vrevtryreYTt fee TryY TSE trevrevrereepevev LAHOLMS TIDNING ar N "> Tisdagen den 21 april 1959 Eri] jukhus i Stock: " LM blodgivare har nu tappats vid St Eriks sjul j el - holm sedan ”blodgivarcentralen startades 1928 av docent Erik Sköld. pi På bilden ses docent Sköld jubileumstappa Holger Klarfeldt, om : vav blod för 42:a gången uxisterad av syster Margit Lindholm. - | bygga vägar och mot lamaklostren En tibetansk lama, vars kloster förstördes av kinesiska styrkor 1957, omtalar för Times of India att de kinesiska soldaterna uppträdde vän- Jigt från 1952 till 1956. Sedan upp- stod: friktioner mellan tibetanerna och kineserna. : - Laman, Gaba Ripoche, berättar att hans kloster hade 700 munkar. Allt var väl fram till 1956 då kine- | serna började tala om att man mås- te befria folk från klostrets grepp. Munkarna gör ingenting annat än sprider lögner om religion och får andra att arbeta för sig, sade kine- serna. Hädanefter måste de arbeta att arbeta på åk- rarna. ov - . " Denna plötsliga ändring i kineser- nas attityd utlöste en våldsam reak- tion bland tibetanerna i trakten av klostret som låg i Kukudoh i Kham- provinsen, C ” or Kineserna utlyste då ett möte som emellertid inte blev särskilt talrikt besökt. Flertalet tibetaner i trakten de. -Flera av. dem sändes Svartare än produktionen, som. Kolkrisen blir allt värre KOL..KOL. KOL > VS kris. land har kollförråden stigit till en och man efter kriget märkte en nilt slörro efterfrågan, ”' För att kunna tillmölesgå denna ora oftorfrågan drev man upp. moduktlonen till det yttersta, var-" "till Västéuropa. Trofa dofta lyck dea man Inte möta efterfrågan, va för man också började köpa kol 1 USA, Kol tycktes vara-främtldens hisen och man stödde denna teori på förutsägelser och berlikningar, som gick ut på att ofterfrågon på kol I Vliteuropa under de koms mande åren snarare skulle bli stör- Te än mindre, , Trots alla dessa förutsägelser tilltoy» Europas energibehov inte i den takt, som man beräknat. Där- till började ellningsoljan vinna ter= fäng på bekostuad av kolet, och allt fler industrier övergick till eld- ningsaljan, Den tunn Instustrin hade heller ingen klanstid, och kola förbrukningen = minskads, Milda . vintrar bidrog också till att kol- forråden bara växte och spelet ha= de börjat. Spelet om de växande kollfurråden, som det inte fanns nås kon avsättning för, och som om allt detta Intv var noj, kom så ocks så bakslaget, för den ekonomiska Framför allt I Belgien och Tyske vil to m tusentals” gruvarbotare” efterslndes från Iulien och Polon + till Kina för att få se de framsteg som påstods ha gjorts där, medan de andra senare frigavs. Lik di inträffad. enligt: Ripoche på andra 'platser i derhandla med kineserna blev ihjäl. slagen, Det framkallade panik och 300 munkar flydde från klostret. utlöste revolten uteblev och de som infann sig blev| Kinesövergreppen|SAS:s första Caravelle . | I om de skall få äta, Och så tvingade '$' de munkarna att hjälpa till med att ; SAS:s första Caravelle har nu levererats. Vid starten från fabri- kerna i Toulouse i Frankrike var 3.000 arbetare ute och hurrade d q vid ank till och lika festligt blev På bilden har planet just landat och omges av begeist . åskådare. : rade att plantera ek Just nu är det skogsplanteringar- näs tid. Nu för tiden är det mest gran, men för gott och väl 200 år sedan satte de-:halländska skogs bönderna ek och bok, d v s ek- och bokollon. SS . Eken är ett trädslag, som har sin egen svenska historia. Allt ifrån äldsta tider synes man ha vårdat sig om detta träd. Det växte sak- ta, men väl fullmoget gav det ma- terial som nästan var. oförgängligt 2. i varje fall. gick många sekler ganska spårlöst förbi. Undra på att våra förfäder var rädda om detta träd. Annars ansågs skogen mest vara till hinder. | oe Gusav Vasa nedhögg massor av gamla resar med hundratals år bakom sig. Av deta : kärnvirke byggde han sin respektabla