vY eröveyvyyeryyvvYtT vevveYYYYeT? N YTyYtv vervrevevyvyyeyp vv vet Yrvvv vy ste rk FRA RE YEN LAHOLMS TIDNING , Horsdagen den 19 mars 1959 = STOCKHOLMSTIDNIN GEN "ox (LO), som ju bör vara väl infor. merad, har låtit förstå, att om regeringen lider nederlag 1 frå- 'gan om införande av omsätt-- ningsskatt går den och överlå- ter -regeringsbekymren . till op- positionen, . Denna slutsats skulle ju i ett parlamentariskt styrt land inte behöva fi öranleda några kommen > tarer! Det borde betraktas som ” självklart. Att ändå mest he... Ja den svenska pressen ger pub-. Ncitet åt uppgiften på framträ-, dande plats visar hur sällsynt Sodet vårt land är 'med en fråga, där regeringen riskerer neder-, lag i riksdagen. MY. > : "ATT ATTESTUPAN. för den soclaldemokratiska regefinger nu ändå skymtar. vid horisonten hänger givetvis "samman med,» att..man deina gång inte får Kommunisterna med sig på:en omsättningsskatt,' I detta fall ” handiar kommunistiska + riks« +” dagsgruppen givetvis: partitak- '. "tiskt men också könsekvent, ef.. tersom man som enda parti mot- satte sig den. 's.k,' partiledar- .. överenskommelsen om punkt- skatter härom äret. - Kommunisterna > "har. : alltså nyckelrollen i två av vårens sto... ra politiska kraftmätningar. De; hjälper soctaldemokraterna att - genomföra den... obligatoriska ' ”tjänstepenstonen,. men de stjäls; " per sedan régeringsförslaget om. so omsättningsskatt. Socialdemokraterna här fatt "uppbära ' mycket” klander . från visst oppositlonhåll-för att man vill. använda sig av kommunis--." ternas föster för att trumfa Ige- : . nom "pensionsförslaget.. Nu har man möjlighet att ge oppositio "nen igen, eftersom 'väl inte ens högern ' lär neka, att ta semot ' kommunisternas hjälp, här det i gäller att ' fälla” regeringens - skatteförslag. UR REGERINGENS SYN: PUNKT "skulle: det givetvis va- ra betydligt. arigenämare, att fal. a. ST pensionsfrågan, än på det. faktum, att man: inte- kan; får . statens" ”finahser: glort. socialdemokraternas främ- sta propagandanummer Yoch - med dess hjälp. har man; Ayckat hejda den ' under? "många. r: på — gonting att vinna röster på. Maj "kan ju inte gärna som "oppos tionsparti gå ut 1960: äfs-val- - Och säga: ”Hjärp” oss tillbaka I F all. med ' konsekvenser . "inte heller . centerpartiet, "en borgerlig trepartiregering är ” LI I DEN 19 MARS 1959 - LT =" | regeringsställning så får nl om- sättningsskatt”. ÄNDA KAN NOG INTE s0- sialdemokraterna hitta någon lj lämpligare tid att lämna rege- -ringen än i vår. Man har då fätt igenom : tjänstepensionen, som den borgerliga regering som i så fall blir efterträdare på ta- buretterna måste taxera ut av- . gifterna tilll Man slipper sörja för en hoplappning av budget- hålet, man står utanför åtmin- stone det formella ansvaret för våra svårigheter på utrikeshan- . delns område, och man har till- räckligt långt fram till nästa val för att det skall hinna bli klart för var och en, att en bor- gerlig regering inte kan åstad- "komma" några ekonomiska. un- derverk. ' Därtill har man möjligheter - art med kommunisternas hjälp- som man väl kan erhålla i. de flesta fall — när som helst fäl- la den. borgerliga regeringen, eller — om "man finner det tak- tiskt fördelaktigare — försvåra dess arbete i praktiskt taget al. la .hänseenden. GIVET ÄR att de borgerliga partierna under dessa förhål- landen inte kar vara helt. til freds med att gå i regerings- ; ställning, inte- ens om mån kan överbygga de inbördes motsätt” ”ningarna. . , Så ivriga som åtminstone hö- gern' och folkpartiet varit' att " komma i regeringsställning kan man dock inte gärna dra sig "undan . regeringsansvaret, och