TY rTrevvv tererävryveRtYR YoryreryY eevvvevvrYyY YST RP vv rr 2 terevfresY =” LAHOLMS TIDNING '” 4, i "FÖDELSEDAGAR 0 oo os ; . : ö. äll och fygg- = omen jun r meditation av kommenfYlridring - 80 år > > Gerda Emilie paratör och en an Le "yet — fedan "vi fick vår nuvarande A Hoggard samt en. Tre äljen avis. fyller i dag fru Sjunnesson, maka till £. lantbru- karen Oscar Sjunnesson, Bj Köpinge. Han är en duktig re- lig man. fyller i morgon fru Marta Jo- Fyra-:sökande "Hill prästtjänst "Den 6 juni blir det 150 år författning. Då inträdde ett nytt skede i Sveriges historia, både politiskt och ifråga om den all- Av fil dr Eric von Born NR C Stridsropets sommarnummmer : ' se örset har utkommit, Omslaget är 19 med fotografiska reproduktioner i mmarglada färger. . : ” det gedigna Amchållet återfin= ; mmar= nes bland artiklarna dör Robert å lå "bergen v: överste Gösta - Blomberg. Qystoa en "blinda sångers= löjtnant Paul Fanny Crosby, i a år utbil- männa = utvecklingen, : Dagen sil ar nared, Hisault. I Wen g till söm | maka till fastighet kommer att firas redan 30 maj; kan, och kapten 57 skildring från. dade fr och hon arbetade inom |re Erik Johansson, Lagered, Knä "| bl a med slagningen av ett min- mede en Bland novellförlattarna ; mers) n 2 ls en önda! sömmerskans yrke tills hon gif-|red. en a nesmynt, +! x märks överste Helene Lö! .sson, fru ” = ör Lar: överstelöjtnant Flora samt förfare ' Roos bidrar ”'. sett ANNAN LITTERATUR te sig. Makarna inköpte då fru MASI igadör Svea Tyn Fr Sjunnessons — föräldragård I Sr TX tärna Hans Gillby, John Johnaeua" I LYSNING INTA SA Bjärnared, där de alltjämt bor kvar. Jordbruket har de emel- Jertid utarrenderat till släktin- gar. — Jubilaren har undanbett sig uppvaktning och nögtidsda- gen tillbringar makarna på an- nan ort 50 år + fyller i. morgon lantbrukaren Frans Mossheden, Norra Össjö, Hishult. ' Jubilaren är född på den gård, ,som han sedan ett femtontal år brukar 'och äger. Han har alltid vistats i hemmet och när fadern gick bort övertog han : gården. Mossheden är en duktig och arbetsam jordbruka- re och på sin gård har han lagt ned mycket arbete. Den är ock” > gå i bästa kultur. Något särskilt intresse för allmänna uppdrag har M. aldrig haft, Personligen är han en redbar, duktig och ordningsam man. , i SJ , 50 år” KN fyller "i "morgon" cykelrepara- " tören Nils Ture Persson, Köpin- ge, Laholm; Jubilaren är född i Köpinge och började redan i ungdomsåren intressera sig' för cyklar, Han har i ett trettiotal — för första gången i söndags i Hishults. kyrka för chauffören Åke Johansson, Skogsgård, Hist hult, o. affärsbiträdet frk Anna" Greta ' Leandersson, dotter ' till lantbr. Ander Karlsson och hans maka, Handskholmen,- Hishult. BEGRAVNING . - ot > — En bkögtidlig jordfästning ägde i tisdags rum i Östra Ka- ls rups kyrka, 'då , ästare Janne Andersson, Östra .Karip, vigdes till den sista vilan, - Pre> i: staverna fördes av byggmästare |: Henning Bengtsson, Köpinge, La holm, och.- lantbrukare Alfons |: Jönsson, Veinge: Akten inleddes med ::sång : av kantor: Johannes |- Andersson, . Efter : ps '105:1—3 I! förrättade kyrkoherde H. Ljung- man jordfästningen med altar: dens utgång av tf' kommin ter Gösta. Holmsten, kyrkoad- . junkterna Torgny. Erling och Gynnar Pleijel! samt pastorsad- junkten Per Walter Törnqvist, ju r Gösta Holmsten - ij ni Gör : .teborgs, Gamlestads församling vilken . blivit ”Jedig efter kom- . ; er, Nils Brohed, som ut” - nämnts: till kyrkoherde i Fux- » "erna,. söktes vid ansökningsti- . D: nordiska länderna intagar i lagstiftningens och särskilt i Frfattningsväsendets