, ryrrertrev Y wyYtYYetYYFYYEPPPYTTTTTTYT vr tyrvereyrtyYreryvyt [OTTAR ——— YYYYYyvE TIP Y FYRAN , Hallandsås-kor bäst bland SRB SN -- NYgse vv . Vvallberga är länets fr: a k Högst avkastande besattning 1 | ; illning som ands landskapssy är i; — av kont"I jonets ställni; m, Hallands landskapssymbol ä allvarligt hotad ” av d ” Vallbesgarområdet vera den svartvita låglandskon självskriven, om man vid något till- fälle skulle" uppvakta heraldiska ämbetet med en önskan om eget vapen... ' Detta iär N lockas, när man studerar senaste redogörelsen för Ilallands kon- I | så, att kontrollverksamheten här i länet även ' perioden 57—58 nått utmärkta resultat — de halländska korna är landets högst; pro- funder unsta kont i gar, som fr: trollförenings v ” Södra Halland är ett område, där landets två förnämsta kora- ser möts — SLB och SRB. De - bästa låglandskornas prestanda redovisas i artikeln här intill, och vi skall här presentera den sydhalländska SRB-besättning, som under senaste kontrollperi- oden nått högsta avkastningssiff- ". rorna, : Besättningen finns hos lantbrukare Erik .. Gunnarsson, Bondåkra, Hallandsås, Den ut- . göres av 8 SRB-kor, och deras ” produktionsmedeltal. är: 5.508 kg mjölk med 446 procent fett == 246. kg smörfett. Enligt över | assistent Petter sson är. detta ett produktionens säkraste distrikt — det kreaturslösa jordbruket har aldrig haft någon chans att slå igenom här nere, De sydhal- ländska lantbrukarnas arbete på husdjursområdet har resulterat i stora vinster rent avkastnings- mässigt — att' sedan mjölkpro- duktionen inte tillhör de mest lönande. grenarna bruksnäringen är ' en historia, in på. ' so "BÄSTA SIFFRORNA FRÅN KÄRRAGÅRD ksamhet. Det. är nämli ” Södra länsdelen är sedan gam-. malt ett av den svenska mjölk- inom ' jord- som vi för dagen inte tänker gå redovisas för en sydhalländsk besättning. Sex låglandskor på lantbrukäre Gösta Gunnarssons gård i Kärragård, Laholm, kom- mer upp ' till ett. imponerande produktionstal.. a ". Besättningen tillhör A-kon- trollen, "och det ' är assistent Erland "Sjunnesson, som haft nöjet att skriva ned den här ovanligt possitiva redogörelsen vid bokslutet 1957—58: 6388 kg |" mjölk med en fetthalt av 4,40 procent = 281 kg smörfett. . Slutsiffran för denna besätt- : ” [ning ligger nära 100 kg smör- fett över länsmedeltalet, som är Aptitväckare för "+ Bönplantor, som er 30—40 cm oni dygnet. Pelargoner och and- Nr ; "ra blomväxter, som blommar långt tidigare och. med avsevärt - SKÅ Cl På bilden: syns prof Detlev Miller och hans. assistent" agr. kand... k... « S Thorup framför ett av Botaniska trädgårdens växthus med ett - av de många exemplen på gibberellinets verkningar. De två pe- . largon-plantorna, som" prof Miller och hans assistent visar, är'av samma ålder — den ena har behandlats med oe då resa sh andra ickel va gibberellin — den >större antal blommor än normalt. Frö och: lökar,: som - gror och > «! skjuter skott med, fördubblad hastighet. Frö, vars grobarhel ökar ... : från 5 till 90 proc — detta är blott några exempel på de fantastis" I ka resultat, som "den berättat om, '- "Det låter kanske som ett. april. skämt men är endast de, klart no- ? terade resultaten av en lång rad "försök, som företagits av bl a dr S H Wittwer,' Statsuniversitetet i Michigan, USA och dr R G Fuller vid Battele Memorial Institute, Bå- da ' rapporterar häpnadsväckande resultat med jättetillväxt. - . Bakom rapporterna. om denna nästan "magiska effekt ligger his- torien : om "ett nyupptäckt