flotta. Till annat än skeppsbygge varreken - | förbjuden, År 1647 utkom också ett förbud ifråga om ekhuggning på allmänningar utan särskilt till- stånd. idigt ålades Trots i Brist på specialarbetare | + inom textilindustrien bakagå ningen inom textil- och be- klädnadsindustrien redovisar £ . D en relativt stor del av före- - tare, som haft lätt att få annat arbete och under textilkrisen sugits upp av verkstads- och branscher, por. - drabbat alla special- möjligen med någon övervikt för tillverkarna av strum- av två ekar för varje avverkad på egna domäner. Ar 1665 förbjöds | export av. allt ekmaterial. Eken blev monopoliseradf för svenska flottan. N . År 1725 hände något märkligt på skogsvårdens område, Då ufärda- lands, Älfsborgs och Göteborgs län skulle plantera 100 ek- eller bok- des en kunglig förordning, vari på- |: bjöds att varje helt hemman i Hal- |: tionsindustrien samt väverierna och spinnerierna, ' Strumptillverkarna räknar dock med fortsatt order- — det blev uthugget mer. än som var nyttigt av eken i flera lands- ändar. ON : Nu hör det också till historien tyska kollagren visar den största + å i « Ökningen. skall sluta. Aukloriteterna 1: den "Europeiska gemenskapen” kan, av= kunna. ett kristillstånd eller försö- ka :att! med, inbördes övorläggnin- gör komma fram till en lösning, varvid I första hand importen av kol måste närmare granskas. Det finns emellertid också röster, som vill göra gällande, att allt detta kan läggas just den "Europeiska ge- menskapen” till last, Kor" sagt. — ingen kan Just nu se er tillfreds- ställande lösning på detia ”svarta” problem. . CPD | Lökarbrist också 1 Västtyskland Vid en läkarkonferens 1 Manns - heim konstaterades under vecko- att er autograf kan vägas? För att konstatera en så ringa vikt som bläcket till en namnun- derskrift väger, kräves det natur- ligtvis "särskilt känsliga laborato- rievågar. : Vågar av detta slag uppställes på speciella fundament, som gjutes mellan en halv till en meter ner I jorden. Fundamentet är isolerat från golv och bord, så att even- tuella skakni inte kan influera helgen att det tidigare ö ik på läkare nu vikit för en allmän brist på utbildad läkarpersonal i he- Ia Västtyskland. Enligt en färsk på vägningens resultat, rum har drabbat väverier,' Spinne- rier och" trikåindustri hårdare än konfektionsindustrien."' Inoni ' sist- nämnda bransch 'är'det' framför allt yllekonfektionen som "fått vid- kännas en viss tillbakagång. - Bland väverier och spinnerier har minskningen träffat ylle= och bom- lIsb js medan tillverkarna av konstfiberprodukter haft en un- gefär oförändrad produktionsvo- lym, Bland trikåföretagen har till- Asien fruktar Un "iden gemensamma ” Europamarknaden STOCKHOLM (TT-spec) Den gemensamma ' europeiska marknaden har väckt oro i Asien, och motåtgärder planeras, Ceylons premiärminister har sänt en not till 32 regeringar i Asien och Afrika med förslag att en geniensam mark- nad skall bildas även i Asien. Oron i Asien beror på att de asiatiska länderna frågar sig om de 4 framtiden skall kunna avyttra si- STOCKHOLM (TT spec) Bland skolläkarnas mångahanda Då hallänningarna ficki påbud N och bok;1725: Plantorne för Boskaps bet, til des. de blifva så stora, atide kunna på ? någon tienlig Plats, som vidare skal blifva. dem ..af vederbörande : an= vist, inom hägn til deras uppväx« ". ande utsatte blifva. Der någon mot förmodan antingen sådant motvils : ligtvis skulle eftersäta, eller vårds= lös med denna Planeringen om- gå, den samme skal för sin olyd= na plickta 'Tiugu 'Daler Silfver- skyldighet, jämväl för hvar .Tel- ning eller ungt Trä, som genom vanskötsel förderfvas, bör Tre Da=' ler Silfvermynt bötas, hvilka bö- '- ter på samma sätt fördelas och ' plantera ändock andra igen, Skul= : le ock någon af sin 'egen lust och behag vilja plantera ett större an. tal, än de som här utsat är, de ' skal vara honom eferlåit, och han därföre som en god hushållare an. :' sedd blifva..." . 