vererevvYrY FeerereyfYyFayvv yrevreyereeyeyT Tree re vr HR ryrvyvryrvFY [3 . : 2 > vända "alla medel utom våld”. — Den afrika DEN 13 "MARS 1959 iska” febern . s gen den dubbla orsak som 0! dan antytts: dels ett missnöj) bland de färgade med deras sta- jan framkalla mer eller mindre ” "geparata revolter på olika håll ! På senare år har den blivit mer "och mer samordnad I den menin- gen att de nationella ledarna 4 skilda länder sökt kontakt med "varandra för att på så sätt kunna Fd tus 1k ionellt och admi- ”pistrativt avseende, dels person- liga motsättningar mellan de na- tionella. ledarna. Det" brittiska - protektoratet Nyassaland ingår jämte protektoratet Nord-Rhode- sia "och den självstyrda kolonin Syd-Rhodesia ” sedan "1953 i en lös fed avsedd bredda” gr dl för sina krav och förläna dem större ef- fektivitet. Särskilt iö fall: de har det varit att asiater och att prövas under en försöks- period fram till 1960, Befolknin- gen inom Nyassaland som till afrikaner etablerat en allt lvliga- - "re samverkan, som till och med övervägande del är svart och sträcker sig in £ FN, där det finns] som fruktade att komma i bero- en afro-asiatisk grupp för tillva-] ende av de vita I de båda andra - de av g a i åd . var : från I tressen. Blor uppmärksamhet början emot federationen. Orolig- ; "väckte det, när I april 1955 enl peter slogs ner, och det blev >! konferens bölls I Bandung på Ja- lugnt i'landet 4 fem år, ända till va med deltagare från 29 län- «der I Aslen och Afrika och med ”. syfte att hävda den nationella ”självbestä derätten och un- dess oppositionsledaren från 1953 dr Hastings Banda kom tillbaka hem efter en lång landsflykt. derstryka de färgade folkens re- "volt mot stormaktsinflytandet. Bandungkonferensen har fått oli- ka efterföljare, och det har upp- rättats Institutioner för att kon- UUnuerligt arbeta för rörelsens syften, Det lär inte obekant att förelsen I allt högre grad upp- .. märksammats i Moskva och att ... den sovletryska propagandan här trott s!g ha fått ett nytt fält för "aln ktsflentli Htatli Disk ' om en revidering av konstitutionen och särskilt om ” villkoren för utövande av röst- rätt väckte en laddad atmosfär, och till grund för de oroligheter som bröt ut låg I främsta rum- met fruktan för att europeiskt in- flytande skulle bli dominerande. Frågan om landets ida sta- Fe Lä . . parps by I Okome socken är inte märkvärdigare än andra byar, och dess historia är i stort sett lik andra. byars historia, men icke mindre intressant för det. Det finns uppgifter om den från 1537 och från 1603 — alltså från dansk tid och i skattesammanhang — och vi får där veta att byn då hade bön- re Lauridsen och Nanne Peders. Byns namn :skrevs vid denna tid som Aberup och Ubberup. När för flera hundratals år tillbaka i tiden h indelni gjordes, upp- - tus är av olika skäl komplicerad. Eftersom Nyassaland inte har mycket gemensamt med de bå- Vilket dock Inte hindrat att den också stött på motstånd, särskilt från en del aslatiska stater. Det finns emellertid tillika en tendens till att de afrikanska fol- kan inte I längden vill betrakta sig bara som ett appendix till det ,& latiska blocket I HI da Rhodesi; ådi har det som en utväg framkastats att helt skilja ut Nyassaland ur federatio- nen när den skall revideras nästa år, Men det finns mycket som ta- lar mot detta, framför allt att nära 3/5 av Nyassalands utgifter be- strids av federala medel och att ett + frågor utan också vill så att sä- ga skalla sig ett eget ansikte och skapa en speciellt afrikansk iden titet, Detta underströka påtagligt på en panafrikansk folkkonferens som slstlidna december hölls i den nya republiken Ghanas hu= vudstad Accra med deltagare från . 