> s AA | | - ce . T ” ' . + . I a a . . 2 , 2 | | . oa . Dn SN i - | | NIDNING | ' Mas "Tisdagen den 14-april 1959 a 4 , ! > . EM or v a t N . . -— . LAHOLMS TIDNING . . | | : se Dar et NM De dominerande folkgruppen t& Na ine ) Sp or CR AO "| :P sinktang; landet som "är lika LT=- + Besök av tyska stort ;som' Frankrike, Spanien och Italien tillsammans, är uigurerna. damen $ olja, Allt till fördel för de sto- Överdrivna' "rykten om" ränte- "get är ett av de få, som framl N H . "och förväntningarna äre högt, ställ- "284, > Ikr för Turitz till 520 och 11 kr för Amerikansk "Till de många problem Väs- "jerlandet har att brottas med hör ö erproduktionskapacitet för: ändå" fler - färdigprodukter. - Hit, den ,som bara velat lyssna "förstå, att världens oljetillgångar är knappa. Och i ett. halft sekel har från det hållet ' regelbundet förutsatts, att världens oljetillgån- gar skulle räcka bara 20—25 år . framåt, Faktum är att för varje " år som gått. har världens kända" ” oljereserver stigit och är nu stör- "re än någonsin, trots, enormt . "ökad konsumtion, Det är alldeles "uppenbart, att oljan väl räcker 7? till, till dess atom- eller direkt .' solkraft kan överta oljans roll " som dominerande kraftkälla. + En annan sak är, att ur USA:s + gynvinkel alldeles för mycket olja - : korhmer in i landet från Meller-, » sta Östern, där arbetskraften är "> billig och hotar att kväva den in- . . -hemska oljeproduktionen. En ol- ' . jearbetare i Mellersta Östern har + en médeldagsinkomst .på 1,75 dol- Jar mot åtta I USA, Det har nu :' gått så långt, att i USA produ-' , €Ceras mindre än 1/3 av! landets "konsumtion av olja. I "Texas, ” unionens, oljerikaste delstat, har oljepumparna enligt statlig order också: överflöd på "en del råvaror” "> tvungit - nen, som står den :'internationel: "Ada oljan nära, att slutligen infö 2 ro a oljeproblem | ren ”oljeproduktion kan köras i gång -för fullt. Och ä inu., nöd- ”vändigare "är det "att "USA i tid borrar upp ny oljefält i reserv i - händelse en krigisk konflikt. .: "> ” Starka påtryckningar! och det 7 spända - läget i världen- har .nu :”resebyråmän i: : as Oo U Nordvästskåne sr En "större grupp "med tyska 'resebyråtjänstemän och även journalister från Tyskland, så- : väl väst- som ostzonen, besökte "under »/ söndagen > nordvästra Skåne och tittade på vad denna importrestriktioner. ' Det har; en" tid - existerat ”frivilliga” sådana,- som emellertid följts bara så långt, att de ej totalt tagit. död . på den 'inhemska' oljeproduktio-, nen. De nu med mycken publi- citet fastställdd importrestriktio-: nerna beskär oljeimporten>i: alla ' former och för alla ändamål med 20 procent, vilket uppenbarligen, är ' alldeles> för litet, Det bästa; tecknet härpå är att Texaspro-i duktionen. fortfarande inte. får överstiga :10 dagar per månad! - Importkvoterna skall fastställas! . per kvartal , och de: nuvarande gäller endast till den 30 juni i år. Den . -nyinförda - importreglerin-; gen — som tydligen är en Svag kompromiss .— har” mött våld-; sam opposition från nästan alla håll. "De som är infressérade av; oljeimport försöker förklara, att landsända hade'atf€ bjuda av ”turistsevärt. = 27 oa Det var Skåne turisttrafikför- bunds ”turistchef, f. distriktsche- i" Rudolf Markland, som lagt upp turen och han var även själv, färdledare. De tyska gäs- Det är ett frihetsälskande folk; som > alltjämt håller fast vid 'sina ur=. igamla traditioner och de har inte - låtit underkuva sig eller likriktas, hur mycket än pekingregeringen ” försökt. I Detta framgår, tydligt av utta- ' Janden. och förordningar: som på b 'sistone offentliggjorts i kinesiska tidningar. Man har här gång på gång krävt, att kampen