rv vervvevvverrFrYYYOTN vypee” Yervvereyvyyev FET -EAHOLMS TIDNING .. ” Nr Hänt —=1LT N båda parter antagbar grundval " för förhandlingar I dessa. frågor. "Chrusjtjov på "> Bovjetunionens aktualisering av Berlinfrågan kan bilda vpptak- bättre humör DEN 31: MARS-1959 lin och inte utlämna dess invå- nare åt den kommunistiska regis möjligheter. för ett frågan skall kunna lösas I godo genom för- handlingar mellan. öst och väst. Hela världens ve eller väl kan komma att kastas i stöpsleven denna vår. Varje skiftning i Ber- - ln-frågans utveckling' registre- ras för den skull ögonblickligen 4 utrikesdepartement och tid- ningsredaktioner ' världen runt. Som vi nyligen framhållit på den- men 4 Ö: d och dess hus- bönder 4 Moskva. Förenta Sta- terna kommer inte att vika för bot, framhöll hav med efter- tryck. : - Den presskonferens' för jour- nalister från både väst och öst "som Chrusjtjov några dagar se-. Ir: nare höll, får betraktas som ett ”Bemärkta' hallänningar: i usA land år 1869 men redan som . barn blev han hallänning, kom att "växa upp i vårt landskap och till- bringade sina ungdomsår här. Han ”gick några klasser i en elementar- skola, men slutade vid läroanstal- ten för att ta värvning som musik- volontär vid Hallands bataljons mu- sikkår. Han' tycks haft en orolig ande, och ett dådfriskt, pförväget' och” fotogra- svar på Eisenh Chrusjtjovs uttalanden på press- konferensen kan inte uppfattas som en reträtt från hans tidigare k men na spalt är såväl i Berlin-frågan som i Tysklands- problemet 4 dess helhet alltjämt fastlåsta på ömse håll Ivriga ” överläggningar pågår emellertid på skilda håll för att finna en för 1d; att däremot kan man med tillfreds- ställelse notera, att Chrusjtjov "denna gång var konciliant och avstod från att bruka den bur- leska grovkornighet han älskar fierna av honom visar en reslig och man, med blick och ett intelligent ansiktsuttryck. I början av 1890-talet reste han till USA, hamnade i Seattle och star- tade där en affärsrörelse i speceri- branschen, deltog i de svenska emi- granternas föreningsliv och intres- serade sig särskilt för skådespelar- konsten. Han bildade, det första i Seattle, deltog ända 4 sina offentliga tal. Inga grova skällsord mot väst- makterna h de över hans tän- "På intar " ter MacMillan en nyckelställning . i överläggningarna, sedan "han genom sitt besök i Moskva Iyc- kats skapa sig en troligen myc- ket säker uppfattning om Sov- fetunlonens syften och kanske också om den taktik den tänker” tillämpa i fortsättningen. Om MacMillan och Eisenhower kan enas om en gemensam linje, « vilken även kan. godkännas av Adenauer och de" Gaulle, är än= nu så länge ovisst. Det må emel- lertid observeras, att president Eisenh I sitt utrik litisk - Ja trupper stationerade 1 Berlin. ders stängsel den här gången. Vad "som i sak var intressant i Chrusjtjovs uttalanden det var, att han inte förnekade västmak- ternas fördragsenliga rätt att hål- Sedan tillade han förstås, att det var på tiden att det kom till stånd ett fredsfördrag med ' Tyskland, genom vilket främmande truppers närvaro på tysk mark inte läng-' re skulle bli folkrättsligt tillåtet. Frågan” är nu bara hur ett fredsfördrag skall se ut och vil-' ken ställning Berlin genom det-' , tal till den amerikanska nationen he 1. anslog ta skall komma att få. Den öst- tyska bildni; ger Chrusj- som MacMillan säkerligen upp= skattade, Talet präglades av både amidighet och fasthet, Eisenho- ”wer accepterade tanken