f yYYrvyYrYtrYYTYY TY YPYYYFYYYPOV veva SE TE fr ee Veinge. 13 hgm komm Nyqvist.” " ” Ränneslöv 9.30 hgm. ot Båstad 10.30 samtal med barn, . " Trånget hos Gerda, Åugustsson vyrverYYT rer TE AV vYrYvYYYYYYPYFFYT FYVYYYYYTYYYTTY FYTYYYYYYGYVTTYYYYYYTYSYFYYYPYY ND LIE ETS LST ATA SADE ETT y NEN NERV Er LAHOLMS TIDNING =: 4 - Predikoturer a 2 kh Håkansson, M 230 sar. Missionskr. I försam- linggssalen tisd. d, 21 kl 18.30. kogaby 13.30 hgm kh Håkans- 800. '. Tjärby 10 hgm komm Nyqvist. Mestocka 10 hgm kh Ljung. . Knäred 9.30,. ssk 10.30 hgm kpr : Eriksson. MH Hishult i dag kl 18-konf.' Sönd. 10 hgm med nvg kh Gustafson. Ysby 13.30 hgm. - Våxtorp 9.30 hgm kadj Palmgren, 11 barngdtj. H ”Hasslöv 13.30 hgm kadj Palmgren »- Östra Karup 10.30. ssk, 13 hgm köpman Hansson, Mala, Skummeslöv' 10 hgm köpman ++ Hansson, Mala, . . 14 hgm.: ,Månd. 15 barnsyförn. 19.30 kvällssyfören. + Markaryd 11 hgm med skrm och nvg konim Magnusson. Konfir- - mandjubfleum. H Hinneryd lörd. 17 konf. Sönd. 11 : hgm med skrm och nvg kh B. ” Andersson. SSKk inst, ” « Eldsberga 10 hgm kh Adahl Tönnersjö 13.30 hgm kh Adahl. Laholm, Salemkyrkan. Sönd, 11 Pred, Past. Almborg. Fred, 19.30 Pred. av Förest. Bernhard Andersson. St Hishult, Betania. Sönd. 10 ssk 19. Pred. Mary Carlsson o. Sånga- . re, Torsd. 19.30 Pred. av .Före- st, Bernh, Andersson, M Veinge, Tabernaklet, Sönd, 10. 'Ssk 19.30 Pred, Past. Almborg. .« Onsd. 19.30 Pred. Distriktsföre- st, Bernhard Andersson, i Skogaby Martinssons, Sönd. 9.30 Sska so Laholm, Sion. Söndag kl. 11 Ssk, » kl: 15.30. Offentl. "möte. Erl. "Larson o. K.. Kjellander. Tors- "idag" 19.30 Bibelläsning-o. bön. Vallberga, Misslonshemmet. Sön- dag kl 10 Ssk. - . önd. kl Bökebergs Missionshus, Si ' 15 G, Hammar; sång. >. Betel; Våxtorp söndag kl. 15.00 strän; ungdomar deltar. 3 oe oc ; sönd, kl 14 möte, Sonesson m. . Betanla, Ekeryd. Lörd. 19.30 ung- -IKristus endast i' hans ord och Söndring skall - | föda i förnyelse : hoppas Giertz Ett nytt möte kring Bibeln och. bekännelsen har - hållits. Denna gång var samlingspunk- ten Skövde kyrka där biskop svenska kyrka ej av li utan av söndring och det tra- giska' är att det är troheten mot Herren Kristus som sönd- rar, sade biskopen. .- AE 'Troheten mot Kristus kan inte offras, fortsatte han, "inte 'ens om enheten skulle vara i fara. Kyrkohistorien visar att trohet mot Kristus varit till välsignelse i längden. Kyrkan är, Å förening där medlemmarna själ- va bestämmer stadgarna, Kyrkan är en stiftelse av Kristus, Det brister i hela vårt folks förhål- lande till Guds ord. Vi har i vårt land aldrig riktigt kommit över Bibel-kritiken i början av seklets: ct: a a Vore det inte bättre' att sam- las kring Kristus, undrade bi- skopen. Tyvärr är läget sådant att många människor inte skulle fatta. innebörden då.-. Vi äger Läget i vår" känneteck I J. B Bo Giertz var huvudtalare. |]. Mee Utrillo,' som I dag räk= nas till 'Frankrikes stora konstnärer i vår tid, hade få gläd= jestunder. När han var fattig och jk tre gyckla- sakrament, .upp- gift är att sätta en gräns för oriktiga — tolkningar, Bisköpen' hoppas att söndringen skall fö förnyelse i kyrkan, i oa ve hat FRE gare, Månd. 19.30 sångövning. Onsd 17.30 jun. saml. för ut- -flykt. till Knäred, Lörd 19.30 .: uppbyggelsetidens början. Pst. - Nilsson, Halmstad m.: fl - Betel, ” Knäred. |. Sönd, 15 offentl. möte. Börjes, > Onsd.. 18 gemensamt juniormö- . domsf-s möte,: sönd l1ssk, sönd 19.30 off." möte, Börjesjö, sån- ' te, Knäred—Ekeryds juniorför- ening. .. Csemwi so cn KPN ba helt annan VARA Notre Kavaljeren i Halmstad; förenar konst: o.”