evvvyvteveå er ver yvvyereevrertererTNY vereeveövryrveryevY YYVYTYYYTYYSTYFYYTFYVYRYVEYFEHYVSYYFSITTYTYSYSTETSTTET vyv evyvevye FF VFYYIT yvveveereevyvyv , frevtevevtYYyYFYV SYTT i LAHOLMS TIDNING 4 mor a é ” ov Jen glömda > tivitet” rörande en konferens ”sellan öst och väst på utrikes- minister- eller regeringschefsni- vå, förefaller det, som om en re- dan pågående, eller kanske rät- tare sagt ännu pågående konfe- ' rens mellan de båda maktbloc- . ken praktiskt.taget har glömts bort. Det gäller förhandlingar i "Geneve mellan Förenta Staterna, ' - DEN 24 MARS 1930 LT. =- edan det utvecklas en inten-" rs storpolitisk diskussion och > - ad konferensen sisterade på att beslut skulle fat- tas med röstmajoritet. 1 början - av mars reviderade de amerikan-. ska och brittiska delegationerna i någon mån sin "ståndpunkt. De förklarade sig sålunda beredda - att gå med på att vissa beslut i kommissionen endast skulle kun- na fattas, om de permanenta med= lemmarna var ense. Som exem, . pel på sådana beslut nämndes val av administrator för kontrollsy-; stemet, . ändringar av fördraget " och val av platser för de Iokala k ll . För att skingra, bri och Sovji om inställande av kärnvapenpro= ven och upprättandet av ett in- ternationellt kontrollsystem för "att övervaka efterlevnaden aven Sovjetunionens. farhågor för att bli överröstad 1 kommissionen framlades dessutom - ett ameri- » kansk-brittiskt förslag, som gick ut på att två av de icke-perma= nenta pli alltid skulle till- om Pp I den mån som överläggningarna 1 Geneve kan tas som ett krite- rium för utgången av andra öst- västkonferenser, torde det inte finnas hågon större anledning till optimism. Förhandlingarna ser ut att drabbas av samma öde som de "flesta andra möten mellan vä na och Sovj ett mer eller mindre totalt miss- lyckande, Sedan mitten av janua= falla ”neutrala” stater, medan de två återstående platserna skulla- ges åt en med västmakterna, resp Sovjetunionen allierad stat. På detta sätt skulle de två ”neutra= la” staterna få avgörandet i sin hand i händelse av oenighet mel- Jan de båda maktblocken. Ingen- ting talar. dock för att Moskva skulle vara berett att godta det- ta, en smula invecklade förfa= ingssätt, som ju ur rysk syns ri. har öv it | inträtt i ett dödläge. . Genevemötet inleddes redan den 31 oktober förra året. Det ajournerades strax före jul, var- vid man kunnat enas om fyra ar- tiklar i ett fördrag. Det första för- handlingsskedet karakteriserades av en väst-östduell om vilken fråga, gom skulle sättas först på dagordningen: provstoppet eller ' llen, De båda vä k na yrkade på att kontrollfrågan skulle ges prioritet, medan 'Sov= jetunionen insisterade på att in- punkt inte på långt när ger sam= ma säkerhet som vetorätten.." = Vad beträffar den lokala kon- Ränneslövs föreläsnings- förening 7 d gästas -på onsdag av redaktör Holger Ledung, Göteborg, som i M 25 at — vår okände granne.” Amnée är högaktue: it i våra dagar. Fö- reläsningen il'ustreras med ett; 100-tal bilder 1 färg. Visste ni, detta om Östtyskland: Att fem' partier sitter i regeringen, men att landet styrs av två starka ' män. Att studenterna har lön och att de kan gifta sig vid 18 års ål-; der. Att brödet är b'ligt, potati-. sen billigare och kaffet en lyx- vara. Att den frie bonden tjänar bra pengar på grisarna... Mera fakta i föreläsningen. — Efter föreläsningen blir det årsmöte med föreningen, Se annons. : "Ränneslöv. Arsmöten i ” Rä gatubely: öre- ning hade i går årsmöte med Nilsson, Rä löv som ordförande. I styrelsen omvaldes för två år de i tur avgående Val- demar Nilsson, Kurt Jönsson och Erik Bengtsson, : Revisorer: Si- gurd Johansson och Karl 'Axels- son. ; Ränneslövs avloppsförening höll därefter årsmöte under ordföran- deskap av