ss 4 Åv Johannes Gillby' = '» I Andra Moseböks sextonde ka- iPitel läser vi hur Israels barn led 'stora umbäranden på sin vandring +. Benom. öknen. ”Och om aftonén, kommo vaktlar och övertäckte läg- rét, 'och följande morgon låg dagg > fallen runt lägret. Och när daggen, "., Som: hade "fallit, ' gick bort, 'se "då sv > låg: över- öknen på jorden något «> fint,. såsom fjäll, något: fint likt ">. rimfrost. När Israels barn 'såg det- ta, frågade: de varandra: Vad är det? Ty de visste inte vad det var, ; "[Men, Mose ' sade till dem; Detta är brödet som: Herren har givit eder "vc 2 hill föda” Längre fram i kapitlet, . heter det: ”Och Israels' barn kalla- de'. det manna, Och :det liknade korianderfrä, det' var vitt och 'det' smakade 'som, semla 'med honung.” - För oss nordbor låter ju detta . som en 'saga, "som 'ett under.' Men - för Österns folk" är ,mannaregnet an från himlén "en mycket vanlig fö- reteelse, Även. om .det mera. sällan förekommer i, sådan ;rikedom, som kring de vandrande 'israeliterna i "Det förekomm . många: slag, av manna, Det "vanligaste och : mest | bekanta” sär. det, som. alstras av mannaeken.. Detta trädslag har sitt hemvist,, företrädesvis. i ,. Främre . Orienten samt i södra; Europa." På i Sicilien odlas det 1 stora -mängder just för, utvinnande av| manna. Det igenkännes, på sina ;parbladiga löv . och sina. välluktande blommor, Det ', manna som! detta, träd - avsöndrar - har en vit till ljusgul färg och en om, honung, påminnande lukt, I de länd. 2 ter..'och småkvistar att det knap- past kan användas, Smaken be- skrives av gamla författare som in- te obehaglig, Detta manna är bland Aannat,; välgörande för bröst och Inage, ' Dessa snövita små gryn brister « mellan tänderna ungefär Som ett poröst socker, men efter soluppgången Klibbar de ihop sig och antar en gulbrun eller :.mörk- brun färg. Orientens folk förestäl- ler 'sig detta månna som en frå himlen fallande dagg, men i själ- va verket är det buskens egen'in> neboende saft, som drives -ut av sölvärmen, Vad som utsilas om da- gen :förtunnas emellertid av: den starka. hettan och fördelas i fina dunster för att snart blanda :sig med "luften. När. solen gått: bort, fortsätter busken. ännu .en stund att avsöndra ' manna, som då. av kölden packas ihop och'samlar. sig på blad och grenar. Detta' antages våra orsaken. till att:ett fullgott manna kan uppsamlas endast un- der natten, Det som smältes av den uppgående solen ' flyter" sam- man i större klimpar' och. antar sämtidigt 'den .-förutnämnda. brun- aktiga färgen, + NN +'Det manna som Moses talar om föll emellertid. på själva "marken — det står ingenting om "att det utvanns av buskar eller andra väx- ter. Hur skall. man nu få detta att gå” ihop? Forskarna förklarar det sålunda: Sinaihalvön, genom vil- ken israeliterna tågade fram, är en av jordens hetaste trakter, och 'där växer. en stor rikedom av manna- 1 de buskarter, Man antar ått östra. medelt förekom= mer " också .mannalaven, som av : vindarna. föres. omkring i och -sjun- ker-till jorden som ett lätt snöfall, som dagg ellex regn. Den :faller: i form av ett-slags stelnade droppar, närmast påminnande om hågel och . - "stundom-.stora som små ärter, Man- 2 nalaven ; Kar i regel en, grönaktig eller gråvit färg, och vissa av Ös- terns folk.använder den till bröd: baknin, Persien finns vidare ett slags klöver:.som -avsöndrar -man> na, och sådan. kan också utvinnas » "av en lärkträdsart/:" vt das. Det. manna. :som : Moseboken :ta- lar. om .antäges "uppstå: genom in- sektsstygn..på den i. Arabien och 'andra östliga medelhavsländer fö- rek vande Tamarix sallico-bi