utveckling en föredömlig: plats i jämförelse med nånga andra nationer, Island fick . sålunda redan för mer än ettusen år sedan sitt ”allting” och regera- des tidvis formligen av den lag-' som läste 1 för folket uppifrån ”Lagberget”,. och här skilde man redan på ett tidigt stadium, lagstiftningen från ; rätt- skipningen enligt de principer, som först vann allmänt. burskap i Eu- ropa genom upplysningstidens ban- brytande andar, ' oe Medan Island sålunda på sätt och vis kan uppvisa vår världsdels äld sta egentliga riksdag, Danmark Europas ' äldsta - all bestående kungahus, där kronan i mer än eit halvt årtusende gått i arv enbart inom den manliga lin- is- > äg fd Äh kn samiliga i Gamlestadens för- . ” samling. Domkapitlets förslag - . troligen tjänst ' och . begr als Kantor Andersson sjöng ”Jesu, | Du är min”. Vid uttåget spela- |: des ”Melodia'funebre” av Ohls- H son. ' Vid den öppna griften tog |; anhöriga” och ' vänner farväl av den avlidne 'och byggnadsårbe- tare V, Svensson, Östra Karup, talade för gamla arbetarkommu- nen och nedlade en kräns, För vännerna talade f. lantbri: Bir+ X år: drivit reparationsverkstad i ger.. Johansson, Ö. Karup och Holmsteh, Pleijel och Törn- quist i nämnd ordning, - Lanthand lären...- $ är. för mycket: > av. sparare” . ;- " STÖCKHOLM (TIT-spec) | I Det reält i, på tok 'för sällan india ' Ianthandeln, : Lanthandlaren är en, "sparar jen, fastän man i våra dagar 0 der infört kvinnlig tronföljd. att uppta - monarkiskt styre, men författ 'av reformtendenser, räknades som en j trycksform : för ett folkvälde.. tack 'vare samgåendet - mellan uppbyggda lagstiftande forum, de 'kvinnliga medborgarna -fö , I Norge röstade efter unionsupp- lösningen 1905 fyra femtedelar, av befolkningen för införandet av.ett gen där blev så starkt genomträngd att den länge dh a en stabil inre utveckling, tryggad Irisinnade vänstern och högergrup- perna i borgfredens anda... |. - : . Samtidigt med denna utveckling 1 Norge fick Finland sitt första på allmän, lika. och: hemlig rösträtt um, där msi- +" Ingressen till 1809 Ar e bland. eder, sedan bägarn höjts; le- ve Sveriges heder, leve Adler- nin- | creutz”, . bland annat hette: ”Glädje sprids] Då (ut ST wnele fos] NRK rd års regeringsform. nän man fick till stånd ett ordnat förhållande till den öj och Sune Nährström, Harald. For5f och Nils-Eric Björsson har bidr med dikter. . En. dikt av vi or Myrén i tonsättning av kapten Fat ne Frödén samt en psalm av Chrir - tian Richter (1676-—1711) "1 över= sättning till omslagets . innersidor. Illustratörer ä tnärerna Bror Belfrage, Åre Louise Höglund, Eric Johan= nesson, Birger Ohlsson och Torsten Arhem. vet : Priset nummer med dess g håll är endast kr 1:59. fö tridsropets sommar= för Stri Perigna mar Tf F [3 Gemensam - nord aktion planeras =." KÖPENHAMN (TT-—RB) ' lant- befolkningen i det dåvarande Sve- rige, som den minnesrika våren k till sin Ad " Den riksdag, som ädde för ett och ett halvt sekel sedan i den svenska huvudstaden, kom att utgöra ett av de viktigaste ständer- mötena i rikets hävder. Inom för- sta. ståndet, som presiderades av landshövdingen :i Kalmar, greve Mikael Anckarsvärd, gick stridens vågor höga, då det gällde tronpre- tendenterna, medan man: dock: så småningom kom till insikt om att det var bättre att först fastslå koh- stitutionen ' och först därefter lösa ut- med den 1809 uppl nyaste historia. Flera bemärkta medborgare an- ses ha medverkat vid. tillkomsten av den nya regeringsformen, såsom Adolf Göran Mörner och den förut omnämnde Håkansson, som för öv- rigt hörde till de främsta talarna under