härd vvverrörerveYYvYYFYFYY FY FETT IE YVETTE TYYV NY YVYFYYYYVYPYYEYVSVYTTT Å . YYYYTFYYFTFYVYFV Vv ' vv vrvvvv vyrerryveYyyve vyyv? vreven FT i . . a 2 4 vereeetrevYnrevvoevYYTT "” "LAHOLMS "TIDNING ev Tisdagen den 3 mars 1959 6 BI : : = LT >DEN 3 MARS 1959 n ljälpklas seleverna” :. och deras framtid "7 A > Hjälpklasselevernas problem ef- "rätta vägledningen. Någon egent- ter slutad skolgång : belystes i Därvid 'underströks även den kallsinnighet statliga verk visar då - det gäller placera denna ungdom ” strykes i skilda saramanhare a i produktionslivet. Med tillfreds- inte minst under tider med | a ställelse konstateras, att en hal-: konjunktur. En rad, olika möj ländsk riksdagsman, hr Johannes Antonsson i Dahla, i en inter- Vleciactikmini lig och organiserad yrkesutbild- "Hallands Nyheter: förra veckan. ' ning finns emellertid inte anord« nad för detta elevklientel. . . Utbildningens betydelse under«" heter till yrkesutbildning skapas fram för t ex arbetslösa i syfte att verka de sociala olägen-- Ilation till tagit upp dessa, spörsmål I riks- heter en'"arbetslöshetsperiod för ' dagen.”Hr Antonsson frågar, om med sig. Hr Antonsson anser, att ' statsrådet Edenman är beredd att medverka till åtgärder i syfte att det med hänsyn till sociala verk- . ningar av olika slag är lika mo- "förbättra" hjälpklasselevernas ut- ”tiverat, att man på detta sätt även bildningsmöjligheter i första hand ,tar hand om 'den stora mellan- , genom att anordna en för denna >" ungdom "lämpad yrkesutbildning "- ler, ' yrkesutbild- inom den" reguljära ningens ram. es N Hjälpklassorganisationen — "har ” under 'senare år varit stadd i snabb utveckling, framhåller in=, terpellanten, I dag uppgår anta--. let hjälpklasser i hela landet till ca 1.500 med i medeltal. 15 ele- ver i varje klass. Verksamheten har också ingått som ett led i' utsättningar försöksverksamheten med 9-årig grupp ungdomar som det här gäl. Det ' måste vara' samhällets skyldighet, hävdar i JIE att här, liksom beträffande de än " mer handikappade ungdomarna (särskole-eleverna), = vidta - de stödåtgärder som är, påkallade och som ' bör sättas in när de unga .slutar skolan. Möjligheter till en efter hjälpklasselevers för- avpassad yrkesut- bildning inom den reguljära yr- k bildni ram bör under- skol: ä de av hjälp- "klasser pl skoldistrikt, där underlag — sökas, Härvid 'skule' självfallet + för sådana finns si lämmelse ' med : "att åstadkomma en väl utbyggd (och ändamålsenlig skolorganisa- tår i god över: kuratorerna med sin gaxda känne- ävandena: . dom om och förståelse för dessa” ungdomars ' speciella | svårigheter lämna '- dem" hjälp vid "yrkesval tion. Den åtgärd som skolan ge-'' och överhuvud följa upp elever- "denna ; inom klassdifferentie- ” rarg förtroende, - se na under utbildningstiden, Ur så- vunnit såväl läs väl humanitära som samhälleliga" framstår det som ett synpunkter lä önskemål att bättre än ter hör att söka slusså in' derna '. hittills tillgodose även f d hjälp-, "ingdori' arbetslivet. Här stöter — klasselevers behov av och rätt till. man på 'många och "ofta oöver-. . god start i livet. RE . on inriktar. sig på . ,Stigliga svårigheter, framhäll hr' . Hr A Antonsson, - Svårigheterna ” har ', direkt positiva uppgifter för. att "upp i” göra hjälpklasselevernas - inlem-: ärksammats,. men de, nö ga åtgärde "att Att. Ma från nornialklasser hävda sig på lessa unga -har ytterst svårt ind j a har dessvärre. mande: i näringslivet lättare än