mot den uiguriska chauvenismen, de natio- nella tendenserna och mot dekon- trarevolutionära markägarna skall skärpas och partikadern uppmanas att sörja för att den kinesiska in=" vandringen intensifieras, Men alla |. - maktmedel och allt maktspråk till... . trots spjärnar urbefolkningen allt- jämt mot udden; ' ; yr inkiang-Uigur tillförsäkrades år terna besökte sålund där de besåg Skäralid och vidare ingick i programmet Mölle samt givetvis” Kullaberg. ' I Hälsing- borg intogs kaffe och en rund- tur ..gjordes kring staden. I Landskrona. "mötte turistchefen Olle Danestig vid stadsgränsen vid .:Säbyholm ”och.;.en runda kring . Landskrona" företogs i buss' med Citadelområdet, Eriks-' torps fritidsområde m.m. svi åstad USA är på väg till ”söcialism” genom att de federala myndig heterna reglerar handeln och på-j "står att prisreglering snart också; blir oundviklig om; denna väg ..8edan' Suezkrisen fått dn - bara 9 dagar per månad för att marknaden inte skulle drunkna a 1. H Ha NN följs. De int ;k d - nas synpunkt; som synes ha bätt-I re fog, är att importen beskäres|' för litet. Meningen med det he- la är ju barligen att pro- som äger oljan i Mellersta Ös- . +» tern och till förfång för ”de små”: ' ” oavhängiga producenterna i USA, ' ; Vid en krigisk konflikt där trans. "pPortvägarna till sjöss skulle stän=. .gas kunde detta bli ödesdigert för USA:s försörjning med olja, ty” duktionen inom USA skall kun- na öka så, att den kan. svara för' huvuddelen av USA:s olje-: "Konsumtion. i händelse 'av av- stängning.'; Det hela - förefaller onekligen en-smula vagt, så län- ge- den 'inhemska' produktionen det är en relativt långvarig pro- "> €eas som behövs Innan en besku-' . "via statligt i de - "hålles tillbaka, > ” ti sänkning och rädsla förfortsattin- |" flation. i förening med 'material- brist drev kurserna i höjden 'un- der 'den' gångna” veckans "första hälft.: Därefter. inträdde : en . viss avmattning och läget kan'£ n be- tecknas som avvaktande,. På: de båda största utländska börserna — New York. och London — är ten» | densen matt och ganska stora. för luster har inregistrerats de senas- te dagarna, ve et 'En rad: nya högsta 'betalkurser blev -resultatet av haussen i bör- jan 'på "veckan, t'ex .Turitz 545, SKF B 295, NK 165 och Tändstic- kor B 115, Det sistnämnda företa- ännu ej i 1 sitt fö da, Omsättningen har varje börs- dag överstigit 1 milj kr. Stort köp- intresse kan Gränges glädja sigåt med över 3.000 papper omsatta un- der stigande priser från 279 till | De största -vinsterna hänför si till varuhuspapperen med plus 20 'NK till 162. Skogs= och bruksbos lagen har även förbättrats medi ex 9 kr. för vardera Billerud och Korsnäs till 320 resp 234, Smärre nedjusterivgar drabbade ' verkstä- derna medan bankerna hävå de Sig väl, NN ia : De nya akterina I Säfveån note- rades inofficiellt för första gången På "torsdagen i 87 köper och 90 säljer med avslut till 89. -Officiell kurs däremot finns nu för prem- obl av 1959 med betalt 52, s . Astta-koncernens omsättning ökade 15 procent i fjol eller. med Börsfacit - |: 7,1 milj kr till 132,5 milj kr. Öke: ningen" hänför sig ” till samtliga verksamhetsområden ':inom ' ' kon= cernen, Antalet. anställda uppgår . ill 1874 personer. (f å 1.645) och" ill. dem, utbetalades” i löner' 11,8 . milj kr. (10,0). 