ständermötena, Att förglöm- ma är heller inte ordföranden i konstitutionsutskottet, :Lars Augu- stin Mannerheim, men ingen :av Und nu bekämpas på samnordisk. basis, Om . några dagar offentliggörs ett betänkande från det 'samnordiska k som bildades 1956 med uppgift att förbereda en ofs fensiv mot den undermåliga littera= barn. Det återstår sedan att se om utskottet, vars ordförande är byrå- ut seriehjältarnå. "0 -- I svenska återfinnes på tur som” huvudsakligen ' säljs till - . så 28 mot dåliga serier . sknade serier skall "7 chefen i danska utrikesdepartemen= orr tet "Vagn. Jensen, skall, kunna 'slå -—= dem gick dock upp mot författnin- gens lige ' h sta gången :i Europas historia er- höll aktiv rösträtt och före något frågan om :den ' framtida; r pp: FRIA ORD » den | > Utsh föreslår att en samnor= skriftställaren : . "DET TALAS om att höja pen- s&lonsåldern och någon gång hör man sägas att det finneg något som kallas : ponsionsmentalitet, Man tycker på sina häll att folk: "Wgger upp” alldeles för tidigt Vad har de gjort för pensionen? drag, ingen baostadshjälp, - inga skolfrukostar, och inga fria ekol- materialer. De fingo ingen semes- ter och om de blevo sjuka fingo de med egna: medel betala så långt "de förmådde. Efter” hand annat Jand i världen kunde inväl- jas. i den lagstiftande kammaren. Väd Sverige angår, så infördes här för ett och ett halvt sekel sedan en konstitution, som näst efter Eng- lands författning utgör den äldsta ännu - bestående frisinnade jege- Om prästeståndet har det sagts, att det alltid gått sist i ledet på pri- vilegiernas - valplats, "eftersom - det segare än vad 'fallet. brukade 'vara på andra håll, höll fast. vid bestå- ende, värden, men våren 1809 för- höll man sig inom det andliga stån- skarpsynte politiske Hans Järta, Den ' vid - tidpunkten för "statsvälvningen trettiofemårige Hans Järta hade bakom sig. ett på sätt och'.vis stormigt liv, eftersom han på grund av sina alltför frimo- diga åsikter tidigt nödgats lämna disk kulturkommission ' skall. för- anstalta om att ge ut. en barntid« ning på samnordisk basis, Vidare vill utskottet att alla tull- och" ans dra. avgiftsbördor på 'goda barns ' det dock ganska lugn; vid dryft- sin ställning som protokollsekre- böcker slopas samt att. statsstipen= - ringsformen'i vår världsdel. Denna författning har sedan sin tillkomst Pblott . undergått några obetydliga forn är UB re SIOTIE DÖK | förändringår ' och! kantivstort sett sålda till gamla priset, hattar, mös- | betraktas som den geniale stats- Bor, band, "spetsar, ' flanellskjortor månnen Hans Järtas verk. x = or Sä ratt, öpetrullar, bår« 4 Våren -:1809' hade : komrriit” tidigt maste, tad — eft . hem I. när” | till! Sverige, På. den tiden: var:det Al bå — eftersom ingen kör ganska ovanligt, att man i Stock- årder "nu, chevreauskor, : dier 'och prisbelöningar delas ut i ökad omfattning till författare och illustratörer av barnböcker. 50.000 ki föreslås årligen användas i kams sömn pen mot den dåliga litteraturen — 10.000 kr av dessa skulle gå till en . nordisk katalog över barnböcker och annan lämplig litteratur. =. >> terare och efteråt främst livnärt sig av tillfälliga uppdrag av juridisk natur. Han hade som oppositions- man under riksdagen i Norrköping år: 1800 sett sig föranledd att ändra” sitt hävdvunna namn. Hierta . till den enklare formen Järta för att därmed demonstrera sitt sinnelag. Snart skulle det dock visa sig, att han i högre grad än någon annan ningen ;av" brännande ' spörsmål, medan det, adliga ståndet i stället kunde uppvisa en hel' rad. brushu- vuden och. yrhättor, "av vilka