PS TSE le > Markaryd." En teatcerafton u es och tog studentexamen -i Stock- |. Li Eabots Tidnings Iokalre | Redaktör: Sven B. Jönsson. Tel 101: daktion: Mårkaryå, Villagatan ER | | Markarydsortens . Teaterförening ne inbjuder” till TEATER: "Fredagen iden. 10 april kl. 20 oi :Folkets. Hus; "Timsfor: oe 'MÅSEN > Te Komedi i fyra akter avi Nu : Anton Tjechov. É I Förköp! "Könsurn, .Timsfors och Pappershandel, AN Lindber 88 : bjuder Markaryds - ton « Tjechovs. . komedi Förköp av biljetter kan, bergs. pappershandel i köpingen." . aterförening ortens folk : inst, fredag, då i Fols - kets hus, Timsfors, : uppföres ”An- |. -”Måsen”, som. fram- går av” annons,' ske - dels" i" Kon- sum, Timsfors, dels'i Affe” Lind-' Får Sång: och musikgudstja LS . « ihålles på Söndagsförmiddagen , ||; Betaniakapellet: i Ekeryd då "| Kindbomskvartetten från. Karls. Porg -Svarade för programmet. « Pastor Gunnar Börjesjö inledde . med bibelläsning och hälsnings- rd. : et Kvartettn . sjöng sedan en rik. samling gamla, läsaresånger : med inslag av korta vittensbörd: och bön. Den ackompanjerades skick- Tigt av. köpman: Nils + Carlsson Borås -med dragspel: Den origi- nella " Kindbomskvartetten "består av: fyra -lartbrukare, | Henry :Kindblom . jämte tre söner. | De. har medverkat. flera gånger i | Sveriges radio samt: gjort frams Su trädande 4 Ibraradion.' En talrik publik passade också på tillfället växmhjärtande sång. FÖDELSEDAGAR 7 år 20 fyller: 1 morgon major Urban fläns, Halmstad, Han - är född I Forsé bruk i Ångermanland » holm 1908, varefter han: gick in 'på den militära banan. Etter of- ficersexamern 1910. blev han: un- derlöjtnant vid Hallands. rege-- mente, "där han tjänstgjorde till - 1937, då han avgick som major "och blev försvarsassistent i Hal- » lands län och under åren 1945— 56 var hån civilförsvarsdirektör. " Han var vidåre under åren 1937 .—57 siffergranskare i Halmstads - sparbank, Hjärne avlade gymna" " stikdirektörsexamen 1918 och i Halmstad har nan under en lång följd av år:verkat som gymna- " stikledare, både för gymnastik- - trupper och inom gymnastikens — nes. intressi "Or innehållet: organisationer., Han har sålun- da bl. a. varit ordf. i Halland gymmnastikförbund. På senare år är det golfen, som fångat H; 2 15 år: - a fyHer i morgon skogsarbetar en Johan. Gottfrid Karlsson, Dans- N- "bygget, Knäred. » Jubilaren emi- grerade i unga år till: Amerika ]' där han vistades några år. Efter återkomsten till Sverige förvär- vade han ett lantbruk i Mylle- hyltan, Knäred, vilket han se- dermera försålde. Numera är han = an och hustru att. ”kärlekslivets högsta täll ' därför NU den " världsberömda boken, som sak- TRA Sr utam omsvep ger Er ningar om. kärlek - as ”Pomligheter och tekni DET FULLÄNDADE ÄKTENSKAPET - av Dr. Th H van de Felde era 300 sidor i stort format med . instruktiva bilder. även | fire Nn . uppleva Parningsleken — Förspelet = = Hur ' ' lustförnimmelserna påverkas = Känsliga zoner — Variationer — , lekslycka m.m. -— ömsesidig kär. holm .9 [04 Finland "Örnförlaget, Hel- > singforsg 1: RR Sänd omgående - ”Det ” 9 Säker 5 Kväveverkan" a se Lågt pris per kilo kväve - ” bosatt”. i Dansbygget" dör 7 han värvat en bostadsfastighet. K. är en dugande, skogsarbetare, som alltid? arbetar som i. yngre. da- gar. väns . 50 år. fyller i dag driftsingén öre; vid Sydsvenska Kraftaktiebola= get samt chefen för. Sydkratts försvarsbyrå fri iherre Bror Funck, Malmö. Han är född i Köping och har avlagt ingenjörsexamen på elektrotekniska linjen. vid Högre tekniska ' läroverket i Örebro, Han anställdes hos Syd- svenska Kraftaktiebolaget i i Mal- mö 1934, blev driftingenjör 1939 och är sedan 1945 chef för Syd- krafts försvarsbyrå.' Sedan 1940 är han aktiv i hemvärnet, är en av initiativtagarna till Sydkrafts hemvärn, som, omor; ganiserades till driftvärn 1946, då han :blev dess chef. Han tillhör. hemvär- nets - centrala : förtroendenämnd i Stockholm från 1952. Friherre Funck är väl känd i södra Hal- ÅYSNING