25 lindeor och områden, Ghanas premilirminister Nkrumah, som nyss hade för altt lands det fört |” . det nattonella oavhängighetskra=- vet till soger, förklarade ti ett U« delsefullt tal att kampen för na= tionell frigörelse ännu, inte är alut. Det gäller nu att helt frigöra Afrika från imperlallsm och ko- loniallsm och att ekonomiskt och socialt återupphygga den alri- kanska kontinenten, Men det gällde också att stärka de Bjälvständi N land således sku'le gå miste om ett värdefullt tillskott till sin budget, Härtill kommer att landet tills vidare lider brist på infödda som är kapabla att ta hand om styrelsen, ett mo- ment I läget som förvärras därav "att dr Banda kommit I starkt mot- sättning till de hittillsvarande 1e- »darna för den svarta represen- tatlonen i det federala parlamen- tet, Eftersom det bildade skiktet är mycket tunt, krävs det säker- "ligen att de svarta ledare som har någon administrativ vana eller förmåga skjuter undan sin egen Inbördes rivalitet och försöker "hålla ihop. De brittiska myndigheterna har Ny Proklainerat ' undantagstillstånd ' afri- | Och arresterat ett stort antal na= Hörlot : tlonalistledare, De har Å karaka — folkens känsla, så att det kon upprättas ett enat afrikanskt statssamfund, ett Alrika "fritt, ofjättrat och enat”. : Nkrumah var för sin del an- gelägen om att betona alt man för att vinna målet kunde an- All erfarenhet säger emellertid att dotta är lättare sagt än gjort, när det är fråga om nationella lUdelser som sätts I rörelse, I syn- nerhet som det ofta finns natio- nella grupper med motsatta In= Tresson, grundade på olika stam- . dessa åtgärder med att de svarta ledarna så tydligt förberett våld att ett hårdhänt ingripande varit ofrånkomligt. Den plötsligt upp- flammande” oron har emellertid väckt starka och allvarliga be- kymmer i politiska kretsar i Lon- don, där diskussionens vågor går höga om hur situationen . bäst skall bemästras. Det är så myc- ket viktigare att få en lösning på denna fråga som fara föreligger för att smittan skall sprida sig till andra områden i Östafrika med samma huvudproblem: hur man i 1 d mellan den vita = mars inbörd ut Bara på den allra acnaste tiden har "den afrikanska febern” gl- ” vit upphov tll strejker, revolter och blodiga intermerzon på fle- fa olika håll: 1 Somaliland, i minoriteten och den svarta majo- riteten skall kunna finna en norm för tillämpningen av den i och för sig tämligen rimliga prin- cipen om ett samarbete till båda k fromma. Kongo, I Sydafrikanska unionen och nu senast I N: d delades byn i fyra hemman, vart och ett som ett skattebärigt områ- de som även skulle kunna ge nöd- torftigt levebröd åt den som bru- kade jorden, 1646 års jordebok för-, tid har två frälsehemman, ettkro- ); och ett skatteh De förstnämnda, nr 1 och 4 i byn, ägdes av utsocknes frälse, och de bönder "som brukade dessa hem- man hade att ge frälseränta till de herremän som ägde jorden. Åparp nr 2 var kronohemman, och den bonde som brukade denna gjord betecknades som åbo och hade skyldigheter mot kronan. Hemma- net nr 3 däremot var ett av sock- nens tra skattehemman, där stod bonden själv som ägare och kun- de själv bestämma över sitt gods. Även han fick betala skatt till kro- nan, men ej som ränta eller arren- de. Ett par hundra år efteråt fri- En by och- dess täljer att Åparps by vid samma , Det fanns gott om stenmurar i byn även 1903. När sedan nya vägar vändning. <g 23 I i Okome. - - och synnerli d tor. och tvärgator i det oändliga. I Åparps by var några av går- darna kringbyggda, dock inte alla. Men: så nära som husen lågo