'Moderbolaget. hade. intäkter på 17' milj kr (17,02), vari; av på rörelsen 16,19 milj (16,16). Avskrivningar på maskinér och in- ” ventarier har 'versktällts med 4,38 ' milj mot 2,67 föregående år och årets' vinst: uppgår till kr (få 312), 0 sne Vor. 3,70 milj” Scania-Vabis omsättning steg: i fjol med cirka 6,5 procent,'vilken' ökning till största delen hänför sig till" företagets ' egna'” produkter —"' främst den nykonstruerade lastbi: en." Totalförsäljningen uppgick till 384 milj kr mot 364 året före och: vinsten före skatt.redovisas I 21,2 milj kr (18,8). Nettot är 8,5 milj kr mot 5,3 och utdelningen drar 3,6 milj 'kr varefter sen sparade! ” nettovinsten "uppgår till 4,9: milj: ronör. «> . : H Boxholms AB redovisar för 1958 en vinst av 0,81 milj kr (f å 1,23) efter avsättning till' skatter: med 1,38 milj (2,13), till investerings=. fond med 0,80 milj (1,20) och till pensionsstiftelsen med 0,50 milj (1,50). Styrelsen föreslår oföränd- rad utdelning med 7 kr per aktie, som ligger i 178-179, Bolagsstäm= ma hålles i Stockholm den 13 maj. Ängfertygs AB Tirfings under- ott på rederirörelsen minskade starkt under 1958 eller från - 23,3 milj. kr till 8,6 vartill kommer ut- delning på aktier 8,3 milj: (7,5), intäktsräntor 1,9 (2,2) och diverse. intäkter" uppgår. till 3,3 milj mot 3,0 för 1957. Avskrivningar på far- tyg har fcke kunnat göras för 1958 medan år 1957 avskrevs 13,1 milj, kr. Nettot redovisas i 84 milj kr (1,4). + = NINO Fyra cirklar är i verksamhet 'och flera kommer antagligen att starta till hösten, Låt oss alla hjälpas, åt. Vi ska inte vara rädda för- kritik. Den kan just komma från sådana som vill något. Och för att citera biskop Bolander — det är i högsta grad tillåtet för en präst (och an- dast 'och allenast :på det villkoret att han (och naturligtvis de andra) doppar pennan: i inte i galla. kyrkliga arbetet kommer vårt lands Vi . lokalavd. I Båstad . .har hållit årsmöte under ordfö. randeskap av . direktör Walfrid Nyh, I, styrelsen omvaldes fru Lilly .Wittgren och fröken Ida-' Maja Eliasson. Likaså omvaldes revisorerna landstingsman Paul ja. 1949, "då kommunisterna definitivt tillvällade sig makten 1 Nordväst- Kinay' autonomi, ' Man : garanterade Full "religionsfrihet och givetvis skulle befolkningen få behålla si- na seder och bruk och sin kultu- 'rella särprägel. Men det dröjde in- te länge förrän dessa löften glöm- des och uigurerna varseblev att de låtit lura sig, att autonomin bara existerade på papperet, «1 ct ' Pekingregeringen ' har mer' och mer sökt öka : sitt inflytande och 'sedan 1955 har en mängd kinesis- ka funktionärer förflyttats till ui- nas sorgebarn s mar, som redan långt före vår tid-| räkning ' befolkade östra Cenfral- asien, Och uigurerna omtalas i ki- nesiska skrifter redan tusen år fö- re Kristus, En sydlig gren av dem var 'då bosatt i kinesiska Östtur- kestan. De gjorde sig på ett tidigt stadium starkt gällande och behär- skade stora "landområden, Och de Karty som visar Sinkiangs läge t nordöstra Kina, tur; som först i vårt sekel fram- dragits ur glömskan och översatts till flera språk. . Uigurisk litteratur hade också det rike som på 900-talet fick Kasch- gar till medelpunkt, Men dess här- skare övergick till islam och dety sägs ha haft makten över hela Ka- rakorumriket, : te fn "Det mest omtalade, egentliga ui- gurriket; anses dock ha tillkommit först omkring år 850 e Kr. Det grundades av den mäktiga chagan- ; in. Ch gurernas land, vilka liga inne- har nyckelpositioner framför allt i landets bördigaste områden. "->. ” Gamla kristna trosläror kvarlever Hos ”utgurerna har sedan långt " bar « titeln ydygyr och deras residens fick där- för namnet Ydyquetseri — ydyqu- ternas stad. Om detta märkliga ri- ke ägde man ännu vid sekelskiftet föga kännedom och det var först genom utgrävnii som deras ri- tillbaka i tiden full religionsfrihet varit rådande. I deras kultur in- gick också syrisk-kristna element, "Och kristendom i nestoriansk form, buddi och ikeism förekom Hammarlund 'och mejer Hilding Rosenberg. Vid föregåen- de årssmöte beslöts