2 : Ord och inga visor alltså Man + får hoppas det hade önskad effekt,” ” Charles, ' ”Av lust är du kommen” va na r 16 i serien ”Ny Svensk Lyrik”, . T:s förlag, är en samling dikter ” dektuell art, Man kan även rubri- 'cera debutsamlingen som kärleks- lyrik, . fast av. mera komplicerat jemväl - efter handen nödtorftligen uppgifter ingår också den 'att med utgångspunkt från hygieniska syn- punkter inspektera (besiktiga) skol- lokaler och att därvid delge rektor sina erfarenheter samt komma med förslag till förbättringar, ” Besiktningsuppgiften kan under- stundora bli ganska kinkig om man tar hänsyn till hur det numera är ställt ifråga om skollokalerna på många håll, menar Svensk skoltid- ning. Vi dras som bekant med en mycket stor brist på fullödiga så- dana lokaler, vilket inte får hindra att skolläkarna reser bestämda krav på god hygien. Förhyrningar av mer eller mindre tillfälliga lokaler är vanliga, och de motsvarar inte alltid de fordringar man kar an- ledning ställa, De alltför stora klas. serna med deras utnyttjande intill det yttersta av tillgängliga utrym- met komplicerar läget än mer, |3 Ibland måste man jämka på skol överstyrelsens bestämmelser, Men alltför tillmötesgående får skollä- karen inte vara, inskärper det ci- terade fackorganet, Från skolläkar- nas sida måste göras tillräckligt klara påpekanden även om en snar rättelse inte alltid kan vinnas, Kra- understödde, i följe av de tid efter annan utgångne hälsosamme Kongl Påbud och Förordningar, Icke des- to mindre som det förnimmas och förfarenheten ' nogsamt beklageli- gen gifven vid handen, att Skogar- ne, och serdeles den arten af de angelägne fruchtbärande Träen, Ek och Bok, hafva lidit en stor skada och afgång dels genom hygge till varjehanda publique och private tarfwor, dels af ålder, starcke på- kommande vinterkiölder och flera andra . åvärckan och skadeliga missbruk, som därpå kan vara förövat, hvar- uppå inte annat följa kan, än dess allt för tidiga undergång, till Lan« dets och Rikets oboelige skada och afsaknad, hvilke därigenom för- nämligast förnimmes skiedt vara, att .Kongl Förordningarne af den 22 Martii 1647, 29 Augusti 1664 och orsaker, . förutan ' den Februari 1691 icke med den om- sorg och flit, som nederbort, blif- vit iachttagne och Planteringarne efter deras tydeliga innehåll be- hörigen värkställdt. Alltså hafva vi af kongl. nit och ömhet för det allmänna bästa blifvit föranlåtne, at stadga: och förordna som följer: Såsom de fruchtbärande Skogar- vilken hans passionerade :kärlel till rättvisan och lagen kunde hål. las fläckfri? Skulle han rädda sitt äktenskap eller förena sig med en kvinna, vilken älskade honom och, . representerade vad vackert och sant var, hos denna värld? . a Det är kontentan av vad som ingade till ett betydelsefullt av- görande och som utgör kontentan. av innehållet i romanen av Louis Auchin-ecloss.” In 1 det sista håller författaren spänningen vid makt I denna psykologiskt skarpa roman : om en man och hans samvete, Han vet vad han talar om, såsom advo- ' kat, efter fyra års krigstjänst och människokännare, vilken efter kri- get givit sig författandet i våld och här format sina replikskiften med', dramatisk intensitet. . . on En intressant, tankeväckande ro-" man, Bonniers förlag; 22:50, . 4 'Svetisk 'skovecka -' prisen mynt, oss, Häradet och angifvaren .