. - Direktör Gösta Stenberg presenterar. Halmstadsgruppen, vars med- lemmar skymtar 4 bakgrunden på on: a sn i Mörner. Hallands modernaste restaurang invigdes än var det inte det nya hotell Strandbaden i 4 ES oljemålning : av Stellan -; på onsdagen.' Nej Falkenberg utan en inbjudande restaurang. Halnstadsgruppen har exempelvis Mer än 30 år har förflutit sedan VARA-bolaget ' startade. Laxen i Halmstad, och på senare år har den därför ansetts vara både för liten och omodern. Sedan flera år tillba. ka har bolaget sökt efter lämpliga lokater i Halmstad för ett nytt stort härlngsställe, och våren 1956 gjor- des överenskommelse. med Halm- btads stad öm restaurering av den hu färdigställda restaurangfastighe- ten. Staden har bekostat byggnads- urang, Norre Ki «Halmstad. I 'ett mer än 300 år gammalt halmstadshkus har, man genom ett par års intensivt arbete lyckats inreda en modern och Minnena från forna tider har bevarats bl a i den rymliga. välvkällaren, och den mederna ras genom förnämliga glasarbeten, en vid Storgatan. i konsten represente. skulpturer > och målningar, fått sip egen avdelning, sig vid den bekväma inredningen och konstnärligt utsmyckade föns«: ter... Belysningen sär dämpad. Då man kommer utifrån sommiarsolen verkar det t o m för skumt, men så småningom upptäcker man "den". trivsel, som det dämpade ljuset ger, ängre in i lokalen finner man den egentliga ' matsalen, där en del av borden bildar cirkel kring en dans=" rotunda. Som ett komplement till stora ' matsalen finns ett speciellt trädgårdsrurn, dö; gröna . växter arbetet, och i for får allt- kå VARA betala hyra för lokalerna. : Den byggnad, . som inrymmer orre Kavaljeren, har mycket för- Hämliga historiska traditioner. Hu- set är ett av Halmstads äldsta, och troligen uppfördes det något av de Närmaste åren efter den stora stads- branden 1619. Under seklernas lopp har det sedan tjänstgjort bl a som . gästgivaregård, rådhus, bank, gym- tiksal och systembolael Ii Det nya restaurangnamnet Norre Kavaljeren vill anknyta till 1600- - talets Halmstad, då en av stadens bastioner bar detta namn, skapar sommarstämning året om. Allra längst inne finns ett litet rök. rum, där gästerna kan finna lugna och avkoppling. ft Restaurangens tekniska avdelning vore värt ett eget kapitel. Köket är stort och ljust, och bl a för disk= ning, kaffebryggning och olika mats lagni yr finns de di maskiner, som stått att uppbringa, Personalen har också fått ändamålss enliga lokaler för sina behov, . cv Själva planläggningen för den nya restaurangen har utförts av stads. arkitekt Svante Paulsson i Halri= stad och VARA:s specielle restau= os Många av by äldre de- lar har på ett pietetsfullt sätt till. Vvaratagits vid restaurangens inred- ning, I första hand kan nämnas den gamla valvkällaren, som nu har in- retts till en rymlig festsal. Denna sal kommer i fortsäitningen att an- vändas bl a för Servering av ett hal- Jändskt gästabudsbord, men vid be- ” "hov kan lokalen också förvandlas till festsal för upp till 125 Personer. 