t som varit mest 'måttfullt i sin kri- tik'av regeringen kan väl stäl- la sig'avvisande till en trepar- tikoalition,' trots ovan angivna « förhållanden. - "FÖR ' LANDET SOM HEL; HET: tror vi inte att vare sig den "nuvarande regeringen" eller « lycklig i nuvarande läge. Det kommer att gå alltför mycket partitaktik , i. riksdagsarbetet . i båda, fallen. "Endast... ::en- -Sam+ lingsregering kan få den. s«kraft.]: vecklingen I riktiga banor.” Visar det sig även i fortsätt ningen omöjligt att åstadkom- borgerliga mittpar. » större möjlighet att feta —15, C=feta —5 D: 30, som "erfordras för att leda: ut-| 30 svin . och boskap. SCANS AVRÄKNINGS- NOTERING IA för veckan 16/3—21/3 '1959. " Priserna gäller för boskap inklu- sive hudar och skinn och för svin inklusive huvud och fötter men utan istrar. Klass Ko Kviga Ung- Äldre Göd- « Stut tjur tjur kalv Ex, pr. 465 515 505 500 455 1+ 455 ' 505 495 490 445 1 453 ' 497 "487 '482 440 1—"' "448 487 '4TT 472 > 435 2 oo 440 475 465 465. 430 25 435 462 462 1462. — 2— 432 "457 457 457 o— 3+ 430 457: 457 "457 — 427 457. 457 45T o— 407 457: 457 457. ..— 4. 392 457 457 45T o — Klass Göd Mellan Späd Får Lamm kalv kalv MN Häst: Ex, pr Sr, kl, a 301, kl. 2 281; kl. 3 276, kl. 4 261. Föl: 650. Vnghlst dä. Dilamm: 10:—, kl. 1 900, kl. 2 650. Gödkalvar vägande över, 80 kg —10 öre pr kg. Äl Slakterisvin: Ex. pe I I IN -— kg "::— 230 230 230 .0—1122 kg. 250 250 250 12—1434 kg H 270 270 15—3412 kg 290 290 3I5—A4974 kg 310 310 310 50—5414 kg 343 343 .343 55—5912 kg 378 350 335 60-—6732 kg 390. 357 342 68—7212 kg 385 352 '342 73—7916 kg 382 350 337 80—8914 kg 2 372 342 337 90—9912 kg 364 342 337 3647 "342 337 Suzgor: Ex: rn E520. kl. 1 310, kl. 2 305, kl. 3 295.. Orrar flådda: Ex. pr. 278. Halv- ornar 35 kg och över 323 t. o. m, 35 kg —20 öre å resp. viktgrupp och klass, på svin. CL Avdrag, öre: Ko, tjur B t: —25, —40,; 50. läst: —20, —30, —40. ” Får: —210, —150, —180. : Lamm: —50, —60, —70. ko Ulliga får och lamm +20 öre pr Enligt I ordbruksnämndens be- stämmelser : utgår . slaktdjursavgift med: sd 20: kr. pr nötkreatur ägande minst 200 kg, 15: kr pr nötkrea- tur vägande: 150—199 kg... 10:— kr. pr nötkreatur vägande under 250 na ir "20: N sn . Samarbete om : samlingslokalei " Ett samarbélsråd bestående av två representanter från -vardera Bygdegårdarnag Riksförbund, Fol- kets Husföreningarnas Riksorgani- sation och Våra Gårdar, riksförenin- gen för nykterhetsrörelsens allmän» na samlingslokaler; har tillsatts. ' Ändamålev «ned detta råd är att man skall taga upp till behand- ling frågor av gemensamt intresse, exempelvis film- och teaterfrågor, skattefrågor, avtalsfrågor 0 d. Men även utredningar, remisser och vis- sa specialkurser m m kan bli för exempel på dylikt samarbete är Ex. pr, 825 -580; 4 0. 55 us fingsutredningen. angående sam-, rt 785 555 — . i äge oc > 280 525 420-455” 820] ning, I. L- 705 :490 -— 410 550] > Som synes kommer inte" detta 2t 0675 480 0 dm samarbetsråd att sakna arbetsupp-= 2 50 305 5 480 gifter. - Rådet består av följande 3F 500 440 — — —— | personer: . från Bygdegårdarnas 3 475 "420 350 270" 3551 Riksförbund riksdagsman Gunnar 3— > 440 400 <— — — > Larsson, Luttra och konsulent Har- 4 410 3907 235 305 | ry Jansson, Stockholm, från Fol- kets Husföreningarnas riksorgani- sation direktö erna Fritz O Johan- remål för' samarbete, Eit påtagligt den: nu pågående stora . lokalise-, Qrktet "I Delft med prästinnan, som satt på en trefot och gav svar på främli olika frågor, son och Arnt Elmgren, Stockhol från Våra Gårdar riksdagsman Erik Wärnberg, Opphem, och jur kand Gunnar Strömblad, Stockholm, — Förhandlingarna