Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
| - | a 7 N ; ts | (52 c.), Uppsala (15 proc.) M odetr utresserade sydhalländskor | M osm me arkiven använt ER re Kalmar (14 'proc.). | på gränsen mellan Halland och /|ner uppe i trädens, kronor, och Dessa tre plagg ur:svensk kon- a tröavsiften ä å lågt |T tredjedelar av fångsten |Skåne. Där kan människorna |tickor i hundra har besa! 1 om att ylletweeden fortfarande. - TR de fe t "tillfällen i detta användbara nr ra eona att 2 ver ades av fiskare från Gö- vandra i ljuvliga lövskogar bland ji björkarnas stammar på samma . upplyses tt man kan vara välklädd vid de flesta tillfällen 3 LR » a j|som till en krona, och att peng- lleverer är > h I vis som termiternas trädbon i . fektion VISET oäreler en jumperbyxa av grå och blå tweed, på mittbilden tvådelat”, vit arna går till Röda korsets verk- |teborgs och Bohus län. De när blomster och ras Väldi- tropiska skogar. - Ur- kärrens " material, Til kjol. Til] höger en snygg men ändå oöm tweedkjol, idealisk när man g samhet bör ju ytterligare stimu- V (Forts, å sid. 7) . ga ekar'spänner sina kronor upp >. (Forts. å sid. 3) I topp och Via vid omenad Jängs Lagan — eller var man har sina flanörvägar . «.. , lera till besök. - , (Forts. å a g År > om - . sig ut på vårpr d - oe S £ ) st [| a Md - 4 . - 2 4 . a N « ! sor - + . , - i A re Fry vi re masså Jå ryvvi dh 1 NR 8L- ARG, 28. f > Länsstyrelsens toppmän besökte Laholm Mellbystrandsplan noggrant diskuterad Överlantmätare LARVID BACK. "Laholms Tidnings Tryckeri; Laholm '' Hj TORSDAGEN DEN 9 APRIL 19359 ; M D Ansvarig utgivare J. B. Bengtsson N > Lösnummer 25 öre - : När motorvägens sträckning genom södra Hall: . mit hur man skall göra med området mellan de « "inom Mellbystrand och Skummeslövsstrand. För nas inställning till detta problem hade länsstyre H på Gröna Hästen i Laholm, t Det visade sig därvid att > markägarna ' hundraprocentigt ' var. eniga om ' att." området skulle tas i anspråk för tät- bebyggelse. Det blir nu-kom- . munaälnämnderna' och' bygg- : fadsnämnderna i rP och inte borde tas' i: I anspråk för tätbebyggelse, och detta gäller särskilt de inre delarna av Skummeslövsstrand, ” Vad som är viktigt är vägar na. : Kustvägen i; Mellbystrand är tänkt Ju få anslutning över sekreterare Robert' Magnusson och bland de närvarande märk- " tes ett'starkt uppbåd från läns- styrelsen med länsarkitekt Man- ' ne Carlman, överlantmätare Ar-| : vid Back, vägdirektör Per Asp- - slund, länsassessor J. de Maré = m. fl. i spetsen. De allra flesta "markägarna samt. : kommunala representanter "hade också mött . upp till det intressanta samman- trädet. -' ; Länsarkitekt- Manne Carlman ">, påpekade inledningsvis att Mell-” :bystrands byggnadsplan nu fast- "ställts i väsentliga delar, och tt. planen- för ”Skummeslövs- trand ligger. klar för faststäl- lelse.”Tré ansökningar om ' plan för. tätbebyggelse föreligger i Mellbystrand. ' Vid . ett. föregå- ende. sammanträde, år 1956. ut- talades,. att ”all' jordbruksmark "och -k Hullmäktiges : derniserad. bygdegård i. Knäred? . "Det : var huvudsakligen” kring den "frågan, som debatten rörde sig vid ett stort sam- .- manträde' i. går med olika för :repr då d Iild. intri bygdegården.” " Frågan om en upprustuing av bygdegården har vid /' flera . "> tillfällen "debatterats. i fullmäktige och det var för att få vidare perspektiv " på frågan, som mötet kommit ill stånd "Bygdegår dsföreningens ordfö- rande Verner Henriksson hälsa- de välkommen och ledde :'för- handlingarna, varefter riksdags- man Alvar Andersson .lämnade en redogörelse för den föreslag- «na ombyggnaden... Denna . går företrädesvis ut "på "att snygga upp" lokalerna. samt skaffa vär- meledning, 'ordentliga toaletter och = garderobsutrymmen:'' Det hela har kostnadsberäknats- till 276.000 kr, och i finansierings- planen har upptagits ett kom- - munalt anslag : på 30.000 kr. . Dessutom skulle kommunen be- " tala 2.000 kr i årligt driftbidrag. "Flera talare var inne på tan- ken att kombinera "bygdegården med något annat och Joel Hen- ”ningsson