ye Ef Styckmästare Olle Frisberg de vud, medan hemkonsulent Gre sx / . ONSDAGEN DEN 11 "MARS 1959 s Ansvarig utgivare J. B. Bengtsson monstrerar ett leende” grishu- ta Persson tittar på. - > på givande kurs i Hishult dor i Hishults Hushållningsgille . hade vid - gårdagens vå gjort försöket att föra 'husdjursk I ned hemkonsulenten i syfte att locka lantbrukarnas fruar med på "svindagen. Sedan hushållningsgillets ord- förande: Albin Karlsson, Böke- . hatten, hälsat de omkring 70 del. » itagarna välkomna talade hus- djurskonsulent Eskil Brännäng : om svin och svinuppfödning. | Han påpekade att de renrasiga grisarna går upp till slaktvikt på 180—230 dagar, medan korsnin- garnas marginal är mindre eller 155—190 dagar. . Vidare betonades ' vikten av . riktiga foderstater, så att man inte använder flera foderenheter än nödvändigt. Grissuggornas -.mjölkkonsumtion bör begränsas den första tiden för att elimine- ra risken för diarré hos smågri- sarna. , 2 En film om rationell fläskpro- duktion visade bland annat, att kokt potatis är tio proc bättre | - Veinge RLF ansåg fliseld ning RE "0 > fördelaktig i blivande skolan +. Man hade nog väntat sig att mejerifrågan skulle komma upp till debatt på årsmötet H > med Veinge ELF-avdelning i går och försök gjordes också att dra upp denna brännande sak. Men tydligen har man pratat tillräckligt mejeri redan och ingen ville ta upp den Xl kastade handsken, Ilela mötet, som var talrikt, besökt, gick i endräktens tecken. Ordföranden Arne Jacobsson, " Sönnergård, hälsade välkommen och påpekade, att situationen för jordbrukarna ytterligare försäms=) FA rats! Sex-procentsregeln har ut- lösts men vi fick inte: vad vi ge o 17 djur sålda. . . M vid auktionen H o Oo på Hovgården » Kreatissauktiovnea hos laatoru. kare Ernst: Persson på Hovgår- den i Flintarp — mannen och gården som LT berättade i mån- dags — gynnades av härligt sen- vinterväder. Det vackra vädret och kreatursbesättningens höga standard hade lockat mycket folk till gården, Håess som hade hand om auktionen kunde bjuda ut 17 kreatur, alla av SRB-ras. Ropa- re var hr Ernst Carlsson” från Tönnersjö,, och han hade inga svårigheter att. få fart. på. bud- givningen. Den bästa kon gick under klubban för 1.960 kr., och en ung kviga med en lovande framtid kostade 1.400 kr. För d kalvarna fick man 600 kr. a d skulle ha. utan - det blev en kompromiss, Men det hade ej gått att ta ut mera; marknads- raässigt sett Jusi-nu-pågår för- handlingar om ' ett nytt jord- bruksavtal mellan våra förtroen- demän och statens jordbruks- nämnd. Men vi. skall inte hysa några större förhoppningar då LO-ordföranden Arne Geijer sagt, att det skall bli oförändrat för jordbruket. 1947 års riks- dagsbeslut. garanterade inkomst- likställighet. mellan en industri- arbetare och en basjordbrukare men vi har långt dit. Men vi får i stället med ljusa förhoppningar se, fram mot en tidig vår. Till att leda dagens förhand- lingar valdes Arne Jacobsson. Styrelseberättelsen = godkändes. Av densamma framgick, att medlemsantalet är oförändrat 187. - Till styrelseledamöter omval- des ” Folke : Larsson, Skogaby, Malte Jönsson, Öringe, Lars Jönsson, Veinge och Ernst Svensson, Kårarp samt nyvaldes Oskar Strömberg, Göstorp, efter Olof Svensson, Göstorp, som av- sagt sig. Kvarstående i styrelsen Pengar från bysamfällighet - till ny bro i Ålstorps by Alstorps Bysamfällighet Kade i går årsmöte i Ålstorps . västra folkskola under ordförandeskap av Arvid Andersson, Alstorp. Samfälligheten, som bildades ' för en del år sedan, har hand om alla allmänningarna:inom byn. Några av >. dessa har man sålt, bl. a. en Jekplan till skolorna och en De' medel, som, på