var- andra så var det lätt att hålla reda på vad grannen eller ”dara-folket” hade för sig. Ja, alla "visste allt om alla. För att vara beredda om elden skulle komma lös i halmtaken, stod alltid en stege rest. mot framhus- längans tak, och eftersom. husen var låga så var det ingen konst för den som var vetgirig att komma upp på taket, sätta sig på ”skål- hallarna” nedanför sh och utveckling byggdes kom stenen till an- är äldst i byn, men välrenoverad gen trivsam. . : . . . > € + hundra år sedan, och återstår att se om ”kraften” stod sig bättre än hon själv trodde. Ängsmarken hade sin stora be- tydelse som slåttermark, vilken skulle ge foder åt kreaturen för svinterbehovet. Därför. vårdades ängen väl, rishämtades på våren och ”odlades” som det hette när sten och stubbar bröts upp. Un- der sommaren släpptes kor och får på skogsmarkerna för bete, vilket helt naturligt återverkade på till- växten av'skogen, som mest be- stod av lövskog där någon fanns, Jtmark var före laga skiftet köptes dock li; : Hemmansklyvningen hade gått värst åt skattehemmanet, och åren 1848—52 då laga skiftet i byn på- gick var: detta uppdelat i fem oli- ka brukningsdelar. Åparp nr 1 var uppdelat på två gårdar och nr 4 på tre, Gårdarna låg tätt i byn, ovan- för höglyckebrinkarna och med Vårberget i öster. På bångalyckan fanns vid denna tid två torp och dessa gick under namnet ”Löcke- torpen”. I nordvästra delen av byn fanns ett annat torp '— Val- tersbo — där lille-Hans bodde med sin hustru Malena som.-var kom- men från Thore-släktens gård, Ap- arps skattagård. Till Valtersbo hör- de 4 tunnl jord och till vardera lycketorpen 1,5 -tunnl. Samtliga torp : omtalas i storskifteshandlin- gar från 1813, samt i en förteck- ning över' socknens torp från 1828, men laga skifteshandlingarna upp- tar däremot Valtersbo endast som en ”lycka” och en kålhage som vid skiftet lades till nr 1 Åparp. Vid odlingar i byn hade under seklens lopp plockats upp mängder med sten och varje gård och lyc- ka var väl omgärdad av stenmu- rar. Kreaturen skulle fram från gårdarna och till fägatan som gick mot skogsmarken, och för att fre- da vad som växte hägnades med fahn' värpeplatsen i grannens gård bättre än den där hemmavid.:Ja, nog fanns det anledning till irri- tation många gånger när man bod- de så nära ihop. Bara rena miss- tankar kunde många gånger ställa till förtret. Det fanns också ett brännneri inom byn och produk- terna från detta var väl heller inte alltid så' befrämjande. för sämjan, Men — trots allt detta — när olyc- ka och allvar svepte över byn var sk hel för byn och dess folk en hederssak för var och en. .: Byns odlade jord var före laga skiftet mest samlad i närheten av byn, och därutöver insprängd som fyrkanter och smala remsor i ängs- marken. ' Alla dessa lyckor, eller åkrar hade sina särskilda namn. En del av dessa — t ex rörsåker, apelåker eller stenäckrar — för- klara sig själva, men nog står an frågande inför sådana namn som 2lel kållbjörn, kronkull och lilla Aunetoft. I fråga om nam- net ”tassahåla” "lever muntlig tra- dition kvar, där hade vargarna ri- vit två kvigor, och berättelsen fort- sätter. med att tala om att en kvin- na som”kunde lite mer än andra vidtalades att-läsa bort vargarna. Det gjorde hon, men kunde inte stenmurar överallt. Byarna kom därför att likna labyrinter med ga- ansvara för mer än hundra år fram i tiden, Det är nu något mer än som han, kunskapade ta|uU nog, hände -det att. hönsen ibländ för hela byn; och nå- gon vård av dessa förekom tydli- gen ej. De svedjor. som gjordes i syfte att förbättra betet verkade väl oftast tvärtom, det hände ju att sådana kunde få vådliga