ereryretrevettvvvYeYFYF DE TVYY reveoevrrycesyvYYtYYYFYYYYEYYPSYR STTTT ryvyvpyvyveY M " . p Matpotatisens kvalitet mäste. odlas fram =Cc " ”»”Vallbergatvätten” IJovande hjälpmedel : | | - lr Dose öst företa a skapa ordning och reda ÅA". a o oo inom den svenda år verkade det vara ott hopplöst första At; adultlongs om ör te - bete — som här i Ysby förra året. Men "det är dåligt ställt med. hästrekryteringen. Antalet. unghästar i Halland. Ia Nn "långt under. rekryteringsbas Det lönar sig Satt använda. |]-: 'haturbrodukten » CHILE "+ > Fackmän har räknat ut”att det skulle behövas minst ". 15 unghästar och föl på. 100'- vuxna. hästar" för . att 'åter- växten rent: biologiskt skall ;vara jsäkrad. I verkligheten uppgår antalet barn till 8,5 enligt en i redogörelse för 1956 "års jordbruksräkning publicerad statistik.” - ... a brist" har: förresten redän gjort sig en smula kännbar: — klago- mål har : försports . från. både beriden, militär. och :idkare' av skogsbruk. FÖ Det ' finns, i den.: refererade jordbruksräkningsredogörelsen : en . statistisk , uppställning, väl värd. att, tjäna som ' nyttig läs- I norra Sverige, där. hästen inte 'på samma sätt som söderut kan ersättas av maskiner, är; siffran t. o. m. så låg som 5,3. I, bara ett enda av. rikets län har minimisiffran uppnåtts, näm- ligen i Malmöhus län med 15,9. Motsatta ' ytterligheten är Norr- bottens län. med 2,0, :7 0 n3 . I Hallands län fanns under redogörelseåret 7,6. unghästar och föl på 100 vuxna hästar, i Kronobergs län. 6,7 och i Kri- stianstads län 9,9. I Svartens "jobb. . Det är. "vc fräkning: av; antalet ;hästar ”per 100 hektär. reducerad. jordbruks- jord”. erg ;faktum' att traktorer, låst- ych .' pansarvagnar" I: allt större utsträckning. ersätter den levande ”dragkraften utan.också 6,9. hästaf per sådant" hektar. :I södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder är mot- "svarande ' siffra 9,5' och i norra CHILESALPETER Innehäller” 16 V från”l 3 mö allt snabare 3Sverige: är den hela 10,6 < : ok ps R detta | Sverige: är den hela 10,6 .me-| kväva, 26 24 natrium (mot-' ||] | förgubbiing rasa | dan den i södra och mellersta an nyttjas när. det gäl- jur. "På. lång sikt så”att när väl-an- svarande 35 8» Na:O) och dessutom mindre mängder: magneslum, bor, Jod' nm." m.: Kornad 2 mn att "Sveriges slättbygder bara upp- går. till 4,6. Den allra lägsta siffran, uppvisar Östgötaslätten "med 3,1 och den allra högsta opparbergs läns fjällbygd med »Siffrörna visar att i de om- iven i:ett toppme- niserat 'samHälle : nödvändiga |: -| djuren finns kvar kommer i alla TF ar vr fall ;”avhästningen” att fortsätta sor tag KR, , bristen på ung- råden, där åkerjorden av topo- JORDBRUKSAKTUELLT : med ty åtföljande | grafiska” skäl. är uppdelad på ui samkällsekonomisk och /be- redskapspolitisk » synpunkt .'be= tänkliga hästbrist. Denna häst- mindre "plättar, svåra att ratio- nalisera, : eller där: skogsbruk utövas! i större omfattning, där spelar. Svarten: och Bläsen och Grålle alltfort en stor -roll, och eftersom. alla landets ”småbru- kare inte torde kunna rationali- seras bort och alla landets skogar totalavverkas till sista enbuske torde denna" roll inte vara utspelad inom de närmaste seklerna. Det polska kavalleriet kom, visserligen : till korta mot Hitlers | pansarvagnar på 'slät- terna kring Weichsel; men vid VARJE VECKA. I LT” EAA nt rt TArbritr Tuss rn rt Lä VN . |litetsfrågan "som behandlats, Ibehöver verkligen: inte ' impor- ". kvalitet ofta |' av. smittsamma potatissjukdo- : | svenskodlade' potatisens ,kvali- : säljningsledet, och den orsakade märkbar irritation. Det gick så långt, ati jordbruket förlorade betydande delar av, den inhemska matpotatismarknaden. Importivaran sldg på återerövra en del av den förlorade problem att ta ställning ti .; Dessa: problem har 'i vår flitigt diskuterats på en :'rad föreningsstämmor - och jordbru- redagar. I Vallberga var det försäljnings- pch prisfrågor, som ; togs upp, när man i:' debatten ' -|kom in på kapitlet matpotatis. På andra håll har det varit od-: lingstekniska detaljer och kva- Alla diskussioner och föreläs- ningar i ämnet har utmynnat i en önskan att saneringen såväl inom själva . odlingen som i handelsledet »skall. fortsättta. Sekreterare . Roland Nilsson i Sv. Matpotatiskontroll (SMAK) klargjorde den "aktuella situa- tionen i en något drastisk men mycket målande mening för nå- gon. tid sedan. Han 'sade: ”Vi tera så mycket skräppotatis — sådan fabricerar vi själva...” Medan vi. inom" landet har ' viss överproduktion av jord- bruksprodukter pågår 'införsel "av matpotatis — årets import beräknas till 'cirka :50.000 ton. j.. Till råga på allt har det visat |- sig, att den importerade varans » hålla vissa partier kvar i im- « porthamnarna sedan det kon- staterats, att de -vårit ångripna ” mar." NN 7 Importen. av. bitvis ' mycket dålig ' matpotatis . har enligt grossisterna föranletts av —-den tetsbrister!!!: Här bör anmärkas, aft- vi -i Sverige" har-'en>stats- kontrollerad. kvalitetstest när det gäller » matpotatis, «och. det är stora kvantiteter potatis,. som klarar den testen och går ut i marknaden”. som " SMAK-vara. Testningsmöjligheten 'öch chan- sen att få högre pris för en kvalitetsprodukt' gör naturligtvis att jordbrukaren ' söker ” höja kvaliteten på ' den potatis han odlar. . När.”man med all rätt främjar . sådan ., kvalitetsodling kan- det inte vara: riktigt, att man samtidigt låter 'den, inhem- ska , potatisen konkurrera med en importvara, som är dålig, i enstaka fall undermålig, : . Lantbrukarna har rätt till skydd för sin odling i det fallet, Ett förslåg: Låt SMAK titta närmare på de partier, - som importeras. Klarar import- potatisen inte SMAK-testen — ja, då är saken avgjord. Par- tiet har inte på den svenska marknaden att göra, vc ' Ett sådant skydd skulle ge d svenska odlarna större lust i det fortsatta: arbetet att- höja den svenska ”matpotatisens ” kvalitet. a fta är- låg. Det har|- till och med hänt, att man fått |: > Sh kh SN För när allt kommer omkring” är det' ändå det arbetet, som skall ge. näringsgrenen en 'säk- > rare" framtid, fa "Med tillfredsställelse tar man : emot, beskedet att cirka 700.000 i kronor "per år skall utgå ur potatisodlingens speciella utjäm- ningskassa ' och ' satsas på od- lingsfrämjande åtgärder. Rent lokal är nyheten, att Statens Forskningsråd beslutat om ett forskningsanslag för vetenskap- lig undersökning i Vallberga beträffande potatistvättning, Man anser bland specialisterna, att man genom tvättningen kan komma till rätta 'med en de skördenedsättande och kvali- tetsförsämrande sjukdomar. ” .; Den vägen kan en kvalitets- förbättring nås, men man kom- mer inte ifrån det faktum, att sina håll ut den svenskodlade pofatisen, De senaste åren har våra potatisodlare. lyckas -inarknaden, men fortfarande har de:svårlösta grunden till en god kvalitet lägges under själva odlingen. Det är odlarens kunskaper och | teknik, hans påpasslighet med ; besprutningar, den skonsamma skörden” och en riktig lagring, som ger kvalitet.' För -att alla åtgärder och allt arbete skall ge rätt effekt och ett ekono- miskt gott resultat måste man ha ett. gott potalismaterial att arbeta med — man måste an- vända ett friskt och sortrent utsäde, Där dagens aktualitet! Utsädesfrågan är brännande aktuell för södra Hallands po-' tatisodlare. Vi har i all korthet diskuterat frågan med potatis- instruktör Georg" Eriksson vid hushållningssällskåpet i Halm- stad. Vårt samtal 'kan samman- fattas så här: ” Instr'uktör Georg Eriksson wid hushållningssällekapet i Halm”? stad tycker, att def skullel finnas plats för mera. utsädesodling på - lämpliga potatisjordar” 1 södra Halland. - or Or Tillgå "på statspl ' sorterna klarar vi, men de : klarade inte. besiktningen. Potatisens hälsa var inte som den skulle. .: Utsädesodlingarna är spridda Bland annat På grund av denna bestämmelse bör utsädes- odlingarna inte vara för små — man skulle ' få sätta igång en mycket dyrbar