detta sätt " influtit, skall användas till något allmännyttigt ändamål inom byn och då har man tänkt sig-att bygga en ny bro över den bäck, som från Bökehattasjön rinner ut i Edenbergaån,. Denna bäck ..delar byn i två hälfter och bron skall ligga mitt i denna så att det passar bra, att använda pengarna så. Men innan man hinner' så långt skall det först ” bildas 'en vägsamfällighet. Vid gårdagens sammanträde . förekom endast stadgeenliga ärenden, ' Räkenskaperna god- kändes, Till ordförande och kassör efter. Arvid Andersson, >, p Nilsson och övriga styrelseleda- möter blev Tage Nilsson och + Erik Karlsson, Till suppl valdes Viktor Augustsson, Lennart och Alfred Nilsson, Revisorer. blev öd del tomter till egnahemsbyggare. Vidare har man -från ett grustag till, vägförvaltningen. : +." som avsade. sig, valdes Gunnar sålt grus ”Gunnar : Johansson och Bertil Jönsson med Algot Jönsson och Ernst Persson som suppl ke SEAN k Gi i e se dr At LA d. 7 : «+ KONSTNÄR EYVIND LASSEN . Hr Lassen ger sin syn på under visni är Arne Jacobsson, Nils R. Nils- son, Ådala, Axel Assarsson, Ge- nevad och Allan Andersson, Bö- keberg. Till" suppl; omvaldes Ake Nilsson, Skogaby 'o. John Lund- gren, Veinge samt nyvaldes Har- ry Strandberg, Göstorp. Till ord- förande omvaldes Arne Jacobs- son. a : vt " Till revisorer omvaldes Anders (Forts. å sid. 5) Å 8 Detta lyckades så väl, att damerna dominerade den välkomponerade kursdagen på Nya Gästgivarezården. än rå som foder och att långa |” grisar är bättre än korta — den långa, slanka grisen får en'po- pulärare köttansättning än den korta och tjocka grisen. c Organisatör Axelsson vid HA- ESS behandlade svinen i ett se- nare stadium, och talade bland anhat om, att man vid' HÅESS under fjolåret slaktat 152,000 svin, varav 20,000 exporterats till England och '13,000 till Västtysk land, Åhörarna fick även veta, att 85 proc av lantbrukarna i sö- dra. - Halland tillhörde HÅESS, och att man strävade högre. Efter . . kaffepausen var det hemkonsulent Greta Perssons : forts, & sid. 33 Laholms samreal avskaffar examen: En gammal tradition” komm Laholm — de offentliga förhören i er från och med i år att försvinna vid samrealskolan i Ibn, sättas med åhö. med WALDERT. ' — Det är ett mångårigt ön- skemål, som förverkligats genom detta beslut, förklarar rektar Waldert. Frågan var , uppe på skolstyrelsen för någon tid- se- dan men denna har ingen beslu- tanderätt .i frågan, den rätten tillkommer enbart rektor. Sedan kollegiet enhälligt uttalat sig för examens avskaffande har jag nu beslutat 'om ett sådant avskaf- fande. a - — Jag har gjort en utredning om saken och. det har visat sig att av över 200 läroverk i vårt land finns det endast 13, som avskaffats ni redan i mars, t har fullkomligt förlorat i bety- delse, Förr var det meningen att den skulle ge föräldrar och målsmän en inblick i skolans arbete men dessa korta lektio- ner ger'inte något . värde :åt vare sig lärare, elever och måls- män, och betygen är för länge sedan satta; +. : -— Ähöraredagarna, som kom- mer i stället, ger. däremot målsmännen god inblick i sko- lan och jag hoppas därför att det skall bli mycket livlig till- slutning dessa dagar. De äger rum: lördagen den 21. samt Damerna dominerade i -Ihar kvar årsexamen, "Examen ntal vid gårdagens svinadag i måndagen den 23 och tisdagen Å "| gymnastiksalen, Men det finns ;]' hohn : som". vaktmästare” för” ”stilona . knff, och er- Denna förändring har tidi; . fr gare dis- d rett men vad är den direkta anledningen till att iu? Laholms Tidning ställer frågan till förste rektor HARALD "den 24 mars, Målsmännen får besöka vilka klasser de vill, do. behöver inte