om jordbrukspriserna I som med all säkerhet varit myc- ket besvärliga har nu tydligen lett' till att en preliminär uppgö- relse är inom räckhåll. RLF har " nämligen . kallat sina " Jäng- förbundsstämmor över hela lan- det till möte 1 slutet av denna vecka, Härvld kommer stämmo- ombuden att informeras om för- ”handlingsresultatet. Därpå, sam- fas RLF:s riksförbundsstämma till extra session i Stockholm på måndag, då tydligen det defini- "tva avgörandet, huruvida jord- " brukarna skall förkasta eller an- ta förslaget, faller, Denna syn- äll jordbrukarna tyder på att det är viktiga beslut 'som" måste fat- tas... De extra stämmorna har även måst forceras fram, och " flera länsförbund har fått vidta- ga betydande omdispositioner för att klara uppgiften. . "I detta sammanhang kan näm- nas, att i vissa stockholms- och götebi om att har mycket av sagans skimmer över sig men den histyriska verk- ligheten är också påtalig. Delfi spe=- .|lade en betydande roll i det antika Grekland, Många avgöranden sked- de inte endast på slagfälten utan berodde på sibyllans svar, En morgon reste vi från Aten och kom till Delfi vid middagstl- den, Vägen dit gick genom djupa dalar och längs höga bergskam- mar. Många gånger kändes det, som om bussen skulle störta nedför ber- gen, men chaufförerna hade vana att köra på dåliga slingrande vä- Delk ligger vid Parnassos' södra sida, Berget är 2.460 meter högt och. mycket brant och nedanför ligger havet. Sjöfarande, som förr skulle besöka Pythia, kunde lägga till i viken och sedan vandra upp- åt berget till templet. En tämligen bra landsväg går nu genom Delfi och det är lätt att komma dit, En gammal by, Kastri, låg tidigare di- rekt på den gamla tempelplatsen och dess omgivning. Då fransmän- nen började gräva ut området 1892, fick byborna flytta ungefär en ki- lometer från sin gamla by.. Bussen st för tem- Av teol dr Bror Jansson Ruinerna av Apollos tempel i Delft ga Apollon ett offerdjur, Än 1 dag finns denna stora källa kvar och den är nog nästan oförändrad lik= som "dammen nedanför. Vattnet från källan fortsätter sedan att rin- besök i i Oraklets stad | t ras bykälla Nu hade man gräv bort alla -rasmassor- och frilagt grunden, som var ungefär ett par meter hög. Liksom vid andra gre= let: der vid t båda lång. na nedför berget i en fi bäck. Vi, som besökte källan, gjor- de som alla andra och drack ett par muggar ur vattnet. Men det smakade sannerligen inte gott. Från källan gick vi den s k he- liga vägen uppför sluttningen till tempelruinen. Utmed denna väg hade de olika grekiska stat haft sidor och kortsidor, Många skada= nom fick ruinen något storslaget över sig. De doriska pelarna var nämligen inte mindre än två me- ter i ärning och man kun=- sina skattehus eller förrådshus, byggda i tempelform med gavlar- na mot vägen. Ruinerna stod kvar, men ett, atenarnas skattehus, hade arkeologerna återuppfört. När de stora festerna ägde rum i Delfi eller då man rådfrågade Pythia, hade man med sig storslagna gå- de föreställa sig hur mäktigt temp= let en gång varit. var sibyllan Pythia suttit på sin trefot. I tempelruinen — i det all- ra heligaste — var liksom ett stort källarrum, Där hade funnits en vor till lets och un- derhåll. Liksom det stora Apollon- templet hade skattehusen varit rikt dekorerade, De olika staterna täv- lade om att vara främst. . Alldeles - vid uppgången till templet såg man på dess murar tal- rika inskriptioner, som besökande ristat in i stenarna. Man kom att tänka på nutida turister, som ofta gör på samma sätt. Men de gamla texterna ha haft stor betydelse för ty det var inte bara pelområdet i skuggan av några plataner. I dess träd stämde cika- dorna upp sin sång, en'skärande musik, som gick: genom märg och ben. Inte trodde jag, att cikador- nas. sång lät så. Vi vandrade en 1 .: mer förekom förhandli till..vatt äst +8:— krv rr kalv.” kg. nog ae kr. pr kalv vägande - under 15:— kr. Pr svin vägande minst 15 kg. .Tillförseln föregående vecka] 14 700 - höjd : för” "storboskap, gödkalv ex. pr. /1—, får lamm, och häst samt sänkt för ”gödkalvar. 