iken, Somliga forskare håller /emel- | lerti på den.i Arabien," Persien, . Armenien med flera länder allmänt förekommande 'buskväxten . Hedy- ; + > sarum ,alhagi, som avlämnar snö- Do sasnvita korn >korianderfröets stof- j SEC lek, det vi ga som mindre ärte I trakterna kring det persiska Is- fahan”-går : bönderna före solupp- - : gången: :ut "med "sina" såll "som -de N håller . under den" mannaalstrande . » busken, samtidigt som de: slår på kvistarna "med -en käpp. Sedan' so- len gått ppp. lönar sig inte längre en , sådan. möda. mannat har .då at dunstat bort; eller om något ännu finns "kvar. på marken, är det så uppblandat. med jord, grus, löfres- HJÄLP C-BARNEN” . > postgiro 901958. Folke Berasdotte-akuone Y lig Vörtroliga stunder oSka jag våga?” . Visst ska ni ” fkicka. ett. kort. eller ett litet brev till er pojkbekant och gratulera på 'födelsedagen, Det.verkar bara väl-, tuppfostrat och sänligt :— och kan ju på samma gång bli en liten vink att ni gärna vill träffa honom igen. Men om han varken svarar eller! på annat. sätt hör åv' sig kan ni '" knappast skriva igen — jo, möjlis gen skicka ett kort från semestern eller dylikt, Men om ni bor i sam . ov - ma stad kanske, ni har gemensam- ma bekanta som. kunde ordna så : be ni träffader, igen, Skriv gärna N igen och hjärtlig hÄlsDinE Gaie | br sTvistefrågan” "Att en kvinna skulle kunna bli befruktad annat | ner'i jord och sand, deras avdunstningar simmar om- kring i luften så länge de är lätta- re än denna, det vill säga på da- gen, Om natten däremot packas de ihop hv kylan för att omsider falla her med den tidiga morgondaggen. Kanske vore det ännu. riktigare att | Herdépsalinen 4 i Herren är min Herde god, - , mig skall intet fattas, « Han mig för till källans flod, ? när av törst jag mattas. - Han mig vederkvicker väl « på de ängar gröna, . "där, en ljuvlig ro min själ -.- "i hans vård får röna. ” aa a «+ (Ps 307: 1) ; Man talar om de tre. sjungande västgötaprästerna. Då tänker man på Svante Alin, född 1852 och död 1930 som kyrkoherde i Sventorp, Axel Fredrik' Runstedt, född 1861 och" död 1933 som kyrkoherde i Gudhem". och -" Paulinus Nilsson, född 1866 och död 1951. Han var kyrkoherde i Sjogerstad och av= gick från denna tjänst som emeri- Alla tre hade det gemensamt, att de älskade psalmer: och älskade att skriva. psalmer och de voro även lika däri, att de till kommittén för 1937 - årspsalmbok : insände . olika psalmförslag . med skiftande fram gång. . Men alla tre fingo psalmer antagna till den psalmbok, som då var i vardande och det märkliga är, att. vad denna västgötatrio. åstad- kom, har, visat sig vara Psalmer av vår. psalmbok "som 'dödgods utan Psalmer, som allmänt sjungas av kyrkfolket. 0004 > Just nu "inför den gode Herden: dag tänka vi alldeles särskilt på Axel Fredrik Runstedt, som bl a berikat vår nya psalmbok med en särdeles vacker och finstämd her- depsalm, nr 307: ”Herren är min Herde: god”. Herdemotivet har all-' tid - lockat. konstnärerna -till. full ödiga skapelser, liksom : psalmför- fattarna , gärna "ha. uppehållit sig vid detta motiv, Alla ha vi väl sett den gode Herden, där han kommer bärande på fåret i sin famn, Detta I symboliserar Guds kärlek till män- niskorna och omsorgen om, dem, med, ett ord sagt: : Guds, försyn, säga, att i återkom- mer som en k av dag- Her 1 debilden . är: av. typiskt gam- gen. ',De ; består nu .av ett klib- bigt, honungsliknande ämne, som av; nattkylan förvandlas . till. små korn 'eller gryn. Sedan deras' mex rå vattenaktigå partier vid solupp- gången” iförflyktigats, , kvardröjer alltjämt ' det. fastare + och : tyngre