några varit med redan under. den 'stormi- ga riksdagen i Norrköping vid se- kelskiftet,' då rio adelsmän avsade sig sina privilegier "och. till och med förenklat 'stavhingen av sina kli de " namn. ' åndet: blev det bättre .med betalningen och: man, fick ;'vara med-:om ge- noråförandet av” 8-timmärsdagen, vilken dock i praktiken icke till- limnpas påvlåpgt. när alla, «vv. « Den, nu pensionerade generatio- unga generatlonen +... ox nen har, aldrig, haff några favö- Det lir möjligt att Adyllki rer äv det allmänna förrän folk- nemang med tiden kunna blivY.| benslonen kört" en" pension som riktiga, ' men: beträffande"? dem") de" imer" MM” väl'”förtiänat och i och man anser -att åldringarna bordo. deltaga :1 "prdduktionen - så « länge de"”orkade." Det synes”fin- nas de som rent av mena att de nu utgående pensionerna äro, nå, dogävor till de gamla, av..den = Bor som nu eler för några Ar sedan klimnade. det produktiva arbetet, är rosonomanget grundfalsikt.. I en tid när man myckot noga. räk. nar "arbetstimmar och minuter kan det:vara av intresse med en återbllek på hur de nuvaranda pensionärerna haft det, och om deras Insats 1 landets uppbygg- nad. Gäller det den stora RBrup- pen som endast åtnjubtlt folksko- många «fall. även; själva skatte- vägen"betalat. Den som vet vad som uträttats f£ Sverige sedan se- kelskiftet; har vet' därmed också vad den nu pensionerade genera, tionen utfört. Oändliga "arealer mark har' odlats eller skogsplan- terats,. Tusentals mil vägar” ha byggts och fabriker represente- rande oerhörda' värden ha -upp- förts, En otrolig mängd offentli- ; knäppkängor, jättesandaler, poler- medlet, -som verkade vara bra men visade: » sig :" osäljbart, : ”kantstötta konservglas, allt sådant kan kan- ske:-förvåndlas till någon :krona. Resten 'av" skräpet kan brännas 'i förståmåjbrasan, «= MN ed sven 1" När” så realisationen ordnåts och alltihg" är" över gäller det att Hålla ut över" grönskande 'marker; D: gå glada ansikten och 'stilfulla' sätta sig' in i vad den' skulle: holmstrakten: redan ' i "början: av maj kunde 'gå utan överrock och se gården hade "alltsedan ”tjusärkun- gens”. dagar inte upplevat:så mån- pager som: efter statsvälvningen i mars, men de som gått "i bräschen för denna, kunde"nog inte "riktigt talman var Hans Niclas Schwahn, en framstående affärsman i huvud- staden. Han', var en. sannskyldig personifikation av tredje ståndet och dess intressen, 'och' han blev för övrigt. "den förste 'ofrälse un- dersåten, som fick säte i en svensk regering. .Bondeståndet hade länge visat sitt missnöje med. förhållan- jur- eki- föra ich av hans samtida förverkligade in- nebörden av den kända satsen, att den som i tjugoårsåldern inte upp- visar revolutionära tendenser, sak- nar hjärta, medan den som ännu gör det i :fyrtioårsåldern, saknar förstånd. Hans Järta vandrade steg för steg från vänsterkanten inom liberalismen = till konservatismens - Utskottet anser att distributörer dard på ungdomslitteraturens om= måliga böcker och tidningar. lega Håkansson trots sina stora för na kan bidraga till en högre stan= > råde genom att inte föra under-"' tjänster om konstitutioneris till= komst på grund av intriger nödga- - . loundorvisning, kan man i stort ga byggnader och bostadshus har | 2iter” [ med; sig såväl” : iutrik li dena ute på landsbygden och bland |högra flygel. Liberalismen. var för ä iti å : Bott'elga att de ha mycket litet | uppförts och på alla områden, har | det "Inte hänseende som i fråga om den in='|annat krävt lika "beskattning för honom käranden, som yrkade på des fömna politikens fädeDana. el att tacka