1 ett intilliggande rum har Halm- 'stadsgruppen fått sin särskilda avi idelning, där flera förnämliga verk :äv de olika konstnärerna finns med, : Idet liga vånh möts kitekt Bent Jörgen Jörgen- sen i Växjö, Som kultur- och konst. historisk expert har man också an= ktat landsantikvarie Arne -Modén i Halmstad. . - : På onsdagen var det alltså pres miär för den nya restaurangen. Re- dan på eftermiddagen hade man Pressvisning, varvid VARA:s verk. ställande direktör Gösta Stenberg sa ciceron. Senare på kvällen kölls en mera officiella invigningsfeste: och till denna hade bl a inbjudita representanter för Halmstads stad, entreprenörer och andra, som gjort bek oval, Norre K p un- 'gästerna först av en intimt triv £ocktailbar, där man särskilt Lå der byggnadstiden. «ett. kvicksilvertemperament,' gene- | rös och vanvettigt opraktisk,. Re- de med.honom var han eländig att skåda, När han sedan fick .heders- legionen och blev rik och omtalad, "upphörde. aldrig plågan, den plåga tom brände som eld i hans bröst, Utrillo;' målarinnan och £ d model- len Suzanne : Valadons oäkta son, var alkoholist. ' Måleriet. påtvi: ' Maurice Utrillo— räknas i dag till vår tids stora målare. Om hans tragiska liv berättas mycket underhållande och djupt inträngande i en ny- ligen utgiven roman, byggd på sorgfälligt 'studium av tillgäng- liga dokument, av Stephen och Ethel: Longstreet, ”Mannen från Montmartre”. I Paris hölls för en tid sedan en stor retrospek- des honom som ett botemedel och | 'det, blev honom aldrig en lycka att måla som det var för moderns äls- kare, den store Auguste Renoir. ' :Mamman kom. att betyda ofänt. ligt mycket för Maurice. Han äls- kade' henne, ja, dyrkade henne. Su- zanne :Valadon "var en av, de fira- de skönh na bland de' parisisk konstnärerna i slutet av förra år- hundradet, Hon var spelande glad, noir "beundrade hennes skimrande hy; Puvis 'de Chavannes hennes slanka figur ' och : Toulouse-Lau- treo hennes intensiva uttryck, + "När" Läutree upptäckte att hon var en talang "också. som . tecknare och Målare, gav han henne ett in- iroguktionsbrev till den gamle bit- vargen ' Edgar ' Degas, vars konst- närliga ..omdöme ' alla "satte " högt bland den tidens radikala målare, Degas blev stum av hänförelse in- för hennes begåvning.” Suzan- tiv över k ären, vars liv även filmats i Frank- "Det alkoholiserade må .: Maurice Utrillo framför ett porträtt av modern. rike med Pierre Brasseur i hu- vudrollen. es ” Maurice hittade -; alltid ' törstiga kumpaner som var villiga att bju- da på ett glas, ;i heta » Så började nervkriserna; De kom slag i slag. Efter en längre tids vis- telse på Sainte-Annehospitalet; där vårdarna bar säckiga grå unifor- mer och uppträdde |som :om' de bodde i en tigerbur och där Mau- rice kände sig övergiven av hela världen, "blev. han" av: överläkaren ordinerad att syssla med något ma- nuellt som kunde-”göra honom 'fri från hans". vånor”;/ På. så vis fick Suzanne idén att sonen; skulle bör- ja: måla, DÅ togdemot 1: börj men modet var ivrig och inte. Förutsättningarna var också förhållandevis" gynnsamma, ” efter- som han kunde bo magnifikt till- "med "modern ' och 'hen- nes lycka sfod nu inte att hejda; hon" blev” en ' entusiastisk konstnä- rinna, > oavlåtligt nyfiken på alla nya, strömningar, vital ända" in i det sista och en impulsgivare för <n olycklige son, som kom att ska- betydligt märkligare ting än