mannaämnet. Det, har nu samma utseende..som rimfrost eller 'strö- socker, men allteftersom -: solvär- men blir starkare, lörjar även des- sa gryn att', smälta eller. försvin- En antik författare. talar om. en art av. hofung,.som under. vissa årstider och före, soluppgången fal« ler ner från luften; Personer 'som då vistas ute i; det fria märker hur deras kläder fuktas och deras hår hopklibbas. av detta.söta äm- he. En resenär : som. genomfarit Steniga "Arabien har, berättat. att han funnit morgondaggen i dessa trakter vara helt söt till smaken, En 'palestinafarare gav akt på att ridhästens betsel och sadel. höljdes av en vit och klibbig. dagg, 'och Imunkarna i Tors kloster berättade för den ' svenske forskningsresan- Iden Forskål att manna varje mor- gon föll på deras tak. Vid staden Vizzini. på Sicilien hände det en morgon med klart väder och öst- "| lig' vind, att i söder steg upp ett svartbrunt moln som snärt utlöste sig i regn; De fina dropparna be- stod av en seg och söckersöt vät- "I ska, 'som stelnade i solskenet. Fol- ket fann att smaken var ganska Jängenäm,' och dess inverkan på kroppen var lik den. som. kommer av manna, Här kan man alltså tala om ett verkligt mannaregn och alldeles. likt det som talas om i Andra Mosebok. [AN +» Resenärer som besökt Arabien har återvänt med liknande vittnes- börd. Kring Sinai faller mannat un- der augusti och september "och hänger: i 'dagningen som , droppar på blad, kvistar och stenar med mera. Man kan samla ihop 'det och knåda det som beck, men: det smälter fort i solen eller i närhe- ten av: eld. Det är sött 'som ho- nung och klibbar vid tänderna när det ätes. Det 'kan också: samlas som smält vax eller en mjuk dagg. Svensken Eneman fick'av invånar- na. underrättelse att det inte fal- ler alla år, att det liknar snö och behåller sin vita färg på rena ste- nar ' före; soluppgången, annars smälter det och försvinner.' Samlas det däremot i rätt tid, håller det sig hårt i små korn. som Jiknar korianderfrön. Det är sött som ho- Araberna kallar än i dag detta ämne, denna himmelens gåva, för i 1: De samlar ihop det fen | semination ä ä non intimt eller in- semin r ju teoretiskt möjligt men' hör nog till sällsyntheterna. Tyvärr besvarar vi inte medicinska | spörsmål på den här spalten så jag kan dessvärre inte” med bestämdhet - 0 gvara på frågan. Men hjärtligt väl. 0: kommen med andra frigsrun ie kulle gärna vilja ha visa som heter ”Lilla, | a”, varför jag som van- ligt vädjar. till vår: vänliga ' läses > AFeu E, HA texten till en v och mal det med en stenkavle mot eri 'urgröpt sten till grovt mjöl, som sedan ytterligare: sönderdelas; ge- nom stötning 1 mortlar, Armenier- na skiljer genom. kokning. mannat från lövet. och, kvistarna-som följt med vid insamlingen för att sedan bereda mat av. det, och kurderna kokar det till ett slags dryck söm de kallar för dgezek, are MN a; ; 2 "PRENUMERERA . , krets, På förhand tack! : | nGallie” - nung och har samma användning.' ursprung och Da= vids 23:e. psalm, -Herdepsalmen, är säkerligen en, av de.mest lästa. Så har herdemotivet . fängslat. männi= Å och då är; det . vklart,; att - även . psalmför- fattarna, anammat. .det. Även Frans Mikael Franzén -har skrivit en her= depsalm, :nr 119: ”Den korta stund jag vandrar här” och det är över- huvudtaget inte så svårt. att på oli-" ka ställen i psalmboken få fram ut- tryck, .som peka hän mot herde- Motivet. so merak al deres Melodin till ”Herren'är min Her-' de god" är synnerligen vacker och, melodiös. Den är:skriven” äv, Gun=. nar Wennerberg.. Han vär"ju: myc=" ket musikalisk och gav:ut inte en- dast