YYYTYYFYYTYtYYY Ver ! rv Lördagen den 21 | nn RN 'mars”1959 Felet a TN vrvrY YYTEYYYYTYTYVY FET YTYT TT YT TEK? v ÅA r YYYTtTTteTT YYYYYrYYTYTYTT ET TYYTYYYTYFYTVYTYTTYTEYYTYYYYFYTTTYY Er a re rg I H ee På den” tiden. Merlins 'doktop- första fall var vär jag Samuel Watson och vårt en mordhi - som utspelades i själva Marlond”. | by i kände. Home och 'Vennant, 4. NS e voro ibåda: grannar till 'oss;' AT N Home brukade: då" och då titta in för att hälsa på Merlin” "och «+ röka en pipa och resonera om de: senaste. politiska händelser- na, Han var rätt tjock: och fet och hade stort, svart helskägg. Han haltade och släpade vänst: - ra foten när han gick. Jag »ha- de aldrig sett” honom ond eller särskilt glad och med: ungdo- mars överlägsenhet betraktade jag honom som ytterst vardag- lig och alldeles” ur. stånd "till : några djupare känslor. > ch Jag iblev "därför "mycket för- . Vånad, pär Vennant en dag kom ridande och berättade, att Ho- Me var försvunnen. Mexlin' och ns jag var på väg från grindstugan upp. till huset, då. vi hörde lju- | det från en häst, som; närmade jag kom in medan han var kvar sig i galopp. +: >: i rummet; Han stod bredvid " Det var Vennant.' på en röd - ngen i sina pyjamas. När han fux. Han. höll in hästen; NO s UR ven på, hå svek hän: ] — Hen » Merlin,” sade” han, | frukosten gav han kom ner till frukosten 'gav han Home är försvunnen. Totalt för- mig eh hel skopa med ovett. svunnen. Ingen har sett till ho- E op ma? Hade han några” särskilda” egenhéter? a "Fru Finch og sorgset. — Han hade. förstås : sina ”nycker, han som ' alla. andra. Jag tänker: på hans idé, med sovrummet och hans pr omenader, Han var myc- ket: rädd för att släppa” in nå- gon i sovrummet. — Hur menar ni, fru Finch? US: Jag gjorde alltid så gott jag kunde för att vara till lags; En gång frågade jag om jag inte "| skulle ta-upp en kopp te till honom på sängen, men han ville inte höra talas om det. Han sa, att jag under inga omständighe- ter fick komma in i-hans sov- rum. medan han : var där. "En gång hände det 'i alla fall att | — Märkte" ni något” särskilt nom på tre « dagar, och hans hus-, hållerska tror att”han. har tagit livet av sig, | — Är | polisen underrättad? I medan ni var inne i rummet? frågade Menlin, — Nej, det kan jag inte: säga, — Inte än. Jag är 'på väg an. stod där i sina pyjamas. Jag vet, byn för att. se. om jag kan. få att jag tänkte att han verkade Men "magrare i sina pyjamas än när han är nog borta.” Adjö! - > han var. ordentligt klädd... Men Han vände. hästen och 'galop- jag såg inget märkvärdigt allt i åperade bort ännu for taré än han rummet. >. sommit. — . ”— Ni nämnde något om hans — Det vår. märkvärdigt; sade” promenader? Vad var det för " Merlin, Ska” vi gå över till, märkvärdigt med dem? Kvarnen och hörå. efter "vad som r Fu” Finch skrattade, har hänt? "IV I od -——': Egentligen kan man inte Kvarnen fick Hom prydliga "Kalla dem för promenader, sade Fru. Finch, "som hon, Han var orolig för att han hushållerska . "skulle 'bli fet, och därför prome- många år, kom: nedför träd-- neråde han av och: ån, "av. och gårdsgången för att möta oss; an' i sovrammet:en lång” stund Ume — Var så god och stig in, hers--indan kan kom ner på morgnar- ” Merlin. Ni kar inte tro vad det nar Hans rum ligger. alldeles här -är för en lättnad att ha någon ' ovanför. Och varenda dag, när - i huset. Ända sen stackars herr jag har varit här inne och dam- Home försvann, har det" varit mat, har jag hört honom -gå av . så förfärligt -att 'gå här ensam 'och an där uppe niinst en kvart , och inte ha en människa a att ta- i sträck, la med. M ot - Merlin blåste ut ett rökmoln: K pd — Jag har hört, att; r la Ni hörde förstås, att det var att herr Home har gjort av med herr Home och ingen annan .om i