2—/4 utan" än Center partiets. » fö ;retagareråd för Hallands lin bildades hår. , .omdagen vid ett: informations. "möte i Falkenberg." Även ' med tanke på de två. Senaste , sval- "framgångarna och den: bredd- ning av väljareunderlaget, som dessa, utan ' tvivel: medförde, överträffade säkert tillslutnin- —gen' till mötet" och intressct för centerpartiets. småföretagarepo- litik . Arrangörernas förväntnin- gar. a En blick på den kommitté som tillsattes för att' utarbeta da närmare riktlinjerna för; det fortsatta "arbetet 'visar "också, att man lyckats få framstående företrädare för olika företagar. grupper såväl på landsbygden som i städerna. Särskilt - an- märkningsvärt' är . det : starka stadsinslaget i den 17 man star- ka kommittén, Kungsbacka re- Presenteras av frisör J. A. Säf- ström, Varberg av byggmästa- ren och landstingsmannen Fri. dolf" Pettersson, Falkenberg ' av handlanden = Erik Andersson, Halmstad av handelsträdgårds- > mästare Sigun' Bergman öch Laholm av fabrikör Yngve Nils- son och kvarnägare Nils Nils: son, ; Säväl tillslutningen via mötet som den livliga diskussionen visade att en stor del av den > för värt land så viktiga yrkes- grupp som representerar hant- verk och småindustri tidigare känt sig hemlös i svensk poli. |€ "tik. Man har nu börjat hoppas på centerpartiet. De förbopp- ningarna får inte svikas, SN ":"Trevande,. frångande, | står.de unga inför "livet.; Var "går vägen ?' Hur .skall jäg leva? Här livsglädj härmoni 7 ir . Om vi som” unge som vi senare'1 livet förstå inser det — > hpra dy! Å defull 'ungdomstiden Tr, "skulle" vi på ett helt annat sätt: taga vara vara ' på och utnyttja -den. -Ung- domtidens dyrbarhet: utesluter in- te att vr som unga” "får "vara glat. da L"Ungdoimstia är glädjens tid. Den är också lärandets" i skal. Inte kasta bort. Jåro vöcker- na när skolan är slut: Att brottas med uppgifter skärper tanken, höjer vår. förmåga :att sligen utvecklas "och skickliggör ossför livets" uppg ifter.' Den hand, den fot, som inte brukas, "blir vek, kraftlös, obrukbar. : Detsamma gäller vära själsliga anlag och allt den naturliga och bästa tiden att lämna sig åt Gud. Att leva med Gud ger trygghet och glad tillförsikt, Under är sinnet vekt och ”mottagligt — under ingen -annan tid kan Guds. bilden ,danas ut'i ett människo- hjärta" såsom i: " ungdomsåren. Den, som "lämnar sitt liv i Guds hand i unga år, skall bli en strå- lande människa. Vi kan inte leva 1 gemenskap med Gud, med Fräl: saren utan att vi får. en. helgad |. prägel över våra liv. Den männi- ska hon må vara ung eller gammal —— som lever, i Ordets och bönens gemenskap” med Gud, blir en harmonisk människa, Väl- signelse' kantar hennes livsväg börd om hur Gud förvandlar -en fattig syndig människa, som läm. Prenumerera på TIS gåvor. Ungdomstiden' är framför |. , ungdomsåren ' och hennes liv blir ett vittnes. |” sl, svin, suggor, ornar och holvornsr : ' Tillförseln "visar någon råinsk- ning för såväl svin som storboskap. SÅ LIKT AKÄRLEK ät Maj, Olsens tredje, roman, och den visar henne 'som. en fullfjäd- rad berättare Och. en människo. kännare med fantasi, 'säker kän- sla och:fin förståelse, Framför allt är detta en levande och stark, känslovärm och