hon. Uppfostrades till alkoholist "4 s Maurice Utrillos uppfostran läm- de naturligtvis mycket övrigt att "nska Mamman hade endast sällan vd med Honom. Hon stod modell, foålade och sprang på ateljéfester rlygnet runt. Maurice blev för hen- :6: något av en knähund, rar och niagande så länge han var snäll I ch inte tjöt eller vrenskades, el- [est ett påhäng, som hon gjorde sig kvitt genom att 'stbppa honom i ing :med en vaddtuss, 'doppad i konjak. Ibland tog. hon "honom s nellertid ut på promenader, Han Pisades upp och fick bocka för alla E stora konstnärerna, vilka då än- wu inte var några verkliga berömd- beter utan bara besynnerligt. över- tygad om att de en dag skulle bli det; Han. fick-sitta på caféer och smaka på konjak och grön char- treuse, ' ja, också -på absint. Mau- tice fann det alls inte- obeha nes älskare på en”egendom långt borta från Paris "och 'alla gemena frestelser. MA ; - Maurice längtade till. stan, Bak- gårdarna och de ruffiga kvarteren uppe i Montmartre var hans hem, inte skogen och slätterna med de- Suzanne biföll. småningom hans begäran och han fick egen ateljé, Han började 'träffa artister, fattiga luggslitna stackare, som hade nå- got brinnande "i blicken. Han hör- ae s , | dessa . skrämmande: nakna murar ; | öchptanik har "har tväcklat hemåt ras' tystnad och människotomhet. | laregeniet kort tag. Trots att Utrillo bara må- lade . människor som staffagefigu- rer i stadsbilden är de ändå alltid plågsamt närvarande, Utrillos färg är högst egenartad och sammanhänger med den tek- nik, som han tidigt lade sig till med. Han blandade gips, asfalt och sand i färgen och fick därigenom en realism i sina arbeten; som kanske ingen annan målare. En hemsk spöklik mardröm, ett slags dubbel- karaktär av ångestfull tragik och brinnande romantik återfinnes i hans måleri. 'Här kan man verkli- gen tala om stadens individuella liv, gatornas väsen och husens öden, 1 Lägenhet eller tro..? NEN ee” » stegras i +. BERLIN — april (Kyrkans . Presstjänet) — . OR ' De ' evangeliska kyrkorna i " Östtyskland har mer än några andra i det totalitära blocket kunnat hålla sina konturer klara. De är majoritetskyrkor och genom luftinsläppet Ber- Jin har de— om än med mö- "da — kunnat hålla den orga- niska förbindelsen ” med den : tyska kyrkokroppen i funktion. Den ateistiska propagandan och uppfostran Har drivit dem på reträtt, fast'samtidigt har de härdats till seniga bekännelse- , kyrkor. Men om 'propagandan . fortsätter att skrämma flockar av östtyskar ur kyrkan, eller om Berlinvetilen slås igen den - 27 maj? Vad händer då? ' Hade de östtyska landskyrkorna velat kompromissa — satt några namn. under Stockholmsappellen, gett upp det organiska sambandet över zon- och sektorgränser 0 8 v — skulle de troligen i dag kunnat "sitta i relativ ro med statens skyd- dande hand över sig. Men de har valt att följa sin kallelse, att ropa ut evangelium och bedriva diako- ni, att icke erkänna någon allmakt mer än Guds. De riskerar hellre kampen än de blir tandlösa kyr- kor. Ta 21 av deras: medarbetare sitter i tukthus, men man bör likafull ej Be efter för frestelsen att tala om martyrkyrkor. Vore de känsligare för stick och hugg skulle de kan- ske känna sig som hackkycklingen, som aldrig får vara ifred på skol- planen. Men hets till döds synes just nu "inte" vara iscensatt mot kyrkfolket 