sig? sade Merlin och steg in. .' igick där uppe? sade han” > 7 ” — Ja, sade hushållerskan. ' Jag - Vem skulle det annars ha ut 6” vet inte varför, men jag tror det jkunnat vara? utbrast hushåller- | ialla fall... I sju långa”år har|skan förvånad. Det fanns ingen jag lagat hans mat och skött hu- |annan än han och jag'i huset. set åt honom, och nu vet jag| — Nej, ni måste förstås ta för U inte vart jag ska ta vägen. givet att det var han, sade Mer- | — Vad den saker beträffar, 5 så llin. "Men även om ni inte hade behöver ni inte oroa er, fru|vetat att det inte' kunder vara Finch. Jag tror säkert att jag inågon annan, så hade ni förstås . kan hjälpa. er, sade Merlin, Mer |känt igen hans steg. Han haltade just nu skulle jag gärna.-vilja ganska illa, som ni minns, och ha några upplysningar orh'herr isläpade vänstra foten så här Home. Till. att börja med,” när Merlin" gick över rummet” och | gav han sig i vägt." . 2) 4 Ihärmade Homes gång. : — Det var för" tre där sen: UU J—a, ” sade hushållerskan Jag var ledig der eftermidda- lite psäkert, Ja, maturligtvis. Men gen. När jag kom tillbaka; : var Merlin lade märke till att hon han borta. Det har hänt en gång [var kite tveksamt ect z 20 å förr att han. inte. har kommit |-— Tänk noga efter, fru Finch, - hem på- natten — en enda gång |sade han; Tänk tillbaka på alla på sju år — så jag försökte va- | morgnar ni har gått och städat ra lugn. Men när han inte kom och dammat och hört på de här - på morgonen heller, började jag istegen ovanför. De låter så h bli ängslig på allvar. ' Han gick åter över rummet med — Tog han någon packning | Homes haltande gång, med sig? Fru Finch stirrade på honom — Inte ett dugg. Han" hade sorterat upp alla. papper han hade i sitt rum och rivit sön- der en då, Och det stora foto- "grafiet av hans far, som bruka- |. de hänga över sängen, hade han tagit ner och lagt på skrivbor- det. Men han tog' inte eng "hatt 4 och rock med sig, Jag har, gått > igenom hans kläder, 'och jag ” vet precis vad, han hade 1 sin garderob. Han måste ha gått [314 som han' var i sin grå kostym. — Det verkar onekligen älv) en det förvå- mord, » ade för Home föreföll inte "haltade, : Hur kan han'ha Dr ren sn och belåten. > > - [kommit i in” till herr Home mor- alltid gå 1ug fru Finch,' sade gon, efter morgon? —... — Dä br kade herr. Home '+—'Jag vet inte nu, sade Mer- Merlin, vad bru 2" Hin, Men jag ska ta reda på det. ' roa sig med?” inte mycket för Hör på, fru Finch, det kommer, — Han var de hushåller- en polikman hit snart, Tala' om att roa sig, svara nästan. mest: för honom hur herr, Home gav skan, Han tyckte ph ro med 'sig I väg, men säg ingenting om om att sitta I lugn oe Och bo hn hälsade , Låt 'mig undersöka den saken, ant: och Om det är något som polisen: "behöver veta, så ska jag under-' rätta dem om det, a i i frågade Merlin. sade . hushållerskan. Han ' bara i 1 i några upplysningar, där. varit ee -— Nej, utbrast hon, Inte så. —, inte? sade Merlin. Hur då, om jag får fråga? "| hållerskan, "Merlin gick tillbaka till sin ' den och tände en ny cigarr, sade fru "Finch; Hur skulle jag kunna komma på den tanken att det inte var han? Men nu vet jag, att den som gick. däruppe sin pipa och en glek ban rätt ofta oc Herr Venn : n it skolkamr ater ej 4 på Vennants. han hade var gång £ tiden. — Nå, hur dan, var: han hem), "I Merlin, vå med ett häpet uttryck i blicken. . or Den som brukade gå där ' uppe haltade inte als, sade hus- ' stol, kastade cigarrstumpen I i el-' ” fl — Jag tänkte aldrig på, det, . så ,de där stegen gom inte haltade. . 