gbteblivit. H Det: "säger. big självt, . hittills, Det är 'själva grundförut- . sättningen,'. men. det skadar inte sides med sina kåmrater ' om exempelvis de statliga ver-. « kens negativa inställning till ar- arbetsmarknaden 'och 'än- svåra ' betssökande från dessa ungdoms- re — för. att: inte säga omöjligt kategorier - samtidigt uppmärk=, — blir det, för dem "att konkur= - sammas. Denna ungdom bör näm." rera om de otillräckliga platserna Jdnom yrkesutbildningen; y7'. " i d,«<+ sa ligen inte”ställas utanför möjlig- heten att här konkurrera om vis- " y' All'erfarenhet visar n » åfäger Interpellanten, att äver fd. " Kjälpklasselever 'väl "hävdat ” sig. praktiskt ärbete' omsde fålt de "som den bör : bras-soms åwil- annan. arbetssökande - som : kunna "sköta lika' ken Spå slakte dör da insatser i Sca n beslöts. ristämma i Ängelholm var i |. Ängeholmsortens -andel: iförenings fredags åter' samlade för, att fortsätta :sin, från den 17 febr. ajo de stit för alt bestä om höj . Jenmarnas B-insatser i Scan. Efter en långvarig dish av 'med-' Första tymdfärden iår? MÄNNISKAN - KOMMER UTANFÖR ATMOSFÄREN.N: KR rs £11959:zEN , PR DEN BEMANNADE 7 RÄKETEN X-15 0:00 — PA IE SRS TEN i ooh Ayuronredd Bränstetankar| öm q " [Pilot T"kylskäp”] sd Ang-utta för styrning Ka er Tk ' Vårt -Antresse: och vår b dd Norrbotten - = Äv jeklor Mel od! "boken, blivit skildri in Bergman — of av ett län, har stegrats för varje ny bok för- laget Allhem skickat ut. I-förlagets landskapsserie har i dagarna kom- mit en :bok om! Norrbotten, söm bör ;. komma att 'tilldraga sig stort intresse, enär detta län är det.stör- sta. och-säkert minst kända i vårt land, fullt 'äv--intressanta,: ibland iiotsägelsefulla : ting, -b debygd och -fjällvärld, isoleting 'och: vikan- "de 'fatti, i "sida vid "sida med —750km"- vo. X-I5"s FLYGBANA [ ” "hastighet 7000-8000 km.” + Inte för intet var Amerikas vi- cepresident : i” oktober ' förra ' året märvarande "vid invigningen av en farkost, 'som' inte endast kostat ca 700 miljoner kr utan dessutom är världens, första bemannade rymdö :. Köpintresset - på . vår . åktiebörs » håller" alltjämt i sig och "medför dagsomsättningar. på över 1 milj kr. Tendensen har dock under 'vec- s kan ändrat karaktär från fast: till 'odeciderad, En orsak till denna om- . svängning torde vara risken för en "allmän konflikt på arbetsmarkna- 'den. och kanske är även Kilsunds Svaga bokslut med utdelningssänk- j ing, från 10 till 7 kr en tanke- ställare... Stimulerände" borde! där- ” emot vara, rapporterna! om' att an- talet arbetslösa börjat sjunka. . . idringarna' äro -knutna' till 'vissa favoriter och någon tendens- ändring branschvis finnes icke, Pro. . videnti& har gått i, höjden med 50 : kr. till, 515—5325 .under inflytande av ddelandet om en förestå de försäljning av .dotterbolagets, Fastighets AB Valvet,: markområ- det i Solna för 42, milj kr. I, Astra räknar man tydligen med en fond- emission och köparna ligga -i-565 eller .35 kr mer än ,i början” av veckan — den lägsta noteringen i år "är 514. En hittills omotiverad hausse, har- utbrutit i -Wifstavarf, CA |” sot "avancerat 26 kr till 356, Sca- nia-Vabis fortsätter att stiga — denna: vecka med 20 kr till köpa- re 420 och har dragit med sig Ford, som ligger 15 kr bättre i 275. Upp- » gången i: Volvo har däremot för- bytts i én avmattning med 3:50 till 86.." Vidare noteras” plus” 22 för Stockholms Enskilda' Bank ' till 400 betalt." Förlusterna äro av mindre "omfattning