Gunnar, Nilsson. Rän. neslöv. I styrelsen omvaldes för två år Gunnar Nilsson samt ny- valdes Ivan Jönsson. - Revisorer: Sigurd Johansson och Karl av av till bordlades och styrelsen fick full- makt att vidare förhandla med kommunen. , ”trolles, kräver sovj att kontrollposterna uteslutande skall bemannas med medborgare” i den stat, där de är belägna. Fö- renta /Staternas och Storbritan- " niens förslag går ut på motsat= sen: personalen på kontrollpos- terna skall vara verkligt inter- nationell och inte innehålla någ- ra företrädare för värdlandet. Argumentationen mellan . öst ställandet av ' kär menten skulle ha förtur. Resul-. och väst på på ett slående sätt om den som under de första Vefterkrigsåren fördes i FN:s atom- tatet blev så småni en kom- promiss, Man enades om att diss kutera de båda problemen pa- rallellt, och 1 de antagna, två för- ata artiklarna förpliktade sig par- terna att inställa proven samt att . äl isatl kommission, då det var fråga om införandet av förbud mot atom- vapen och upprättandet av inter= nationell kontroll över detta. Sov- jetunionen ville då knyta över- till säkert ådet för en I de båda följande artiklarna be- alt kunna utöva sin vetorätt, me- > . stämdes dennas Det ledande kontrollorganet skul- . le'sålunda bli en kommission; be- ”atående av ta represen- dan, västsidan ville koppla bort vetot. Då liksom nu har Moskva > anklagat motparten för att vilja - tanter för de tre ” " på ryskt te medan väst- somt av fyra icke-permanenta fö- retrödare för andra stater, till satta på två år, De sistnämnda skulle utses av kontrollorganisa- tlonens församling, som skulle innehålla representanter för samt- liga länder, som anslöt sig till för- draget om provstopp. NN När förhandlingarna återupp- togs strax efter årsskiftet, inled- des en diskussion om kontrollens utformning 1 detalj. Det var nu som de avgörande motsättningar- na kom I dagen, De gäller dels den rent lokala kontrollen, dels hur beslut skall fattas I kontroll- kommissionen, Vad beträffar den aenare, har Sovjetunionen yrkat på vetorltt för de permanenta medlemmarna, medan de båda . vlatmaktorna till en början in- makterna framhållit, att den av . ryssarna föreslagna kontrollen in- te är värd namnet, Kontrollfrå= . gan har alltså — för vilken gång "4 ordningen är omöjligt att säga — åter blivit den avgörande stö=- testenen. Orsaken beror natur- ligtvis I första hand på de båda maktblockens misstro -mot var- andra. Västmakterna eftersträvar en vattentät kontroll, därför att de inte vågar lita på motparten, medan Moskva inte vill accepte- ra ett övervakningssystem, som innebär verklig insyn i det ryska väldet. u "En internatlonell överenskom= . melse om kärnvapenprovens upp= hörande tycks förljaktligen vara lika avlägsen som tidigare. Det enda, positiva inslaget 1 bilden är, att det de-facto-provstopp, som inleddes I början av november förra året, ännu inte brutits. | REFLEXER: och ”BARN ÄR EN Guds gåva", | "står det i Bibeln. Du må ha vad Inställning som helst til Bibeln, "> du måsto dock medge, att den boken innehåller en outtömlig källa av levnadsvisdom, För mig är Bibeln GUDS ORD, H "Barn är en Guds gåva”, Ena gåva — ett lån — vilka sanna ord! Det är bara några få år vi får tå om våra barn, Hur allvar. samt är inte detta. Hur fostrar vi dom — vilka förutsättningar ger vi dem för liveta uppgifter? En wvardagsgärning, genom vil. kon det dagliga brödet erhålles, måste vi alla ha, Men det är inte — hur viktigt det ån är — det förnämsta, Viktigare är vad vi äro, vår personlighets inre halt. Vt behöver Inte blott något att leva av, utan ännu mer något att leva för. Utan livsmål, utan en fast förankring utom oss själva, blir vårt liv tomt, meningstöst. YAlenast ett är nödvändigt", sä- Ask Li RÖFLEXIONER | stiltjetider, mäste de ha en fast Punkt för sina liv, antingen de får en "plats bland de ringa eller de betros med ledarplatser Rätt och rättfärdighet, kristen livsstil duger att leva På. Våra barn, som vi I dopet lagt. i Guds händer, måste vi fostra in i ett liv med Gud. Den barnsliga tron måste omsättas 1 barnatro, i personlig upplevelse av gemenskap med Gud. Våra hem måste. bk helge- domar, där Herren bor, och där vi och våra barn samlas kring Guds ord och bönen. — Våra hem njiste bli himmelens förgärdar där evighetens friska liv pulse- rar. Vad våra barn hos oss ser och erfar av sann och ödmjuk sudsfruktan, följer dem vet 1. genom och bär der till hjälp och vägledning. — Helgade hem, giv oss, 0 Gud?” . F.N. — NOG tänker vi oss denna mäktiga och representati- med Gud, barnaförhållande un honom är en förankring som akänker trygghet, glädje, frid, livslust, mod. : SKALL VARA ungdomar kun- va f såsom högtidlig och allvarsam. Det är allvarliga och svårbomästrade saker denna fina församling bar att taga ställning tilll Och säkert är det sällan där drages på smilbandet. . få rida ut livets stormar och svå- Tigheter och ej gå under I dess Det hände dock häromsistens. Församlingen behandlade kon- flikten mellan araber. och isra- eler. Den amerikanske chefsde- lagaten Austin förmanade arar ber och judar att ”leva samman i fördragsamhet som goda krist- na”, occo . 207 Då log r, N, Jag undrar om det inte hade vaiit nyttigt att det leendet " hade blivit fört gencm etern till alla kristna band, in i alla kristna samfund, in 1 alla kristna hem: Jig undrar om det inte hade träffat, oss 'som en svärdsegg. Är vi ärliga, måste vi erkänna att vi illa fullgör vär uppgift att Som kristna. folk va- ra föredömen för icke . kristna folk, Hur är det -med fördrag- samheten, samlivet, den" kristna broderskärleken? Och hur är det med den personliga föredragsam- heten? CN or : > Det berättas, "att evangelisten Billy .Graham 1 Indien mötte en hindustudent som sade: ”Jag vil le gärna bli kristen om jag bara kunde få syn på någon”. : "Medan han:sade detta såg han på mig”, berättar Graham. ”Det är en av de allvarligaste predik- ningar jag någon gång har hört”. NU I PASKVECKAN skall vi minnas — och följa HONOM som led tålmodigt, som icke kivades och icke hotade.'Och han lämna- de efter. sig ett föredöme, ett exempel att vi skola vandra i hans fotspår. I ljuset från korset må vi pröva css! Fullkomliga; färdiga, blir vi aldrig som krist- na i detta livet, men gör vi, som bekänner Kilsti namn, allvar av vår bekännelse har Nietzsche rätt när han i bitande bespottelse mot de kristna "säger: "Den siste kristne "0ag på ett kors”? cs Med "konung David må vi bed- jar. ve : ”Utrannsaka mig,. Gud, och känn mitt Hjärta; pröva mina tankar, och se till, om jag är stadd på en olycksväg, och led mig på den. eviga vägen”. > ” s ALLA . BEUNDRAR vi: den danske prästen och frihetskäm. pen Kaj Munk. Vad var det som gjorde honom till den väldige kämpe han blev? Vad var hans kraft, hans ledstjärna? Det var GUDS ORD! När man fann ho- nom mördad i landsvägsdiket, fann man också hans Bibel kas- tad tjugo meter från den döde. Det stämde med det hela. De som mörda en Herrens präst kan na- turligtvis inte lägga hans Bibel mellan knäppta händer på hans bröst, Det var Bibeln som gjort Kaj Munk till 'vad han var, Bi- belns ande bodde i hånom. Där- för! Bort med den! Den ideologi och livsuppfattning om livet och människan, som mördarna repre. senterade, var ju ett enda blo- digt hån mot Guds ord, ett cy- niskt förakt för Bibelns syn på människan och Guds tankar om henne. Fram med Bibeln! In i dess sanning! Och dess 4 -Ränneslöv || Axelsson. Frågan om överlåtelse |. ock UR PRESSEN 2" KONSUMENTSYNPUNKT UR | föreläsa över ämnet: ”östtyskland finns det flera orsaker-att känna tillfredsställelse med det nyajord- bruksavtalet, bl a ur ten att de cirka 100 å 150 milj kr pr år, som jordbruket enligt. det : nya avtalet har rätt att tillgodogö- ra sig, kan kompenseras genom sjunkande priser på världsmark- raden under sommaren och såle- des några prishöjningar knappast skulle behöva uppstå, skriver Ny Tid (5): . ill det nya avtalets glädjeäm- nen anser vi höra, att man i prin- cip kommit överens om att Jägga ett större basjordbruk till grund - för beräkningarna i fortsättnin- gen. Hittills her man räknat med att lantbrukaren på ett jordbruk om 10—15 hektar skall tillför-' säkras samma inkomst som indu- triarbetarlö i ortsgr 2 och 3. Under det nu träffade avtalets giltighetstid skall visser- ligen detta förhållande kvarstå i princip, men jordbrukarna nöjer sig med att det inte blir någon full inkomstlikställighet mellan innehavaren av ett basjordbruk och 'en industriarbetare, Och när ' avtalet utlöper om sex år, så ska nytt avtal avse ett basjordbruk om 20—30 hektar, alltså av be- tydligt större typ. : ie DET ÄR INGEN GLÄDJANDE NYHET för småbrukarna, denna bestämmelse om övergång till norm- jordbruk på 20—30 hektar, . note: rar Växjöbladet (ep): - : Endast jordbruk av den sist- nämnda storleken skall alltså i . fortsättningen berättiga till ”lik- ställighet”. Detta är ingen gläd- " jande nyhet för småbrukarna. De kommer att känna sig ställda utanför uppgörelsen. De får sät- ta sitt hopp till det väntade lag- förslaget om stöd åt småbruket. JOEDBRUKARNA HAR INTE UPPNATT full inkomstlikställighet, Anser .: Handelstidningen (fp) och fortsätter: - NE Vr Deras inkomster beräknas öka 'med drygt 100 milj kr, under för- utsättning att de fria ekonomis- ka krafterna inte spelar dem ett spratt, Jordbrukarna har emeller- tid förstått att värja sig mot en sådan fatalitet. De har nu lyc- kats utverka ett till synes myc- ket betryggande skydd, mot de internationella priserna, " Överraskande nog har förhand- larna i all tysthet kommit över- ens om att förstärka 'det nuva- , rande systemet med: en rad nya i 5- och 6 eg- lerna slopas och ersättes av en ny spärregel som på ett effektivt sätt motverkar förändringarna i pris- nivån på världsmarknaden, " HT är vidare synnerligen kritisk hot att så genomgripande beslut fattats vid förhandlingsbordet och ktt riksdagen ställs inför fullbor- dat faktum. . : H ATT : FÖRHANDLARNA RUC- KAT PÅ riksdagens jordbrukspoli- tiska målsättning kan vålla förtry- telse hos' en del. folkvalda, tror Stockholms-Tidningen' - (s),' som dock varnar för politisk 'strid om den -, uppgörelse som nu träffats preliminärt: = ” . Företrädarna både för jordbru- karna och konsumenterna har emellertid anledning att tänka sig för, innan man gör det nya jord- bruksavtalet till ett 'stridsäpple. Den preliminära .' uppgörelsen, som det ligger ett mödosamt ar- beté bakom, öppnar en realistisk chans att få rätsida på vår jord- brukspolitik. Den påskyndade . tionaliseringen, . som den hö . arealgränsen väntas leda tili, kan säkra en med andra grupper lik- värdig inkomststandard för jord- brukarna utan att för stora offer krävs av konsumenterna. Genom att jordbrukarnas kompensation utsträckts över en längre tids- rymd har man mildrat de ome- delbara verkningarna på sam- hällsekonomin. Men det stora ar=- betsmarknadsavtalet och det nya jordbruksavtalet — om det god- tas — har rågra grundstenar lagts för en stabil ekonomisk utveck- Fred Astaire åter ” i farten 60-årige lättfotade dansören Fred Astaire, som sedan tio år tillbaka varje år vid flera tillfällen förklarat att han ämnade lägga upp, skall spela huvudrollen i en film som in- om kort kommer att inspelas efter en av Cornelia Otis Skinner och Samuel Taylor