påpekade möjligheten att 'få gymnastiksal där. Han framhöll också behovet av att Knäred fick behålla sin biograf, Albert E, Johansson, tänkte sig en utbyggnad till medborgarhus varigenom ' kostnaderna procen- tuellt skulle bli mindre för upp- värmning och vaktmästare.: Al- var Andersson trodde inte rik- tigt på någotdera — att ändra bygdegården till medborgarhus var en allt för dyr historia, tyckte han! oo " Kommunalordförande "Edvin Josefsson var positivt inställd till det. . föreliggande förslaget "och ansåg att kommunens eko- nomi var så pass god att det inte var någon fara på taket med de' 30.000 kr, man begärt Samma sak tyckte kantor 'As- sar Landén, som 'dock -var - oc (Forts. å nästa sida) . Laholb 1 - som I Sku lövsstrand - till Hem- : får föra frågan vidare. meslöv. gp Sammanträdet leddes av ; lands Det-' är ” emellertid ej "så "lämpligt. att ha en sådan stor genomfartsväg mitt uppe i be- :byggelsen där barn ofta sprin- ger och Icker. En ny parallell; .väg mellan - Kustvägen och motorvägen bör därför bli en god lösning, men en sådan väg "kan man inte få med en gång. Det "är nödvändigt att lösa vägfrågorna i Karups kommun "men hur detta än sker så blir det. besvärligt för jordbruket "där. Frågorna om byggnads- planen , imåste. lösas i stort, | . Överläntmätare, Back: Man bör. nog lägga: ut hela :området mellan "motorvägen "ock"; havet för tätbebyggelse med "undantag av ' sydligaste” delen av ”Skum- meslövsstrånd 'samt ' en ; mindre bit på . Åmot längst" i, norr, som bör ' bibehållas". som "jordbruk: Allt detta" bör emellertid : sam- ordnas "och .planläggas' på ” en gång samt anslutas till de” be- fintliga byggnadsplanerna. ST 'Vägdirektör Asplund: Mellan de -bådar ” badorterna finns / en -i' vägarna -som så små- 1 Vär tänkt-att bli utlagd kusten ' ned - till" H löv. "Iså" att? vägen "kommer ' att följa | and nu fastställts har frågan uppkom- . nna och | den - befintliga bebyggelsen att utröna i främsta rummet markägar- Isen i går utlyst ett stort sammanträde. denna badortsväg får stå Am baka. Landssekreteraren frågade ; hur de kommunala represen- d ordf. i Lahol (Forts. å sid. 7) - "tanterna ställde sig och bygg- En kvart i två'i natt stals ägaren hämta sin bil oskadd Precis kl 1.45 ringde järnhan- delsbiträdet Rune Joh på Ryssgatan i Laholm till polis- konstapel Hjalmar ' Jö Fyndigt polisarbete = resultat —Biltjuvar i Laholm snabbt fast en bil På Ryssgatan i Laholm som är värt allt erkännande, ringsplatsen' här nedanför star- tas, Det ä är en Austin A 30 med N 13759. registreri och c en, mna senare kunde bil- inne i Halmstad. 'Bakon då ger ett förnämligt polisarbete, enna ovanligt snabba expedition lig= 2 . skickades polismän” Yngve Tör, n kvist: ut. Det dröjde inte många Poli. Ya. Vallberga . ooch sade: Just nu hör jag hur min bil på parke- larmade o- medelbart sina kollegor i Halm- : inspirerat”. Noa! stad .och Laholm och samtidigt tför" det gamla; bygenadssättet Det: är I r'.ovan. En” dansk, "skribent kallade ' för något. » Mlvert Hr- - sin I tjuvkopplad. "Tmot "staden, När den stulna bi= j. Styckningskurs 8 : på onådagskvällen: anordnat 'eh "| HÅESS-föreståndaren 1 Laholm, ' Kurt- Arnie” Larsson," och ' Han r förrän, denne hittade en annan Austin, en A' 35 med re- gistreringsnummer M 95 291 på Ryssgatan inte 50 meter från den plats, där Rune Johansson hade bil, Han, såg att bilen var En halvtimma: senare ringde halmstadspolisen och talade om att man hade både biltjuvarna och Rune. Johänssöns bil 1 gott förvar, + 7 : Man skickade” ut twå radiobl= lar, den :ena höll vid Fyllebro och den andra. en bit längre In SA len kom, slöt bägge. polisbilurna upp och med: én polisbil fram= : - (Forts, å nästa 2 | byborna - aw SLKF-avdélningen” 1 Ysby hade kurs. i styckning tr Ysby Bygde= gård. Ledare: för. kursen: var hade ett 50-tal Åntresserade elc= ” a lärde ' bort styckning ' äv. såväl: svin” som, . ' oxe" och gav 'därtill 'en del goda råd :om tillredning och, 'andra detaljer, "+ En; andra & kurskväll skall: deliagarna få, .5e« filmer 1 ämnet." MVA OA a . Men