3; -— Ja, Jug ska göra precis som - ni'säger, herr Mérlin,' sadå hus. | hållerskan.. ; Vårt nästa besök gä de Ven- nant;: Från kvarnen 'kundé vi se :ekonomibyggnaderna till" Ven- nants gård uppe på en höjd och hans åkrar och fält, som sträckte sig ända bort till Hangerskogen, Vi "gick kings en ”lerig'. väg fram till gården, och: han. fick syn på. oss "just då vi vadade över, pölarna på bakgården, Han: öppnade dörren." ont — Stig in, sade han, Kommer, ni från Kvarnen? nt -: Vi följde honom in i ett lågt rum, Fru Vennant satt vid bra- san och stickade. 'Vi hälsade” på henne , och: hon svarade i så. sorgsen ton att jag såg förvånad på henne, ' Hennes "ögon var misst rödkantade, Det - vilade något. trött och lidande över hela hen ANN dn ordna '. Novell: av. Oliver Breonley : voi NNE nes person, I byn pratades det också en hel del om hur Ven- nant behandlade sin hustru... + — Jag var hos polisen, sade Vennant, ' Kommissarie West kommer hit, Han söker förmod< ligen upp er också. Vad tror ni om Homes försvinnande? EE ry '— Det verkar sjä lymord, sad — Ja, det ser ut. Men an. kan aldrig vara säker. . Han var en: gammal lurifax,. den. karlen, — Han: har inte- begått själv= mord! inföll fru Venn nt plöt ligt. Ha det. Geor En tapprare och finare-männi- ska har 'aldrig funnits.” "Xi Vennant 'rynkade pannan. Håll du din tunga i sty ! sade han hetsigt... George Home är borta. Det kommer aldrig att finnas någon George Home mer. ; Det låg som en hotelse i hans tonfall. Hon vände bor huvudet och började sticka ig — Home var en. hygglig Karl, sade Vennant till oss, liksom för att släta över.sin häftighet. Han och : jag : var goda vänner. . Jag hade ingenting emot honom: Vi var skolkamrater en gång i ti-' den, och då var han minsanri en helt annan typ än nu, Han hade de skarpaste ögonen och" star- kaste armarnar;i hela trakten, fast han inte var'så storväxt. Jag minns att han brukade roa sig med att kasta lasso och det Tgjorde han som riktig cowboy. . —Jasså, sade Merlin. — Jag |: kände honom inte när han var ung. Så länge jag har känt ho- nom har hon varit en trind liten herre. pra : — Han lade på hullet 'sedan han skadade 'sig I benet för nå-' — ”E gån måste Home 2 ing Vennant varandra”, :|sade” han; et att: dricka? frågade Merlin. En Jantecknade' svaren i] stora stenblock, .( Jinkilat” möllan” ett "Iskicka ner en dykare. ' gå emellan, och från den: stunden hatade, : LAHOLMS TIDNING -- wrYrYrvY gra år sen. Jag vet inte hur det "gick till, men ni vet att han haltade.! Det 'var för ungefär tre år. sen som han fick ' sin -ben- skada, och efteråt kunde: han inte. motionera på samma sätt som. förut, 'och därför blev han fet.. Jag tror? han ökade” över tio kilo på ett år, : > rr Merlin kastade en blick vå klockan. Nu'ska vi' inte Uuppe- hållaver längre,, herr Vennant, historia" det här, Om jag får ”|höra något nytt, så underrättar jag er genast; Adjö, fru Ven- nant. Två. dagar senare kom kom! missarle West: till. Merlin. Han visades ini biblioteket. år det lov att vara” något grogg? . Soma — Ja tack, " gärna; Merlin. äckte' honom” glas,, wiskybutelj | och sifon och drog fram en stol. + Kommissårien gjorde en. det I och ilen. iiten bok. När han var färdig, stoppa= de han boken i fickan och drack h ur. gläset.: = i Om ' Ni inte” har särskilt bråttom,” skölle jag gärna vilja tämligen likgiltiga frågor. höra lite mer om den här affä- |, I Fen, kommissarier. Har ni kom- mit till. något! definitivt resultat ännu? frågade Merlin. Polisman- nen] "log 'och' såg smickrad ut; »— Det råder nog'intet tvivel m "att: Homé' har begått" själv- mord, ;'sadé” hän;: Jag kan i för- ” hans: kläder vid grus- darimen ; skjorta, "byxor, väst —' alltsammans, "Men det ' är svårt att dragga där djupt; och bottne består: av io lär: visinterfinna-»det.-uta Det var förargligt. Men det ändå en lättnad: att fårhisto" rien” /uppklärad, sade Merlin. Har ni någon.aning om 'motivet” till den förtvivlade ,handlingen?..