Gluntarna utan. också musik till ett' antal av Davids: psalmer. Den melodi, som. vi. sjunger" Run= stedts. herdepsalm på, har Wen- nerberg första gången publicerat 1869 i samband med utgivandet. av Davids Psalmer; där melodin bil- dar avslutning till. Davids psalm 139... Wennerberg var ' också väst- göte, prostson från Lidköping, även om han var 30—40 år äldre än de tre sjungande västgötaprästerna. . sitt namn han låter mig aldrig Fe vilse fara, : leder mig den rätta stig, där jag la se . otrygg kan vara Om jag går i mörkrets dal,' jag . > dock icke rädes: tröst i alla kval, du är . där stillstädes. '- Gud,. min NE SA a 4 RA s Med din stav, ditt ord, ditt råd du - N ; mig troget leder, och ett bord av idel nåd du åt mi; : «> bereder, 5 Godhet ' blott : skall följa mig hela god. halt, psalmer, som. ej belasta |. -:Brassaro :. > " Modenya kvalitetsmässi 5 äm- al ga modeller häm- tade direkt från U.S.A.och kontinenten . I populär ledig ungdomsstil — klä. som fyller verkliga behov, " ' SE. ALGOTS RIKTPRISER — MER : ' BEHÖVER NI INTE BETALA! Moödeny sportjac! " full yllebesate tor-iton eller 4 kontrast. Finnes i —modefärger. ' > oo Avnet - Herratorlek Harris Tweed ;. 5 . . : — den världsberömda tweeden av ren oblandad skotsk u!l, spunsen; färgad och '" handvävd på Yttre Hebrideroa utanför ' . land — är i vårens herr- Sist jag varder upp till dig i din :oc co boning tagen. (Ps 307: 2, 3) Boalt sn hå Mlts Torild Lindblom - Parentation 1 riksdagen » Vid första kammarens bordlågg- ningsplenum på fredagen hölls pa- rentation ” över ” folkhögskollärare Tor ' Wolgast "från Bräkne-Hoby som avled på torsdagen. Dödsfallet kom ' hastigt' och mycket "oväntat, framhöll talman Bergvall. Hr Wol- plenum på .onsdagen och deltog i dagen. Han hade sin första riks- andra kammaren och återkom ' till riksdagen 1956 med placering i fö sta kammaren som representant för centerpartiet. Hans röst hördes ofta i debatterna då han som vice ord- förandé "1 allmänna beredningsut=- skottet var dess talesman i första flera förtroendeuppdrag och tillhör de bl a landstinget sedan många är. talman Bergvall, in MANA MA MA ANARAARNDA LAnAKAA 0 ys AMMA LAKAMAASA Fd i i ENGELSK FLANELL SVENSK >. blazer. Modellen har moderna korta slag "och 3 knappar. Finnes i ett flertal färger. Riktgritt Tv Herrstorlek: 98.— Sei ll T € 46 fe 244) BI kläder "Hj Möds ledig stil, Tillverkad av högglänsande bomullsgabardin, wash and wear. Prima k-silkefoder. Effekt« säsongens C137 (ca 10 årf ; "39.50; | 42.— ÄN Vårens herrmodeé presenteras här i några = - axplock ur Algots stora vårkollektion.- - » «sv. rr SATERR EEE IR ol LÄ : Alodell efter den store franske Nertmodej skaparen Mylord, Avenue de Y'Opera, Paris. ” Materialet är högglänsande Golden Klakis, > wash and wear, med prima ksilkefoiter. Den effektfulla yllebesatson ton-iton eller kontrast ger plagget dess rätta maskulina Club Cardigan i Golden til med sober elegans. Finnes modefärger, : i oa > Riktprin >. Tillverkas" även i förnämlig Läider-Veloup å ot fortak för : > fferrutortek CI fen H0 de) "> . —" 470 os Studera Algotsnyheterna och riktpriserna I Algotsfoldarn, 'som hor distribusrats till alla el & den jä å moces, läderbrunt, oliv m. fl. modefirger, Riktprist "=. Herrstottek 0 137 (ra.t0 är) i : vm 4 « . ” ” . . Grabbarnas verkligt tuffa och node Friktiga jacka i den populära cardigan- . ! dellen, Tillverkad av" skimrande". ' Kbhakisg:gal din vå 3 wear, Effektfull besats: > | prist” ' Herrstorlek > . poöea H nytt utförande med ficl a Rat Herrstortek " DÖ Can Khakis.. Ny modell med vid resor, utflykter o. dyl. flertal högklassiga kvalitéer 7 COTTON TVILL SANI praktisk. dubbelficka; Ideulisk Blixt!