apparat, om man över stora delar av Halland — från södra länsgränsen och upp till "Tvååker. Det finns : mycket som talär mot utsädesodling av potatis.på den råna slättbygden, där sjukdomarna , utan . tvekan har, 'de bästa kommunikationer- na. Detta hindrar emellertid inte att odlarna — om de' vidtar vissa förebyggande åtgärder — kan "nå goda resultat på sina utsädesodlingar även inom slätt- bygdsområdet. ett . - ..Vi har sökt intressera Jant- "brukarna 'i skogsbygden för denna viktiga detalj av pota- at : för odlingen-av' matpotatisutsäde äde är i år mycket knapp i Halland, Bintje- t är sämre ställt när det gäller övriga efterfrågade sorter. ' Orsak till knappheten är först och främst det dåliga - väder, vi hade- förra" vegeta- tionssäsongen, Vissa partier potatis som var avsedda att användas som högklassigt utsäde" tvingades åka från den ena lilla odlingen till den "andra för att sortera fram obetydliga kvan- titeter utsäde. . Kan man däremot hålla en skapligt stor areal "på lämpade gårdar i den -sydhalländska skogsbygden, bör, odlingen gå :lihop ekonomiskt: och resultatet bli ett friskt . och efterfrågat potatisutsäde — och' det är just - sådant . utsäde 'vi', behöver för att bli självförsörjande inom de tisodlingen. Många ' gårdar i|matpotatisodland :områdena i "södra Hallands skogsbygd läm«, Halland. =. >> Da par sig mycket väl för utsädes: " Odlingen av > potatisutsäde . odling av potatis, men bland annat av -arbetstekniska och därmed sammanhängande eko- "nomiska ' skäl har odlingen svårt att hävda sig på de » minsta brukningsenheterna, - Enligt bestämmelserna "skall nämligen, potatisutsädet sorte- för statsplombering kräver av odlaren stora kunskaper och ett verkligt intresse, Det mer- pris odlaren får för sin pro- dukt är han väl värd, Inom Hallands län finns för närva- rande ett" 90-tal lantbrukare som odlar potatis för stats- plombering. Av dem finns grödan tet på Lantbruk Malmö kreafurs- och = . köttmarknad.” : : turs” ock. köttmarknad under veckan 24—31.3 utgjordes av 101 storboskap. (därav 8 tjurar), 2 kalvar, 7:svin öch 2 hästar. Han- deln var medelmåttig och samt- ' liga djur såldes, Priserna blev oförändrade. "7. c:a ras på den gård där det odlats | 30 i Höks härad. , pöl 'L sor Fen " — ur sanitär synpunkt kan man eo ars ÅssS. T:s annonsorer inte låta | sorteringen ske vid . Ar : centralerna; Ett sjukt parti! z AN skulle nämligen vid lagringen på en” sorteringscentral kunna smitta det friska utsädet. mn (Forts, å sid. 5). pe NN -"SESAM JUNIOR € - . NN - a .”” . Oo NM - modern plog för steniga åkrar ' |: o vid stenpåkörning frikopplas 6 Mycket rymlig mellan plog! individuell kropp — lättare halm-- nedplöjning. ; Tillverkas 1-; 2. och 3-skärig, & 5 olika, sinsemellan utbytbara och återgår i arbetslige ge- nom backning, : & Ställbar topp som passar alla traktorer, . 8 Bekvämt placerade vevarsom =. Plogkroppar kan användas, utan besvär nås från trak. e Öv sstål i de it- torns förarplats. verumsstål i de flesta slit. : . delar garanterar hög slitstyr- "0 Separata skum. och skivris. = Ka och fång livslängd. : » ton Shivrivter med kullager. Begär ett exemplar av vårt nya . prospekul > T | LANTMANNAFÖRENIEG | I OMEDELBAR 'ANSLUT- Tel. 200 växel Vallberga. 1 ”perfosfatfabrikens anläggning dskrona . håller företaget 1 Lau | NING till AB Förenade Su." på med att” bygga en ny la- ger- "och "| magasinsbyggnad, avsedd för yggnad, andra" 'gödselmedel, superfosfat - och - 1 : RR SÅ am ”på höstsidan, — Bilden sar en del av Fosfatens fa- Utmatar' med..stor precision . all slags potatis, > + med jämna avstånd, pet Xeglerbart 1- och 2-radig.. . brik anläggning i Landskrona, nn - v' Tel; Laholm: Sätter på önskat djup och : LAHOLMS JÄRNH ( 9 Okänslig för, markens beskaf- . fenhet, Är Övetnmsstål F.de flesta slit. delar garaoterar. hög slitstyr. . ka och lång livsl ir ed. Begär prospekt ! TN 134, '204,: 431 Net -Tillförseln "till Malmé krea-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.