med undantag av Kil- sund,.som efter bokslutsmeddelari- det tappat 17 kr till 134, + 0. : Skandtanassl . beslöts efter volering med 119 röster mot 92 att besluta om” höjning av B-insatserna enligt av styrelsen framlagt förslag. Förhandlingarna leddes, av Akesson, Redan "vid stämman den 17 febr. hade andelsägarna preliminärt ut- talat sig för en höjning, men under utredningarnas gång hade det fram- kommit att denna höjning i skatte- avseende skulle orättvist belasta ”de store” varför förslag om en jämk- ning medelst ett ”tak” hade utar- betats. Vid sammanträdet i går förelåg detta, som var av följande lydelse:, nN vel s Oavsett vad ovan föreskrivits är medlem icke pliktig att deltaga i föreningen med högre B-insatsbe- lopp än vad som motsvarar 50 proc. av högsta årliga slaktdjurslikviden under något kalenderår efter ut- gången anv år 1957, - dock högst 25.000 kronor eller att vidkä ordföranden lantbrukare: lämna sammanslutningen, Vi byg> ger på deras leveranser och ;de hjälper oss att hålla byggnader: och fabriker i full gång... :. "Henry Lindqvist, ”Sv Olsson, Johan Svensson och Sven Johansson yrkade avslag. Det är väl inte meningen "att vi skall premiera fläskfabrikerna bara så de får växa sig större och med följden att vi småbrukare alldeles vinner. Frahs Andersson: hade hört liknande tongångar från andra håll i Skåne och uttryckte i stället saken så att det är inte fläskfabri- kanterna / vi vill nacka utan deras svin, . . = en högre årlig B-insatsbetalni än 2.500 kronor, i båda sistnämnda fall inklusive vad som 1 in« betalt som B-insats i annan till Scan, Föreningen Skånska andels- slakterier, Malmö, anslutning sam- manslutning av djurägare, För att ge den skattetekniska bakgrunden till denna vid första Eranskningen "odemokratiska" ”be- stämmelse gav Carl Olof'An. derssoni Lantbruksförbundet en ingående och talande redogörels sade -dir. Bjö + tat. Det avgör Scans beslutet här uppe i äne emot så faller det för hela Scan, På andra håll i vårt land har man emellertid enhälligt gått in för antydda linjer. år Det blev sluten votering och-som denna var väl organiserad gick den snabbt . undan, Sammanräkningen blev spännande, Meningarna vägde trots allt ganska jämnt, Ordföran- den kunde emellertid konstatera är ödesmät- öde och går Nordvästra Debatten blev utdragen med många Sn där oppopisionen just vände 8 mot att andelägarna inte blev lika behandlade utan att ”de store” skulle slippa undan viss betalning av insatser och ändå komma i åt- H , Sy full fterbetalni; ” tr Rarlberg hade varit skep- tisk men han liksom alla andra SOM Närmare fått sättta sig in i vad frågan gällde hade måst böja sik för experternas utredning, Sven Göransson pekade int £e millimeterrättvisa men td i bästa för Scan det vore väl det såsom helhet, och allra viktigaste. För förslaget var även Eric Larsson, direktör Björneman och vice ordföranden i scanstyrel- sen Frans Andersson som med skärpa poängterade att för att Scan och jordbruket överhuvudtaget skall kunna hävda sig i konkurrensen så måste vi bygga ut, investera och Fationalisera, Vi har inte heller råd att ingen utfallit m 119 ja för styrelsens förslag och 2 för avslag, Ordföranden Bengt Åkesson tillade efter detta medde- lande att han hoppades att beslu- tet skulle bli till båtnad för såväl andelsägarna som Scan. - - Lå UPPRÖRD MAJOR. En pensionerad major i brit- tiska armén, Basil Huggins, har blivit så Upprörd över att han då och då får Se, oklädda manne. kängd 