att begära kyrkorådets tillstånd att i urnlun den. på Båstads kyrkogård få' uppsätta ett kors. Kyrkorådet hade uttryckt sitt tacksamma in- tresse, och mötet' beslöt att om- gående infordra offert. ': Vidare beslöts att snarast hålla extra sammanträde . för .. viktiga före- ningsangelägenhete? ta : sa 2: KÄNDE: TILL DET. "Lantbrukare Jönsson är på be- sök hos en stadsbo, som bjuder, honom på middag och beställer in” vårens "primörer, däribland spenat.: Jönsson » tittar. undrande på spenaten, t «—- Det där har ri rig ätit? frågar värden. i SN i-men jag har tram- pat Pt. rt fe "förstås ald- FEL PLATS, "dos Pappa låg sjuk:i influensa oc samt kring honom. Så la hon sin lilla , hand + smeksamt. på - hans panna... sog Ma ENN «— Känner du efter, om jag har feber? undrade pappa: . | — Inte har man feber i huvet. det har. man i lumpen, . sa' den lilla, 2 oe 0 ena NG — NAå& lille Hans, är det roligt att rida på farbrors axlar? V > Åja, men det är allt bättre med en riktig åsna, - oc sea. r folkskollärare Sven A, Liljestrand, Köpinge, Laholm, Det: vore 'med tanke på kommande verksamhetsår ytterst -.värdefullt om: intresserade i denna sak ville kontakta honom. ra med) att debattera, men en- « hjärteblod och "Som en frisk fläkt i det löftesrika största och mest slagkraftiga kyrk- yngsta . dottern ' tarsade ”beställ- P-; "här sida vid sida, ka, : blomstrande blandkultur kom i dagen, Deras statsbildningar, ut- gjordes av lösa och lätt samman- fallande konglomerat av heteroge- na folkslag bland vilka de var den i Och trots alla påtryck hål- ler man alltjämt på sina rättighe- ter, Man slår dövörat till och låter sig inte påverkas av den ateistiska propagandan. : : 5 :;-Uigurerna tillhör den stora grupp a RA : t sekel = under mellankrigstiden —'” bevarat sig jämförelsevis ren, trots allt främmande inflytande, Och än- . da in 1 våra dagar har. uigurerna i Sinkiang 1 stort sett kunnat bi-" behålla sin. nationella ' särprägel, Hur det kommer att. gå i fortsätt. ningen återstår 'att se, cnv og soc Peking beordrade in= av kineser 'tilltar ööh uiguriska — folkelementet 'undan- e ängdes av andra turkstammar.|' Den från Det iska t kom dri y emellertid att starkt ingripa i kali- fatets historia, Och det var härifrån som araberna erhöll sin första kän- nedom om uigurernas existens, Ui- gurernas västra: rike bortsopades helt år 1120 av de s k kara-kitaj, som bröt fram från öster, men ydy- quternas östra rike fortlevde ända fram till .'mongolstormen under Djingis-kan, . "+ Mongolernas läromästare ' Men därmed var inte uvigurernas insatser slut, Djingis-kan anlitade sålunda i stor utsträckning uigu- rer som ämbetsmän och hovhisto- e. härskande klassen. SR riegrafer och de blev sålunda mon- Från de ianska kristna | 801 kulturella läromä en övertog . uigurerna den .. syriska] Det gamla tungomålet som ligger skriften — 'en yngre form av det iska alfabetet, Arameiska va som bekant det:språk som Jesus kd till grund för sinkiang-uigurernas tal- och skriftspråk — den tidigare omtalade yngre formen av det ara- meiska alfabetet hade ännu i vårt jav: turkiska” och: mongoliska stam-' 'De:största' som ;”Ett stort skepp séglande på ha- et "är "den djärvaste 'och mest konstnärliga, och 'sinnrikaste bygg- mad människosnillet + frambringåt, så "beundransvärd att vilda" folk- "slag isom för första gången skådat | ett' sådant, med häpnad betraktat det: som ett övernaturligt levande väsen, en. mäktig kroppslig gestalt e med inneboende ande”, are" av lönkte då "säkerligen ”mest "på! 