- ” til treskiftes, och ändå fullgiöra sin ' >, YLITTERATUR läggning och ambitioner av intel - ibet däribland i Lithan, Bathan . . sarg FRE t diska kriget un- | av Bertil Peterson, här debutant, ' ' | de frambringar, är problemen RR NASARADE va nm Chending där hundratals mun-| = fagen inom smdliga Buvnd- | Ordertillsången har NS Gone a ora non a sriget un” men känd som dramatiker. redan l fam . I SN p så branscher brist på yrkesarbe- |lägre i vinter men även här gäller 2 mår = 1955 med den prisbelönta ”Flykten Kna de fort lacn överdrift at [== Väst Tyskar kar erg des att NE är fare. Det framgår av en baro- . [att minskningen inte varit fullt så|landet på många sätt. Flottan 2 till: Medea”, : som uppfördes på : Det Ä ie Ogen DV tuatis | Vastäyskand rade a 1 da kineserna äck dessa meterundersökning, som gjorts stor som man fruktat. Vårmånader- fe dd do sista kri såren. då | Dramaten, Han har även spelats i: pånt , UA eurepelika kulmark- Betgien Fn att 2 kring klostret och upp- | > 2v Konjunkturinstitutet. Bris-. |na väntas medföra nya order av i 2 t un a S st Bsåren, de radio. Hans diktning har sin bränn i - 5 - i; fattning + nen mellan man oci HH Frankrike > ten torde dock huvudsakligen |stort sett samma som punkt i relatio: nel mar mA o m "för "las om - eo boooc Horrard made nnkarna de tt gsopltilera. avse olika slag 'av specialarbe- '|våren 1958 när det gäller konfek-|svenska kusterna. Hur som helst "kvinna, men samtidigt är ' hans alt man, - : : m m sändes fö = tnorm höjd, Det märkvärdiga I ai- .; Nyheten spred sig till andra klos-| — mar ncustrien. När det gäller —|minskning, medan övriga del- tt, Halland under medeltiden var| 2:28, Än genren ibland kan bjuda i i är tt länderna I den i] ä fl andra arbetare och t inom hop- |att. VN AA ån. | sina variationer på temat ”krop- ältationan är nu, a kol- och ter och ledde till att ännu fler mun- | saer ingen brist. pas på oförändrad orderingång jäm- | ett De Mån-|.pens lust och själens ensamhet”, .. - Europelxka gemensamma kol- kar flydde. De begav sig till Lhasa maa 3 vh anna fört med månad j ilga krigen mellan. Danmark: och |Döds-"'och förgängelsemotivet lik- htål-marknaden, Benelux Frankri- där de samlades i Tinchinlinga-| I förhållande till fjol Sverige härjade svårt provinsen som flykttankher dc själens ensam. '. ke, Tyskland och Italien, eh | . klostret där de beslöt att hålla na väntas våren sr edföra Jen, öka | LE konfektionsindustrie, har det | och även skogen blev illa åtgån- het". Döds-' och förgängelsemotivet 4 s - inom j : id näpva- av do förråd, som Europa för när- ” | gjorde de också men na var även inom trikåindustrien. Väverier | Scher framgår även när det gäller dominerande trädet i Halland, Eken som t ex i ”Myten om Eden”, Inb : Varahle besltter, förråd, härstam= omg os ; I och p fe klocka gäng miin- | och - spinnerier räknar med oför- | försäljningspriserna, Dessa har var kom i Mördar. Boken ntränat 75 år fall NI « mande från europeiska gruvor. I i kar undkom emellertid och anslöt ändrat eller något lägre antal an- rit lägre över hela linjen AO | okbeståndek Det "ur detta per-|| pia / Ä RENEE första hund skulle man alltså kun= ' en I ig till Iokala motståndsgrupper ställda. Totalt sjönk Isättnin- tionen antyder n nin= a påbudet — om | ”Timothy Colt och stora världen? . na silga: stoppa Införseln av kol me ; "| gen inom textil- och beklädnads-|£en oförändrade eller till och med | spel vevi far se p är en intressant roman, vari den, . F 3000 essa blev till slut så starka att de|£ jen i fi obetydligt högre priser, . planteringen 1725, vari det he-lunge, skicklige New York-advoka« från Amerika! Men så enkalt är det. - sk är inesig- | industrien i fjol med 5,4 procent . sil val ck ä in - ta . ick till angrepp mot den kinesis- : oa soc: ter ”at ehuru väl en stor. dellten Colt är huvudagerande, I den Ku Inte, eftorsom man tecknat Jång= . ändigt | och antalet arbetare var under den ' — De . . s a uR M 3 äll- ” H ka styrkan som blev fullständigt |9$ i) ägre äl år ti af Rikets allmänna nytta och an-|,stora värld han nått inträde, stä tolskontrukt med amerikanska kol- a " Uppriven, Kineserna stupade eller |8ångna vintern lägre än ett år ti- . | lägenhet, så väl som var och en !'des han inför frågan: gagnar det loverantörer, En del av dessa ame= boggl. - flydde och deras vapen togs av | Vgare. IN a, Re Se till att en: «7 JEEIgenhet,.så väl som var väl- |'en människa om hon 'vinner' hela rikanska kontrukt har under tiden : i . pyda Det blev kten till) Även för produktionsvolymen vi- roa 2 oron (ja Inbyggarnes besy de k ba världen men tar skada till sin själ? . friköpts och en del blivit fördelade : - Kh Åt. äger Ripoch sar undersökningen lägre siffror nu | : god skolh gien .. |färd deruppå beror at de kos vet Frågan var, om han: skulle avstå :» över en längre perlod, =". - ' rÄÅ ampar-revolten, säger Ripoche, .Jän för ett år sedan. Utvecklingen S : y ” ... | Skogarne;' hvarmed 'Gud ha Yr Ifrån stora världens välvilja och. Mun kom på sin tid till införun=,. 