på en toppkonferens, förutsatt att ett föregåond In 5 tjov inte upp och om han verk ligen är intresserad av de nu så mycket diskuterade planerna på en militär uttunning i Mellaneu- ropa är - ovisst. Dock kan man att den ryska bered- » kunde visa, att det fanns utsikter till framgång ! förhandlingarna . " villigheten till. förhandlingar sy-. en lj nes ha ökat och det är ju alltid |- Sedan är det bara på en k slog han fast, att västmakterna skulle komma att infria sina folk- tittsliga förpliktelser visavi Ber- Radioaktiviteten är en kraft, som fnänniskan själv skopat, men som on knappast, eller rättare sagt |l Inte alls, har i sin hand. Bekäm- N fartyget undgår det oupphörligen strömmande vattnet, Detta: veritab- tiv smitta hos fartyget, från högsta att vänta och se, vad som "skall komma ut av dessa förhandlin- Bar, er sor för a vattenfall borttager all radioak=, bandet av radi helt problem, och ändå förefaller det att vara möjligt att beki är ett pen till hela skrovet, : >; Hela hemligheten är alltså en in, vari hela ten och det t 0 m med mycket enkla medel. För dessa medel inåste vi vända oss till försvaret och speciellt till den amerikanska flottan, som utvecklat ett system, varigenom fartyg kan göras radio- aktlvitetsfria, Hela hemligheten är enkel; tvättat Metoden förefaller ännu” enklare, då man får höra, att man härvid använder sig av van= A k skeppet tvättas, . Varje -fartyg kan själv installera denna apparat, efter-" som denna finns i 120 olika ut- föranden. Den består av ett rör- system och kan lätt install besättningen själv, varefter man endast behöver pumpa vatten ge- nom rören, På teckningen ges ett intryck äv denna installation i av själv med liv och lust i den Nilla -gruppens framträdanden och visa- - de goda talanger som aktör när han spelade i "Rika morbror” m fl pjäser. >" Men en vacker dag — det var år 1897 — sålde den skådespelande svensken sin specerihandel och för- svann från Seattle. Han hade an- - gripits av en i den tiden och de trakterna vanlig ”sjukdom”, kallad ”guldfebern”! Han reste till Alas- ka. Tre år senare kom han tillbaka. Han var en av de få som haft lyc- kan .med sig! Mellan 11.000 och 12.000 dollars hade han förtjänat. "Det var mycket pengar på den ti- 'den,; öch han kunde gjort sin lyc- ka, om han satsat kovan' på an- « pat än ett liv i sus och dus. Snart » var han i det närmaste pank. Då återvände han tillsammans med en kamrat till det kalla guldlandet i höga norden. De reste båtledes och öädenh de be- )li :Guldgrävare gjorde politisk I karriär | [ Ön Freeding föddes 1 Värm- / Conrad Freedin g växte upp i Halmstad, där han gick i skola, och tog värvning som H musikvolontär vid Hallands bataljon. I början av 90-talet reste han I i Alas- Fr så som « till och h - varande territoriets första lagstifi ving Day gav han sig ut på sin - vilken han aldrig återvände .. NN ka. Han blev vald till borgmästare i Nome samt senator i det då-. tande församling. På Thanksgi- sista > stora nordlandsfärd från” föresatt sig uträtta, Han skrev för evärdliga tider in sitt namn i nord- landets. historia med eldskrift. Där skall det stå och lysa klart så län- ge stjärnorna 'tindrar över hård- frusen snö på Alaskas ändlösa, öde isvidder och minna om 'den hal- ländske ,kraftkarlen, som drog nordvart' och vann berömmelse för mod och dådkraft, |: " Mitt 'i den kallaste vintern gjorde Freeding en resa med hundspann och släde från hemstaden Nome till" Juneau, där legislaturen höll