1 konfekti färens skyltfönster, att han sänt en rad Protestskrivelser till Eastbournes stadsfullmäktige, - ”Att som så många affärer här I staden gör offentligt visa Spritt nakna kvinnliga skyltdockor med stirrande ögon är en stor skam och en skymf mot anständigt folk”, heter det 1 ett av breven. att förlora de medlemmar och leve. fantörer som av skatteskäl nödgas som de inte kan Zöra nå: . Stadsfullmäktige har emeller- lid svarat att detta är en sak got åt. Det beslut som komme att fattas .: bokslut karaktäriseras av kraftigt ökad in- och utlåning, ytterligare förbättrad likviditet, stort ränteöverskott och fortsätt "konsolidering. ' Inlåningen har ökat från 3.687 milj kr till 4.121 - och. utlåningen från 2.614 till 2.844 milj kr. Bruttointäkterna uppgå till 154 (f å 139) milj kr och brutto- överskottet har ökat med 10 milj kr till & milj kr. Nettot redovisas 1 oförändrat 21: milj kr. Medelan- "talet anställda är 3.026 och banken har 232 kontor. Oförändrad utdel- ning med 10 kr är föreslagen. tämma i. Göteborg den 17 mars. Mafabou-Findus satte nytt för- ningsrekord med en från 171 till 7187 "milj kr ökad omsättning. Brut- ' tovinsten. uppgår till 13,1 milj kr (11,3). :och . nettovinsten till - 2,15 (2,13); "Chokladkonsumtionen har minskat i Sverige med cirka 7 pro- cent ;och är endast 5,5 kg per ca- pita mot't ex 11,4 kg per person i” England. "Marabous andel i 'den svenska . chokladmarknaden”. har dock" ökat; Findus-sidan är mycket ” och kan glädja sig åt fort- . Satt ökat export — särskilt evad det gäller djupfryst. Det blir oför- ändrad utdelning raeå 6 kr per ak- tie och stämma den 13 mars. . . +. Kilsund «AB 'i: Borås redovisar för 1958 en nettovinst av 0,36 milj kr (få 0,76) sedan rörelsen belas- ”tats för: skatter "med 0,23 milj kr (0,93), och för avskrivningar och > avsättningar med 2.09 milj kr. Om- sättningen har sjunkit från: 30,6 milj kr till 25,2. Styrelsen föreslår som.sagt 7 kr i utdelning mot 10 föregående år. Stämma 4 maj. Slutligen erinras om att utbytet av 19145 års premieobligationer på- "går under tiden 2—14 mars samt att teckhingen i Säfveån börjar den 2 mars och i första hand be- rör aktieägarna i Skandinavbanken. Lyft utdelning: "kr Göteb.-banken, pref 6: D:o, stam Nymanbolagen ja FAST VÄNTA. Jag vill gärna se på en af- tonklänning. Den skall vw: solut sista modet, N vara ab- ta plats så länge, 4 modet häller just på att skifta. häne: i ke - så i - Ir : tyngd- I p RE i EN NM ia är - Ak faen Upphd d Under örfin. I | DE äldens första bemannade rymdfarkost?” RS . kup| & 2 is de ä — Gärna ... kanske damen vil kurs, så farkost, d v's kan bli det, ef-' tersom denna maskin, X-15; först måste avlägga sin examen. Enligt de uppgjorda planerna ska X-15 under | loppet av februari skickas upp i luften; men planer 'förblir planer och blir ofta ändrade, var- för det alltså är. möjligt att . punkten förflyttas, I vilket fall.som helst kommer man att inom" en mycket nära. framtid sända .upp den mest fantastiska utveckling och väldiga naturrikedomar. "= 0 v7 : Senare delen av det stora verket ") upptages av' flera hundra sidor fo- tografier av det nutida Norrbotten, och den delen är enligt min mening den mest värdefulla, Här kan man verkligen 'se, hut det ser ut där uppe, från ”Kebnekajse till skär- gården i Bottenviken, Däremot vill jag ifrågasätta, om det verkligen var! nödvändigt att' tynga boken med. aldrig 'så 'r iva : bil- icke" ett' landskap. Detta har/'sin egen