för bryggeriarb. Kjell Y Viking |. Bengtsson,' Violvägen, - Laholm, |: och sjukvårdsbiträdet:' Martha Gunborg - Persson, . dotter :, till lantbr. Karl Persson,. Edenberga, I Ränneslöv, och hans maka Ior hanna, > VIGSEL « — På lördagen i, i Veinge kyla råellan tillskäraren Bengt Jans- son, Halmstad, och fröken Gun Ohlsson .dotter till: lantbrukare Oskar Ohlsson ”och hans maka ter vigseln gav brudens föräld- rar . middag i Snöstorps' Allmo- gegård.. för ett 80- tal (gäster, : DÖDSFALL ngt "Amanda Melin, I sitt 85: te år avled i söndags nkefru Amanda Melin, Markaryd, Hon. var, född i Fägerhult, Markaryds socken, och ingick 20 år. gammal äkten” skap med. hemmansägaren Karl : Johan : Melin, : Sanna, och här levde fru M, en läntbrukarehu- strus strävsamma liv till mitten av 1950-talet då hon flyttade" till sina söner i Markaryd. I köpin- gen. var hon 'sedan ' bosatt tills sjukdom ' och "ålder nödvändig- gjorde :att hon fick intagas på Tallbacka vårdhem, där hon nu avled, Fru M, var känd som en duktig och arbetsam kvinna, som aldrig . sparade, sig utan. gjorde allt i. för 'hemmet och de sina. Tillsammans med maken uppfö- strade hon 12 barn. Änka sedan . 1923 sörjes den bortgångna närmast av 8 efter- levande barn, en dotter och sju nämligen | att; få lyssna. till deras enkla och . nämn på LT/ Ffubpkommer" då kanonen efter av- .- ännu träfartyg ingick i den sven- Jenny född Eriksson, Veinge. Ef-1. Sr & hier ae sten Has skepp förlorades | i likhet med "Wasa” innan det ens kom ut till havet. Haas håde tidi-, gare varit ; i”vinskänk”, men på nå- I got-underligt sätt fått sig anför- + trott att föra ett krigsfartyg. .Ge- ' nom ' vederbörandes försumlighet + kom det i drift i Dalarö hamn, stöt- .te och blev läck samt sjönk, Haas ' ” ställdes inför krigsrätt och'i en gammal skrivelse därom står det. att han ”fått mista livet, om icke "kapten Melanders märkliga votum gjort att.dornen aldrig blev avkun= nad på annat sätt än att Haas kom ur tjänsten”. Melander - yrkade, nämligen att icke Haas, utan de; som givit honom befälet över kun-: gens skepp, borde; ställas till an-' svar: Vid krigsrätten - uppdagades! att Haas inte visste åtskillnad på back och skans, .. +: på botten utanför: Beckholmen 4, Stockholm lyckas,' och det har » man all anledning hoppas, är vårt - land en museal klenod rikare, och detta av sådan art att dess motsva- righet inte finns i hela världen, Som vi tidigare läst i dagspressen pågår nu förberedelserna för det gamla. vörlogsskeppets lyftande ur "dess över 300-åriga bottenkänning. se Skeppet , ”Wasa".” sjönk . på sin '; jungfruresa den 10 aug dragande med sig i djupet..de flesta ombord, 300—400 man, och många av be- sättningsmännens familjer som, fått inbjudan att följa med för en tur genom .. skärgården, en ”Justresa” med tragisk, början. I; våra dagar kan man ju knap- > past tänka ' sig ett krigsfartyg, som . kantrar för en stormvind. Men an- nat var det förr, då de väldiga se- MN gelmassorna pressade ned de höga träfartygen. , Met Tidigare, alltså före krutets upp: ; finnande, byggdes ej. fartygen så . Btora. Men sedan kanonerna kom- mit att användas på sjön måste : krigsfartygen göras större och star- kare, så att de inte bara kunde bä- ra den betydliga tyngden av skjut- pjäserna m my Nr också . motstå påfrestni sl som gningen av. gamla" Wasa”: :(c Hd svensk Carl. XI hade beslutat, att Sveris.' : ge skulle bli en: stark sjömakt, men oerfaren 'som han Var, valde. shan” till högste” befälhavare ö över. flottan ; en person" som visserligen” var. en gammal hedersman när det gällde ” Lika” uroteska som” trägiska olyckor drabbade svenska .ma- rinen på den tid de ”kanon- späckade . trävallar som kallas linjeskepp”; svarade för. landets - trygghet mot överfall och inva- 700 till 1200 man. Det understa eller egentliga skeppsrummet ; var indelat i ett. stort antal särskilda rum för förvaring av vatten, pro- viant, ved, kol, krut och kulor, tåg- virke, sögel,. . vapenverktyg, .medi- kamenter