sitt första sammanträde den 4 mars 1913. Han kom fram till bestäm- melseorten punktligt och i god tid, efter en färd på omkring 2.000 mi- les, d v s cirka 322 svenska mil. Man "instämmer gärna med den krönikör i ett anlitat källverk, som helt troskyldigt och med omedve- ingen annan lagstiftare någonsin gjort maken”! Nej, troligtvis inte! Samma år Conrad Freeding fö- retog denna , historiska. långfärd över Alaskas farliga, öde vidder, lämnade han” snölandet och gjorde "vid valet av den nya bosättnings- " ten humor skriver, att ”säkerligen |. :.: orten. Från 'Taylor Creek .var det nämligen ' inte -längre än cirka två - svenska mil till den ryktbara kurs orten Serpentine, berömd. för. sina varma källor. Mot slutet av året blev hustruns hälsa sämre och det blev nödvän= digt att föra henne till Serpentine. En av de sista dagarna i'novem- ber gav sig makarna i väg. De nåd- de lyckligt fram till kurorten och Freeding lämnade makan och be-: gav sig på återväg till Taylor Creek på själva tacksägelsedagen; den 30 nov. 1916. För en man som gjort " otaliga långfärder över Alaskas is-' vidder — därav en på 322 svenska mil — tycktes väl denna resa på två mil inte farligare än en prome= nad från bostaden till järnvägssta= ' tionen eller busshållplatsen. för oss, nutidsmänniskor, rna Den sista stora färden s.. - Han startade resan från Serpen= tine på morgonen. Kort efter det han gett sig i väg blev det ett för- färligt oväder. Det kom hastigt och oerhört gruptivb som oväder ofta' dlandet. Det blev en ett, nytt försök att a sig i Seattle, där han köpte ett hotell och etablerade sig som krögare. Hans krog blev en omtyckt sam- j för Alaskafolk i Seattle medförde vad fö räknade att de behövde för två års tid, men deras båt förliste och för- : nödenheterna gick förlorade. Free- ding var en klok man, kvicktänkt och vad man brukar kalla ett föd- geni. På något sätt tog han sig till fan Francisco och lyckades där på kort tid skrapa samman startkapi- tal för en ny resa till Alaska, Han av sig i väg och när han — redan 903 :— kom tillbaka till Seattle, » hade han 6.000 dollars i plånboken. Pengarna hade han fått i köpeskil- ling för en gruva han upptäckt i det fjärran guldlandet. Hellre vildmarken än - specerihandeln! . - Cönrad Freeding' återgick till den "gamla "näringen och köpte. sig en specialaffär, Han kunde nu haft det lugnt och tryggt under testen av : kitt liv, om han så velat. Men han och, rörelsen gick' utmärkt, Men krögaren . själv trivdes inte. Han fann människorna i Seattle så kon- stigt stela och högtidliga, så små- sintaj ofria och osjälvständiga, för- hållandena'. i .'största : allmänhet konstlade och alltför påkostande för enfd vildmarksman, som var van att leva fri och självständig och — så långt möjligt — låta ”var dag ha nog av sin: egen plåga”. Gång på gång nåddes han av snölandets hem- lighetsfulla; . eggande lockrop. Han försökte slå. dövörat till: och vara ståndaktig, stod ut i tre år och ha- de kanske stått ut än längre. om det inte hänt något. . Fö budslagen knäckte lovande ” . « hotellrörelse i " Detta "något” var förbudslagen, som trädde i kraft med, ingången av? ”året 1916. Denna lag: vär ett "Var inte född till en di åpslag mot alla hotellä i USA "Fares nog så arbetsamma men väl ' inrutade och föga spännande: till- varo, Han hade sett. större . Vyer, han. hade lärt sig älska de isiga viddernas vilda skönhet, och med . enträgen röst kallade” nordlandet honom tillbaka till sina