- 2 Penningaffär er. Vi har, lycs kats få reda” på-att han. antag- ligen" gjorde”ett 'p penningplaceringar för tre år se- dan, för sed. dess” har, "hån tal git ut allt hän hade "innestående - i :banken. Det -råder nog inget tvivel om motivet. Na "— Det förefaller så, sade Mer- lin.” Vi" kan” följa” kommissarien ett stycke, Murray; för jag ska ändå gå' över till fru Finch och talä med henne ett'slag, : Vi gingo 'ut på terrassen.' Vid en motorcykel med sidvagn vän- tade., en:;ung - poliskonstapel i uniform. | hora ; Innan de hunnit ge sig av kom Vennant plötsligt ridande.i ga- lopp upp mot huset. Han hoppa- de ur: sadeln .och 'stod. framför oss med-ett trotsigt, överlägset uttryck i ansiktet. Det kom en doft av wisk un : Det. är 'en sorglig |- et ligger |: : upp till -den om han” ställdé sig SSETSA AR SR Vennant ut och frågade: of hän sett till hennes man. Och när ” "hon hörde "att: hästen var. hem- — Jaså, mysteriet är” uppl rat, sade han. Karlen har "dränkt: sig.. Har -ni' draggat upp honom , ännu? di kommisa= Vennant, Det är ert jobb att finna liket. Jag vill ha den -här” "saken or- dentligt uppklarad och: kapitlet” George "Home. avslutat en ång: '" Vennant, sade. Merl vän. död eller :levande, 'så gi ni "klokt i i att hålla er dunga? i Istyr. frå : Vennent rynkade pannan, men: sedan" tvingade” han” sig ' att le, '|-— Jag ber om ursäkt, sade han, Men det är så ner öst satt inte veta något 'definitivt;" Jag ville höra om, saken. .va klar, innan jag red in till marknaden i byn. Jf Han satt: upp: på: foxen: och red -bort "utan ett "ord vidare. : —"En! "konstig kärl "det där, | 'säde” -kommissarien. : -'Han - lever faktiskt på hästryggen. Varenda torgdag ”ridér han 'den' långa vär gen in till. byn. ut Men varför stannar han egentligen. "borde -jag : inte . säga det .heller;; Men faktum-är att --|jag 'vet att han” dricker ganska mycket, och då. är det visst nå- gon "fruntimmershistoria '- byn också. : : snart. kommissarien > gett ”slg : i väg. Fru Finch 'höll/på att pac- ka; Hon' skulle”fara till « sin sys: är | ter, i Wodnam. Nycklarna skulle 7 | sorg: översatt" han, inte. "kunde lämnas till. polisen, '-: ä med packningen, fru; Finch, sade: Merlin.: Vi. bara se oss lite omkring: » : I nedre” våningen” fanns” bara till arbetsrum, och det innehöll huvudsakligen gamla böcker ch ett stort skrivbord. = "Vi gick. uppför: trappan, Sov” rummet, som Home varit ':så no= ga med-att ingen: skulle-se; blev en ' besvikelse. Där fanns ingen= ting' som kunde leda" oss på nå- got spål I taket över; övra nällén fanns en lucka. Merlin: kunde, täcka på trappräcket. Den ” var : låst, gch bad "att: få nyckeln, ' av) . — Jaså, den luckan, 'sade hon: = |Den leder -till-'en liten vinds- skrubb uppe vid taket. Den har varit här. Jag tror inte ens det) finns någon nyckel dit. vs : Men Merlin gav, sig”, inte. Han klättrade. upp. på räcket igen Det. knackade. i trävirket ,och . mellan - adjö till fru Finch och gav oss gården klockan fem på morgo- den gav vika en aning. Till slut bad han mig göra ett försök. : Jag klättrade upp på "räcket, " och lyckades: med ett ”pår. or dentliga stötar få upp luckan. «| . —' Kryp; in, sade” Merlin, "och: tala om vad du ser. :Jag kröp in i skrubben;. tände n tändsticka och "såg: mig om- "kring. > Här finns ingenting, Samt. antingen ni: önskar. er; hört; 'svarade kommissarien, och |: ett: -rum, som Home hade använt | "> "konstaterats att' de begick.s Han gick ner' till :'hushållerskan |: aldrig använts 'så länge jag bar; och, började. bearbeta luckan, | ma,” skickade: hon stalldrängen med fuxen att-leta efter henom, :Stalldrängen - red "genom - Han- .gerskogen;" och ! när ' han ' kom till den fätaste delen av skogen, just där den lilla timmerhuggar- kojan :låg; fick" han syn på