'gelfartygen. Utan tvivel har sj tendet mycket tidigt varit föremål för människors . . uppmärksamhet, ehuru dess äldsta historia försvin- ner i sagans natt och vi ej förmår lyfta. på. den" slöja som ' döljer de första :-tilldragelserna på. havet. Konsten att bygga stora fartyg: var säkert känd före syndafloden, ++ -" ;» Noaks ark var en atlantbjässe. + Vad har man förresten för före- ställning om Noaks ark? Jo, en fyr- kantig låda, lik en nutida mudder- pråm. Men när man tar i betrak- tande dess dimensioner så 'finner man att längden var lika med sex gånger" bredden; 'och : höjden ' tre femtedelar av. bredden,' eller att arken hade ' samma "proportioner fom åtskilliga 'sena' tiders snabb- bående fartyg. Vad formen beträf- far så äger man därom ingen upp- gift; och man bör nog inte antaga att' den var byggd för bt talade. De ägde en rikhaltig Jittera- flutit på haven. derst, den andra' mittuti,' den tred- je överst”, således två däck eller möjligen . tre,-' ifall den . understa bottnen inte var själva fartygsbott- nen utan ett särskilt däck inuti far- tyget.; ”Ett fönster skall du ' göra där ovanpå, en aln stort”, heter det. Detta . var påtagligen. alltför litet . för ett så stort bygge, och fönstrets ställe olämpligt för regnets skull, men "uppgiften" beror "på något fel i en äldre bibelöversättning, ty en- ligt Melins' översättning ' (1859) ly- der: befallningen ' om fönstret or- dagrant sålunda:" ”Och - du ' skall ' fullända : det : intill en aln ovani- från”, varav man dragit den slut-" satsen att det för ljus och luftväx-. ling så nödvändiga fönstret sträck-' te sig omkring: hela byggnaden i från - övre : däcksunderkant = enaln nedåt skeppets : sida, naturligtvis avdelat i. mindre öppningar me- delst timmer, 'som gingo upp för att uppbära däcket. : . Hur lång arken ' varit kan man inte veta, då den enda urkund vari den omtalas, väl uppger tre hund- ra alnar, men vi vet inte med sä- kerhet storleken av det mått som då bestämdes alnar. De äldsta ös- terländska folken lär antagit. al- nens längd lika med avståndet från bå till långfi på en fullvuxen man. ' : 0 ”Syracusaren” en havets jätte Som världstvåa efter Noaks ark Jeksordni 1 ling, då den knappast lär ha fört några segel och ännu mindre va- rit utrustad med framdrivande ma- Vartill -behövdes "då den stora liga, veckotidning ”Vår Kyrka”. Den kostar. ej mycket att ra på och den borde finnas överallt där ' människor . träffas. Den ger med en frimodighet,' ärlighet och öppenhet dagens och människans problem .så att man förnimmer nå- got. av: den anda, som är i släkt med . Nathan Söderblom och hans själsfränder i vårt land. Den mö- >" FRIA Ungelär samtidigt har det publi- cerats en artikel under rubriken' — "Falskt vittnesbörd om kyrkan” — och en artikel om resultatet av ungdomens kyrkliga intresse. Den senare "artikeln gällde ett intres- sant möte i Uppsala under ledning «av "ärkebiskop Gunnar Hultgren och, den förra var en uj ts av komminister Per-Olof Sjögren. Un- dersökningen bland ungdomen var brett upplagd och omfattade SLU- avdelningar 1 Uppland, vilka sam- lades kring ämnet ”Så tycker vi om ky 'rkan”, Man efterlyste både ros och ris, Och det visade fram en hel del intressanta saker. Ifråga om FR ” t fterly t begripligt normalt talspråk, "Kon takten med ungdomarna fick en synnerligen nobel avslutning i de ord, som ärkebiskopen riktade till ungdomarna, ”Den Jtyrka, som inte konfronterar sig med den verklig- het i vilken vår tids : Falskt vittnesbörd om kyrkan? - '. — NÅGRA FUNDERINGAR —, - människor lever har svikit sin uppgift. Den bar dömt sig själv att tyna bort OR i en skenvärld”. Modiga men sanna ord. Domprost Olle Nystedt har nyligen gjort. ett "uttalande, "som vittnar om att det kyrkliga arbe- tet måste” vidgas för -att inte så många skall ställas utanför. Biskop Nils Bolander träffar- säkerligen