'i "Tyska Demoraktiska Republiken, el j Lägenhet eller tro " Utrillos konst var självupp se."Han var ett med sina motiv, också då han senare för att und- vika publik uppmärksamhet arbe- tade efter vykort; Han kunde ivis- sa . perioder-: utveckla en . rastlös produktivitet. På. några ' veckor kunde han måla hundratals tavlor. Men ständigt å lades på ett De åtgärder, som vidtas mot kyr- korna, är emellertid. alldeles till- räckliga .för' att. de skall tvingas kämpa - för sin existens. Det är in- gen . lätt, uppgift att behålla läs- hungriga ungdomar, när dessa vet att " konfirmation i stället för den är M : med visionärt sätt i hans verk den ån- gestfulla tristess, som märkte hans liv. Men samtidigt en barnslig hän- givelse” åt ögonblicket.' Konsten 'är i hans hand stum, men därför: inte mindre . hjärtskärande: bikt... Mot efter nättliga” orgier, kanske för- följd av folk som utnyttjat hans hjälplöshet för att förödmjuka ho- nom, hällt sand i hans glas och ja- gat ner "honom i rännstenen. På dessa obevekligt stängda dörrar här han bultat sina knogar blodiga, se- dan vinet nekats honom. Och trä- den "står . på parad som frysande fångar i sina stenburar och sträc- ker : förgäves de glesa” skrynkliga löven" mot' en "tung, oren himmel, där ingen nåd ges. Överallt kan man på hans dukar läsa ”wins, li- queurs” eller" ”biére,' café — på skyltar, väggar 'och murar, allt det- ta 'som. fyllde honom med hoppets hägri lömskans lisa. "on de otaliga café om full form, "om ' neoimpressionism; fauvism och den klassiska åskåd- ningens - sammanbrott.” All- denna konstnärsjargong hade han svårt att smälta. Han tyckte att man bara krånglade till saker och ting. :— Jag arbetar efter naturen och efter mitt eget huvud, anförtrodde han Matisse en gång, då denne i högljudda. ordalag börjat" tala om intensifiering av koloriten. Jag går hem på' min ateljé, dricker li- te konjak och sen omsätter jag mi- na idéer i färg och form. . NS - Han tog avstånd från "ismerna ' Detta" konsekveta avböjande av och det som från början. var av- sett..som . ett skämt började inge skräck hos även de mest förhärda- de 'suputerna. Ännu inte. tio' år fyllda "sågs Maurice ofta berusad, " Det är ovisst 'vem Utrillos far var. Länge troddes en obetydlig snobb vid namn Boissy vara fa- dern, mén senare tiders forsknin- gar har givit vid handen, att Re- noir eller möjligen Puvis de Chai vannes' avlat Utrillo. Sitt namn, Utrillo, fick han emellertid av en Spansk - konstkritiker, : Miguel Ut. "rillo, vilken: frikostigt lät adoptera honom. Alkoholism fanns emellér- tid som ärftlig ' belastning i mo- ”derns "släkt; under senare. år hem- föll också suzanne WValadon allt- ner åt ett ohejdat spritbegär. -I'skolan gick det förstås dåligt för Maurice. Han bara tänkte på att skåpsupa och blev relegerad. Sedan började han i en bank, där han varken trivdes eller vantriv- des, 'Han var bara” likgiltig. När han, uppträdde berusad 'i arbetet fick han avsked. Sédan gick han omkring" och hängde, drömde och ttiserade, några som helst planer alla k . I blev hans lycka — som konstnär, Han blev ingen vindflöjel, en som prö- vade än det ena, än det andra för att aldrig hitta sig själv, Han må- lade i stället det'han kände till, gatorna, prången och himlen uppe i Montmartre.