historia, som sett från syd- svensk. synpunkt inte saknar, sitt intresse. — Nörrbottensnamnet är egentligen det äldsta av dem som senare : brukats. Det” var' sjöfara-: res' namn på hela området på ömse Sidor Bottniska viken, kanske re- dan under vikingatid. Vid mitten av 1400-talet" uppdelades Norra Botn i två hövdingadömen, Öster- botten och, Västerbotten, och se- dan ' föll — norrbottensnamret i glömska, ända till dess norra delen av landskapen Västerbotten och Lappland år 1810 blev ett eget län med namnet Norrbotten. Av detta skäl blev Norrbotten ett länsnamn, inte ett landskapsnamn, Men ville man hålla på ”namnet”, kan. man med rätta: hävda, att det är myc- | Nn (En Geijersk 7. ” -passionspsalm - En av de mera älskade och ofs . tast sjungna passionspsalmerna är utan tvekan psalm 89" s Du bar ditt kors, o Jesu "mild, då dödens väg du trädde, ' till frälsning för den värld. som i. vil i och full av hat dig 'hädde. O, kärleks höjd! Du blöder böjd : . för” dem, som dig förfölja. ” (Ps 89:1) Psalmen är "skriven av Erik Gustav Goijer och den skrevs un= der år 1819, således under slut skedet av det Wallinska psalmboks= arbetet, Han var då endast 36 år gammal och han var en av dem, som den tidigare tillsatta psalm=" boksk ittén hade vänt sig till ket äldre än senare landsl i norr. Före 1810 fördes norrbott- i dmini: ivt till Väster- der av Erik: Dahlberg och en lång rad, senare .tecknare och konstnä- rer. Dessa bilder passar bäst i sitt sammanhang och är för övrigt till- gängliga i utmärkta utgåvor, De ger hela boken intryck av att 'va- ra mindre lyckligt avvägd och kom- ponerad. se + Efter en kort och belysande sammanställning av fakta om Norr- botten, som gjorts av framlidne fandshövdingen » i «länet, Folke denna raket, Fastkopplad vid en'stor bombkastare kommer man att föra upp X-15 till en höjd av 12 km. När man nått den höjden, kom- mer den röda lampan att brinna i styrhytten hos kapten Crossfield, pappa till tre barn, varefter kapten Crossfield kommer att sätta ri ten i verksamhet. 'X-15 är nämli- gen en raket, ehuru den mera ser ut med ett flygplan. Med en då- nande. urläddning kommer FS ter X-15 att klättra upp: till en höjd av 160—180 km, och. med r för första gången i histo- rien en människa i världsrymden. : På den uppnådda höjden har jor- dens atmosfär inte. mycket mer att säga till omi och skjuter flygaren med sin maskin med 'en hastighet av 7.000—8.000 km i timmen iväg genom rymderi, 'en rymd, där so- len står på himlen men 'scny trots |: detta är fullkomligt svart. ;+'' -— I det ' ögonblicket flyger X-15 dubbelt. så fört 'och" befinner sig fyra gånger. högre än nivarande rekord, i det: ögonblicket kommer tekniken också faktiskt att ha nitt- förstadiet, av. den bemannade rymd=- färden.” a Efter uppnåendet av ga höjd-börjar dalandet ner mot jorden. och ' detta "är så ' riskabelt, att flygaren, om, han inte dalar -på föreskrivet sätt, riskerar att få-en ”smäll”, av de jordiska luftlagren — faran för. att bli levande bränd är därvid inte! otänkbar. "Även om . allt går väl, kommer X-15 ändå att bli oerhört het, för övrigt också vid uppstigandet,. och därför har man satt piloten i ett slags .”kyl= skåp” för att skydda ' honom mot. hettan. Mit Att kl » Under flygningen ovanför atmes-' fären kommer piloten att ungefär 6 minuter vara fullkomligt ”vikt- lös” och därmed blir han den för- sta. människan, som får uppleva rymdsensationen, Eftersom man på denna höjd inte mer kan styra en maskin 