nödvändigtvis gå ' enbart'i de klasser där de har sina egna barn, — Den : sedvanliga årsavslut= ningen kommer att. som förut äga rum 'i kyrkan och utställ- ningen av elevarbetena 1 teck- - ning samt manlig och kvinnlig slöjd bliv som vanligt; — Årets "realexamen närmar sig allt mera och onsdagen den 15. april börjar. skrivningarna med svensk uppsats, Det är i år ej mindre än 74 elever, som skall skriva, Aulan räcker into ' till utan c:a hälften får skriva svårigheter; där med. bord, som | vi får försöka låna, och tonlett finns där inte heller, Vi får hop- pas att det hela går att ordna, — Ett. föräldramöte kommer (Parts, A rid, 3v Vaktmästarsysslan lockade 9 sökande +, Den av drätselkammaren I La. utannonserade tjänsten idrottsplats ” hade vid 'annök- » nlugstidens utgång 1" går sökts ' ; av nio personer, För ' Atta må- ' niders tjinst per år utgår 'ott ' arvode på 4.800 kronor, Instrulk«” : tionen för vaktmästaren ir ut? . arbetad och tjänsten kommer » att tillsättas under den nlirmas« te tiden, '. dk . Poet lr Kursens lärare och konstnär Eyvind Lassen, som tycker det skall bli intressant att inför en större allmänhet få visa vad som har bedrivits under åren, i syn- nerhet som deltagarnas dukar finns att tillgå som material för .len utställning, som inte så myc- ket vill visa de fördigställda ar- beten, utan de studier som lig- ger bakom och de framsteg som gjorts. Det blir hundratalet mål- "ningar, som kommer att visas. Eyvind Lassen vill inte ru- bricera — utställningen . som , konstutställning men nekar in- te till att den blir mycket se- värd. Den kunde försvara sin "plats på vilken konstutställ- ning som helst. Det beror ju på, vad man menar med be- greppet konst. Vad han själv menar härom har hr Lassen sd v eleverna i målarskolan. - Ingen 4 artikeln här intill. > va NN lovat att beröra i ett anföran- de vid vernissagen, och tills dess får väl definitionen anstå. Eyvind Lassen berättar: — De första. åren höll vi till dels i folkskolan, dels i samrealens teckningssal. Det kunde - ibland vara svårt att bromsa in ”pro- ducerandet” — intet är väl så skojigt som att skena i väg med en färgmättad. pensel, men så åni fick jag del na att inse, att den färg som inte klenas på duken. kan: betyda mer för den färdiga bilden än den som sättes dit. Då var vi överens och kunde börja disku- tera alla ”varför” och ”därför” som dök upp under arbetets gång, problem vars lösning var det väsentliga i undervisningen. Efter de första årens stilleben- måleri” flyttade vi kursen 'ut i naturen, och sen har den bedri- vits som söndagsskola under öp- pen himmel vår och höst, kom- pletterad med teorilektioner un- der vintern, Den teoretiska de- len äv kursen kommer i viss mån att belysas på utställningen — den by den röda tråden ge-, nom ' hängningen.” - > '> Det blev mycket teori-prat . under: åren,. "nått vägs ända, "hotade att bli konstfilosofi där- av, slog vi back och repetera- de genom kollektiva komposi- tionsuppgifter. och idéutkast. Numera han teorilektionerna blivit strövtåg inom olika epo- ker i konstens historia beled- sagade. och demonstrerade . av ljusbilder. -' rv . . utan att vi, därför i men när det; "Målargruppen” i: Laholms .TBV > . är klar för jubileumsutställning När Laholms Tidning i början av december förra året meddelade Sina läsare ätt . TBV:s ”målarskola” 'skulle utställa elevarbeten i Laholm, ' blev . detta ' ett glädjebud för - konstvännerna här nere, Laholms TBV har hållit på med sin målargrupp i tio år, och |. man har mycket hört talas om de framsteg, som eleverna gjort år från år. Utställnin- : gen i Laholm har nu bestämt till den 14—20 mars, Lokal blir