isöknar, En sugande längtan fick makt över fonom, och en vacker dag sålde han sin handelsrörelse i Seattle och pv sig åter i väg till Alaska, Han bosatte sig i den lilla staden Nome och sysslade med affärer, gav sig ” poitiken i våld, valdes till med- lem av stadsstyrelsen och avance- . rade till borgmästare, Hans korta ' men hektiska politiska karriär kul- minerade med hans val till senator 1 territoriets första lagstiftande för- samling, Den -väldige kraftkarlen och erfarne nordlandsscouten ville antagligen grundligt celebrera sitt träde i den ärevördiga försam- och för £ d guldgrävaren Conrad. Freeding var det givetvis omöjligt att ställa sig en sådan lag till efter- rättelse. I full konsekvens med denna sin inställning bjöd han krö- garlivet - farväl, ' sålde - hotellet i Seattle och gjorde sig beredd att återvända” till sitt älskade Alaska, glad och lycklig, men samtidigt med en känsla ' av att slutet på hans händelserika levnad var nära, Ödets benrangelshand trevade redan ef ter ridåfallsutlösaren . . Konstigt nog återvände inte Free- ding till Nome, där han ju annars varit en mycket betydande person och t o m anförtrotts borgmästar- ämbetet, I stället slog han ned si- na bopålar i Taylor Creek, en liten s k ”stadsunge”. Kanske passade det för en man av Freedings så utpräglade Pionjärsläggning att bo- sätta sig i en stad under uppväxan- lingen och han var karl till att ut- föra det gigantiska kraftprov han de, men hustruns sjukdom spelade nog också en tungt vägande roll ohygglig snöstorm och temperatu- ren sjönk hastigt till minus 46 gra- der Celsius! Sedan det värsta oväd- - ret dragit över gick flera undsätt- ' ningsexpeditioner ut för. att. leta efter Conrad Freeding, men ingen" människa har sedan den ödesdigra ovädersmorgonen i Serpentine sett minsta spår efter den heroiske hal- ländske Pionjären ide ndlösa 4 snö- viddernas land; vå En : svensk-. amerikansk krönikör - skrev en gång om Freeding: ”,., På den . hemska, . öde - slätten i norra Alaska, där varken ett träd eller en buske erbjuder skydd mot den rytande vinterstormen; fann ' han sin grav, med snö: till: både: bädd och täcke, Man gripes av' vemod vid tanken på ett sådant öde. Men det kan ej förnekas, att det var ett stilenligt slut på en äventyrsfylld levnad, .Freeding var en gladlynt, liberal" och ' ” vänsäll personlighet, Werlsksinnad' och ' trofäst. Han Far sele en "god berättare och "hade sinne för skämt”. ” : Jem i Trafikoffrens antal stiger. s : Under februari dödades 57 per- soner i vägtrafiken .och skadades: 1.000, varav 119 svårt, enligt sta- tistiska centralbyråns sammanställ«;.. ning, Motsvarande . siffror ” under januari var 48, 1.163 och 157: Inal- les inträffade 3.735 trafikolyckor, men härav förorsakade 2.975 endast : egendomsskada. : Inom Hallands läns inte tätthe= byggda område inträffade under fe- bruari 51 trafikolyckor och skada-'- des 30 personer, varav 1 till döds, Inom länets tättbebyggda områden var antalet "olyckor 22 och antalet skadade 9, ” . HJÄLP ärd, postgiro 901958 "Folke Betnadotte-aktivare v a ligt h ik flot= tans skopp är redan utrustade med en installation, som sörjer för att den radioaktiva strålning, som far- tyget eventuellt är smittat av, tvät- tas bort, Visar det sig nödvändigt, aå trycker man någonstans på for- tyget bara på en knapp och pge- nast börjar det regna över hela skeppet, ett mycket fint duggregn visserligen, men så intensivt och genomträngande att inte en vrå av Roligt i