'på' normalt 'sätt, har -man givit X-15 möjlighet att spruta ut ånga för att på så sätt få en chans att förändra kursen (se'tecknin- gen)! oo ENN Om flygningen som är ca 750 km lång i avstånd på himlen, avlöper framgångsrikt kommer man sena= re att uppskjuta X-15 som en sa= tellit runt jorden. Ombord på den= naj satellit kommer då en männi ska att befinna sig och i hejdlös fart susa runt jordklotet. ot "MacMillan > + röstade ryskt: "Det var valdag på söndagen I Sovjetunionen — väljarna -i nio Thunborg, har land k fil 'dr .Hans Beskow skildrat länets historiska utveckling i ett avsnitt, som han kallat Ur Norrbottens his- toria, ee OT "Dr Beskow har redan med den- na rubrikgivning sagt ifrån, att det inte kan bli fråga om någon full- 'ständighet, och i ett kort ' förord ihar man från förlagets/sida under- istrukit, att mycket måst uteslutas. Man förstår både författare och iförlag. Norrbotten' är ett mycket [stort land, som bekant" fjärdede- en av Sverige. En resa från Lu- Jeå till Karesuando och åter är en nätt tripp på nära 100 mill ++ +. ”Norrbotten” — + >> uråldrig benämning i . Betecknande är, att Norrbottens- residentämne '”. 3 Västtysklands runde och gemytlige handelsminister, professor Ludwig Erhard, har av kristligt-demokra- tiska partiet i Tyskland nominerats | som ' partiets kandidat till posten | som förbundsrepublikens president. RT rn. - Dö — Det var en gång då man gick I något som hette biografen ..'. av .de - femton sovietrepublikerna valde . medlemmar av respektive högsta Sovjet (parlament) — och brittiske premiärministern MacMil- lan passade på att ”rösta” under sitt Leningrad-besök. " MacMillan gick i sällskap med vice regeringschefen Mikojan in i- en vallokal, där den senare' visade hur det går till att rösta i Sov jetunion: (På valsedeln ' skriver . Direkt till firman ” Slitti "Anders 1 Sälen var på ett religiöst möte, anordnat av Frälsningsarmén. Då den sed. vanliga bänkronden gjordes av frälsningssoldaterna, kom en av. dem fram till Anders, som blev tilffr ad hur han hade det ställt r den enda förefintl kandidatljstan). MacMillan tog en valsedel och ”röstade” — han lade dock inte" ned den i vållådan. Av en leende valfunktionär ”ogiltigför- klarades” hans valsedel och man" behöll den som en souvenir. > Prenumerera >— Det är en utmärkt firma Min son fått anställning i. Han får hur om lite av varje. Och här säsongen gör dom kon- han får lära sej det med. i reli de. Anders sva- rade: se : ! -— Om jag skall ackordera om. frälsningen så vill jag tala med firmachefen själv som jag är bottens hövdingadöme, men inte, som Beskow uppger, från år 1668, Västerbottens län kom till redan 1637, och dess tillkomst ägde sam- band med 1634 års'länsindelning för hela landet, .- | . Intet annat svenskt landskap tor- de ha tenskapliet utford med” inbjudan "att insända förslag till. psalmer.- Geijer var vid det. laget, år 1812, docent vid Uppsala ” universitet och hade vunnit stor” t o m blivit prisbelönt av Svenska , Akademien, Det var emellertid in= te förrän han fick anmodan att in- sända psalmboksförslag till den” Wallinska psalmboken, som han försökte sig som religiös skald. Han mindre än Norrbottens län, Det är omöjligt att skriva dess historia, helt enkelt därför, att det inte fö- religger tillräckligt många primära undersökningar att bygga på, Och enligt min mening har Beskow dessutom ej tillvaratagit det mate- rial, som förelegat, de forskni var mycket produktiv och sände in , ej mindre än 16 förslag under lop=" ' pet av 14 dagar. Bland dessa var emellertid inte 'den ovan citerade ,Passionspsalmen, '' os Hans . psalmförslag' blev utsatta för stark kritik och Svenska Aka- som 'gjorts, Det är hästan endast den materiella utvecklingen, främst bergsbruket, som han skildrat, me- dan Norrbottens andliga och in- tellektuella kultur nästan alldeles bortglömts. Och ändå har jag fun- nit det vara så, att Norrbotten gjort sina mest självständiga insat- ser "hittills på andelivets område, Många av vårt lands främsta and- liga folkledare har varit norrbott- ningar och satt spår efter sig i bå- de hembygden och landet: Anders Karl Rutström, C O Rosenius, P P Waldenström, Lars Levi Laesta- dius, Ett annat område, som helt lämnats utanför, är den roll Norr- botten alltmer kommit att: spela i litteraturen, Några av dess främsta, dem, Själv menade Geijer, att de "voro fulla av smärre vårdslöshe- ter, men de ha kommit från 'mitt '-- hjärta och många äro skrivna un= der tårar”, ' | : det heliga och flera av hans psal= mer höra: till det yppersta i vår psalmlitteratur. Men fråga är, om han inte har bäst gett uttryck åt detta i nämnda passionspsalm. På ett utomordentligt gripande, hög- stämt sätt har han följt Frälsaren på "dennes "Via dolorosa.' Psalmen hur han i den:psalmen får: fram den gudomliga meningen med Jesu utgivande — försoningens hemlig- t ex Eyvind Johnson, är kanske på väg både mot akademi och nobel- pris. Man får heller ingen bild av modernt norrbottniskt näringsliv, ingen bild av flora och fauna och geografi, : I het. Det är några ord i tredje ver- ' sen, där han på ett innerligt sätt har tolkat korsets hemlighet. ”Det intet finns, . som icke vinns av. Kärleken, som lider”, Fråga är väl för övrigt, om- inte Paul -Nilsson - till vackra '; Han hade en stark vördnad för ' - verkar "genominspirerad och det '- för Geijer mest karakteristiska är, ' berömmelse som skald. Han hade" "”" - Frågan är, hur” långt” man "kan driva försvaret för en uppläggning av detta slag, då det gäller en land- skapsskildring. Förlaget har natur- ligtvis varit i sin fulla rätt att läm- na arbetet i en enda mans händer, och det är ganska naturligt, att det anförtrotts åt länets antikvarie, som vid det här laget har många ar- betsfyllida "och framgångsrika norr- bottensår bakom sig.. Men där så sker, ville jag räkna med åtmin- stone tvenne viktiga förutsättnin- gar, för det första att författaren har skaffat sig tillräckliga kunska- jper för uppdraget, för det andra hatt denne brukat den självklart viktiga utvägen att samråda med andra; som skaffat sig vidsträckta kunskaper inom samma område. Det förefaller mig omöjligt, att det senare villkoret uppfyllts, ty så li- tet skulle omöjligen ha kunnat vinnas ut av en sådan samverkan. Man kan beklaga, att team-work- metoden ännu så litet utnyttjas in- om humanistisk forskning. Vad det först nämnda villkoret angår, vå- gar jag hävda, att krönikören inte skaffat sig ett tillräckligt vidsträckt och objektivt avvägt vetande för att gå iland med uppgiften. Det råder en stor, inte alltid uppmärksam- mad skillnad mellan att äga en viss beläsenhet och att ha skaffat sig djupa och mogna insikter inom ett visst område, oa : Ensidig bild av utvecklingen Den diskussion jag här tillåter mig föra har'på många sätt sitt intresse, Bl a ville jag givetvis på förlaget med en anhållan om själv= prövning, Kan det vara värdigt och riktigt att utgiva så stora, vackra