Medborgarhuset. . : , -— Tro nu icke, att det blir min färgsyn och min personliga teknik som kommer: att rédo- visas i elva upplagor. Så klart måste det bli en'viss påverkan, men jag har hela tiden försökt att låta ' deltagarnas. personliga intentioner. komma till sin rätt. (Farts. å sid 321. Astrid Pettersson Ne snladn; - Hon -« gav : "en rsson gä Författarinnan Astrid Pettersson hade mycket intrsssant | > att berätta när hon i går medverkade vid det sammanträde . som Skummeslövs SLKF-avdelning höll.” san! e . staden. delnin a na i Hasslöv och Ö. historik. över kvinnans ställning "i samhället under de 'sista två årtusendena. Därefter kom hon fram”. till mer ' aktuella frågor bl, a. hur vi skall kunna hjälpa CP-barnen och hur: man 'skall kunna motarbeta atomvapen. Till sist berättade hon om sina arkivforskningar, främst för bo- ken Ingri Vallpiga. -' Till. sammanträdet var även! Karup inbjudna och ordföranden Ingrid Nilsson, Skottorp, kunde hälsa ett 35-tal deltagare: väl komna. ,Till. insamlingen för handikappade husmödrar anslogs 50 kr, Nästa "möte skall hållas tredje tisdagen i'april och till värdinnor utsågs Hedvig Pers- son, Veka.; och "Ester Nilsson, Skottorp. «= 00 när "man: bildade” RLF:s avdelningar oo Var hade Sveriges ställde f. husdjurskonsulenten' Erik; L. Larsson. som "har — håll ” Laholm och Veinge. Och i ett ytterst intressant och starkt personligt färgat anförande "gav han — själv kallad Hallands förste RLF-are — svaret, — Det är nästan på dagen trettio år sedan RLF konstitue- rades vid ett sammanträde i Stockholm, där Axel Pehrsson- Bramstorp presiderade. Det var hårda tag redan från början — alla: grälade på allt. Maktlöshe- tenrvar stor — man förmådde knappast göra någonting. Men "lefter två dagars hård mangling kom RLF till, .och med 'ombuds- man Karl Levin som den store eldsjälen” blev: det . snart - vind i seglen. oo on De första avdelningarna bil- dades här i södra Halland i november 1929'— just. efter föredrag. av Karl Levin. Den första avdelningen blev till i Skottorp och den andra i Ve- bönder stått i dag om S - — Själv är jag bonnapåg från Eftra "och efter min utbildning kom jag år 1919 som biträdande jordbruksk lent till Halland: hushållningssällskap. Mitt allra första uppdrag som sådan var för övrigt att prata om får i Ge- nevad. «Mina första "intressen inom föreningsrörelsen fick jag emöllertid när jag började sätta mig in I mejeriernas betalnings- grunder för mjölken. Det fanris i början av. 20-talet helt enkelt vid . ELF-möten som "har hållits i vi inte hade haft. RLF? Den frågan | mejerier — även om dessa nu bortrationåliseras, - . '— Jag skall här inte uppe- hålla mig vid 30-talets svårig- heter. Dessa har säkerligen äl- tats tillräckligt. Jag skall i stäl- let .titta litet på tiden före — alltså 1920-talet, Då kan jag inte gå förbi den man, som betytt så e mycket för de halländska lant- brukarna ”— "disponent Artur Börjesson på HÄESS. Han star- tade 1925 Halländska Lantman= | idni vilken mottogs med inga normer för betal och det fanns. på: många ställen — företrädesvis i norra och meller- sta Hallands skogsbygder — helt enkelt inga mejerier, Där kär- nade 'man fortfarande för hand ute ' på gårdarna, och jag är blandade ' känslor. Förhållandet. mellan hushållningssällskapet och de ekonomiska föreningarna var inte det bästa — de senare luk- tade ”kooperation”. Men Artur Börjesson var inte rädd, han tacksam för att jag fått vara inge — så följde de andra slag i slag. ' . X med om att bygga upp många s N skrev oavlåtligt om olika miss- (Forts. & sid. 3), - på idrottsplatsen a i Skummeslöv . - OST
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.