spännande kvin- noskildring. Sjuksköterskan Eva ställs plötsligt inför en komplice- rad”människa och ett stormdri. vet. :öde; en krigsflykting' utifrån det sammanstörtande Europa. Hon -blir för Honem: mer än en sköterska. : Hon ' blir ' den enda människa som kan skänka honom en ny, känsla av trygghet . och hemortsrätt i tillvaron; av läke- dom "och återvändande livemöj- ligheter. Med dessa förutsättnin- gar, satsar de båda på en ny till. varo i en främmande världsdel, långt från den svenska verklig- heter, Det äktenskap som i och för sig är ett experiment kom- mer att prövas under £ärartade yttre omständigheter. Denna våg- samma joch äventyrliga historia genomför Maj Olsen på ett lyck. ligt och' suveränt sätt.i denna bok som det är en glädje och en upplevelse 'att läsa. (Folket. i Bilds förlag). söt let EN SKÖN HISTORIA mot Söderslätt, eftersom dethär inte gäller'rena Allvaret — och Smed- Jonas. något bristfälliga smedja står.i ljusan låga. Ortens brand- kår anländer och börjar bekäm- Pa elden och får snar hjälp av kringliggande 'byars frivilliga brandkårer. Slangledning efter slangledning ' läggs ut och den brinnande byggnaden översköljs från alla" håll med vatten. - Smed-Johan, som från början räknat med sköna tusenlappars mångfald, kan inte till slut låta bli att ge” uttryck för sin förtry- telse utan utbrister: -— Var hondan får net. ifrån . di allt vatt- z . ”Tryggt det är att leva - -under korsmärkt hand; ej behöva treva s nar sitt liv i hans. hand. + fram mot okänt land». Det brinner på -— låt oss säga : att höjas ”med ett öre pr liter, köttet och äggen med 10 öre pr kg, eller tillsammans ett 50-tal milj kr. Detta är emellertid .rena gissnin- gar, som inte torde ha mycket med det verkliga, förhandlingsre- - väg, sdär -b gamla-tider i otaliga" skaror” vand- rat upp till: Apollons tempel. Ett stycke från templet ligger den kas- taliska källan med en vid. klipp- kanten uthuggen damm. De som rådfrågade sibyllan Pythia skulle här först företaga ett reningsbad. Innan de fick beträda det helgade sultatet att göra... templet, skulle de dessutom brin- enstaka namn, som ristats in utan långa texter, som förtäljde ”dagens händelser”. En trappa ledde upp till temp- let. Golvytan var. mycket stor, 30 meter i fyrkant, men så hade templet inte bara varit en Iokal helgedom utan ''en nationalhelge- dom för grekerna. Templet hade bestått av tre avdelningar: förhal- len, helgedomen och det allra he- ligaste. Ända. till i slutet av 1800-talet hade byborna i Delfi haft sina små låga hus ovanpå templets ruiner och den kastaliska källan var de- "Det jäser . "I hela världen finns det inte ett enda exempel på ett land där en regering ostraffat kunnat offra sin bondebefolkning”, säger ett utta- lande. vid de franska böndernas fackliga kongress i slutet av; fe- bruari. Dessa och ännu bittrare ord ger uttryck åt den besvikelse som de organiserade franska bön- erna känner mot den nya regi- men fast de ursprungligen tog emot en. med vissa förväntningar om att det nu äntligen skulle bli stör- re förståelse för deras önskemål Man: gör" från bondehåll gällande att den nya franska regimen stäl- ler- sig surt, avvisande gentemot den >: fackliga ' bondeorgani bland franska bönder jordbruket innebar : att staten på väsentliga punkter skulle sluta att ge ekonomiskt stöd åt jordbruket i form av skattelättnader o prisga- rantier, En 'indirekt jordbruksfient- lig åtgärd var enligt bönderna även den nya valutapolitiken soni .med- Av Carl Elof Svenning — 4 utbyte mot billiga jordbrukspro- dukter, De franska bönderna.me- nar att det är en farlig väg att ge sig in på och de pekar på England som