följder. Så berättas om hur ”Brittas Johan” på Slätterna satte eld på skogen, och hela norrskogen ända fram till Kvarnasjön brände ner. : ON Laga skiftet Vad de flesta I byn länge sett fram emot som en kommande olyc- ka var laga skiftet. Man visste att detta betydde utflyttning för en att brytas ut från sedvänjor som gått genom många släktled, att lämna plats där de själva och de- ras barn vuxit upp, att lämna od- lingar som far' eller farfar gjort, få 'obrukad jord igen. Närheten till grannarna betydde ändå så mycket. Men det som i lag var stadgat var oundvikligt, och år 1848 påbörjades sammanträden ' med lantmätaren, Nog sökte en och an- nan att visa sin nonchalans genom att utebli vid de första samman- komsterna, men "det gick ju inte i längden, 1 stort sett fortgick dock skiftet i. byn utan allt för stora slitningar och 1852 kunde medde- las vilka som fick -bo kvar på sina gårdar och vilka som ålades flytta ut. Äparp nr 1 som hade två bruk- De oroligheter som rapporte= rt från sistnämnda land och som tvingat myndigheterna till att upprätta ordningen med ml- ltära maktmedel, har synbarli- sn? , = Jag leker bara med Sö du bor 00 mula Fetvetan na Kartskisa över dparps by före laga skiftet, a delar ägdes till ena delen av "gästgivare Nygren i Köinge och till den andra av bonden Anders An- fram och lades i en lada, något halm blandades i leran och så : släppte man in hästar i ladan. Des- sa fick gå omkring och stampa le- tran tills den blev smidig. Anders- sons hus fick välavvägda propor- tioner och har tjänstgjort som bo- " gården några år före till någon av grannarna och kanske |' - En by är en enhet som ber stått sedan urminnes tider. Den är en enhet som även ny' tid godtar vid uppställningar ijor- deböcker och mantalslängder, ty någon bättre finns inte, > Andersson och hans hustru kunde tänka sig att flytta från sin gård. Det blev beordrat lottning mellan " de båda gårdsägarna, men båda nekade dra lotten. I sådant fall blev = Fredagen den 13 mars I t . Predikoturer Aholm" 10 'bgm' kh. Håkansson, LR gartar i hgm. Tisd. 17/8 kl. 18,30 missionskr. 1 förs-sa- "Jen. Onsd. 18/3 kl. 19 pass-pred "kh Håkansson. . "Skogaby 13,80 hgm veinge 10 hgm kh Ljung, 11,20 ö kola. : oa mjärby 13 hgm'; med nvförhör komm Nyqvist. 11,15 ssk. . Mestocka 10 hgm komm Nyqvist. Gc xh Håkans- det de närvarande god som fick ta ansvaret med att dra » lotten. Denna utföll till Nygrens fördel, och Andersson fick ta kon- ” sekvenserna och flytta 1600 alnar ned mot Högvadsån. -.”. På nämnda plats mellan ån landsvägen mot Köinge byggde "Andersson sin nya gård och efter=- ' som han både var händig och kun= . nig i facket utförde han själv detta arbete. Manhuset byggdes av ma- Aerial som ej var så vanligt i trak- ten, av stampad lera. På gården Mölnevik hade Andersson en god . | vän som var skåning, och hos den= ” ne bereddes . byggnadsmaterialet. Detta gick så till att lera kördes gårdens byggnader ansågs vara 1: gott stånd. Denna gård har fortfa= rande .sin mangårdsbyggnad kvar, men moderniserad, och så trivsam . . som endast en byggnad av denna art kan vara. I beskrivningen från 1850 uppges den vara byggd av: timmer och rödmålad. Den var 33 och en kvart aln lång 10 alnar bred - och 4 3/4 aln hög. Innehöll förstu= ga, målad stuga med spis och ka= kelugn, kök med spis och bakugn, 4 st tapetserade rum och källare under huset. . Denna gård har" under århund- raden gått från far till son, och ägarna har omväxlande hetat Sven 'Thorsson och Thore Svensson, ge= neration efter generation. Den för= ' ste kände Thore var ägare till Åp=, - arps skattagård under början av 1600-talet, den