samhället för. De fingo | ett :oanat uppsving ägt rum. De | skräcklager, undan | re utvecklingen. Efter Gustaf IV lall jord. Dess ledande kraft var se- | mer eller mindre vittgående refor- förslaget 6 jun antar den 29 juni : a oftast en mycket dåltg skotunder. byggnad och ville deorkomma nå- som varit med kunna erinra siz hur varje stad, samhälle och by ”slattarna”, det är bästa medicinen Man får inte vänta till nästa år och garna varit stora mellan gusta' Adolfs avsättning hade motsättnin- kreteraren Anders Håkansson, se- via- jnare mera känd som ”friherre af mer inom stats- och samhällslivet, medan konservatismen uppträdde 1809 kröntes den barnlöse hertig forna försknggd? se då ”örfori | Den nu sond det Dt hoppas på bättre priser då.. Ty det | nerna, som ville rädda kronan åt Håkansson”; vilken bland annat|som svarande part och krävde full- fn oo rännan ckhölm tif 5 gen 2 | blir ing mn . ; 3 SN : 14 dorliga kunskaperna. Rodan i|nen fade otroligt pressande td! blir inga Bättre priser, ' regentens son, och anhängarna av |fick i uppdrag att leda arbetet in- giltiga bevis för att de bestående om att öka förmå den danske barnaåron flugo. då 'deoltaga 4 tungt arbete och eftor konfivma. tionen fingo de utföra en vuxen . mämiskas arbetsprestaton, Ar- » betstiden var för. stora grupper betsuppgifter -« allt ifrån ' barna: åren tillg de egna barnen vuxit upp. Sedan gällde det att:söka spara något för ålderdomen. ' Vis. serligen hägrade folkpensionen, + Bnclanthandlare, som prövat rea- lisationsmetoden, hår funnit denna Ibra, Någon vinst blir det ju inte men välsén nödvändi; g upprensning, den Oldenburgska kungaätten, regerade i Danmark-Norge, medföra en skandinavisk vars uppstigande på Sveriges tron enligt mångas åsikt skulle kunna stats- som och om en kommitté, som hade att framlägga det första förslaget till ny konstitution inför rikets stän- vis ' ej der. Hos bönd var I tanken i allmänhet fastare förank- skett . i formerna var förlegade "och måste ersättas med nya. Då bindande be- kunde företes, uppsköts ålet, och så har ju även författningshistorien prinsen Kristian "Fredrik, som var överbefälhavaré för trupperna ' i Norge, att uppställa sig som tron= : pretendent. Vi känner alla till hang pman har funnit att den . på minst 12 timmar om dagen och union. För att överbygga den be: sorgliga öde, och valet av marskallg botalningen mycket låg, Många | gick end: ia : ående' ö äl | är i s N Av de nu penstonerade ha arbetat året sammanlagt för tr ar äkta | Udda”.porslinet, Det går åt som | täcnde klyftan mellan överbefäl. | även om man inom fjärde ståndet | ' Det har sagts, att Hans Järta i tillhör ett. annat skede i landets |." för er Arslön av 125 kr. eller on | makar gav ingen älderdoms- smörvii solsken, Textilier är en an. | "XY och general- [med tiden. fann sig i vaktombytet kap av sel e och själen | historia. Året 1809 kom att betyda” : timlön av 25—80 öre. Även I bör- trygghet. även om den med då. han: Bra sartikel i detta samman. adjutanten Adlercreutz; som båda |på den svenska kungatronen,' höll inom ' konstitutionsutskottet våren ST också för näringslivet NÅ - ju a av 1930-talet erhöll ctt hem. | varande” ga I er nader] hang. rOchih åd av. alla :slag verksamt bidragit till genomföran- | man i det längsta fast vid kraven |1809 utarbetat ett författningsför- veckling i landet. Redan "änder > rädo ondast 30 till 50 kr i må- | var ett gott tillskott. Man lycka. | går lika 4 et av statsvälvningen den 13 mars | på en vittgående reformlagstiftning slag, där Sveriges historia framly- |riksdagens vårmöten hade beslut :: naden, 