skolan "Och aå var det lektorn, som trött. nat på att rätta uppsatser, Han gav tleverna I uppgift att skriva var sig dikt 4 atäflet, De fick själva läsa "Upp alna dikter. En av ynglingarna hade Istadkommit ett kvickt litet plgram, + Har du akrivit det där själv? binds lektorn, — lm, ja... svarade gymnisten| | månde. en —— Ser man på sa lektorn, Det var faktiskt roligt att träffa Anna- —L Sd ARBETAR RYSSLAND, Mellbystrands ör (Forts. fr. sid. 1) Skummeslövsstrand. För att-ut- röna detta har länsstyrelsen kallat berörda markägare och andra intresserade till samman- träde på Stadshotellet i Laholm den 8 april. Ganska allmänt är man inställd på att dessa om- råden bör ingå i byggnadspla- nen. I varje fall anser jag att så bör vara fallet och att det där blir både tomter och små- stugeområden. — Det har byggts mycket i Mellbystrand under senare tid småstugeområdena är efterfrå- gan . stor. Mellby västra 2:23, det s. k, Folke Svenssons om- råde, är nu fullbebyggt.och här finns det inte mindré än 90 villor. Det är för övrigt, det en- da. område som är definitivt. byggnådsplanelagt. : - — Det har tidigare ' klagats över att det skulle finnas 'så stora grönområden "inom det byggnadsplanerade området men det tycker jag inte är så far- ligt. Några ”lungor” måste bad- orten ha och en del av dessa — hur mycket kan jag dock inte säga. Men det är mest på det möter säkerligen intet hin- der att så sker även i fortsätt- förhyrda tomter — speciellt Då brukas nu som' ”åkerjord och 4 «0 för: --övlingsledare Baerendtz överlämnar 10.000 kr-checken till stjärn- tydaren” fenomenale Sigge Bock från Pälsboda. 2 Sigge I blev Kvitts siste idol 21 har hittills sdol, ” di av vunnit. 10. 000 Ti - 10, 000-krfrågan TV- nya De fick två tillskott. på påskafton, då' jordgloben utbytts mot påsk< ägg och Mats Rehnberg var på generöst påskhumör! Det blev. sam=, manlagt under de tre tävlingsomgångarna tjugoen 10.000-] kr-vin- nare”. . Vid - avslutningstävlinger på påskaftonen "visade ännu en gång Pålsbodas stolthet ekorrögda Sigge - Bock sin” fenomenala stjärntydar- klass" genom att svara rätt på allå sju frågorna om' stjärnornas place- : ring i spektralklassen, Fågelkänna- ren ”Jens'. Edvardsson' från : göte- borgstrakten prickade också in sina sex, fåglar' sedan fågellätena spe- lats upp inför 'en andlös publik. I Pålsboda blev Sigge hyllad - : med stor mottagning i kyrkan : då en insamlad gåva på 1.250 ' ss kr: överlämnades "av kommu- "nalfullmäktiges .ordförande och kyrkoherden höll tal för kom- " munens nye idol. Kyrkan var för på till sista”plats"öch utän- -: - kyrkbacken' fortsatte hyllningarna: med: lagerkrans- ning av kranskulla och leven i - . massor. Kär - Kritiken, mot: tävlingen och mig "tidigare & är | glömd nu etter det lyckade . slutet, ' sade -Baerendtz. fråga” '— alltså en tävling mot 10.000-kr-vinnarna nästa: Kanske kommer 10.000 kr. tillbaka, dag blir det.i alla fall ”Stora'fam- Malmkvist — Hyland tränar redan danssteg för Egon Larsson till dess, HUR MYCKET HAR DET KOSTAT? ;' e till de tävlande? Jo: Kvitt 1: 60.000 vinnare) > samt . 11.250 (två avhop- pare), Kvitt 3: 50.000 (fem vinnare), | Summa: 221.250 kr. « Prograimkostnaden per 10. 