siste, Sven, sålde laga skiftet, gifte sig med änkan Beata Pet= tersdotter i Järnvirke och fick ut= flyttningsbetyg till Sibbarp 1846, Vid laga skiftet ägdes gården av Lars Tobiasson. tak, Manhusen voro byggda av tim= mer, ladugårdarna av 'skiften istol= par. De flesta -husen voro grå — omålade — endast fyra mangårds- byggnader . och en -ladugård voro manet, " hade 'ryggåsstuga, men dessutom en,mindre loftsbyggnad. Två kakelugnar fanns det i byn, för övrigt öppna: spisar. Två av mangårdsbyggnaderna. hade" måla= nolänsman Falk på nr 4) en ”stu= ga och trenne kamrar målade i åt- utom den ende i byn som hade ett ”afträde” på gården. Fem av går= darna hade port ut mot landsvä= en. eo - Under de 116 år som gått sedan by, likväl som andra byar, utveck- lats på ett sådant sätt'att man knappast kan tro det är samma om- råde det är fråga om. Skiftningen av jorden har haft stor betydelse, 1800-talets . odling, dikning har gjort sitt, 1900-talets och har blivit något helt annat än vad den var. Men en jämförelse kan: vara bra att ta till för att man fullt skall kunna fatta vad som hänt, Me ok or MS-n . inom vårt försvar ' Ordet ”manskap”, som använta som kollektivbenämning på unders befäl och meniga, har helt försvun= nit i förslaget till nytt tjänstereg= lemente för krigsmakten, som ÖB lagt fram, konstaterar Svensk uns derbefälstidning med en viss till« fredsställelse, Trots att man ägnat förslaget ett ganska noggrant stu- dium har man inte någonstans kunnat hitta ordet i texten. Tidningen har också gjort den upptäckten att alla ”bindningar” mellan underbefälet och de meniga av typen ”underbefäl och meniga” likaledes har försvunnit. Dessa ståd för två av hans efterkommande. Ytterligare sex av byns gårdar blevo utflyttade men endast en av dessa', fick flytta så långt bort från ad ”bindningar” kom att användas se- skrev till kmt och bad att få slip= gamla byn som äl An- dersson. Bonden . på kronogården fick sig' tilldelat mest odlad jord och fick därför nöja sig med mind- re tunnland, den söm fick -obru- kad mark fick dess mera. Kostna- derna för utflyttningen och vär- deringen av, jorden gjordes säkert så noggrant 'som möjligt och upp- delades se: Få byalaget. Av de fem gårdarna på hemma- net nr 3 blev det endast en som fick ligga kvar på ursprun”lig plats, Cersson. Nygren bodde ej på går- den, men ville är lå inte vad man benämnda utflysde, och inte Leller iq : på som i rödmålade. Nr 2 Aparp, kronohem= . de ”stugor” och den tredje (kro= skillige färger”. Denne: var, dess-" laga skiftet verkställdes, har denna ' märgling . och ' jordförbättring och skogsvård, me= : hel del av byborna, Det betydde |k gjort sitt, Levnadsstandarden har . dan Underbefälsförbundet en gång . > ”nen, . oc: : Alla hus i gamla byn hade halm- i . ”Manskapet”. slopas Ne gdtj. komm. Nyqvist. - gdtj komm Nyqvist. : Khäred 9,30 ssk, 10.30 hgm kpl . Eriksson, .Torså. 19/3 kl. 19 vass-pred kpr Eriksson. Hishult: 9,15 esk, 1330 hgm kh Gustafson. Fred. 20/3 kl" 19,30 Kyrkobr. kh Hallind medver- kar. . : Så Norra Össjö skola 16,30 pass-pred X Vv kh Gustafson: = ov... Ränneslöv 13,30 hgm kh Sjöholm. Vallberga folkskola 'onsd. : 18 /3 kl.18.30 pass-pred kh Sjöholm. Ysby 9,30 hgm kh Sjöholm. Hasslöv 9,30 hgm kh Hallind. Våxtorp 11 barngdtj kadj Palm- gren 13.30 hgm kh Hallind. Östra Karup 13 hgm med nvför- 10.30 esk. Onsd. 18.30 församl- afton I Nva skolan. Komm, Gc. Edgren. Bland svenska sjömän i Italien, Torsd. 19/3 kl. 16.00 "> prss-pred. - Lya ' skola pass-pred, i Skummeslöv ' 9,40 samtal med » Mala... Församl-afton se Ö. Ka- ”- rup. Torsd. 