-Han målade allt det- ta så enkelt och naturligt han för- mådde. Till.en början var han na- turligtvis . rätt valhänt, men för- vånansvärt snart blev han varm i kläderna och målade säkert och kunnigt, trots att han aldrig gick på någon skola eller fick regelrätt undervisning. Lok . - I sina tidiga, tämligen. pastost målade dukar påminnes man en smula om impressionisterna. Moti- vet ses gärna uppifrån; husen smäl- "ter in i vegetationen, i luften och mölnen. Småningom kom han dock att utbilda en fullständigt 'egen stil, Som , inbiten stadsbo hade Utrillo en .mycket intimare kontakt med storstadens liv, han kände till dess MN Framgången kom till slut Redan i början av 20-talet börja- de bladet vända sig för Utrillo — största 'sannolikhet betyder att de vägras tillträde till varje skola ut- över den obligatoriska.. Ett. efter- traktat - arbete, en lägenhet kan köpas mot att en traditionsbetingad kristen tro lämnas i' utbyte. De Provinser, som ingår i Östtyskland, har sedan. gammalt. betraktats som svagt kyrkliga och är därför tack- sam mark -:'för ateistisk. fost- så tillvida som han blev erkänd och fick höga priser för sina arbe- ten, Suzanne Valadon, som slagit sig ihop med en målarkamrat till Maurice, njöt av beröi 1 och pengarna Utrillo var likgiltig, Han fann ryktbarhetens gudinna vara en sköka och för mycket pengar smutsiga. Han var ända till sin död 1955 fången i sina onda drömmar, i hallucinationernas : garn, Prak- tiskt löste sig dock tillvarons" be- kymmer för honom, när han sent omsider, 1935, 'gifte sig med Lucie Valore, vilken höll honom i her- rans tukt och förmaning och endast gav honom fastställda veckoranso- I ner av starka drycker, : : . Christopher Jolin ' | | fredagen den 17 april 1059 Östtyskland rån. Medlemskapen I kyrkorna blir allt färre, inkomsterna sju er, 2 yngsta prästerna tjänar inte 400 ös I mark i månaden, inte på långt när så mycket som de får betala för en rästkostym.'- ? Vissa inskränkningar har måst företas också i det diakonala ar« betet, Några av de rekreationshem, där tiotusentals mödrar årligen får andas ut, har måst stängas. Men ännu kan de beträngda församlin= diak e -— präster, sor, kateketer, = + ; Ungdomlig cynism Man skall emellertid vara noga på sin vakt mot generaliseringar, när man söker skapa en bild av kyrkornas situation i Östtyskland, Politiken är ryckig, inte bara från tid till annan utan också från trakt till trakt, Kyrkligheten i trakten spelar också in, Medan i vissa byg- der prästen har 80 procent av ung- domarna i konfirmandundervisnin= gen, får hans kollega i en annan trakt bara undervisa 15 eller 20 procent. De andra föredrar att. stå väl till' boks hos regimen, Kampen om ungdomen i de östtyska provin= serna är förbittrad. : veten, ”troende”. ateism har i stort sett misslyckats, "men på slagfäl- tet mellan föräldrarnas traditions- tro och den våldsamma propagan= dan mot kristendomen i skolor och ungdomsklubbar växer nu upp en farlig nihilism,. För många unga går vägen genom detta kaos över cynism, De tror inte på något annat än det som främjar deras egna ma= teriella önskningar. Och när man nu tjänar mest på YYggen Sålse -. ot Ingen panik kärnan allt hängivnare, Medan det 1 isk derl Sunh : 2 r växer kollekterna kraftigt. Och så kommer hjälpen utifrån, som gör det möjligt att bereda utslitna möd= rar en tids vila,' rekreation : för 20.000 barn, mediciner som ej. står