författad pjäs som varit stor succé på Broadway. Fred Astaire spelar denna gång mot Lilli den synpunk- - Kampen om själarna: ”Kollektiv hjärntvätt” slutliga fasen med total kollaps, garna i vissa religiösa MN besatta av Nyligen har världen åter med för- "våning och skepsis fått bevitt- na en bekännelsescen efter gängse mönster av en framstående rysk politiker, och man har spekulerat över skälen till att ”partifienden” Bulganin åstadkom så grava själv- riter på ön Bali, Hundförsök vägvisare för vår tids hjärntvätt framkallas avsiktligt hos delta= . De dansande tror att de blir onda andar. me . hos dem och på det sättet öka de- ras suggestibilitet. Ibland blev åhö- rarnas upphetsning och utmattning så stor att skyddshämningar:upp- stod och deras tidigare beteende- mönster radikalt förändrades: atei- sterna och de ljumma blev exalte- rat religiö och deras nya tro iklagelser och" de så djup Taktik? Resultat av tor- ånger”. tyr? sr . Troligen intetdera, säger den en- gelske psykiatern William Sargant. Bulganin var överbevisad om sin skuld, k än de uppriktig ånger, Han var ett offer för hjärntvät- ten, ts ”Om' denna beryktade omvändel- semetod berättar Sargant i en färsk avhandling, ”Battle for the Mind”. Här slår man.bl a fast att förfarandét ingalunda är. en' ny uppfinning. Politiker och präster har i århundraden använt samma system för att varaktigt förändra människors tro, och i vår egen ti har.bl a Hitler med framånng till- lämpat metoden. Även psykiatriker använder en modifierad form av den. 7, : Fö KR Den förste som gav hjärntvätten en vetenskaplig förankring var an- nars . den ryske, fysiologen Ivan Pavlov' (nobelpristagare 1904). Hans försök med hundra är ban- brytande för kännedomen om sjä va omvändelsemekanismen, och di- rekta paralleller kan dras mellan -reaktionerna hos djuren i hans för- sök och reaktionerna hos offren för exempelvis de röda förhörsle- darna i dag: båda ' följer samma mönster. : . . . Vad upptäckte Pavlov då sina hundexperiment? . sz Han kombinerade, för att ta' ett exempel, hundarnas mattider med vissa signaler så att han så små- ningom kunde få det att bokstav- under . | ligen vattnas i munnen på den ba- ra genom att låta t ex en klocka ringa. Efter en tid började han för- virra hundarna genom att använ- da en ny sorts signaler, genom att öka eller minska den invanda ti- den mellan en signal och matens ankomst etc. På det sättet kunde Pavlov till sist framkalla nevroser hos djuren. . H När den psykiska” pressen ökade blev också hundarnas' sensibilitet starkare, När påfrestningarna blev så stora att försöksdjurens nerv- system inte . kunde . bemästra dem bröt de samman, Vid sammanbrot- tet började: deras beteende avvika från deras vanliga uppförande. När nervsystemet stimulerats transmar-- ginalt — d v s utöver sin normala reaktionsförmåga — inträdde en sk skyddskämning. Denna resulterade i.ett paradoxalt tillstånd då betin- fanns kvar även efter ”tillfrisknan- det”. Den önskvärda svggestibiliteten kan åstadkommas på många andra sätt, Hos. många primitiva folk änds rytmiskt tru de 'för att jaga upp stämningen och fram- kalla emotionell utlösning. Liknan- de resultat uppnås i vår tid med hjälp av rock and roll-musiken, :' Hur man krossar en själ "Att politikerna använt sig av denna teknik behöver väl knappast sägas. Alla minns vi hur Hitler hetsade upp ' massorna tills han kunde leda dem precis dit han vil- ver George Orwell hur man gör för att krossa en själ i framtidens totalitära värld; hur man får män- niskan att hata vad hon tidigare älskade" och tvärtom: : hennes ..själ utsätts för ständigt stegrat tryck till hennes beteendemönster kastas om, :or vt Sargant visar att Orwells skräck- visioner har blivit verklighet re- dan i vår tid. Genom