verk, där det bildmässiga ger en sådan chockverkan, att den okun- nige utan vidare faller i farstun? Han överrumplas av det visuella i boken, som i så mycket annat i vårt kulturliv. Ett så beskaffat verk får ofta en fin reklam. Recensio- nerna går genom ett helt lands press, berömmande och säljande. Men har vi då alldeles tappat sin- net för proportioner, för måtta, av- vägning och objektivitet- helhe- de måste Har ni hört historien om den opålitlige bartendern? En dag beslöt restauratören att övervaka honom, ställde sig bak ett drape- ri och såg hur han grejade med kassan. En gäst kom in, tog en drink, kastade ett mynt på dis- ken och gick. Bartendern kasta- de krona och klave med myntet, tittade på det och sade: ee van vid-:sen jag höll på med ||!tens objektivitet? Bokförlaget gör byggen." : e ” pe . alldales som konstnären: menar att p : - . 2 allt är väl, bara det täcker egna ' - - di ioner, Nej, fortf "I, + BEDRÄGLIGT.. Och 'så stoppåde han den i fie- kan, te . Efter en stund kom en ny kund ett mynt hamnade på disken, på nytt spelade bertendern krona och klave och på nytt sade han: — Det blev krona, den tar jag. Och så stoppade han den i fic- kan. - En tredje kund upprepades, på oo Det blev krona; den tar jag nytt slungades. myntet i luften, fen nu sa bartendern: 4. ”. N 4 lem” av Geijers ”Du bar ditt kors”, I synnerhet början av andra ver= sen; "Du bar ditt'kors, då bar. du ji ock med världens skulder mina” - kommer. en i tankarna, när man läser slutet av tredje versen i Paul Nilssons psalm: ”Till'Lammet, som . offras för världens skuld, för dina synder och mina.” : Och. så slutar Geijer sin psalm | med ett personligt och varmt vitt=' nesbörd om den lidande. Frälsa= ren: sn va > N i - Du bar. ditt kors, Så lär ock 0, segerhjälte, vinna =: och uppå korsets” helga stig . till -himlamålet hinna. «+ > Då är min: själ + förvarad väl” =» + s och lever i din kärlek, MN od (Ps 89:4) ” mig,” . Koralen till denna' psalm är tyck och inte minst är det melodin, som medverkar till att ge "denna ' psalm dess stora skönhet. Det är något av ett sorgetågs högtidliga stillhet - åter nedåt glidande melodi, säger Emil Liedgren, Men så var Geijer icke endast den gode Ppsalmdikta= ren utan också en genommusika= -: lisk personlighet. es . Torild Lindblora vi hålla på, till och med för an= ständighetens skull, att vårt arbete inom inte minst historieskrivnina gen måste svara mot verkligheten, så långt detta är möjligt. Och det betyder bl a att så” många sidor som möjligt av ett rikt. fasetterat liv måste, få komma till tals, Det har inte ' skett. i Nörrbottensboken, Den som söder. över studerar ho." ken om Norrbotten kommer att . kunns : glädja sig över de många vackra bildernas Presentation av : nutida Norrbotten, - Men försöker "han Iära kål a . inna . Norrbotten i texterna, får han ofta . ingen klarhet, och bilden av ut= kotstingen, av folkliv, natur' och ',, ultur blir ofta ensidi å bes skaffad he; bok är leg så la sina förtjänster i redigering, ut= smyckning och bild, en dålig hem« bygdsbok, ne ae — Jaså, det blev klave, Och efter ett ögonblikse' tvekan: Nå, den tar jag i alla fall. å' rusade restauratören, fran och skrek: io Sn. fram "—— Hländige bedragaret sista gången förlorade 'du a fall! a Prenumerera p psalm ”Se; vi gå upp -till Jerusa=- i denna lånsamt ned och upp och .. ON a mbygdsbok är, trots ale .'. mn NÄ TRE er än oa pra, | £ ss : I ” i S
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.