att få i Östtyskland o s v. , N Hur skall det då bli. pm -ridån faller också i Berlin? I >... maj utan, panik, Även. om, något vill sätta punkt för flyktingtrafis ken och genom Berlin tvinga fram käs den av den ö ka stas tens' suveränitet — betyder det in= te nödvändigtvis ' 'att hjälpen till kyrkorna i' öster måste upphöra, Polen, som ju helt omges av rött land, kan fortfarande ta emot bis drag, om än i blygsam skala. - Men skulle det värsta ske, skulla den sista levande lemmen mellan de två världarna i Berlin huggas kymmersam. Då kan det hända att vi en dag ändå tvingas ta fram or. det ”martyrkyrka”, +: le = > Ännu kan vi emellertid hjälpa da tappra församlingarna där borta . N "Bengt Ingvar Ekman Lätt arbete Golvboning har kittills betraktats som ett ganska tråkigt och ansträn- gande arbete. Men med den här nya uppfinningen är det säkert mången som inte hade något emot ett byta jobb med den unga damen, som kan ligga bekvämt utsträckt på ett bord och bara trycka på nå- gra knappar medan den fjärr- manövrerade golvbonaren. arbetar, Den har mycket stor k SN S Skogarna | - I äldre tid fanns det skogrika takter i Bibelns länder, men då Palestina bebyggdes utsattes sko-. garna för svår skövling. De härja- des också svårt av Iöpeld, Bygg- 'nadsvirke måste ofta hämtas från särskilda trädplanteringar: ”.,. Så må ock givas mig ett brev till ”Asaf, och är närmast avsedd för fabriker och Ppsy över den kung- liga si kontor. Till är " England. : brutalitet, den sk döds- kamp naturen för mot den sam- hälleliga grottekvarnen, husen som tränger sig på och skuffar un- dan idyllen, människorna, som le- "ade han inte. Suzanne Valadon sökte dra in på fickpengarna, men NN Rikella, : SYDHAL ver i. smuts och fattigdom och vars enda tröst ' är lantia för ett --] få virke för att därmed timra upp I portarna till borgen, ..”, heter det ken, att han låter mig i Nehemja andra bok. De vanligaste förek de trädslagen var i Pa. självklart? « > NIF ÅA . lestina ceder, ek, akacia, ' cypress, Pil, mullbärsträd och terebint, Ce- dern,. som. omtalas som konungen bland träden, levererade det ypper. och var f ö det enda trädslag som brukades till Noaks ark. Cypressen gav virke bl a till Musikinstrument, Ek var ett vanligt träd i Palestina, Av galläppeleken fick ne till garvning och bläck samt en ingrediens till läkemedel; Den lade ”Abrah ken” vid -Hebren i Mamres, vid vilken Abra= oats frade, var emellertid ingen, an enli i . fercblat et Josefus seenfligen en Numera är . Palestinas närmast. försvunna, r de Nyplanteringar 085 svenskar k; tresse att veta, tade judar på. äger rum, För det vara :iav in= att till Israel inflyt= LÄNNING: sta virket, Akacian användes bl a till möbler, statver öch skennsbygge a SM Sosbygg Aon planterade en skogspark, som bär namnet Gustaf 'V:s skog. ss + "OMC. Bertil Hanzon folket | förvirring och . osäkerhet till ren' —— garna hålla omkring: 18.000 fasta" Försöken att fostra en kampmed- att vända kyrkan Men samtidigt blir den kyrkliga N Liksom berlinarna i- allmänhet .- ser kyrkfolket fram ':mot den -.27 av, då blir situationen mer än be= - . via Svenska Kyrkohjälpen' postgia '' ro 90 05 10," adress Stockholm 16. | händer "—' öm "regimen" där -borfa CI. man färgäms.: "skogar men omfattan=. ett område i Judeen .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.