m. .m,.” Där. ovanpå "låg trossdäcket med, hytter. för .under« befäl och utrymmen för en del av manskapet att upphänga sina häng- mattor "eller s k: kojer. "Ovanpå trossdäck. voro. tvenne batteridär ner på sina lavetter, och det .undre med kojplatser för manskapet; det övre med kajut- och officershyt- ter." Övre: "däck ' var även försett med en. del kanoner för- och ak- terut, De största skeppen hade tre batterier och kallades ”tredäckare”. Man gör sig en föreställning om i öljande lossat skott rekylerar. Vidare blev esdet nödvändigt att intaga särskild ”bårlast, "för att motverka den över- tyngd, som de på däcket stående "ökade: Yiterligare" det helas tyngd "och : : följaktligen" skeppets storlek. Genom begäret att öka antalet och "storleken på kanonerna på örlogs- " fartyg, som :skulle byggas: beskrivning: Fu -”Stormastens längd från'foten till eselhuvudet var, 120 fot. Det er- fordrades att nio stora balkar sam- manlades för att utgöra. tjockleken och tre för att åstadkomma läng- den, så att blott till en sådan mast hade' furuskogen lämnat 27 av si- na : vackraste stammar: ' Detta är sagt om egentliga master eller, som derv även benäl omsider Jlinjeskeppet, alltså ett far- tyg av ; ungefär. samma typ som Wasa”, , . Foria tiders flytande fästningar "För att få en beskrivning på hur ett linjeskepp var beskaffat lånar vi litet ur G C "Witt's ”Sjöväsen- dets historia”, skriven på en tid då - ska 2 örlogsflottan, Han säger: 4 > H dessa k Ispäc- : hade trävallar, som för icke så län- ge sedan utgjorde det kraftigaste wärnet för ett vid havet beläget ri- ke, våga" numera icke" uppträda i värld: blodiga skådespel Ett- linjefartyg var en- flytande ten”, vilken tillökas med "”stänger” så att avståndet från vattenytan till storöverbramstångens . topp, : där vimpeln svajade, var 220 fot.. Och till det väldiga skeppets byggande hade åtgått flera tusen ekar och furuträd”.- ”Wasas” svenska olyckskamrater > År 1676 hade det svenska 'linje> skeppet ”Äpplet”, som förde 84 ka- noner, fått till chef kapten Evert Haas, en herre som i fråga om sjö- mansegenskaper kunde liknas vid den , berömde . engelske: generalen Monks, vilken, när han var befäl- havare för "Englands stridskrafter till lands och sjöss och ledde en sjömanöver, kommenderade ”Helt |. = I ga sjöbussärna, sc bägge: väl. möblerade 'med kano- |. att förvalta ett civilt ämbete, men aldrig varit till sjöss. Mannen het- '. te Lorenz Creutz, som i stället för/. att sköta sin pennfäktarsyssla åt sig. att fäkta med starkare, medi + Under en strid mellan de sve; ska och danska flottorna sköt am ral Clas Uggla; som förde 'skeppet! ”Svärdet”, en signal 'som innebar; , att han anhöll att få vända för att ” v utföra en för fienden farlig. man-' över. Creutz beslöt då att låta he-” la” flottan .— .34 fregatter och 21: mindre krigsfartyg — ' vända. När; vändningen. skulle ske borde flot-'. tan under dåvarande förhållanden få signal att minska segel, vilket erfarna sjömän, och . särskilt: en : gammal kapten ' Gabrielson före- ' ställde" amiralen, Men gubben vil- le: inte alls höra på det örat, han : begrep. ensamt, bättre än 2 de rikti snärt. ”Stora Kronan”, flottans stör-: sta skepp; som först började man- övern, krängde, då vinden kom in' från sidan, så starkt att kanonpor-"" tarna, som man inte hunnit tillslu=". ta, kom"under vattnet och skeppet : började sjunka. "Samtidigt därmed ' kor eld”i krutet; troligen därige- nom”att krutkärlen vid den hasti-' ga' kränghingen : kastades omkring, och en del av fartyget flög i luf- : ten, Av 842 man, som”var ombord räddades :efter ' olyckan 40, ' vilka ' lyckades hålla sig uppe på fartygs.” spillror, = « Genom : olyckan uppstod oreda inom flöttan, det blev missförstånd om manövrerna och danskarna pas- sade på att ställa till ändå värre” förvirring genom en del hastiga an-"” grepp, » varvid: nästan" hela den.” svenska : flottan : blev -skingrad och' flera fartyg förlorades ' ”Svärdet”, . det näst största