denna väg har nackdelen att det finns en massa, enskilda utfarter "som gör den mindre lämplig "som genomfartsväg. Därför får man nog tänka sig en 'tredje väg parallell imed, de båda andra och endast avsedd för anslutningsvägar, ej tomtut- farter. Denna väg kan säkerli- gen inte: komma till utförande förrän mycket långt fram i ti- den — här finns i länet utom- ordentligt stora vägbehov för bebyggelse, jordbruk m, m, att I. Angvarson :.hlev utslagen ; Jan-Erik Lundquist mötte sin klubbkamrat Ingemar Ing- varson i andra omgången i herrsingel i : Cannes-turne- ringen. Jan-Erik . triumferade över Jaholmsgrabben med | 6—2, 7—5. . . i In 2 skans antal c går nedåt | 473 yrkesfiskare i i Halland. Saltsjöfiske utövades 1957 som huvudyrke av 9.834 'per-' : soner och som binäring av 7.702. Siffrorna som hämtats ur ” statistiska centralbyråns nu' föreliggande redogörelse för Fn Fr att yrk "antal fisket. under år, under redogörelseåret gick fiskarnas med 41. Mest betydande var nedgången på Ostkusten där'den uppgick till 10 proc. För hela riket räk- nat har denna nedgång i antalet yrkesfiskare pågått sedan. 1946. Orsaken : - torde . främst . ligga den minskade! fisktillgången inom "vissa områden och den härav föranledda övergången till annan sysselsättning. . I andra områden :' torde ' rationalisering Fridhems-Trivsel i nya Linivillor Förra höstens utställnings- succé, Hem i Laholm får om lördag : nypremiär uppe: på Fridhem under namnet, Frid- hems-Trivsel. . Denna gången är . det, Laholms, Landskom- . muns Rödakorskrets, som står för arrangemangen i en äv de nya Lini-villorna. Ni Utställningen" ' som” oräfatfar visning. av möbler, textilier, köksutrustning, konst; blommor; prydnadsföremål m. ”m. , hålls öppen under tiden gi vardagar 16—21 "och 12—21. > Att intresset 'också, för denna utställning skall bli” stort kan man ta för givet. Dels är dessa villors » planlösning, delvis : en annan än Altona-villornas, och dels” blir ' utställningsföremålen givetvis andra och i. viss ut- sträckning annorlunda. Här Bivs bland annat goda 'exempel på ned med 514 och binärings- av driften ha-bidragit. Av hela antlet: yrkesfiskare var 52 proc. bosatta i Göteborgs och' Buhus län, Vid saltsjöfisket användes un= der 1957 redskap och båtar till ett värde av 183,2 milj. kr, varav redskap för 64,7 och båtar för 118,5. Ekolod och radiotelefoner är inräknade i båtvärdena. Red- skapsvärdet ökade under” redo- görelseåret med 1 proc. och båt- värdet med 3 proc... Det största värdet bland redskapen kom på grupperna. ryssjor, "hommor och bottengarn jämte skötar samt sill- och ' strömmingsgarn. . De viktigaste fiskebåtarna utgjordes av däckade båtar med motorer. Den . totala ' fångstmängden uppgick : 1957: till . omkring :222,070 ton, vilket är drygt 12 proc. mer än 1956 års fångst, "vilken uppgick till c:a 197.400 "ton. För att komma fram till "dessa siffror har man utöver " uppgifter '. om den fisk som : ilandförts "lagt" till beräknade mängder t av . .det . som .sålts som ”skrapfisk” till konserv- fabriker 0. d.; som sålts utom- "lands och som bortgått genom "att fisk rensats före ilandfö- "randet. te ”Fångstmängderna ökade myc- ket kraftigt i somliga län, såsom Gotland (73 proc.), Malmöhus (54 proc) 'o. Gävleborgs: [Cd proc), medan andra län "noterade minskning, t. ex. Östergötlands h Ung sydhallänning i i katedern på Plönninge Lantmannaskola lärare i katedern, när han på en stor skara åhörare som samlats till avslutningen på Plön- "Om avsl kol. " ELDSBERGAPOJKEN Alvar Nilsson "uppträdde & som rutinerad onsdagen höll föredrag " inför se artikel på sidan 3 ninge Lant i dagens tidning. TF ridlysta Hallands Väderö = ”Söderns' skog i i Norden” ”PÅ NÅGRA FÅ platser i i det | mot rymden: bok, lind, björk, nutida Sverige står alltjämt yp- piga lövskogar i kustens hägn.. Som exempel väljer vi den nu- mera fridlysta Hallands Väderö ask och rönn kompletterar grön- skan i denna för det allvarliga Norden så ljusa och glada skog. Vildkepriflen slingrar som lia-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.