hundratals intervjuer "har han. kartlagt den ryska ' hjärntvättens metodik. Det visar sig att förhörsledarna i stor utsträckning arbetar med att un- derblåsa 'offrets oro och verkliga eller inbillade skuldkänslor och 1o- jalitetskonflikter tills den önskade kollapsen infinner sig. sota Svaga punkter utnyttjas - Förhörsledaren letar alltid efter fångens svaga punkter för att få in:ett bräckjärn och slita upp hans ligt 1:71984” täckte så- ledes förhörsledaren att offret.se- dan barndomen hyste en fruktans-, värd skräck för råttor, och stängde alltså mycket riktigt in honom. i ett rum fullt rhed råttor. Småning.- om inträffade den psykiska kollap- sen och ”brottslingen” förvandlade hatet till Ledaren till okritisk kär- lek, : . . : Men em lång rad metoder använ- das för att framkalla: sammanbrot- tet under hjärntvätt. Fysiskt våld behöver inte användas. Offret för- virras och försätts i ett tillstånd där han inte vet vad som kommer att hända honom från den ena mi- nuten till den andra, Matransoner- na knappas in' så att han- blir kroppsligt försvagad och därför mottagligare för ”argument”. Spän- ningen ökas: man låter fången be- gade reakti och b d. ter - förändrades från positiva till negativa eller tvärtom. Det visade 'Isig att det nya handlingsmönstret fanns kvar även när skyddshäm- ningen släppt; hos de flesta hun- dar blev det permanent. H : Hjärntvätt under inkvisitionen Pavlovs iakttagelser hos hundar- na kan som sagt i stort sett också appliceras på människan. Inkvisito- rerna tillämpade t ex en hjärntvätt som inte mycket skilde sig från de metoder Pavlov använde för att bryta ner hundarna; medeltidens ”häxor” pressades så "hårt att Palmer och 'skall självklart åter dansa, visserligen med måtta och enbart i några scener, , ? Rektor KEallenberg håller. mor- skydd: dde: och det paradoxala tillståndet utlöstes. De trodde själva på sina groteska ”be- kännelser” om samvaro med djö- vulen etc. NN MÅ grun dare, den en- gonbön. 'Till bör är som , vanligt mycket kort tid anslagen, i PL och tiden var inne, att ungfru Maria skulle föda” (ser på ,klockan), men det tar så lång tid, "Så jag tror vi väntar till i morgon,” gelske ”fantompredikanten” John Wesley (i vår tid med framgång imiterad bl a av Billy Graham) omvände på 1700-talet tiotusentals mänviskor genom att konsekvent vittna k genom cellfön- stret, man hindrar honom att sova, rättegången mot honom uppskjuts ständigt. Han utsälts för ”band- transporvör-systemet”, ett: ändlöst gade' hålls i oavbrutna förhör dag och natt tills han bryter samman. | Ibland = konfronteras fångarna med autentiska eller uppdiktade bekännelser från någon kamrat som anklagats för samma brott (”Saken är klar, det är lika bra att ni bekänner!”). — Målet är att offret ska förmås föredra straffet framför en fortsättning av den re- dan existerande spänningen «(eller den av förhörsled. framkal le. I sin kusliga bok ”1984” beskri-' löpande band på vilket den ankla- |3 ratt alla ameri] de p Tysk: munk skrev Guds rena Laram Guds rena Lamm, oskyldig / på korset för oss slaktad, ho " alltid befunsen' tålig, :! ehur du var föraktad, . . vår synd du haver dragit och dödens makt nedslagit . i i id, 0 Jesu. Giv os din frid, 0 Ps 94 som av ålder. ' Detta är en psalm, yrka. och tradition sjunges i vår k; "| Och i så motto att psalmen oftast förek :som offer Pp : vid nattvardsgudstjänsterna : har - den blivit en av våra mera kända mässpsalmer, Den är skriven av en munk, Nicolaus, Tecius, (Decius). Han yerkade i hörjan av 1500-t2let " i Tyskland, Hah gick också under namnet Nicolaus vom Hof, varvid. Hof betecknar hans födelsestad, som låg i. Oberfranken. Tecius avancerade rätt långt under sin "| klosterbana och axlade klosterpros- tens ansvarsfulla ämbete. Men så fick han kontakt, med' reformatio- nens tankar. Dessa kunde han ej släppa och 1522 lämnade han sitt kloster . och sitt ämbete ' varefter han. arbetade för reformationers ' sak och kallades till. evanzelick präst i Stettin, där han verkade till sin död år 1541, . 