kom i brand och" ”Skeppet” flög i luften, varvid be-' sättningen omkom tillsammans med amiral Uggla. innan: "flottan I kunde” uppbringas till. sin: forna. styrka. och glans. och det skedde - med hjälp av. den utmärkte sjö- mannen ;; och 'örganisatören "Hans Wachtmeister på vars tillskyndan " Karlskrona anlades, staden som ny 7 genom flottans förflyttning är lika ” aktuell som upptagandet av gamla ”Wasa 3 " fästning, bestyckad med 60 till 120 terar MTTEGODS on "Det ärofullaste för varje" män- niska . på "jorden, hon må. vara född av herresläkt eller av bonde- föräldrar, är att vara duglig och att, bevisa' sin duglighet, genom ett - gott. arbete. .C. J. Ja Almquist | v fabrikör och delägare” i Brö derna Melins möbel- och bired- skapsfabrik i Markaryd, dottern Johanna maka till'f.. fabriksarb, Carl Boklund, Timsfors, sönerna Axel-och Karl fabrikörer ;:och delägare i nyssnämnda industri- företag och bosatta i Markaryd, Hilding "verkmästare vid Mar- ss att fiskhandlare Jonsson från Båstad ” fått sin första lax "för året. 4 kg vägde- den och fann genast "köpare i Stadshotellet i Laholm: ; i on karyds — snickerifabrik, ' Georg | målarmästare, Markaryd, Gösta snickare vid, Lagamills AB i Timsfors, men bosatfi ingen samt Arthur . verkmästare hos firma : Bröderna Melin, Marka- ryd, I sorgen. deltager barnbarn och barnbarnsbarn samt en bro- der, "a oa é dag, sade - konstnären. ' Det: spe- lar ingen roll om jag blir berömd en dag förr. eller senare;. talda mannen på kontoret? vt skrattar aldrig åt chefens Kvick heter... N sea ag struntar” i att” ärbeta i '— Vem är-den mest undérhe. = ! Det » är ” Johansson, '' Han - Hilmer Svänsson, tel. at. Växtorps Hemby; gdsförening ' "+ ja, föreningen finns visser. ligen: inte ännu;:men det är me- ningen att de som är intresserade av att en sådan sammanslutning |: '") bildas skall samlas i banklokalen i "Våxtorp på fredag kväll för att närmare diskutera "planerna. Som bekant ..drogs' frågan 'så .smått "lupp redan; på: senaste " samman- trädet .med Våxtorps kommunal- fullmäktige, och. det är. kommit- tén. för: Våxtorps förskönande, som fått uppdraget ,att föra: sa- ken. vidare, Tanken är — som LT redan redogjort för. ;— att: Väx. torps. gamla festplats "omändras till något mera. hembygdsbetonat — bland annat vill man” skaffa en hembygdsstuga. » N Få: nton, kom och se på lillen. Han sitter och biter sig i i tum- men. -— Det är nog ärftligt,” sa man” nen. "Jag bet mig i tummen;'; när jag friade till "dig. fr N j "Torsdag" och: fredag denna vecka har vi tre speci " bjudanden ant ge Er VE åre specialen. vt GRÄTIS däck ren | BILAGARNAS os . INKOPSFÖRENING ' ;Kngelholmsv. 26, tel. 600". LAHOLM SARS FISKE 4 EN demokraterna - "kommer troligen : nit Stödja, Adepaurs'; kandidatur till. Posten som - förbundspresident: uppges i morse från Bonn, Det skulle betyda att Adenaurs » > önskan att. bli förbundspresident. är nära ho uppfylld, sa (Bonn i dag TT) ri Ke Jag plir rädd hän ölet. jen råge bil, 'Så 'sligor jag en av statens bilinspektörer i i Göteborg. ; ; Därmed lär han” ns - "uttrycka en/ fallmän "uppfattning: Och han ortsätter: Om en - . person inte: har, råd att "betala ; mer. än, 2—300 kr för en . bil; borde. han, heller, inte .ha. bil, för, då har man i all-:. : mänhet inte råd att underhålla bilen; Bland bilkunnigt folk ir man tämligen ense om, att raggarbilarna utgör: en all- 'varlig trafikfara: Frågan är bara, hur man skall komma åt . dem.” Den tragiska ' olyckan i "Värnamo,' när en 17- Äng. "pojke dödades av koloxid i" en. bil, har, givit nytt” ebatten- om, bilkontrollen, Man har efterlyst en lag] ' melse, som förelägger bilägare alt göra återkommande be- siktnifgar av. vagnen. (Göteborg i dag)... söner, Av dessa är Gustav Me- + tv 1 H 2 es : & Tintödigt kväve | "0 Hög kvävehalt AAA AMANDAS AADSANAASDSAADAN ' NYYTTIVvTvTTvv! rYvvevyTfevvet FESETEFTRVETA » LED DA Sa b RAA ARA RA RAARÅ SKADA AA pratade" —
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.