ämne, gibberellinsyra, som på närmast! klassiskt vis upptäcktes av en till- fällighet, då man var ute efter nå- got helt annat, 0 EN : De första iakitagelserna gjordes redan på' 1920-talet, då en egen=- domlig sjukdom, kallad ”Bakanae”, härjade i de japanska risodlingarna, De unga risplantorna, som infek- terats av. en tidigare okänd svamp- art, Gibberella fujikuroi, växte med otrolig hastighet och nådde ofta flera gånger normal storlek för att därefter snabbt vissna ner och dö, Under arbetet med att försöka bekämpa denna katastrofala sjuk= dom lyckades de japanska. växt- forskarna utvinna själva det verk- samma ämnet gibberellinsyra. Det- ta ämne visade sig ha en starkt tillväxtbefrämjande verkan, även . På en lång rad andra växter, då dessa besprutades med svaga lö: amerikanska växtforskare under den senaste tis ' ningar — miljondels gram per plan- ta. Starkare docering ledde däremot till 'samma beklämmande resultat, som de japanska risodlarna allt för väl kände till, a Kriget avbröt emellertid kontak> ten med japanerna, och först un- der de senaste åren har amerika- narna 'på allvar börjat. experimen- tiden har:' intresset, i fackkretsar vuxit sig så starkt, att det varje vecka utkommer 15-20 handlingar om ämnet. . i i Gibberellinet är icke, som man kanske: kunde tro, ett nytt göd- selmedel utan ett slags ”aptitväc- kare”, som får växterna att avse- värt snabbare än normalt upptaga den, Det verkar starkt stimuleran- de på ämnesproduktionen, och. i motsats till tidigare kända tillväxt- ämnen, som kunna användas en- bart till sticklingar, kan detta äm- ne sätta fart på tillväxten hos ”fullt färdiga plantor”. Förutsättningen är dock, 'att plantan i övrigt befinner sig i god kondition och att inget av de allmänt kända växtnärings- ämnena saknas. YGibberellinet är ögonblickets stora äventyr”, säger prof Detlev Miller, chefen . för Köpenhamns ratorium och Botaniska Trädgård, "Länets bästa avkastningssiffror tera med det nya ämnet. På sistä .. nya av-, och utnyttja näringsämnena i jor- ' Universitets Växtfysiologiska Labo- +l visserligen - relativt liten och av ; den .. anledningen lättare att köta, men den höga produk- itionsnivån skvallrar om ägarens vilja att få fram goda bruksdjur. Och : även 'om resultatet skulle vara en. topp för de närmaste : åren, har. det inte nåtts genom lfälligieter.. Dot framgår bland av; den stätistik, vi fått terssot i Falkenberg: Statistiken upptäriden senaste femårsperio- ragårds-besättningen: a "1954." 5711X4,26=243 1955. 4568 Xx 4,14=189 1956. 5366 X 4,29 =230 ” "1957, 5510x 4,62=255 ”,1958,:6388 4,40 =281, .Kontrollsiffrorna', för .. södra Hallands mjölkbesättningar till- hör de allra bästa i landet. Inte mindre än 6 av distriktets 11 .kentrollkretsar” ligger på me- ' deltal över 200 kg smörfett, och "flera besättningar når upp till "1 ' eller"påsserar '250 kg. + Dessa” besättningar är Gösta Gunnärssons, Kärragård, Laholm :| (281 kg), Nils Ad. Bengtssons, Rärineslöv (265 kg); Kjell Fritz- 30; 3 ”Ysbygården,:. Ysby' (264 kg), Erik Y. Bengtssons, ' Erix- berg, Ålstorp (260 kg), Ebbe "I Bengtssons, Sjöslätt,' Ysby" (257 kg), Bröderna Magnussons, Mell. by, Laholm (256 kg) och Ivan Björnbergs, Mellby, Laholm (251 I ”B-kontrollen har följande besättningar nått 250.kg smör- fett:' Per ''Olofssons,. Hov, Vall- berga (260 kg), Bertil Viebkes, Tjärby, Genevad (254 kg) och Carl Henningssons, Mossen, Elds- berga (250 kg). > sc ON . Främst bland kontrollkretsar- na i länet ligger Vallberga- kretsen, som har 334 kor att