'Tecius tillhörde ej dem som ring- de i stormklockan, Han gick för siktigt fram. Fienderna lurade och det gällde att hålla en kurs som säkert förde till målet. Troget stod han kvar på sin post och verkade som Stettins förste evangeliske kyr- en stor ivrare för musiken och var själv en god harpinist. . — Guds rena Lamm oskyldig sjun- ger- vi till en översättning som är, gjord av Olaus Petri, En annn psalm, som också är av mäster Ni- colaus hand är 'gloriapsalmen 24; - ”Allena Gud i himmelrik”, . + Torild Lindblom Lekmannatankar kring psalmboken sista numret av Stiftskrönikan finns bl a en mycket intressant artikel, där rektor Alf Ahlberg, Brunnsvik, och doktor Stig -Holm i Göteborg, lägger fram lekman- nens tankar kring psalmboken. Ur den mycket läsvärda artikeln vill vi inte undanhålla våra läsare föl- jande, som doktor Holm berättar: Christofer Carlander var. stads- fysikus i Göteborg åren 1793 till 1814. Han fick en överväldigande praktik, ' kanske större än någon svensk läkare någonsin haft. Hans karaktär säges ha varit utan vank och lyte. Pengar intresserade ho- religiös. Han försummade ogärra att bevista högmässan, I én av psal- merna från upplysningstiden låter det så här: NA Och när jag levät som jag bort, » för mig du öppnar himlens port. Carlander uppfattade inycket rika tigt att detta var falsk gärningslära, Han förbättrade, därför texten och: sjöng med sin :'skrovliga och då-: nande stämma: . Och när jag levat som en lort, Den andre läkaren är min vän Torsten Brodin, mera känd. under namnet Pelag, Han var privatprak- tiker i Göteborg och gick bort för några år sedan, Han var nog den största musikaliska. begåvning jag närmare lärt känna. Detta fram- trädde inte minst i hans ackom- panjemang till psalmsång. Särskilt " älskade han nr 16, både för inne- hållets och för den klassiska melo- diens skull. Han ansåg den vara ' en mogna' människans lovsång och tacksägelse till livet. Den låter som tunga klockors klang, när de vid helgmålsringning tonar ut över "ett svenskt'sommarlandskap, Min själ. skall lova Herran, min tunga prisa skall hans tunga namn, Han är från oss ej fjärran, mm han räcker. oss sin hulda famn, | 2222 samheten kan ha uppnåtts: är hära sammanbrottet snart att bekänna, — härdad fången är, fången och kommer Ju mer för. desto varaktigare gen bli sedan han t och förmåtts. att kan han ägna mån= habilitera sig efter ga år åt att re sin onåd. 20 äs ä ö- ua hjärntvätt (dr Roy för att ta en Parallell, ' nska aktivt stridan. Swank fann, spänningen). . Hatar inte sin plågöande En av "de ohyggligaste konse- kvenserna av hjärntvätten är — enligt utigo från en rad f d fångar — att de så småningom börjar kän- na tillgivenhet för den förhörsle- dare som har pressat dem så hårt — ett tecken på att de paradoxala ifraukalla Luktan och skuldkänslor faserna av den avnurma hjärnverk- dess livsnormer mäste få prägla våra liv. Såvida vi vill leva och vill att vårt land och folk skall få en ljus framtid, ; Hs. En sydhallänning” kan inte gärna Kd vara utan Laholms samman or asrper till slut bröt ' sig tillräcklig 1. "Ybrutet uppehölt De oerhört ta. NES i stridslinj a sett ifrån os... Undantagen (bock i ar de - jämt bara, e n Sjupstocken, galgen, Plutonen ä. :onen, Slavlägret, föngel t | I är Se tar T : J92n Nihlén N koherde till' sin död. Han var även '. nom inte. Däremot var han djupt + oe ofta .. "Tisdagen den 24 mars 1959 > LA för mig du öppnar himlens port. oc
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.