000-1 kr= program lär hå varit ungefär lika mycket som själva prissumman: - Stor” triumf. för: Nordahl" Roma vann : En. vacker svensk insats med fyra mål gjordes i påskdagens . italienska furnering, och. Arne: Selmosson noterade sig för hälf- ten i Romas hemmamatch mot Napoli, Gunnar Nordahls män”, ledde redan med 5-—0 då Sel- mosson gjorde sina båda full träffar och slutsiffrörna ' bley ”. Så stora som 8—0,' Fiorentina leder nu inte bara på bättre målskillnad före Milan utan också med en poäng sedan Padeva besegrats hemma med 3—0. Kurre Hamrin gjorde tredje målet. Milan ningen tills vederbö mark- ägare vill göra dem till grön- områden, anlägga läplanteringar på dem o. dyl. — Huruvida byggnadsplanen inrymmer några nyheter i frå- ga om vägarna vet jag inte an- nat. än att nybyggda fastigheter längs. Kustvägen ' inte . får ha några utfarter till denna. Dessa får istället gå till nya vägar bakom «tomterna. Kustvägen kommer väl så småningom att bli den stora genomfartsleden från Mellbystrand till Båstad. s Cel. 4 Ånnonsera i i LT Finkänslig robot först till månen? SCHENECTADY N Y (TTO. AFP). General Electric Com--. pany meddelar att det lyckats! konstruera en robot som kan ersätta en mänsklig Passagerare 1 vid den första färden till må- med: hela 8- 0 I däremot sumpade da ena poän-" gen mot Juventus i hemmamatchen inför 75.000' åskådare, 1—1 blev det, Slutligen gjorde Nacka Skoglund mot Lane Rossi. Inter ledde men i get två Tnål och vann med 2—1, ria” 0—0,'"Lane 'Rossi—Inter 2—1,' Milan—Juventus 1—1, Roma—Na- voli. 8—0, Spal—-Udinese 0—1, To- 0, nen, ” Robotmänniskan kan utföra en mängd invecklade operatio- ner med sina båda händer, som dirigeras elektromakaniskt ge- nom från jorden avsända im- pulser. Dessutom kan roboten ' till skillnad från en människa" passera genom de farliga rine aktiva strål ' TIA AAA . dag sista | dagen Få I Rå detta Jrartalt Har mm dt rnyat Eder prenumeration på La : | Prenumerationspris: Till årets slut 32 kr, för pri juni ” oo 1:— kr, samt för en' månad 4:— SN rä et ANNONSERA I LT! ORTENS EGEN TIDNING "— LAHOLMS RAMST PA Md . . | na AR nn Vs | minsta sätt. - , Som ett bevis 'på robotens fuliändade konstruktion medde- | lar bolaget att hans ”handiag” | i är så mjukt och exakt att han ! kan plocka blombladen från er tos utan att skada dem. kri jorden utan att Påverkas 2 GÖR MÖBELPENGARNA D genom att Tel, 10362 Alltid stor sortering av det ett tåg någonstans i Sv dagen? I en kupé satt en re när konduktören träd ropade ut sitt ”Får Ja ietterna!”. : -— Titta På den vår resenär till gj » På den kan vart the vill ige härom be om bils här biljötten, sade sina medpassage- jag resa precis — Ja, RYGA | handla i Helmer. Petterssons | is Möbelafför - Tel, B bästa i Möbler Inge Fr. > säsong. ' Det vet vi inte nu. Men nästa" lör- . H Hur mycket pengar som betals ut . (6. vinnare), Kvitt 2: 100.000. (10 . ' Kanske vi tar upp en:”utmånings- - nen” med Lennart Hyland och Siw. | också ett mål vid Inters bortamatch '- andra "halvleken gjorde hemmala»: : ..Bari—Allesandria: 10, Fiorenti- Nl na—Padova 3—0, Genua—Sampdo- HN rino—Lazio 1 Triestina—Bolog.= na 3—2. ” Fiorentina -- 25 16 "7; 2 49-23 Er ilan 2515 8 2 61-25 38 - Juventus + 2513 8 4 56—33 34 > Inter ' ” 25 14 576 57-—32 33 Lane Rost: '25 12 5 8 38—32 29 Samporia "25 10 8 7 34—30 28: Bologna 25 8,9 8 36-34 25 s Napoli. 25 613 6 26-38 25 Roma ' 25 8-8 221-33 24 Padova 25 3 610 36-39 24 : Genova + 25 7810 31-43 22 | Lazio oo 25 8 &1 30—42 22 Har . 25 6 811 2940 20 Spel na " 3 5 812 2843 18 Allesandria 25 å ; vad inese 25, 4912 21-46 17 Torino 254 912 26-53 17 0 Har ni hört vad & m hände på ' glad her. : de in och men det är just dit jag | NN OO
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.