000 : synes dock ha varit' något mindre] - h Få li id a ik 1 jämte andra stora förmoner,. väl- dess goda ekonomiska vederlag för . dot av kol från USA för att Eurod SV ET ÖN 2" |ogynnsam än vad företågen Udigare |- ;--. , MOMS VI makt! signat detta Riket, blifva väl i acht|juridiskt' och moraliskt små kom- på hade on skrinndo brist på kol folken VET NI : väntat sig. Den 'nedgång söm ägt| fö vn ot taghe,' sparsamt > handterade-- och. promisser.: och. välja. en tillvaro, , I vållarden så aut I alutet av 1958 kalfarråden | VäxtsEuropa var tre Rångor större än År 1957, Franilor allt I Belulen och Tysk land var: följderna allvarliga, ef tersom dessa IKader måste upple- vå om katastrofal ökning av kol. fartåkten (se kurvan!) Tyskland Inforde impottrestriktioner 4 form av luilar, når Importen översteg ca $ mdjuner tun kal, Kosta vad det koata vill så vill Tyskland bli av Med sina stora kallvrråd, och I föra> ta hand vill man därför också bes Krätsa importen, Vklare tycka man na produkter till en sådan "”pool” som den gemensamma Europamark- naden. Indonesiens export går till 75 proc till denna marknads sex medlemsländer. Även Japan gör sig bekymmer, ty genom tillkomsten av den europeiska marknaden för- svåras inte bara dess export till dessa länder utan även till andra, konstaterar tidskriften Textil och konfektion, Produkter, som i första hand drabbas, är ylle -och bom- ullsvaror samt rayonvaror. I urge- fär samma läge befinner sig Syd- vietnam och Malajiska federation Den i marknaden hälsas för övrigt inte med någon större glädje på något håll i Asien. Man fruktar bl a att kolonialvaror från Belgiska Kongo och de franska områdena i Afrika genom prisbillighet skall tränga ut de asiatiska råvarorna undersökning på 272 sjukhus var 23 procent av undefläkartjäns- > terna lediga och utan sökanden, . Antalet medicine studerande soj e under åren 19H6—36 i genomsnitt utgjorde 14,7 procent av alla stu- derande i Västtyskland, sjönk till 8.8 procent, vilket icke räcker ull att på ett tillfredsställande sätt till. golose landets läkarbehov. Av uniq vet på ur hygienisk synpunkt till- fredsställande lokaler är så bety- delsefullt att besiktningen inte får eftersättas. Man hår också intrye- ket att skolläkarna vid sina besikt- ningar är angelägna att hålla på sina rättmätiga fordringar även om dessa inte alltid kan tillgodoses i full omfattning. För övrigt borde det vara angeläget för skolmyndig- he!erna själva att så långt det är möjligt vidmakthålta en acceptabel skolhygien, inte minst ifråga om de sanitära förhållandena. . ne i Götheborgs och Bohus Lähn, samt Elfsborgs Lähn och Halland, hafva til Skiepsbyggerier så wäl som igenom andra tillfälligheter, nu serdeles under dessa förflutne Krigsåhren (Karl XII:s krig) mye- ket kommit att förminskas; Alltså hafva vi i nåder för godt och nö- dig funnit, att låta anställa en all- män Planering til deras uphiel- pande igen; och fördenskull här- med nådigst velat Ppåbjuda, det skal var och en, som på Landet bygger och bor i ofvannämde Län och Provincier, af hvad stånd och vilkor han vara må, nu instundande höst, eller ock så snart Skogarne blifva fruchtbärande igen, låta insamla til det ringaste för hvarje helt hem- man Ett hundra stycken Allon, Femtio på et halft, Tjugofem på et fjerdedels, Tolf på ett åttondels och så