Ven- ;hant; Han hängde i ett träd:— "stendöd, Han" hade varit di flera timrgar. - Vid coronerförhöret kommo en mängd fula ' detaljer från Ven- nånts: märknadsbesök : i; dagen. Juryns utslag blev utan tvekan självmord. "Merlin. och jag red över till - Vennants gård följande. morgon, Men -fru ' Vennant: ville" inte ta "Emot: "Oss, "utar”lät' bara' hälsa, att hon uppskattade ” vår vänlig- het”'att komma. £. «. Hennes bror, Hector Welsh — MN tee Föraren hak hade en gård i närheten och hade; kommit för' att hjälpa' sin "Syster" —: :välkomnade 'oss hjärt-: ligt; Och Kan var inte svår att få att. tala, Han tycktes njuta av "att få sjunga ut: ordentligt om. svågern; "1 Home? och. fennant var. skol- kämrater, och de höll ihop efter skolan" också,' berättade. Welsh, "Båda blev-:kära i'hans syster. Hon - var 'en väcker flicka" på den. "tiden; ' alltid glad och full av upptåg. Vennant'fick "henne. Han var: vildare och mer i ro= t 1 Men Home hade inte glömt henne" när han kom tillbaka till ';trakten efter” flera år: Vennant hade nästan pinat ihjäl min' sys- ter då. En” "gång måste Home gå mellan, och. det var:tydligt' för den, som ' såg det. att från den stunden hatade Home och, Ven- nänt varandra;. Och det var' väl därför: Home” tog sitt liv — av hjälpa min syster att bli lycklig. Och det finns säkert "många somm gärna skulle velat vara med och dra åt. sriarali kring” hans" hals, Vilket fulländat mord Samuel Merlin>5 SME -suttö i. hans: menar; side jag. "Det mord båda 'två. — Jag har alltid över att. Home, som: vär så fet, hade så. mågrå händer; sade han tankfullt,”, Och” nu” h reda "på at ”han Vär e& helt an- han människa för tre år ben! För tre år. sen, började hån hälta, för tre år sen började har fetma; för ;tre år. sen började. hår förlora I pengar. Han förvandlade och; hållet, "Men. lösningen tilll. Hela det: här mysteriet "ligger i att han” kunde'råtergå till sitt sk. :. | forna jag. Han' kunde bli mager, gå utan att halta, till, och- med Iskaffa tillbaka” pengarna, 'som han hade” förlorat. Ser du, hän hade: "kommit till' slutsatsen att det bara fanns ett sätt att hjälpa den kvinna han Iskade'> - att döda Vennant. Han” gjorde upp si plan Han lät den sträcka sig över flera år. sade jag. Spindelväven satt tjock takbjälkarna, ; och '- ett -grått dammlager täckte golvet. Merlin! var ' ändå inte nöjd. Han klädtrade” själv upp i den; lilla skrubben och kom ner les. . ehde”'Jag nästan misstänkte att' han hade. gjort en upptäckt. vi tvättade. dammet '. av : oss, sade "Fyra veckor senare hände det. - Vennants . stalldräng kom till "nen. Han såg en häst, som stod och betade: invid staketet. Det var : Vennants .fux,' fortfarande sadlad. : Han - blev lite förvånad, ty” Vennant var mycket stolt över fuxen och brukade aldrig "försumma att sadla 'av och ställå in den, hur dags och i, vilket tillstånd han än kom hem. Men han bekymrade sig inte mycket om saken utan. förmodade bara att "Vennant varit mer berusad än vanligt den här. morgonen. a FITYSTITYEN AMAAMAAAAA. Han. visste att brottslingar i all- änhet brukar anlä förkläd- s Vindsskrubben, - När vi sade: adjö dte sénareé, |. många år. Därför gick han nor- malt varje morgon i sitt rum, " Jag kommer nu till hans för= svinnande, Det var mycket en- kelt.: Han såg fru Finch ge sig iväg på sin lediga eftermiddag. Då rakade han sig — antagligen behöll han små mustascher, Han brände upp skägget och undan- röjde alla spår efter sina toalett= > bestyr, : Sedan tek hen” upp i den lilla Han hade en nyckel. dit, fost fru Finch inte visste det. "=. "När du var dö uppe, Mur, Tay, delväv. Du såg hur tjockt dam= ' met låg på golvet. Men ,du såg inte, att det fanns en fläck där det hade. Homes väska stått, färdig att avhämtas när han"skulle för= svinna, Jag kan