rätt, då han i sitt herdabrev säger så här:””När våra missionärer skic- kas ut till främmande land, får de först i görligaste mån sätta sig in i det fjärran landets språk, När vi ska gå ut som Guds ords tjänare i missionslandet Sverige, måste vi ckså kunna tala nutidssvenska, Däri ligger ingen som helst ut- tunning, utspädning av budskapet”, Ett av de mest löftesrika kyrk- liga arbetena på synnerligen bred front är Sveriges Kyrkliga Studie- förbund. På några få år har det växt så att det är en av de största Orsanisationerna, i vårt land för frivilligt studieärbete. En avdel- ning av detta förbund SKS i La- holm har varit i Verksamhet något -|som hon till. fullo begriper. "I domens . vän, ' skall ha sett varmt "| verkade togs upp kollekt till ett ter på ett sätt, Insändaren, 'söm kallade sig ung- tack för förståelse, :vidsynthet och tolerans, Vi skulle behöva fler av det måttet; Jag tror, att de finns, men att de kanske inte alltid vå- gar framträda. Vid en församlings- afton,' då pastor. Semborn. med- församlingshem, En blygsam början finnes, Vi. ska hjälpas åt att se till att det inte får bli ett nedgrävt pund. Enligt obekräftade uppgifter lär det dessutom finnas en donation för ett "församlingshem. -Man har från ahsvarigt håll påpekat bristen på lokaler: i Laholm för studie- cirklar och för ungdomsverksam- het.' Likaså är bristen på nödvän- digt material såsom projektions- apparater o. d, mycket stort. SKS i Laholm kan mycket väl t. ex. kommande höst samla en grupp kring ämnet söndagsskolan. Kyr- kans Brevskola har en dylik kurs. Men då man alltid måste begära anslag även för. det minsta, vore det skönt att ha t. ex. en arbets- fond att få pengar ur. så folkkyrkans situation i Sverige och vall han också i likhet med de ovan , nämnda ungdomarna att kyrkan skall vidga basen för sitt har nedskrivaren velat se på | längden i proportion till bredden, frågade man sig redan för 200 år sedan. Därpå har svarats att arken troligen var bestämd till sådan längd att den på en gång skulle vila på minst tre av oceanens sto- ra vågor, en princip som i moder- nare tid tillämpats på stora fartyg. . ning ett skepp som byggdes omkring 300 år före vår tidräkning. Forntidens by ä sökte i allmänhet det kolossala i' sina arbeten, därom vittnar” Egyptens pyramider och Great Eastern, som byggdes för ME ser cc. stranden särskilda” delar ' förfärdigades på stranden och sedan 'sammansattes på havet.” a Men när kolossen var färdig fanns det ingen hamn i riket, som var. djup nog "att mottaga den. Kungen var dock inte rådlös, Han levde i en tid då regenter efter be- hag kunde skänka bort både skepp och folk, och beslöt att förära far- tyget till. kung Ptolomeos Phila- delphos i Egypten, emedan ' denne härskare hade en hamn, Alexand- ria, som var stor nog att förvara jätteskeppet i. Som Hiero vid det- ta tillfälle ville visa en riktigt stor- artad frikostighet,. tyckte han. det ej passade att skicka fartyget tomt, utan lät lasta det med 180.000 ku- bikfot spannmål och andra förnö- denheter samt sände' det sålunda man söker med olika medel :och metoder likrikta uigurernas livsstil ' med det övriga Kinas. Regerings- funktionärerna har nu enligt vad som nu framgår av tillgängliga ki- nesiska källor klargjort för det au= tonoma områdets "urbefolkning att de måste lägga om dieten.' De får inte bara äta fårkött utan: måste också vänja sig. vid oxkött och fläsk.." De levnadsregler som . en gång .dekreterades av Muhammed: kom till enbart av hygieniska skäl Sedan dess har förhållandena för- ändrats och nu är det lika ofarligt att äta oxkött som fårkött. . Den gamla ateistiska slogan att "religionen är opium för folket” har plockats fram