19,3 kl. 14 pass- pred." Cs ö. . Eldsberga 13,30 hgm med nvför- hör, 15 ssk kh ÅAdahl. Fred : 20/3 kl. 16 konfirmation. ' Tönnersjö 10 hgm med nvförhör och .esk kh Adahl, Torsd, 19/3 kl. 16 konfirmation, : Båstads kyrka. Högmässa med föredrag om Israel kl. 14. Hovs kyrka, Högmässa i försam- lingshemmet. kl. 10 (Hwarfner) ..med kollekt till, Israelsmissio- Markaryds kyrka. Högmässa kl. " "11 kh Lindstam: «+, Hinneryd 9,30 ssk, 11 hgm med skrm -och nvg kh: Andersson, Tisd. kl..19 Kyrkl. flickringen hos Rosén, Ryd. Torsd. kl. 19 i dtj p. Stig Ji Ljungby, därefter missionsauk. tion, i skolan. MÖTT Gerda "Augustsson, Evang-:A. Sonesson, Tisd. kl. 19 Bibelstud, och bön. H dagsskola, - a Kornhult. Ungdomsföreningens ite. hos Linné:Björk "Hag den 14”kl. 18,30. Frilsningsarmén, ' Vråkärr. Lör- dag den 14 kl. 19,30 ”Evangell- der, löjtnant" Vallin m.fl) . Laholm Sion. Söndag kl.” 11 sön- + dagsskola,. kl '18 bön, kl. 19 Offentligt möte. P. Carlson och sångarna. Torsdag 19, läsning och 'börn, :'.: "Tisdag 19,30. P. Carlson ' och sångarna. H : Vallberga, Misslonshemmet. Sör- dag kl. 10" söndagsskola, ” Betania, Ekeryd. Lörd, 19,30 of- | fentligt möte hos Enok Lars- Månd. 19,30 sångövning., Tisd. 16 systramöte. 1930 bibelstu- dium och bön."Fred, 19 Junio- rernas föräldraafton..-Försam- lingen” och JjJuniorernas föräld- rar. imbi. Inkoja-filmen, :Serv. Koll. Ungdomssekr. K. Stock. haus. Börilesjö m. fl; medy. Betel, Knäred, Sönd, 1030 s-eko- 12, 13 och 15 uppbyggelsehög=- tid. H. Waåhleman, G. Börjesjö, Sara Palmer-Johansson m. fl. Sång och musik, Koll. 'Torsd, 18,30 Kurt Stockhaus och Bör- jesjö. Inkoja.filmen, Koll, Språxhult hes Enok Larsson, Lörd, 19,30 offentl. möte. G.. Börjeejö m, fl. Sång. Koll. Veinge . Tabernaklet, ssk, kl.” 10 ; inställd. 14 Barn och föräldra. gren fr. Halmstad, Almbo: Sång och musik: av "Gunvor och Rare Aöderkvist, Månd. 19,30 as ockhaus, : ; Incoja visa Lägerfilmen möte, . : Skogaby, Martinssons, Sönd, ' inställd. Se Tabernäklet, ve "inge, - DE i Laholm, Salemkyrkan, Sö " Predikan Almborg. Em möter Se Betel, Knäred, Torså, 1930 Bönemöte, Do Hishult Betania, Fred. 137 19,30 Predikan av past. M- Ars Aförd, 4 många fall att yrkesunderbefäl och unga ”bevä= rings”-pojkar fick dela samma vill- kor. Nu gäller genomgående ett och samma stadgande för allt be- fäl ner till och med fast 'anställ. da furirer. Underbefälsaspiranter- na har kommit litet sämre till så tillvida att de i vissa fall under- meninga, men den skönhetsfläcken får väl ses som en kompromiss, sä« den som aspirant är kort kastas samma stadganden som de . ger tidningen Den bör kunna tag . med rätt gott humör, eftersom ti. . Aranda Att. Ane DE FLESTA OCH BÄSTA 0 RTSNYHETERNA FINNER NI , t I LAHOLMS TIDNING Almborg. Sönd. 10.0 ; . 10.00 13 och 15. Torsgl oiCh Knäred. cirkeln, ' . 19,30 Studie- Laholm Luth. Misstor ör- dag 19,30 Misstonsarton Abd ka-bilder. Carl Paulsson. : Våxtorps misslonshus tisdag kl 18 pred. av Henry Andersson. Norra Össjö. Predikan hos C, Jo- ransson söndag kl. 2 av Vilhelm n, Ssk. Möt Då - , Kamratfest se anordnas i Lagagår,; ” kväll av Ahla SLU-avdely Or d2E Cs orkester svarar för mi Urea och 4 pausen Underhåller avart at gens amatörrockare Vr Se. an- ds skola onsd. 18/3 kl. 19 Göstorps skola torsd. 19/3 kl. 19 hör köpman Hansson, Mala. ”tisd. 17/8 :ikl. 18,00” "barn, 10 hgm köpman Hansson, -" um” 1 tal och ton, Kapten Sö- ' 30 bibel- ' "| Knäred, Sion, Godtemplarlokalen, | son, Språxhult. Sönd. 11 s.sko- :' "la. 13 och 15 Se Betel, Knäred.' möte. Föredrag av Gösta Wall- ' Onsd. 19,30 Böne- ' a 4 [4 i 4 Trånget sönd. kl. 14 möte hos ' Betel Våxtorp sönd. uu '20 "sön. |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.