bara gissa -vad den :- innehöll, det en fullständig omgång klä- der, köpt ' 1: någon andrahands- affär fö för. omöjlig" att spåra, Där fanns vecka :efter vecka: och lagt dit, när hushållerskan had ina le= diga eftetniddagar; . Han '- hämtade . . kappsäcken, bytte kläder och packade in dem han 'hadé på sig": väskan: till. sammans, med dynorna Sedan -. gav han sig iväg — en ny män- niska; olgenkännlig;' utan något ' som helst gemensamt med herr Home på Kvarnen utom kosty= men 'gom han tagit av sig. Han måste. > emellertid. göra sig av med den; Han kände till botten=- | kläder på stranden och for tsatte." Det var så enkelt; 7 Fast han :wvar:' borta al fyra.” dold. Han. behövde inte göra det,. på. EA vanor, :: Han visste »att Vennant brukade - rida hem" från mark=. all. I naden? gent” på "natten "genom 'Hangerskogen,: Han' visste också sina "långa,' smala rep. Och när : han "hade gett. sig själv tid att | bli: ordentligt; idödförklarad och” glömå; återvände. han, fan en 18608 flera år innan han slog > "ner På "Kvarnen, och han” kan. mycket väl ha varit cowboy under den. tiden,'i varje fall var - ända sen Pojkåren, ven då” Kan. ” ställde”: sig: på. lar i för honomi:'att kasta repet över Vennants' huvud :när' han kom ridande. blev ”sk när, Home tyckte till. - ön ; Det var ett fulländat mord. — utfört efter.” de": allra :noggran-' näste förberedelse. : Mannen: var ett snille, te” -—-!Hela den här förklaringén när, han: slutat. Men. du måste skulle kunna' övertyga en; jury - om den. är riktig? ' M försöka det, sade Merlin, Du sä- i -Polisen "skulle. säga i nad efter" mordet. Han: gjorde 'det;' i: förväg. Det" ”Jåter' besyn- nerligt, men det måste ha'gått "ganska; lätt för den som levde ett sådant enstöringsliv. som han. Han stoppade upp sig med dyr nor tills han blev den lille 'fete |: herre vi kände, Men under dy- norna !var han 'lika "senig ock | spänstig som : någonsin," Minns du att fru: Finch" sa: att. han verkade magrare i pyjamas? Det där var, konstigt, tyckte jag, för du: vet att ju. mindre -en- fet människa har på sig, desto fetare verkar hon.» fr "Det var förstås bosvårligt för nörna på sig. "Men hur' gärna underkastar man sig inte besvär för "att slippa undan galgen? Han lade sig till med den haltande gången. .,Det är lätt att. halta, men det är kanske inte så lätt Klockan halv" åtta kom fru att lägga' bort haltningen efter ker jag att Home redan har läm- nat landet. Det återstår att se om fru Vennant följer efter. Men' tro mig, hon är inte delaktig i dramat; Och därvid fick sake: - Gamle "kung Albert av Sach- stolsförhandling, 'När hen hade hört åklagarens framställning, 171 utbrast. han: .— Mannen har rätt: gades förklaring, sade han: -, . '— Mannen har rätt. ” DA bugade sig domaren "under- dånigast: och sade — Båda kan väl inte ha rätt, ers majestät? Varpå konungen: mnodgörligt konstaterade: os SOM har rätt, la ou så såg du bara damm och spina - Seckor "höll han" sig inte” inte ' han - "skicklig <i' att” kasta" lasso "Det” var fullmåne” den. natten Hangérskögen, Det var inte svårt - Jäg förmodar att fixen : d och skenade. iväg | Jeg har'i ingen tanke på ätt ” Och sedan han hört den ankla- - inte fanns något damm alls, Där förmodligen 'var . ör flera år sedan och där > 'också pengar," som han' samlat +... förhållahdena i gruvdammen och : gick förbi den på vägen till sta=". ” tionen; När' han kom till darn=' inen "lade han, helt "enkelt sina YrvY YYT) CE NTYYYYYYYEYYYYYYYYYYYYYTYYYTVV ar i var. timmerhuggarna | förvarade” on låter fantastiskt snillrik, sade jag medge att alltsammans bara ärv gissningar. "Jag "undrar om du . ger: ju själv att det bara är . vs detsamma: För: övrigt misstän- sen övervar en gång en dom- ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.