och man fram" håller, att detta inte endast gäller kristendomen -- både islam och buddismen är' lika illa sedda av i de nya makthavarna "so 7 , ,. > Bertil Hanzon hundra är sedan, repareras vid" av Mersey.” on hundradet: ”Great Eastern". bygg=' des i Londön 1858 och var på sin - tid föremål för mycken uppmärk- samhet. ' Det : var. ett . kombinerat hjul- ”propeller-" och 'segelfartylg' samt första fartyg som försågs med” dubbla” "bottnar och ' däremellan", ' cellsystem. ' Fartyget - var ' 207 "m'» - långt, '25 m brett och dess 'största djupgående: var 9-m. Det var på 27.000 ton och inrett för 4.000 pas« sagerare. Pe fet Dessa efter dåtida begrepp oer hörda diménsioner avsåg att'till försäkra passagerarna en av sj gång ostöd färd - över Atlanten, - / Fartyget blev emellertid en full= ständig ekonomisk missräkning. Det visade sig svårt att finna hamnar -, som kunde taga emot kolossen, och på grund av dess'höjd var dess . rullni örelser i sjögång så häf- många andra gigantiska fornläm- ningar. Naturligtvis ville man ock- så ha de flytande palatsen så jätte- lika som möjligt, utan att just.all- tid 'göra dem så att de blev ända- målsenliga, Så berättas det att om- kring 300 år £ Kr lät kung Hiero, Syracusas mäktige härskare bygga . Arken hade "tre bottnar,'en he- ett" skepp av ofantlig storlek, vars er ing om Arkens ” "byggnad; den var"konstruerad som en' atlantbjässe, ” arbete inom lokalförsamlingen. mer än ett halvår. Organisatör är Sven A, Liljestrand, naturligtvis tacksamt mottog" gå- van. : z älfö: till kung Ptol som "Det. stora skeppet, vilket först kallades ”Syracusaren” men sedan omdöptes till . ”Alexandria” be- skrevs av den tidens skalder och historieskrivare, som ett underverk. De berättar att det var byggt för | . de soldater, och kastmaskiner, som " punds' tyngd”, och katapulter; som > sköt tjugofyra fot långa pilar med ” häststall, kvarh m m, Allt var an- ordnat med den tänkbaraste lyx; Efter flodens slut har Arken strandat på Ararat; enligt Dorés be- u + sjösattes för jämt 100 år sedan .känta teckning. Men Doré hade en felaktig uppfattni se i krigsbruk, hade tre däck, tre mas- ter, järnpansar omkring större de- len av skrovet, nio torn inrymmari- slungade stenar av ”trehundra skål- järnspetsar.. Det, "hade "en stor mängd rum "och salonger, badrum, ! bibliotek,' ett rum helgat. åt gu- dinnan Afrodite, en fiskdamm, en tiga att passagerarna avskräcktes, Sin nyttigaste tjänst gjorde ”Great Eastern” som' kabelutläggare, bl a 1865 då telegrafkabeln mellan Eu- /: ropa och Amerika utlades. Ar 1888 söndertogs den forna atlantjätten , : och såldes som skrot, =S 2 en Nils Berggren |: "Flyttfåglärna undviker : radioaktivt: smittade INR "områden. . Mellan (Las Vegas och Phoenix 1 Arizona-har sedan fem år tillba= , ka inte setts någon enda flyttfågel, ' i I sd 7 : trädgård med grö! de' växter, Sålunda pryddes övre däck med utmärkt vackra elva fot höga sta- tyer,' och däcken i salongerna ha- de dyrbara mosaikinläggningar. SS Moderna tiders-kotoss Om vi lämnar sagornas värld "och håller oss. till 1800-talet, så fartyg, som i storlek inte. överlräf. en rapport som i da= garna publicerats i Los . Angeles. Tidigare, innan kärnexperiment fö= . rekom i New Mexicos ökenområ= den, har just denna route varit den mest trafikerade vägen för' flytt- ' fåglarna, från söder till. norr och ” , omvänt. Redan 'under första efter= krigsåren" minskade" antalet flytt= fåglar -men under de fem senaste | åren har fåglarna tagit låhga Om= vägar och : förflyttat sig i en stor fades förrän i slutet av förra år. å, båge med omkring 500 kilometers radie runt New Mexicoöknem t
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.