransstöpp: till konservfabriken F färskvarumarknaden finns 00 ta DD "Den närmaste framtiden : verkar bli något osäker" för. . "södra Hallands -j jordgubbsodlare. Från I hul ådet kom- , mer mindre glada rapporter från odlarhåll, Man är rädd att , gå miste.om en för småbruken mycket viktig ”extrain- komst”. Findus, som de senaste åren haft en rad kontrakts- . odlingar i våra bygder, här nämligen signalerat stopp för de sydhalländska leveranserna. Fabriken behöver ett par är: för att vppföröka en ny Jordgubbssort, som man hoppas. mycket på. odlingen. i slutet, = av 1940- talet. Könservindustrin oss, Och det var inte svårt att. få villiga. odlare i" södra Hal- land. Jordgubben är egentligen. Det är. med jordgubbsodlin- ' gen som” med den fältmässi odlingen av. grönsaker — man , har inga klara siffror på vad den betyder rent lek nomiskt, 'De odlare som kört med jordgubbar några år vet, - att odlingen är mycket käns- lig, men att den väl skött och under, goda ”väderleksbetingel- ser kan, ge. ett hyggligt netto. sprung heter som bekant smult- ron hos oss. Jordgubben får - bättre arom och verkar friskare, om den kommer från en odling i skogsbygden, Av den anlednin- gen -— och därför att odlingen först" och främst föll .småjord- brukarna i smaken — köm de sydhalländska 7 jordgubbsodling- arna ' att ligga i. skögsbygden. Från Hallandsås, upp genom: Simlångsdalen och Lidhult a Första försöken gjordes "på relativt små arealer, Man Ir Antirigen bör man ha en produktionsstark konserv- fabrik .inom räckhåll eller ock-" så - enj :köpstark - marknad,! dit >” transportvägen- Inte' är, för. lång -.; gubbar :som färskvara. >” Öland, 'delar av Smålands hög- :- land; Jämtland "och en - del av ;> Stockholms' skärgård är- säkra ' gamla "jardgubbsdistrikt, Under de sånaste tig åren har fältmäs- siga [odlingar,. lagts ; upp, äve: ge, Skåne oh södra Halland. I södig Halland kom odlingen "Igång; på allvar, för tio. år, se>.", dan, Nämndeman Jocl ennings-. son i Knärell har varit med från : början, Han, Kan. bättre. än dé flesta ge en historik” och vorlen- tera om det aktuella läget.,. Å . MÅNGA, KOM MED, DÅ VI BÖRJADE, »— Vi började med jordgubbsi bh. DET GÅR AT endel Tej. korta veckor, En sort, som" ger ” |: En: "del 7 »Mråny 3 men” sammanlagt är: det ett 100-tal. odlåre, som hål- S Md —: jord- Er gubbarna kan' ge bra, om man ett gott derleksår, : . får oe "RATIONALISERING ÄR TIDENS LÖSEN, - 2 — När de första odlingarna lades upp i södra' Halland, ha- de man inte våra dagars stora jordgubbsarealer avsatta på and- ra håll i södra Sverige Sedan dess har bland "annat Blekinge ryckt fram 'och blivit en stor- Producent, och även i Skåne har odlingarna utvidgats." Man har + Betans kvävegödselmedet - naturprodukten CHILESALPETER men visst” är den osäker. se trade - ett skogsbär — dess vilda' ur- DET ÄR. FINDUS som intresserat "de sydhalländska småjordbrukarna för” jordgubbsodlingen, säger Joel Henningsson (t. h, på vår bild). Vi har haft dentlig nytta av fabrik och' dess odlingskonsulent (mannen t.v.) — Vi hoppas att samarbetet skall kunna återupptagas : och utvecklas ytterligare, när den, nya sorten så småningom finns . i tillräckliga mängder. sole a N d ost 2 Kan emellertid : Findus få fram en”ny sort som har dessa «egenskaper och därtill ger ett eller. ett - par "ton mera" på hektar. än Carolina, » betyder detta - helt "naturligt ' en ny rige un imponerande siffror — genom .; bättre sorter, bättre od- lingsteknik. och större arealer, . — De: många småodlingar, som : kom till '””på- försök”, i södra Halland har i'en del fall i ledningen försvunnit.. Detta ' är « vuxit. ' Andra" odlare håller sig : alltjämt till ganska blygsamma |. | odlingar: — en liten areal är lättare att sköta, man måste ta framgång för odlingen. Caro- lina ger 3—4 ton/har. Den sort man nu ställer hoppet till kan ' Vart har alla fasanerna i södra landskapet i riket i fråga om til nästan inga kvar. är det jordbruksgift nära nog ögonblicklig död som följd. Fåglarna skickades = till Statens . veterinärmedicinska la- boratorium, aldii Frågorna ställdes och bösvara- des åtminstone: delvis av jakt- vårdskonsulenten major” C. G. Modigh vid det. sammanträ- de; som på tisdagen hölls med Norra Lagaortens 'jaktvårdsför- ening. Utöver gårdagens referat skall Laholms Tidning här äg- na några ord åt det brännande Viltvård och jordbruksbesprutning jaktvårdskonsulentens "Takolmsämne a MAAS som .konstaterade örgiftning. "=. ' — Rapphönsen: "däremot har ökat I antal under senaste' året, och detta” teorier "0: stämmer 'med mina m fasanerna, fortsatte Halland tagit väge en? Halland var Igång på fasaner efter Gotland och Skåne — nu finns det erna, som tar död på dem? . | i tidigare ' det, tredje konsulenten, Rapphönsen lever mest på vallar och av ogräsfrö, och : vallarna mycket som ' andra fält, sprutas inte så ' Konsulent Modigh fick genast svar på tal av lantbrukare Bir-" ger Svensson i Ahla, som påper kade, att jorden i varje fall i > (lorts. å sid. 6) - > spörsmål, som viltvård contra jordbruksbesprutning utgör. LL Det var i samband med dis- kussionen : 'om ' utläggandet av förgiftade ägg mot kråkor, som konsulent . Modigh. också kom in på frågan om fasanerna.. Han konstaterade, att det råder myce- ket skrock i fråga om kråkgif- tet. Det har sagts, att fasanerna ätit av dessa ägg och av den an- rent ' nonsens, sade konsulent Modigh, fasanér äter inte ägg. | — Men ett bek! agligt faktum är, . att - fasanerna försvunnit. . För några år sedan hade vi en klappjakt på "Skottorp, berätta- "de hr. Modigh.” Då var vi nio ville naturligt: nog känna sig” + gubbsareäler, Den "gamla sorten Caro ind har” "den "nackdelen; skapar en arbetstopp, då karten mognar i stor mängd under några, de; hår inte: gjort | kanske komma upp i 5—6 ton. . hänsyn ” till att - arbetskraften Fra a 7 minskår i skogsbygderna, och | Joel Henningsson har investe- | oe - rat stora pengar.i.sin. specialod- ling. För att ' ädda' ett hektar jordgubbar" ' från " verkningarna av förrädiska nattfroster inköpte |. han för några "år sedan en större '"bevattningsariläggning med tolv ]' ning går på närmare 9.000 kro- "nor, och det tar följaktligen sin rundliga tid, innan odlingen kan betala.en sådan investering sam- . tidigt som den skall: ge ägaren sen skälig ersättning för arbete Sn Fat i jord- - den man har” stör! - RN - — Under. sådana förhållan- ” den, och då jordgubbsodlingen är en. ovanligt tjusig: odling; ger jag inte ' upp för det här t "säger hr H - — Och det är nog fler än jag, : som tänker fortsätta. Man. har : naturligtvis ;. fortfarande; .. vissa chanser att få leverera en hel ' del; till könservindustrien - — "och så Ada vi färskvarumark- roduktion, vore bättr utd: ragen” en liten areal kan” aldrig ge de "där riktigt svidande bakslagen;, | ' som kan drabba' storodling- ävan "att få färre men odlade arealenheter.” Av nledningen har” Findus; som ' varit. :jor dgubbsodlingens höga beskyddare i våra trakter, meddelat, . att man när kon- Göteborg. Jigger': inte: allt för avlägset. Men inte kan färskva- rumarknaden ge såmma trygghet och, stöd som en konservfabrik. Vi har 40—50 tunnland - jord- traktsodlingarna - tas upp igen sl gubbar i. södra Halland för när- måste: sätta den kontrakterade varande. -— kontraktsodlingarna (era 15” tunnland) och så ett stort . antal odlingar. uppe på Hallandsås, 'som 'säljer direkt på marknaden ”genom 