ett varnande exempel, Om det franska jordbruket skulle gå sam-; ma väg som det engelska gjorde förde att franska valutan a des och att fri konvertibilitet genom- fördes. Genom att prisgarantierna försvann och «eftersom det franska jordbruket - hade höga produk- 'tionskostnader och fick dem 'yt- terligare höjda skulle det bli svårt för de franska bönderna att kon- under industriali. g högkon- junktur i. slutet av 1800-talet så skulle det" innebära en allvarlig minskning av, Frankrikes 'ekono- miska resurser, menar man på iordbrukarhåll där. I det ekono- miska klimatet behöver Europa al- la de produktionskrafter som' finns kurrera med li na, menade man, > . Denna ' innebar en törer- och "man frågar sig: ”Är det ett tecken på en djupgående fientlig- het, en fientlighet, inte bara mot våra åsikter, utan också mot själ- va vår existens?” Men framför allt menar 'man att bönderna offrats för industrins: skull, att bönderna ställts. utanför den ”franskå gemen skapen, och det sägs att ”oråttvi- san är det ferment som alltid fram kallar uppror”, Bakgrunden är den bältiga dk tionen mot den nya franska. jord-. brukspolitiker som redan i januari kom till uttryck i ett uttalande från FNSEA, de franska bönd fackr triumf för de teknokrater som den nya franska' regimen anlitat och som ansåg att lösningen av de eko- nomiska svårigheterna var en på- skyndad flykt från" landsbygden. i Om denna politik skrev FNSEA:s officiella organ V'Information Agri- cole i en ledare: ”Genom att -(favo-. tillgängliga, och om jordbinkspro- duktionen skulle .sjunka så inne- bure det att Frankrike utlämnades åt tvånget att exportera eller svälta, Frågan blir då vart man kunde ex- portera" för att i utbyte få billiga livsmedel; De franska jordbrukar- na hävdar att det & är tämligen ovisst om - en dylik exportbalans ' skall kunna vidmakthållas, ; De - flesta jördbruksexporterande ' länder i Tisera "att landsbygd har denna: bankernas och affärsli- vets ny-liberalism i själva verket stimulerat kollektivismen. Resulta- tet blir att antalet proletärer ökar och att fritt företagande slutgiltigt likvideras. Risken blir att man i framtiden k att' uppleva en organisation, I detta. uttalande häv-, dades att bönderna' skulle få hu-' vudbördan av de uppoffringar, som den nya franska ekonomiska poli- tiken krävde, om de i december offentliggjorda bestämmelserna in- te uppmjukades. En rad frågor rik- tades till ;regeringen' och det för- klarades att 'om inte jordbrukspo- litiken uppmjukades . på > dessa punkter .så skall det innebära ”att regeringen utan att våga öppet till- stå det, sökte genomföra en ingri- pande strukturförändri av. jord- samlad proteströrelse "från bönder- ha och arbetariia”? I samband med den fackliga jordbrukarkongressen i februari förklarade en ledare i sammma tidning: I Frankrike finns det plats både: för ett blomstrande jordbruk och" &n blomstrande in- I dustri. Men det är uppenbart att den arbetslöshetskris som- med var dag tillspetsas särskilt i städerna inte kan lösas genom att man dri- ver på fiykten från landsbygden". -« De teknokrater. som: den franska bruket genom en av misären på- skyndad flykt från landsbygden”. Den nya franska given gentemot tidni nämnde uppges tro att man "bör stimulera industrin så att ' Frankrike blir i stånd att exporte- ra dess produkter till nya länder i XY ibland de franska böndernas, ika, Sydafrika och Austra- Hen och Nya Zeeland strävar sj va att industrialisera och konkur: rensen om"marknaderna där väntas bli hård. I Asien och Afrika finns kanske behov 'av” ”industriprodukter 7 men i gengäld finns det ej någon | köpkraft där, Därtill. kommer