redovisa” för. Dessa: når ett medeltal på 5.214 kg mjölk med en - fetthaltsprocent på 4,12. Det gör 215 kg smörfett — ett strålande resultat för en hel krets. Även om det skulle finnas "någon annan krets här | i landet, 'som når' ett högre produktionsresultat än Vall- berga, lär Vallberga ha rekor- det i fråga om jämna besätt- ' ningar. Av de 32 enheter, som « troll "inom ' kretsen ligger 27 ' vid eller över 200 kg smörfelt. ''V MYCKET: NÖJDA ' HUSDJURSMÄN » — Naturligtvis är vi mycket resul , Säger öv Ivar. Pettersson vid ett samtal medeltalet ligger 2 kilogram smörkett högre än i. fiol och "jämför man med året 1952—53 blir ökningen 9 kg. En sådan r SS - Arbetsbredder. fr, 152-760 cm. blemen ' behandlas H. bruks storlek, - I n . Arbetsbred Å j d P storlek, No | - 7 - SA utveckling vågade vi knappast ; - . an | broschyr. med bil der och tout i en Utställningen inryms i 'en. spe-' KILREMMAR . KILREMSIGIV - räkna med i början på 50-; : - specialutställningen, och i ön | efellt för ändamålet uppförd hall SO LÅ i h Ne talet. ör "därmed anordnas en. fävling i förra av lättmetall med yttermåtten 22 och SKF K ULL AGE — Anslutningen till kontroHl- av svar på vissa frågor om jord I 30. meter, . Invändigt kommer. | R 4 verksamheten är god i Hallands” prukets angelägenheter, Första pris fas ov Då i mon RN a upp. 4 a fö : i Pas : ru OS ävlingen E e -tal montrar, dä. kl e — lagerföres i stor sortering, - : | län; men: det är naturligtvis ett S Fer l lar direktör Sture Wi Meddes med ljuseffekter och olika "rörliga I 0 ns | förståhandsintresse för: oss att GÅ ordförande i kommittén för SSON, ärrangemang åskådliggör proble. Malmström & Johansson få ag medlemmar, Just nu har ' Nk VE vo : "specialutställning, 'u.. Senna ae så påtagligt som möjligt. Fon« . > MEK. vi 8. esättningar med sam. :' ” j Å Utställningen vänd ig em en skall domineras av en resli Tel 573 TATTO STAD oo Imanla; gt 29.993 kor: att kon-! , lertid inte bara till jordar bondegestalt, som blickar utöver Z LAHOLM Tel. 573 | trollera! Även där har vi haft. sv > Fel, 200 vä ' ST da mr Hl konsumenterna, som nap, say vetenskapliga institutio.' tu 3 la, jen notera en framsång j el. 200 växel Vallberga, : ' : ju i lika hög grad är intresse Om I ner, förädlingsindustrier mm, vil- hällde Femsang fila Mm , (CcKh äv jördbrukets Tationalisering. och ka på , skilda områden medverkar | i FOR Oc Mill jordbrukets utveckling. > H . ” " oo | ' be i H Sö ee i . s . rv - , 3 ON a RNA RAAAm AA RAA AAA AA MAS AA SSA AMA . sär o , . SS 7 lea öl SNAM AHA MAGAR råa, NYEFFERFFREFSSAN ARA AAA AA AMA KARA MANA MMA MA AAA KL SA : 194. Besättningen i Kärragård är, .j dens avkästningssiffror vid Kär- : är anslutna till A- och B-kon- H nöjda med de senaste. kontroll- ; med Laholms Tidning. Läns-' rollk rets Kärragård | vi har ökat antalet anslutna be- sättningar med 3 och antalet kor med 738 sedan förra kontroll- perioden, ” . "I det sammanhanget bör på- pckas, alt vi tyvärr allljämt endast har c:a 25 procent av landets mjölkbesättningar med i kontrollverksamheten. Den siffran är för Jåg, då kontrol- len är det enda godtagbara medel vi har när det gäller att bestämma det enskilda djurets eller besättningens värde i pro- duktionen, . I > Vad . kontrollverksamheten verkligen betyder för den sven- ska husdjuvsskötseln har vi för- resten ett ypperligt exempel på just här i Halland, Med kon-. trollsiffrorna som ledstjärnor har lantbrukarna undan för undan | kunnat föra sina. besältningar | framåt. För varje år märks en