Proportionaliteter, antingen SVANS NISSAN Se var 24 procent utlänningar. Det kan antas att omkring tre fjärde- delar av dem efter avlagd slutexa- men skall lämna Tyskland för att I tyska kolkretsar framför alll for- återvända till de resp hemländerna, anka (å avsättning för kölen I Syd- Läkarbristen hade uppstått på Tyskland nlevt som avgjort skalle | grund av att myndigheterna under verka oformåntet tor den bols ett tiotal år upprepade Kånger lindska hamnretksamheten. varnat den atuderande ungdomen I Belgira Inträffsde allvarliga "att utbilda sig till läkare, då man orvlicheter, då rum ville vidtaga utgick från antagandet att den tills Ålsirder mot de fra räntabla rus falliga arbetsläsheten som strax vYorna I Burinage Efter mycket be- efter kricet tilde bland likarna "Operation Den Svenska Skon är arbetsnamnet på den svenska skos ' vecka, som arrangeras över hela landet 20—26 april. Det är Sko- och Läderindustriarbetareförbundet som s tagit initiativet, Dess ordförande, Axel Hedberg, hoppas att man med denna vecka kan förmå dem, som är svaga för det utländska för dess z egen skull, att "nyktra till”, I den, andan har den här avbildade Gå Gr Unikt radioprogrem. En av de stora amerikanska radiostationer- nas lyssnare fick härom kvällen uppleva ett unikt program, En rik affärsman i New York, mr James W Porter, hade hyrt en kvarts tim- mes sändningstid mot hög taxa och od att amerikanerna är världens stör- sta fettätare? : Under den senaste tioårsperioden | har världsproduktionen av matfett stigit med 530 procent, men kon- a å - ar oo fa ” ” f Ek eller Bok, som det kan falla svenskt-affis svärliga Överliggningst kommer 7 N 2 sumtionen dessa varor vari Man har redan tidigare 1 Asien) inledde Programmet” med ett per |” » som enskt-affischen — utform, lyrigien nu att Mo nya arbets [bekosta ! mornar ut starkt runt omkring I världen. Rn motåtgärder, Indien före. |sonligt framträdande där han inför Allen ur ar Fame fa fen på lir det dominerande inslaget i vc vh i OA Ut Mu id sedan ia | mik: 2 > förvara under VWVinterci kan 2 an FRAN få 300 gruvarbes ibystmad skapxle mot förväntnin- | — Medan varje invånare ä Afrika ke ckonmmjit blick, fåra Indo rofonen kilo sönder en hög något ställe, där de af värma-ej| gen . Söds av alla branschle- Överly tande i a da tra 5 et FATTA RA behov varvid tjänsternas | och Asien blott äter mellan 5 och & Sj ammofonskivor och sedan före — skoha arulra gruvor es - förtorkas, skolandes de sedan nöst påföljande våhr, då derom af we- derbörande betiente vidare ansagt blifver, och uppå närmare under- rättelser nedsätta dem hemma vid sina gårdar, där bästa jordmon finnes och Äbserne jemväl hafve beqvämlighe, at hägna omkring | vesien kom ett förslag om en kol- ”ektiv defensivaktion och Esvjet- avionen föreslog i Kairo en rå- sarupnol och erbjöd — som vanligt år! > finansiell bjälp "utan förpliktel- ja för bjälpmottagaren” v : jantal ökade med 20 procent. Myn- ker ffösring tl andra Intustris dighet erna räknade varken med den Nn ? uruvkla man ban finna SA snabba befolkningwåkningen | Väst- Jan:ng på denna Fureprika kal ftyskland eler övervägde att en In- bra år omsotet alt borntsåga, Melt tersivare sjukvird nu har Mivil tulud br söt bror tkelni SER vel bar dette tail ning ndlare, i] och skoarbetare, skofabrikanter Ae? HJÄLP (P-BARNEN Postgiro 901958 Folke Bernsdotce-sktionen slog bildandet av "Förbundet mot larm” — varpå resterande 13 minu- ter av kvarten var enbart tystnad Men kan man änka sig: de kronis- ka rediolyssnarna var allt annat än nöjda utan protet-rade hos radio bolsget mot detta ”missbiuk”, - >. kg fett om året, intar varje ryss I kg och en västeurope 25 kg. 1 Men den senare överträffas Ik. Väl av amerikanen, som varje är! konsumerar 30 kg matfett i en ler annan form Ge DE FLESTA OCH BÄSTA ORTSNYHETERNA FINNER NI I LAHOLMS TIDNING SR An s a - ABANA NAMN .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.