åx i gylfen. Finnes i ett och färger. bese ve sia CI31 (cd 10 60) Herrstorlek 16228": 19.73 oe 22.73 26075 | ' 21: 24.78 29.30 [i utskottsarbetet så sent som på tors= " dagsperiod 1937-40 då han tillhörde - kammaren. I sin hemort hade han | Vi lyser frid över hans minne, sade S galt var med på kammarens arbets- - sen För' får och lamm; som levereras ulliga, be pr kg över. ovanstående. notering... "s i. £a fv . - : Suggor 'och 'svin' över -150 om oc L (utar ister) - 4 Klass ;Kor Evig 'oxar ' Stut tjur (större) kalvkalv kalv : Ex pr:465 520” 505. 455. 825 570 > 470 515 Ir P "455 445 775 550 495 1. 440 735 530 ', 435 nb 435, 695 510 +, «405 " . 645 495 "605 485 "545 475 505 465. 475 445 vo 445 42500: Fläsk (utan ister)" -” > Expr I CH - MM 290 290 290 Ex pr 0—54,5 =; += 320 1320. 320 Klass Er ' 55—59,5 ., -:390 375 335 320 ». Ios 60—67,5 » . 402.390. 347” 322. RE nga 6E—12,5 » 390 285 -342 322 Äldre orne, flådd. .:. "73—-79,5 , 387 380. 340 - 3IT' Hel och halvgalt . 80—89,5 » 317 312 332 Cao oe 0 190—599,5 , . 372 267-332 317 a 100— >, 372 367 3320 317 . Smågrisnotering: Noteringsbas - le varje kg utöver 20 kg 2.50. i Livkatsn K kr 3:25 pr kg levande vikt, SRB NEYFYSVENA a Ung- Äldre Göd-Mell, Späd” Får Lanim "HALMSTADS SLAKTERIFÖRENING se: AVRÄKNINGSNOTERING gällande den 13/4—18/4 1959. NM talas för köt! oas vande vikt 20 körs grisar 3:50. Få - prima ;730 7 375 405. - fö Ung- ” häst öre : tet 10 kg. Ser Uv R för förmedling) kr 3:50 pr kg levande vikt, lgh. arnsd ansa AAA ESTITETVYENF LIL. | N Organisttjänsten I Båstad t 2 » -taftonsångsgudstjänster | medverka ' vid allmännas guds: st «och "Hov. on - ; Domkapitalet ' har fastställt in- setruktion för organisten i Båstads |VÄXTORP: st... Hilmer" Svänsson, tel, 144. '” - Våxtorps SLKF-avdelning on har haft sitt .månadsmöte hos. fru ' Lillie Bengtsson,'. Vindrarp, under: "ordförandeskap av” Svea och Hovs f rs kyrko- ju -I-musikerdistrikt. :> Förutom - vid oskkyr- till: fa- 7. miljefest "lördagen - den "18: april högmässorna «1. fi korna skall han tjänstgöra vid , högst > 31 gårger samt vid tio helgmålsbö- ner, . sex: :skolgudstjänster Åudstiänster. Han: skall , vidare tjänster 1; Hagagärden, tolv, - | Stiftsgården två och allen gånger. årligen. Vid tillfälligtvis förekommande gudstjänster Skall organisten biträda "högst elva gönrer om, året "— "fem gånger i Båstad och "sex gånger i Hov, inklusive friluftsgudstjänster. :' + Håp skall öva "och "leda" två kyrkokörer. Fyllnadstjänstgörih- gen vild: skolväsendet «bereder även" möjlighet att låta skolbar- nen medverka i gudstjänstlivet. : Ingen ök ocK vinservering MH i Ripagårdens ! = - NS «. Kommunalfullmäktige i Västra Bjäre följde nykterhetsnämndens ställningstagande. . och avslog framställning 'om tillstånd till öl och - vinservering + och "| femton -psalm-sång eller musik. | fr SLKF förelåg. « Till ” medhjälpare - vid festen ' i len=- berga. valdes, Ethel -Sjunnesson, . Sjöalt, Svea .” Andersson, - Floalt, ed Rosa Braun och "Berta Jo= =, hansson som suppl: En' kommitté , till -att ordna sommarens ' utflykt tillsattes..' Nästa: möte skall hållas hos Gunborg Hansson) :Eglan, i maj id. Til sen TV rappar till Våxtorps ålderdomshem insam-= . lades 25 kr. Det välbesökta mötet avslutades - med . kaffedrickning, varvid ombuden lämnade en're- för distrik stämman. (> Nykter ungdom =" - framtidsungdom. " som" springer blint ' och Ripagården.” plötsligt. över körbanan? ; . a oe AAA SAMA SASAASAASASMAAMMMIAAMAAAD AMMBNAA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.