1918 betalades en timpen- ning av 34 öro vid sockerfabriken 1 Gonovad, men 1 gengäld arbe. tade man 12 timmar om dygnet, ena "veckan på dagen och andra veckan om natten. Varannan vec- ka fick man ett fridygn och var- men denna som till en början ut- allra sbästa realisationsvaran är det des ofta spara ihop till ett eget hem eller också hade man sitt sparkapital på barken, - Efter ett halvt sekels träget arbete, under vilken tid man ald- rig fått något av det allmärna, tion; int att sälj: å isa= 2 s Ja på realisa Lå Stockholms slott, anordnades i = "| mitten av april en stämningsfull rad än hos stadsbefolkningen, men fest i'huvudstaden, följd av många håll i folkens liv. .'- dotte till ny tronpr på agrarpolitikens område. Visser- ligen hade första ståndet redån fö- en jre tidpunkten för den franska re- medborgarfest i b d med öpp- | v avsagt sig ser ur snart sagt varje del av me- morialet. Något egentligt avbrott i den historiska. utvecklingen" före- tedde den nya regeringsformen in- nandet av riksdagen i början "av : maj. Man gick dän å lå i 144, gick därunder så långt i till att inneha frälsesäterier, vilket i.och för sig innebar ett: kraftigt te, och man kan därför. säga) att fädrens stämma talade ur många av nalbyggets Baltzar, fattats om byggandet av Göta kas. i nal, som avsåg att utvidga sjötra.. fiken genom att binda samman Ös. tersjöns"och Kattegatts vatten, Ka, upphovsman, . men däremot årtionde efter år. |. ., Hilmer Svänsson, tel, Ä ge a x SOF SI8 I Gustaf. vor. Platen, hade vari duman vecka arbotado: man 24 | tionde erlagt drygare och dry-|Våxtorps Social demokratiska ; Adlercram ät rikets räddare” steg Framåt på reformernas Väg, | dess "paragrafer, även om' andra |ivrig anhängare av den nya kan s gare skatter, ansåx man sig ha| 'Kvinnoklubb - . vt är ärkelt al- [men bondebefolkningen, . som då |tydligt visade starka t i älvni) 3 ” De halländska och småländska |rätt att draga oh or a nan; ärkebiskop'. Lindblom, säges | utgjorde nä ju år yd'lgt visade starka Dry fom 2 medfört. Den ungdomarna fingo 40 kr. tunn-|lgen krympte sparkepitalet svin ar; haft, sitt månadsmöte hos] ha utbringat en skål för ”den nye av. rikets Pela folkmängd. sotnde SR ee tl gstiftatar [Oka and gyerfiytade Samuel sd, landet för upptagningen av soc. kerbetorna och ännu 1 början av 1930-talet fingo de vid AK-arbe- tena anställda Inte förtjäna mer ”äm 3:80 om dagen. Signaturen och mer på grunda av det fallar- de penningvärdet, men icke förty tages extra beskattning på spar- kapital över vwisst belopp. Om Jol rentation över av] raten-Bertha Haj fru "Linnéa" Pettersson i Väx under” ordförandeskap : av AME harisson. Ordföranden höll ldna klubbkam- :NSsON. EN der'in- frälsaren utan att man borde glöm: ma den förre”, och man sjöng till hans: ära en vacker visa, där det Alllie pa- våren 1809 sina fordringar så högt, att de andra ståndens tålamod näs- tan nådde bristningsgränsen, in- Som exempel på grundlagstiftnin- gens frisinnade. anda kan" hänvisas Hill tryckfrihetslagen, som nu in- ädernas tillkomst Owén sörjde för ätt' nämnda ån även blev startpunkten för de för sta .maskinverksti fördes men senare delvis inskränk- |i landet. -. ev Samtidigt med" att riksdagen' i denna generation vid 60 år kän-|komna' "skrivelser di tes, sedan kronprinsen Karl Johan folkskollärni fom Pr änstgjort ter id arb Stsglad) varan kraf, | och till de handika; ade husmöd. blivit regent och präglat” satsen: Stockholm" antog den nya konstis,. . r E er arbetsglädje är densam- |Tarna insamlades en sum ”Opposgition är iration”. Det |tuti försökte öster o Htet