förbättring bland de boesättnin- gar i länet, som ligger på en sämre avkastningsnivå: det kontrollår, som nu -:påzår; linns endast 91 bosätiningar i: Halland, som hamnar under 150 ;kg i smörlottsproduktionen. i: I redogörelsen från, Hallands läns kontrollförening finns även - len avdelning för kor med 'sär-' skilt hög livsproduktion. Efter | vad vi kunnat finna är Jåzlarids- Tkon 45 Flamma — ägare Bertil Olssan, Daggarp,' Genevad. = den sydhallä dska ko, som just nå Igger främst när, det gäller livsproduktionen,. . Flamma-: har hittills " producerat . 73.270 --kg mjölk "med en medelfetthalt på 4,3" procent. Det gör: 3.176 "kg smörfett. Flamma är 17 år. gam- mal -— 'en verklig veteran .med andra ords =. 7 ' : ' Kornas hållbarhet är en egen” skäp, som på senare 'år blivit fö- remål för. diskussioner. Sedan gammalt har man menat, att en ko, med stor hållbarhet och livs- kraft varit en' värdefull tillgång. Den hållbara . kon: nedbringar nämligen rekryteringskostnader- na — "besättningen behöver inte ”förnyas” .med så korta inter- som är' av annan uppfattning, Tack vare de bättre priserna på kött är det vettigt, säger de, att slå ut mjölkkorna vid' en lägre ålder. .Vid en ålder då de fort- farande har chans att hamna i en bra slaktklass. | Meningarna kan vara delade, men kvar står det obestridli- ga faktum att avelsarbetet inom den egna besättningen » tjänar stort på just hållbarhe- ten. Kan man få fram högtav- kastande djur med hållbarhet ” och livskraft har man ett gott material att bygga vidare på i silt husdjursarbete. — Äss. Under. valler, Numera finns det många |: serna och deras roll I familj På vår förra jordbrukssida nämnde vi, att jordbruket ofta får vara strykpojken, när konsu- menterna - resonerar om ”hur] dyrt det är att leva'4 Vi mena- de, att korrekt upplysning från jordbrukets intresseorganisatio- ner i propaganda, vid hus- morsdagar o. 8. v. — var det ef- fektivaste vapnet mot den rega- tiva inställning, konsumenterna ernas budget. är dåligt känga. Därför har de som klagat över höga matpriser svårt att förstå, varför jordbru- karna är missnöjda med sina in- komster, Man tänker inte på att det numera mestadels är en be- tydande skillnad mellan det pris bonden får för råvaran och det pris man betalar i butiken för den färdiga produkten, Det är Där fick husmödrarna i Laholm den information som vi efterlyste ' Iusmors Filmer kommer till Laholm i dag — vi presenterade dem i korthet i tisdagens LT. : Samlidigt har alla hushåll i Laholm nåtts av ett gruppkorsband, Husmors-journalen, där bus mödrarna orienteras om aktualiteter på skilda områden, Bland annat talar man om matpri ,t inte bara jordbrukanen som skall ha betalt för maten utan också +mejeri- och slakteriarbe- tare, chaufförer, handelns folk osv. - I själva verket har under en lång följd av år förädlings- och handelsmarginalerna ökat star- kare än den ersättning som ut- går till jordbrukarna. H i regel intar t jordbru- ket och dess yrkesutövare. Med tillfredsställelse ser vi därför, att Husmors-journalen, som vänder sig till alla landets husmödrar, i sin våredition hjäl- per till att sprida just sådan kor- La som vi var u'e efter, I en artikel, rubricerad ”Dyra livsmedel är inte bendeas fel — han får allt mindre av malpengarna”, heter det: d Even Svensson i Stockholm, fift och med två barn; tjänar 1,20 kronor I månaden. Från det. beloppet Aras 201 tr i skatt, Soc Aan barnhilraset, lag's tll har am” ssam övdelar si- i; enligt de sta- medeilalen, går 31, pro- v Ce. 1005 kronorna