's. k. ”pro- visionshandlare”. Inte kan” jag till med bekymmer på en del håll ihom 'odlingsområdet.. Själv anser jag, att 1/2 tunnland är höjt produktionen i södra Sve- Iskall ” ge + sig på en fältmässig tänka mig, att denna stora jord- gubbsareal . skall försvinna ge- nom 'det' ulliga : kontrakts- minsta 1 lö areal om man spridare. . En "sådan fältanlägg- jägare, och på tre och en halv timma sköt vi sammanlagt 278 fasaner. Detta var. likväl inte rekordet — vid 'en annan klapp jakt där hade det skiutits över 420. Annandag jul i fjol hade vi - en ny jakt på samma ställe och då blev hela bytet — nio fasa- — Jag gissar, att det är de ar- senikbesprutade” potatisåkrarna, som till stor ”del orsakar mass-' försvinnandet.” Kunde arseniken i fjol ta död på 282 kor i "hela vårt land så kan säkerligen en' hel 'i del” fasaner också stryka. med. Det är i varje fall ett fak” tum, att en hare endast behöver springa igenom ett nysprutat potatisfält för att få dödliga skador: Haren blir fuktig i päls ”Oirektariven. 30 hl traktorspridare LAHTHANHAFÖRERIEG Tel. 2009 växel " Efter kontorstid 62170 Ysby. BM sen. När den" sprungit igenom fältet sätter' den sig och slickar av sig och dör' knall och fall. I en. sprutad potatisåker vid Ud- devalla hittades i höstas åtta dör da harar, +. :— För fasanernas del tror jag ändå "inte att arseniken är det värsta' giftet utan den 'största fa- ran är det. aldrig betade: utsä- det, som är oerhört farligt. Man' hittar mycket, ofta fasanreden utan någon höna. Nu är. det så, att. när hönan ligger på ägg; måste hon:ha mat, .Då och då går .:hon upp, sprätter ibland i en nysådd åker, får i sig av ut-. sädet. "och dör. På Lilla. Böslid hade man i våras spillt litet be- tat utsäde på -gårdsplanen och några grönfinkar åt av det. Med ' ÅA och för jordbrs skaren! E LÄMPLIGA och F ULLVÄRDIGA a | na 2 | fordgubbsodling. , ; oh "a on . . - . s oppet. a . f konstgödselsspridaren > + Pärkande känne- Ful] TAR'SIN CHANS | | vÄss Konstgödse DN 'IROTS STOPPET oe j | Bifektivitet, lättskött, / N dn het, växellåda med" Findus: «har fått säga stopp frästa kugghjul i olje- till leveranserna från södra Hal- Spli ale | » bad, gummihjul, SKF land: efter 1959 års skörd. Man " NTA fö ör både. ” kullager. > Utsprid-. ett par år på sig för att ” inkomna 1-lager 5 -- js "ningssystemet är det ,||uppföröka en ny jordgubbssort, för säsongen. > ' traktor och häst välkända patenterade, ||som bör kunna ge mera. Sedan : örösrnst a kan man. börja tänka på nya Des svin som får ' YSTA-Y RSA HT YRSA. tallrikssyste- kontrakt. a : den moderaa noget!" ? "met med absotut fan || — Hittills har vi hållit oss till RR ö g lefo der r. gödselspridaren s oci utspridning oberoende sorten Carolina, säger. hr Hen- b ellt avsedd för mindr ; gödseln" - konsi->, | [ginesson. = Den är över hundra shöver I ineet KNekott äv traktorer och Mae Stens N "ön or öcfjår gammal-och naturligtvis litet!| tran; sk. torrtran eller andra S ärif it. ” oe NA ”efter 'sin tid”. Att vi ändå odlat. Ar + -D-vitaminpreparat.' s just den sorten 'beror "på dess' . utmärkta ” hållbarhet. Den går att transportera långa ' vägar A. -B. Folke Ljung utan. att skadas, och den ärjl ” Iälsingborg. Ypperlig för djupfrysning: rt | 3 r -. : . v — 2 nn - , - , ' : . ETT KLOKT TRAKTORVAL FÖR ER SOM BEHÖVER lager för Omgående feverans. S EN LITEN TRAKTOR MED STOR :DRAGKRAFT ll | RR är renouaförening i - RICHARDSONS BIL AB". N . - ej out 52170 Vv. j 00, orstid tel, 62170 Ysby, | > Tel Laholm 1180' > p. fl ” ”. Efter kontorstid Halmstad 40048, z Olika storlekar, a såväl direktdrivna som bogserbara MARKNADENS LÄGSTA PRISER. Egna fillverkningar, /
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.