att Asien och Afrika har'ett otillfreds- ställt behov av. livsmedel," Enbart av den anledningen finner de fran- ska jordbrukarna det oförsvarligt att minska den franska 'livsmedels- produktionen till fromma för in- dustriproduktionen. Det är , under dessa omständig- heter som de franska bönderna ser med oro mot framtiden' inte bara för sin egen 'skull uten' lika myc- ket "med hänsyn till den fra ekonomin” över huvud.” Det j och de torde i längden bli en fak mm iden nya frenska regimen inte kan |" indgå at få känning av. | så förnämligt, att en I Apoll rum, där Pythia salt på sin trefot, > ka lå stigit upp. Hela Delfi och dess omgivning har näm- ligen vulkanisk berggrund I min fantasi kunde jag mycket väl tän- ka mig platsen, där Pythia suttit på sin trefot och tuggat på lager= blad och hur hon i sitt omtöckna= de tillstånd uttalade Apollons svår= tolkade orakelsvar. Dessa svar fick prästerna sedan tolka för de frå- gande. Nu växte det några torra ökenväxter i . huset, där Pythia jag gick där, ungefär 40 er Celcius i skuggan, en De antika "grekiska städerna och större orterna hade en viss ”stads- plan”, som också fanns i Delfi. Till denna hörde först och främst ett stort huvudtempel. En amfiteater, där skådespel av olika slag ' upps fördes, låg bredvid Apollon-temp= let. I templen hade man nämligen ingen gudstjänst i vår mening och folket underhölls då genom ”före- ställningar” på teatern. Amfitea- tern i Delfi rymde 5.000 persener. Vid bergssluttningen fanns också stadion, där man haft idrottsöv- ningar liksom i Olympia. Vidme' hade man ett Akropolis — ett he- ligt berg med sitt tempel. . pelruinen grundligt, gick jag ned- åt den slingrande vägen. Nedanför templet låg den forna' tempelgår- den, 'som bildade terrasser. Jag satte mig på några stenblock, som en gång. hört till templet. Vilda mandelträd växte invid vägen och guiden tog några mandlar, som jag slog sönder och åt. De smakade riktigt gott, Naturligtvis har. årkeologerna gjort massor av fynd på det stora ruinområdet. Fynden är' förvarade i ett särskilt museum - i. Delfi, Templet hade varit rikt dekorerat med i marmor skulpterade friser med motiv från den' grekiska gu- dasågan och' från krigen.: Massor ka gudar har hittats och ändå skall kejsar Nero ha bortfört. 500 sta tyer från Delfi och en del. ha förta till Konstantinopel, "a : Det fynd, som tilldrager sig störst uppmärksamhet, är utan tvi- vel 'en 180' centimeter hög brons= staty, ” ”Körsvennen”, Den har till« hört 'ex större grupp men av det övriga har man endast fragment, Fyndet ”Körsvennen”, » Som dateras till omkring” 460 f Kr räknas vara hel sal - låtes till detta berör da minne från Delfis storhetstid, : . "I museet fanns också ej sak, kanske inte så märklig pan intressant släppte en gån; världens ylersta skön De Hör åt motsatta håll och så sm sammanträffade de, Detta skedde i. Delfi, ”som då kom att räknas som jordens medelpunkt, På mus, seet visar. man ' en märklig sten med ett mönster liknande ett nät av grovt yllegarn, Stenen, som kal=- las jordens navel, han hittats i allra hell åningom Denna artikel är. med författa rens tillåtelse hämtad ur årets ”Vi Kaivinel, viga kiska tempel hade det funnits pe=" de pelare låg i högar på ruinome . rådet men en del hade rests upp, på sina gamla fundament. Därige= Naturligtvis frågade jag guiden, spricka i berget, där de vulkanis-. suttit. Värmen var pressande, då - Då jag suttit en stund” vid si- byllan Pythias plats och sett tem= . '' av marmorstatyer av'olika grekis=- : seendet men den "anknyter till en grekisk tradition, Zeus - YVETTE VIS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.