till tsti k ent. så 318 kr. Des är ' i mesta lagot tycker. han, särskilt" scm fru Svensson "är ' både . cuktig och sparsam. BI oa. bakar hon dot. masta, brödet själv. Han brukar nöja sig med lite lägre priser på sina varor, så skulle. han och fa- 'miljen få mer pengar över till kläder och nöjen, kanske rent- av kunna byta den nu treåriga TV-apparaten mot en 21-tum- mare. : vn :; Svensson vet inte att han lik- som” så många andra, starkt ö- verdriver' jordbruksprisernas in- verkan på matkontot. Om jordbrukarna skulle sän- ka sina priser med så mycket ' som 5 procent, så skulle detta i och för sig inte minska Svens- 'sons utgifter med mer än unge- fär en femma i månaden! Förklaringen är, att det i själ va verket endast är ca 10 pro- cent av samtliga våra levnads- kostnader som går till det sven- ska jordbruket som betalning för dess produkter. I fallet Sven Svensson blir det 170 kronor pr månad. = - : . Fem procents prissänkning för bonden betyder således för Svensson och oss andra bara en gifter. rs SA . Observera att resonemanget inte gäller inverkan av prisför- ändringar i förädlingsledet eller inte . bara ' jordbrukaren . som jordbrukarna får. Dessa priser ”LÄTT 'MODELL” bogserat utförande. ”GROV MODELL” Finnes i 3-5 sekt, för : sekt. i bogserat. utförande. : Arbetsbredder fr. 190-768 ' cm, :. -6 "sekt. i + för 'hydr och 2-10 sekt i, rekt information om jordbruket, '” met ch dryck för familien, allt- . säga, att om bara bönderna ville ' halv procent i inbesparade ut- |: Man kan hålla ljusare och renare i I många svinhus är det allt för mörkt och svårt att hålla rent. Då kan det vara värdefullt att prova d med elstä | gä 1. let. inb na tack vare höver man endast ha låga trä- eller stenkarmar, som det är' lätt att stiga över vid utgödsling o d. Bilden hä är hämtad från P jord- kring de olika svinb Svi- nen är mycket känsliga för elek- tricif&t, och då det dessutom bru- bruk, där man nyligen 'inrett eft : f d häststall till svin- och k kar vara fuktigt I svinb rät kr 1. Tack vare: elstä ker det med mycket svag 'ström. Lämpligt är att använda en trans- formator för ett vanligt elstängsel och ställa in den på lägsta effekt. Trådarna .spännes på 40—50 cm höjd över golvet, och därunder be- har man kunnat görs billig inred- ning. Den är lätt att flytta eller ändra efter behov, och lokalen har också blivit betydligt ljusare, än om man gjort traditionella mellan= väggar mellan boxarna, - "ce H Tänker Ni köna > Köp då Y H E IT | ” Tel. 18010 . GARANTI I hos . ++ RICHARDSONS | heg. traktor? | en med" HER OoRA Hålmstad . En tävling om några av jord- brukets mest "aktuella problem "kommer att anordnas på RiLA — rikslantbyuksmötet 1959. En av .specialutställningarna, kallad ”Vårt iska jordbruk”, att demonstrera ett 15-tal av de mest brännande frågorna inom ijordbru= ket och skall göra det med mo- dernaste utställningsteknik. För att Jbesökarna., skall ha möjlighet att tränga närmare in i de olika pro- Aktuella jordbruksproblem.. « tävling för RiLA-besökare >, Entrehollén' till CVärt dyna miska jordbruk" och på RiLe. i li re effektivite bättre Produktivitet, ev imheten på vis- sa väsentliga detalj ; 1l- ningen stimulera aler vill utställ. nen studier och facklitteratur, rådgivning och 'un-= dervisning tränga lemen, gående te het av ett bärkraftigt familjejord-, kådarna att ge= utnyttjande -av djupare in i pro- Utställningens genorg=- ma är en brukningsen-> unge ou 1 er sr. Rd vYFYYYYFYYv ; H
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.