industriföretag kli nar JA Numera or. till en TV-apparat för bland annat gällande i bestämmel- | grundvalarna för en framti 4 tal anställda som hade 123 kv i betstimmar, och der pga ar möte mä Alderdomshem, Nästa sen om primogenitur vid utdelnin-|veckling av 'de områden, R 2 månaden. Det var 1 börjen av tionen som nu tar vid skall an och värdinna den gängen be "gen av adelskap i det att i vissa |nom freden i F; redrikshamn höste; | om ANNARS söm var anställd beta lika många timmar som den | Edith ' Wallin, — Det vällesan fall blott äldste 'sonen kom i åt- |1809 kom att skiljas från det forna! rsbranschen fick vara lnu avgående generationen gjort, "ni av den nyförlänade vär- Här spelade Lars Au= "> beredd att arbeta från tidigt på morgonen tll stundom kl. 10-11 På kvällen och månadslönen var 30—40 kr. jämte fritt vivre. Det NE mer än 235 år sodan folk Cl VESA ved i skoga: 51 1:50—1:73 metern. - mm för Vid en sjukvårdsinrättning i Halland var 1922 endast 4 an. ställda, men dessa fingo arbeta ja, då torde pensionsåldern inte inträda förrän vid 80—90-årsål- dern, Men det troliga är att även den nu unga generationen långt innan dess kommer att var ra förbrukad I aktiv tjänst, kan- ske före 60 års ålder. För övrigt äro långt ifrån alla pensionstaga- Te sysslolösa. Vi ha:'sett pensio- ta mötet - avslutades "med sam- male kö. et - Eldsberga Perstorps, vägsamfällighet. Länsstyrelsen kungör, att Sen för Perstorps vägsamfä sty- ett nytt steg framåt, men först il arna | len. B Privil tog | gustin Manne; - med lagstiftningsarbetet våren 1809 Erik Mannerhe 1866 | farsfar, den k. nå? skulle som känt pri definitivt falla genom införandet |bryot till en norsk författni av tvåkammarsystemet i stället för !ra år senar min; fyrståndsrepresentationen, vars si- | tingetis förs . sta större insats i landets historia |man hävda, gjordes ett och ett halvt sekel till- | vit av en g ta mö i im, marskalkens fara anske viktigaste rols, ! g någ= re tillkom "under stor=; rheims . bror, Carl... oo närer I arbete både vid jordbruk; byggen och i nära nog alla före. kommande arbeten, De som dri- lighet i Eldsberga och 'Tönnersjö socknar, utgöres av (suppl inom parantes) . Carl Ludvigsson (Ivan baka i tiden. Hans Järla blev sena- |för såväl Sv, re landshövding i Stora Koppar- | Finlands både natt och dag. Vid samma inrättning är nu ett 10-ts1 an. ställda men lönerna ba mång- på Gustav Adolfs torg i I "Den minnesrika våren 1809” — folkliv - statsrättsliga | den ståtliga daglönen av 20 öre om dagen under rekryten och 50 öre om dagen under repetitions. Unga generationen som nu träder liga boende i Perstorp, Eldsberga. till utför samma arbetsprestatio- | : ner som den nu pensionerade, :då för vå egen rörelse fortsätta "ofta | Hansson), Lennart Larsson (Ei- ör b län- och invaldes. i Svenska | ställnin; ” - ata dan scnaste ARE med densamma tills de stupa på |Nar, Göransson) och Uno Svens- - början av 1800-talet. Akvarell av A C Wetterling, akademin, meden hans nitiske kul- Slalsbyggarkorstan a ar, ria tat för, | värnplikten fullgjordes fick man | yr, POS Säkert är, att om den j5on' (Herman AnderssonN Samt- go Tar MÖTS ee SI OM TR a es går utvecklingen även 1 fortsätt. |22CDr. T. Philipsson, Ö. Karup. | ningen framåt och icke tillbaka. | Olficianten frambar anförvan- "Pensionär 4 Laholm. |!ternas tack och som avslutning . secs 5 Sjängs ps 396:5, - övningarna. De som voro unga a ob, SS NN FT nes " med bosättningslån, inga barnbl- En sydhallänning kan inte : RK - ; - ; a i - - >” : NAR OR AN , : - : HA ; : OL ON
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.